Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

klassen som inte uppfattas som god. Men förutsättningarna för att det ska gälla
klassen som helhet är sannolikt färre.
I den bemärkelsen kan man säga att massans makt har försvagats. Naturligtvis
innebär inte det att lärare upphört att arbeta med ett kollektiv av människor.
Lärare är fortfarande fjärran från att vara privata informatorer av den typ som
beskrevs i Rousseaus Emile. Men de problem som tillskrivs det elevkollektiv de
interagerar med har ändrat skepnad. Det är, som vi nu ska se, inte längre
elevernas sammanhållning och imitation av varandra som framställs som det
centrala problemet.
Elevkollektivets splittring
Begrepp som mobbning, sexuella trakasserier och kränkningar har under senare
år uppmärksammats kraftigt. Därmed tycks en omkastning ha skett av synen på
elevernas sociala relationer. Om man under 1900-talets första hälft ofta fokuserade
på klassens sammanhållning som ett problem, är det idag ofta just bristen
på sammanhållning som utmålas som ett problem.
När skedde denna upptäckt av den splittrade skolklassen? Någon kanske vill
hävda att det inte handlar om en ny upptäckt, utan att där vi idag talar om mobbning,
så talades det tidigare om pennalism. Svagheten med det resonemanget är
att pennalismen har representerat en mycket specifik typ av elevkonflikter.
Pennalismen handlade ofta om att de äldre gav sig på de yngre, och kunde ibland
sanktioneras av lärarna, som ett inslag i elevernas inbördes uppfostran (jfr Hall
1932; Guillou 1981; Florin & Johansson 1993:33). Det kunde exempelvis handla
om att de nyare eleverna på en internatskola fick i uppgift att väcka de äldre på
morgnarna, borsta deras stövlar och gå ärenden åt dem (Ödman 1909:99). Pennalismen
behöver därför inte nödvändigtvis handla om att den enskilda skolklassen
var splittrad, utan snarare om att företrädare från en klass angrep företrädare för
andra, lägre klasser. I den meningen tycks pennalismen ha givit uttryck för en
stark sammanhållning inom klassen. Vill vi leta efter upptäckten av den splittrade
skolklassen som ett centralt problem, tror jag att vi måste leta senare i historien.
Sociometri
Under första halvan av 1900-talet publicerades en rad studier av sociala relationer
inom skolklasser. 59 På svensk mark skedde en anmärkningsvärd ökning av
intresset för elevers sociala relationer under 1950-talet, vilket framförallt tog sig
59 Det var reformpedagogiken, sociologin och Wienskolan som gav de viktigaste impulserna till
detta studium (Johannesson 1954). En stor del av forskningen om sociala relationer inom
skolklassen var tyskspråkiga, men ett av de tidiga verken översattes tidigt till svenska
(Monroe 1899/1900). Influenser kom också från djurpsykologin. Mest berömd är Schjelderup-Ebbes
studie om hönsgårdens sociala liv, som visade på en strikt rangordning mellan
hönsen, vilken också kom att påverka synen på skolklassen (Lilius 1940:157 f).
85