Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

66
5. Elevkollektivets två krig
Det finns ingen arbetsplats som rymmer så
många människor på en så liten yta som
en skola (Östling 1980).
År 1969 fick svenskan ett nytt ord. I artikeln ”Apartheid” introducerade läkaren
Peter-Paul Heinemann begreppet mobbing. 40 Med denna begreppsliga innovation
ville Heinemann fästa uppmärksamhet på ett fenomen i skolvardagen som han
menade inte tagits på tillräckligt stort allvar. Mobbing, gruppvåld och liknande
skulle föras upp ”som nummer ett på listan av kardinalsynder”. Det innebar att
hierarkin över normbrott behövde omkastas:
När fall av grupponani upptäcks i skolkällaren, eller när en stackars lärare
blir offer för mobbing av sin klass, eller när kleptomani eller bara vanligt
småknyckande aktualiseras i skolan, då får vi idag fortfarande ofta se våldsamma
reaktioner från skolans och samhällets sida. Skolpsykologen tillkallas,
barnavårdsnämnden dras på, läkare kontaktas, rektorer utreder och
det blir väldig uppståndelse. […] Men mobbing har man inte tagit upp,
varken på schemat eller till speciell behandling. […] Jag har inte mött
någon het vilja eller något tvingande behov att utrota och motindoktrinera
mobbfenomenet som sådant. Jag anser att antimobbindoktrinering måste
börja tidigt i barnaåren och tillmätas större betydelse än respekten för
andras egendom och liknande. Jag anser att ingen dag på lekaskola eller
skola får försumma att ta tid i anspråk för en fostran i denna riktning
(Heinemann 1969:11).
Heinemann kontrasterade här en gammal moral, som lade vikt vid den privata
egendomen, mot en ny moral som skulle bekämpa mobbing. En sådan kontrastering
är tveklöst rimlig eftersom egendomsbrottet länge betraktats som ett allvarligt
problem inom skolans värld. Relegeringsstatistik illustrerar hur allvarligt
man sett på stölder. För perioden 1938–1947 var drygt 70 procent av relegeringarna
i läroverken orsakade av egendomsbrott. 41
Det som tycks ha varit konsekvensen av mobbningsbegreppet – eller åtminstone
den initiala målsättningen – var alltså att en ny hierarki över beteende-
40 Senare ändrades begreppet till mobbning (Heinemann 1972). Ordet var egentligen inte helt
nytt, eftersom Heinemann lånat det från boken Aggression av Konrad Lorenz (1963/1968:
114), som med ordet syftat på utstötningsmekanismer i djurvärlden.
41 Under perioden 1938–juli 1947 relegerades 256 elever från de högre skolorna. Snatteri, stöld
och inbrott låg bakom 182 av dessa relegationer (SOU 1950:3, s. 129 f).