Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

DEL I. INLEDNING
Lärarna maktlösa inför självmorden bland unga. Så löd rubriken på en debattartikel
som Lärarnas Riksförbund (2005) publicerade på DN-debatt i augusti
2005. I samband med att regeringen gav Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet
ett uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt program för förebyggande av
självmord hade den dåvarande folkhälso- och socialministern Morgan Johansson
uttryckt förväntningar på att skolan ska arbeta självmordspreventivt. Denna förväntan
beskrivs i artikeln som något delvis orealistiskt. Skolan sägs spegla samhället,
och skolan kan inte ensam lösa de problem som där uppstår. Visserligen
hävdas det att skolan kan åstadkomma saker såsom att motarbeta mobbning och
sätta upp klara kunskapsmål, men samtidigt menas att man inte kan ha allt för
höga förväntningar på skolan.
Ett par månader tidigare hade Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2005)
publicerat debattartikeln Arbetsro a och o i skolan. Med anledning av det pågående
arbetet med en ny skollag argumenterades för klara skrivningar om hur
arbetsro kan skapas. För att kunna stävja olika typer av disciplinproblem önskade
man sig klartecken om vilka befogenheter läraren har, såsom att kunna beslagta
föremål, att få utdela kvarsittning samt att kunna sära på våldsamma elever utan
att riskera en polisanmälan.
Att rädda liv, att beslagta telefoner: Innehållet i artiklarna ger i koncentrerad
form en bild av vad lärares arbete kan innehålla. Vid sidan av de renodlat
didaktiska aspekterna rymmer lärares arbete bland annat möten med den lidande
respektive den normbrytande eleven. Läraryrket kan därför sägas inrymma
moraliska dimensioner av två typer: å ena sidan ett ansvar inför den svage (omsorg),
å andra sidan en uppgift att vara en auktoritet som utvecklar elevernas
moral (fostran). Det är dessa två aspekter av läraryrket som jag i denna bok ska
studera, med exempel hämtade både från historien och från samtiden.
1