Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

parkeringen, i en vindsskrubb, i ett kartrum observerade han barnen. Till hjälp
hade han en kikare. Sammanlagt tillbringade han cirka 50 timmar på det sättet
och kunde av det dra slutsatsen att mobbning var mycket mer utbrett än vad som
varit känt på de olika skolorna. Skolor som sade sig vara befriade från mobbning
hade i själva verket en skolgård som var ”skådeplats för upp till 4 à 5 markanta
gruppövergrepp mot enskilda barn under en tiominutersrast” (Heinemann 1972:
155). En del i detta synliggörande var också att mobbningsfenomenet började
skildras på bild. Det dolda fenomenet mobbning blev visuellt representerat i form
av arrangerade bilder. 62
För det andra handlade mobbningsbegreppet inte bara om att övergrepp
synliggjordes. Det handlade även om ett särskilt sätt att se på konflikter mellan
elever: att betrakta dem som allvarliga problem. I den första boken om mobbning
kommenterades värdet av det nya ordet mobbning på följande vis:
88
Det kan tyckas alldeles onödigt att skapa ett nytt ord och begrepp för att
kunna diskutera företeelser, som egentligen är så gamla och så välkända.
Men mobbning har jag gjort till ett modeord, ett slags alarmsignal för att
framtvinga studier av och eftertanke kring ett beteende som tycks mig värre
och fulare än det mesta som vi har för oss. Upptäcker man en fiende eller en
fara måste man ge den ett namn (Heinemann 1972:9 f).
Annorlunda uttryckt: Mobbningsbegreppets födelse handlade inte i första hand
om en upptäckt av ett nytt fenomen, utan mer om en ny värdering av ett gammalt
fenomen. Begreppet är således ett exempel på hur en måhända gammal sedvänja
har fått en annorlunda kulturell innebörd. Tidigare hade konflikter elever emellan
kunnat tillskrivas positiva, uppfostrande effekter, såsom det beskrevs i en lärarhandledning
på 1920-talet:
Barn äro ofta på ett nyttigt sätt hänsynslösa mot varandra. Den som inte vill
rätta sig efter lekens regler, får t. ex. inte vara med utan blir bortkörd. Ett av
de svåraste straff, som användes vid skolor med utbildad självstyrelse,
består däri att den brottslige av kamraterna behandlas såsom obefintlig av
kamraterna under en eller ett par dagar; ingen talar till honom, och han får
ej vara med om några lekar. Då kamratskapet spelar en så ofantligt stor roll
för barnen, är det naturligt att skolan bör taga vara på denna kraft och
inverka förädlande på den. Tyvärr är det ofta tvärtom så, att barnens inbördes
solidaritet riktas emot skolan (Hildinger 1923:161–2).
62 I Dagens Nyheters artikelserie om mobbing från 1969 finns en bild som föreställer en hop av
barn som attackerar ett ensamt barn. Kanske är det den första bilden på mobbning i Sverige. I
bildtexten kommenteras att bilden av nödvändighet inte kunde bli autentisk: ”När många barn
överfaller ett ensamt, olikt barn sker det på platser där ingen vuxen ser dem. När DN-fotografen
Roland Jansson iakttog barn som började mobba avbröts mycket riktigt verksamheten.
Han fick därför arrangera den här bilden” (Dagens Nyheter 1970).