Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

modernt samhälle, där personens historia för alla är okänd. Det betyder inte att
lögnen skulle ha varit omöjlig i det förmoderna samhället, men att det i det
moderna samhället uppstår nya typer av lögner. En sådan typ är vad som kallats
för ”skollögner” (Foerster 1907/1912:50).
För att analysera denna ökade osynlighet kan begreppet främling vara
fruktbart. Zygmunt Bauman har, i Georg Simmels efterföljd, pekat ut främlingen
som en viktig social kategori som också får en särskild innebörd i moderna
samhällen. Förmoderna samhällen kännetecknas av att social och geografisk närhet
samanfaller. De som rent geografiskt lever sida vid sida har en rik kännedom
om varandra, medan främlingarna befinner sig utanför det egna lokalsamhället.
Mötet med främlingen är i dessa typer av samhällen en ovanlig händelse. I
moderna samhällen har däremot främlingen en helt annan position:
44
Främlingarna uppträder då fysiskt inom livsvärldens gränser. Främlingarnas
främlingsskap upphör att vara ett tillfälligt brott mot normen och ett
irritationsmoment som går att göra något åt. Främlingarna stannar kvar och
vägrar försvinna (fast det hoppas man hela tiden att de till slut ska göra) –
medan de envist undviker nätet av lokala regler och således förblir
främlingar. […] De är inte obestridligt fientliga fiender som tvingar en att
dra svärd (eller det är åtminstone vad de säger). Men de är heller inte som
grannarna (Bauman 1993/2001:189).
Främlingsbegreppet är således centralt för förståelsen av sociala relationer i det
moderna samhället. Det kan även användas för att förstå relationen mellan lärare
och elever. Skolan kan i två avseenden sägas institutionalisera ett möte mellan
främlingar. För det första är relationen präglad av att den ena parten är vuxen och
den andra ett barn. Det är därför två sociala kategorier som anses vara distinkt
olika (Durkheim 1925/2002:194; Aries 1960/1962). För det andra – och viktigast
för förståelsen av lögnen – kan skolan skapa ett främlingskap mellan lärare och
elev som består i att lärare och elever saknar en gemensam historia och framtid.
Medan barnet i det förmoderna samhället ofta uppfostrats av människor som det
delat släktskapsband med, så kom det moderna skolbarnet att uppfostras av en
människa som relativt sett måste betraktas som en främling. Poängen med att
peka på denna form av främlingskap är att det ger barnet vissa lögnfördelar.
Barnet lever och har levt i en från skolan avgränsad värld som läraren bara delvis
kan ha kännedom om. Exempelvis kan en främling i denna bemärkelse förklara
sin ogiltiga frånvaro med förklaringar som läraren kan ha svårt att kontrollera.
Främlingskapet gjorde alltså vissa typer av skollögner möjliga.
[främling→lögn] Relationen mellan främlingar och lögner fungerade också
omvänt. Lögnerna kunde förstärka främlingsskapet. [lögn→främling]. Lögnaren
delar nämligen en viktig egenskap med främlingen: ambivalensen. Främlingen
är, enligt Bauman, en person som är svår att klassificera.