Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

(2003). Mats Sjöberg (2003) har studerat diskussioner kring skolans fostran
under den period när grundskolan växte fram. Jonas Qvarsebo (2006) har skildrat
diskussionerna kring agaförbudet i folkskolan under perioden 1946–1962.
Den barndomshistoriska forskningen har bidragit till kunskapen om hur
föreställningar om den goda barndomen varierar historiskt. Efter Philippe Aries
(1960/1962) pionjärinsats har forskningsfältet expanderat. 22 Det finns en lång rad
av specialstudier av olika institutioner som använts i disciplineringen av barnen.
Här återfinns studier av skolan (Sandin 1986; Sjöberg 1996), barnhem (Söderlind
1999), fosterhem (Sköld 2006) barnavårdsnämnder (Sundkvist 1994) och rådgivningsbyråer
(Jönson 1997).
Denna korta översikt är givetvis bara ett skrap på ytan av forskningstraditioner
som är omfattande, mångfasetterade och ständigt expanderande. Den kan ändå
tydliggöra några utmärkande drag i min egen studie.
För det första: arten av förändringsperspektiv. Undersökningen är såväl samtida
som historisk, och nuet diskuteras i ljuset av en relativt lång historisk process.
Andra studier som fokuserar på dagens skola och lärararbete har, i den mån
ett förändringsperspektiv finns, ofta en relativt kort tidshorisont bakåt. Man har i
huvudsak varit upptagen av de förändringar som skett under 1990-talet, vilket
givetvis är motiverat utifrån de kraftiga förändringar som genomförts. Vad gäller
den forskning som sträcker sig längre tillbaka i tiden, så har den ofta varit förlagd
till avgränsade tidsperioder som för övrigt ofta avslutas före grundskolans
införande. Den har därför inte mycket att uttryckligen säga om dagens skola ur
ett förändringsperspektiv.
För det andra studerar jag fenomen (exempelvis straff) som lätt hade kunnat
resultera i ett elevperspektiv, men som istället används för att komma åt läraryrkets
förändringar. Detta skiljer undersökningen från de flesta som behandlar
liknande problematiker. Som ovan angivits är en stor del av forskningen präglad
av ett kritiskt perspektiv, vilket gjort att ett lärarperspektiv inte har tett sig
särskilt naturligt. Man har till exempel intresserat sig för fostran till lönearbete
(Willis 1977/1983), men mindre för fostran som lönearbete.
För det tredje kännetecknas studien av ett starkt intresse för skolans vardagsliv,
men detta studeras indirekt. Dagboksanteckningar, deltagande observationer,
kollegieprotokoll har inte använts trots att de hade kunnat användas för att
studera hur skolan ”rent faktiskt” är och har varit. Istället har jag företrädesvis
använt mig av de tryckta tankar som uttrycker och formar det vardagliga livet i
skolan.
22 För översikter över barndomens historia och forskningen om densamma, se Heywood (2005)
och Cunningham (1995).
32