Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

82 Bild 3. I denna bildinsändare ställs frågan om eleverna ska bestraffas eller belönas för sin teckning av läraren. Även om frågan är retorisk illustreras att fenomenet lärarkarikatyrer var ett laddat ämne. Ur: Lärartidningen 1958/36:20. tyst och gravallvarlig. Kanske beror det på att humorn inte har varit ett särskilt viktigt instrument inom många av de institutioner som baserades på den panoptiska principen. Fångvaktarens, mentalskötarens eller fabrikörens makt hotades möjligen inte på samma sätt av brist på humor. Kanske är humor en maktstrategi som är relativt specifik för skolan som disciplinär institution. Delvis hänger det sannolikt samman med att banden mellan lärare och elev är så pass starka, varför läraren personligen kan uppleva sig som kränkt. I denna relativt personliga
elation kan humor vara ett sätt att göra läraren osårbar inför de humoristiska, eller kränkande angrepp som kan riktas mot honom. Humor har hittills beskrivits som en sublimeringsstrategi. Emellertid kunde humor även användas i en ”individualiserande” riktning. Det som här åsyftas är att på olika sätt utsätta enskilda individer för hån. Den sarkastiska och ironiska läraren kunde använda humor för att trycka ned enskilda element i klassen. Som Ulla Johansson (2000:97–102) har visat i intervjuer med gamla läroverkselever är det en maktstrategi som många minns med fasa. Denna form av humor har dock inte haft ett officiellt stöd. Tvärtom har sarkasmen ofta starkt kritiserats (t ex Herlitz 1947:8 f; U 55:9). En invändning var att ironi skapar en klyfta mellan lärare och elev. 56 En annan invändning var att ironin är grym och lämnar sår som aldrig läker (Lövgren 1922:108). Massan skingras Det kan diskuteras i vilken utsträckning de ovan skildrade strategierna tillämpades, och huruvida de verkligen fungerade. En möjlig tolkning är att själva förekomsten av massbekämpande strategier vittnar om att det grundläggande problemet med elevkollektivet på sin höjd bekämpades på ett ytligt sätt. Källan till problemet kvarstod, även om yttringarna kunde bekämpas på olika sätt. En mer radikal utmaning av elevkollektivets sammanhållning tror jag däremot har ägt rum, grovt räknat, sedan grundskolans införande. För att förstå hur den processen gått till, behöver vi ta hänsyn till den mer sociologiska förutsättningen för att klassen kunde uppfattas som enhetlig. Här kan Goffmans analyser av ”totala institutioner” 57 vara till hjälp. Goffman (1961/1991:24–51) menar att i de totala institutionerna kommer den intagnas privata jag att systematiskt, om än inte medvetet, att ”avlivas”. Den intagna berövas privata ägodelar som kläder, och det privata jaget omformas till ett kollektivt. Även om inte skolan kan betraktas som en renodlad total institution, finns det beröringspunkter. Skolan är en plats som varit bärare av en avpersonaliserande kultur, vilket bland annat tagit sig uttryck i vissa minimikrav och normer kring hur man klär sig. Än idag kan skolor sägas fungera enligt denna princip (till exempel i uttryckliga förbud att bära keps i klassrummet), men man kan fråga sig om inte skolan i vissa avseenden har blivit mindre avpersonaliserande. I ett skolminne av Mats Arvidsson skildras en process som kan tolkas på det sättet. Han beskriver sin tid 56 ”Det krigstillstånd, som ofta tyckes råda mellan eleverna i en skola och deras lärare och som understundom tar sig uttryck i rätt sällsamma former, har uppammats mindre därför att lärarnas händer varit starka, men så mycket mer på grund av att händerna svängt ironins sargande stickvapen” (Bruhn 1926:196). 57 De totala institutionerna kännetecknas enligt Goffman av att individens liv regleras i sin helhet, genom att den intagne exempelvis inte har rätt att utan tillstånd lämna institutionen efter dagens slut. 83
Page 1 and 2:
Joakim Landahl Auktoritet och ansva
Page 3 and 4:
Förord I vår skola är vi artiga
Page 5 and 6:
Innehåll Förord 1 DEL I. INLEDNIN
Page 7:
Att möjliggöra seende 171 Informa
Page 10 and 11:
2 1. Läraryrkets ”smutsiga” di
Page 12 and 13:
sig en mer komplex och mångfasette
Page 14 and 15:
skillnad från barnmorskan, läkare
Page 16 and 17:
ska jag beskriva två dimensioner a
Page 18 and 19:
10 som man tycker otroligt synd om
Page 20 and 21:
sluta sig till att en förändring
Page 22 and 23:
möjligt svar skulle vara att idén
Page 24 and 25:
Patrick H Hutton (1981) skriver att
Page 26 and 27:
nödvändig. Så såg man det inte
Page 28 and 29:
som historien används som redskap
Page 30 and 31:
mentalitetshistoria. Jacques Le Gof
Page 32 and 33:
för skolans och läraryrkets för
Page 34 and 35:
ör inledas, vilken typ av discipli
Page 36 and 37:
har händelserika karriärer: speci
Page 38 and 39:
visa vördnad och tacksamhet inför
Page 40 and 41: (2003). Mats Sjöberg (2003) har st
Page 42 and 43: att urskilja tre faser vad gäller
Page 44 and 45: Den drygt 50-åriga Kreugers svinde
Page 46 and 47: 38 ansvarskänsla, ordningssinne oc
Page 48 and 49: ljuga (Läsebok för folkskolan 190
Page 50 and 51: täckmantel för varje felsteg” (
Page 52 and 53: modernt samhälle, där personens h
Page 54 and 55: egendom och skolplikt. Låt oss fö
Page 56 and 57: att den är ett sätt att göra sig
Page 58 and 59: 50 Med hänsyn till att sanningen
Page 60 and 61: Denna ambition kunde betecknas som
Page 62 and 63: Det första skälet har att göra m
Page 64 and 65: Efter lögnkampen Vi har sett att d
Page 66 and 67: orimligt att tala om att nya auktor
Page 68 and 69: 60 Ja om man säger att förr så h
Page 70 and 71: uppfattas som en självklar dygd. S
Page 72 and 73: Diskussion I detta kapitel har jag
Page 74 and 75: 66 5. Elevkollektivets två krig De
Page 76 and 77: 68 • När Du vill gå igenom någ
Page 78 and 79: Vilhelm Helle uttryckte saken: ”E
Page 80 and 81: yta platser eller ställa sig på b
Page 82 and 83: liskt intresserade, teaterintresser
Page 84 and 85: läraren och skolan kunde nämligen
Page 86 and 87: Bild 2. Från artikeln ”Skoldomst
Page 88 and 89: Tillskrivandet av kollektiv skuld k
Page 92 and 93: vid ett läroverk, under slutet av
Page 94 and 95: uttryck i att sociometrin blev popu
Page 96 and 97: parkeringen, i en vindsskrubb, i et
Page 98 and 99: diskriminering, homofobi och rasism
Page 100 and 101: handlat om att visa artighet mot ä
Page 102 and 103: Bild 5. Horisontell respektlöshet.
Page 104 and 105: och ungdom var det alltså inte ett
Page 106 and 107: kollektivet. Den senmoderna förfly
Page 108 and 109: 100 6. Skolstraffens transformation
Page 110 and 111: 102 Det är känt och erkänt, att
Page 112 and 113: 104 studerat elak” som en aga, so
Page 114 and 115: 106 Den, som jag tror, riktiga iakt
Page 116 and 117: Elevinflytandet kan med andra ord b
Page 118 and 119: En lärare som använder sig av kro
Page 120 and 121: En fråga som nu aktualiserades var
Page 122 and 123: etygen skulle heta eller hur många
Page 124 and 125: 116 tionen lever kvar, att alla ele
Page 126 and 127: schackbräde” (Tfsl 1932/15:198)
Page 128 and 129: verkligen har kommit att förhemlig
Page 130 and 131: 122 skolan utreda saken vidare, t.
Page 132 and 133: Till denna tendens hör också uttr
Page 134 and 135: Den första förändringen handlar
Page 136 and 137: elever uppskattar: ”Frågar du el
Page 138 and 139: med ett åskväder, man tar skydd o
Page 140 and 141:
Auktoritet under omvandling I det f
Page 142 and 143:
Lögnen, solidariteten och anklagel
Page 144 and 145:
svarande sätt möter inte läraren
Page 146 and 147:
Denscombes studie av klassrumskontr
Page 148 and 149:
Idag tycks emellertid tendensen gå
Page 150 and 151:
för skolan. Skolans ansvar blev is
Page 152 and 153:
. Bild 9. Fostran av skolbarn i sam
Page 155 and 156:
DEL III. LIDANDET I de följande ka
Page 157 and 158:
lidande ska kunna formuleras som et
Page 159 and 160:
preludium till livet efter detta. I
Page 161 and 162:
Härdning Den som är mest förknip
Page 163 and 164:
ljus. Vi erfar smärta, och vill in
Page 165 and 166:
Det är just som ett moraliskt buds
Page 167 and 168:
Mognad Att skolan är en plats som
Page 169 and 170:
Än mer radikal var den tyske psyko
Page 171 and 172:
Slutets slut Ett lärande som är b
Page 173 and 174:
I dagens individualiserade samhäll
Page 175 and 176:
Om däremot det samtida lidandet up
Page 177 and 178:
Gjötterberg fenomenet med elever s
Page 179 and 180:
interaktionen mellan lärare och el
Page 181 and 182:
till gymnasister på högstadiet. H
Page 183 and 184:
I: Vilken typ av förtroenden? L: J
Page 185 and 186:
ämneskunskaper. 114 Det som synes
Page 187 and 188:
föredömligt. Med kvartssamtalets
Page 189 and 190:
eller inte), vänder loggboken på
Page 191 and 192:
sättning av redskap som är ägnad
Page 193 and 194:
10. Från skolhygien till krispedag
Page 195 and 196:
domar. Skolan måste därför göra
Page 197 and 198:
vuxna åldern, härrör från en in
Page 199 and 200:
Smitta, segregering och omsorgen om
Page 201 and 202:
Bild 12. En radikal lösning på sm
Page 203 and 204:
”halsfluss, utslag, inflammerade
Page 205 and 206:
metoder och förhållningssätt, vi
Page 207 and 208:
klassen” (Nordblom & Rahm 1996:37
Page 209 and 210:
Miljöer för läkande och lärande
Page 211 and 212:
En andra skillnad mellan skolhygien
Page 213 and 214:
11. Ansvar Den övergripande fråga
Page 215 and 216:
För det andra måste frågan stäl
Page 217 and 218:
Att sociala relationer betyder myck
Page 219 and 220:
Om skuldkänslan är den negativa e
Page 221 and 222:
slussa egentligen. Jag får fundera
Page 223 and 224:
Slutdiskussion Att lärare möter n
Page 225 and 226:
Fostran som döljer respektive aktu
Page 227 and 228:
också mobbning inkluderats bland d
Page 229 and 230:
samhälle. Genom att studera vissa
Page 231 and 232:
för att förbättra den enskilda s
Page 233 and 234:
English summary: Discipline and car
Page 235 and 236:
importance of happiness as a state
Page 237:
BILAGA: INTERVJUGUIDE Intervjuerna
Page 240 and 241:
Styrdokument 1958 års folkskolesta
Page 242 and 243:
234 där personer av alla sorter sk
Page 244 and 245:
Fevrell, Walter (1914). Ungdomens i
Page 246 and 247:
Hildinger, Alf (1944). Folkskoleped
Page 248 and 249:
Locke, John (1693/1916). Tankar om
Page 250 and 251:
Olweus, Dan (1973). Hackkycklingar
Page 252 and 253:
Skäringer-Larson, Elsa (1946). Sam
Page 254 and 255:
Wikander-Brunander, Siri (1931). Va
Page 256 and 257:
Colnerud, Gunnel (1995). Etik och p
Page 258 and 259:
Frånberg, Gun-Marie (2003). Mobbni
Page 260 and 261:
Klette, Kirsti, Carlgren, Ingrid, R
Page 262 and 263:
Persson, Anders (2003a). Social kom
Page 264:
Österlind, Eva (red.) (2004). Eget
show all

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?