Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Den drygt 50-åriga Kreugers svindelaffärer kunde alltså relateras till hans skolgång
(se även Granfelt 1938:137).
36
*
I DN-artikeln ”Pojken som helst satt i ett hörn för sig själv” tecknades bilden av
Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailovic (Dagens nyheter, 7 januari 2004). I
detta fall var det inte fråga om att öppet skuldbelägga skolan, men Mijailovics
skolgång nämndes. Frågan som nu diskuterades var huruvida Mijailovic blivit
mobbad eller inte under sin skoltid:
Efteråt har han klagat över att han var nästan den ende i klassen med invandrarbakgrund.
Hans klasskamrater intygar att Mijailo Mijailovic aldrig
blev utfrusen eller mobbad. […] Han accepterades av sina klasskamrater,
men han höll sig för sig själv. Om någon försökte skämta med honom på ett
sätt som han inte gillade så visade han det tydligt, men utan att börja bråka
(ibid).
*
I dessa tre fall diskuteras hur skolan kan medverka till att elever utvecklas till
brottslingar. De tre fallen är extrema. Det är inte vanligt att skolan ställs till svars
för ett seriemord, en finansiell kris eller ett ministermord. Men trots denna
ovanlighet kan vi i dessa berättelser också möta idéer om skolans fostran som i
respektive tidsperioder var väldigt vanliga. I sina försök att förstå om – och i så
fall hur – skolan kan frambringa brottslighet, uttrycker de också tidstypiska idéer
om skolans fostrande arbete, idéer som präglat förståelsen av mer alldagliga och
mer triviala normbrott i skolans värld. Artikeln om Kreuger blir begriplig mot
bakgrund av vilka problem som brukade lyftas fram för skolans moraliska
fostran under tidigt 1900-tal. Att Kreugers svindelaffärer berörde skolan kan
förstås som ett uttryck för att man under den aktuella tiden var starkt upptagen
med elevers lögner och bedrägerier (kap 4). På ett analogt sätt avspeglar artikeln
om Mijailovic dagens upptagenhet med mobbning och utanförskap i skolklassen
(jfr kap 5). Artikeln om von Sydow-morden kom att handla om huruvida von
Sydow hade särbehandlats eller ej. Den kan läsas som en plädering för hur en
skola bör förhålla sig till straffet, nämligen att skolans straff måste vara rättvisa –
ett ofta upprepat ideal under tidigt 1900-tal (jfr kap 6).
Lögner, mobbning och rättvisa straff är centrala teman i denna del av framställningen
vars övergripande tema handlar om hur synen på elevers normbrott
har förändrats under 1900-talet. De två huvudfrågor som kommer behandlas är:
Vad har betraktats som ett allvarligt normbrott? Vilka tankar har funnits om hur
normbrott kan motverkas? Genom att studera hur dessa attityder förändras går
det också att föra en diskussion om hur läraryrket har förändrats.