Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

exempel på hur undervisningsideologier kan variera och hur denna variation
också innebär att arbetet ter sig olika.
Gunnel Colneruds Etik och praktik i läraryrket (1995) är en studie av yrkesetiska
konflikter bland grundskollärare. Det finns två beröringspunkter mellan
Colneruds undersökning och min egen. För det första studerar Colnerud den
moraliska sidan av skolans verksamhet ur ett lärarperspektiv, i den meningen att
det är lärares utsagor om de yrkesetiska konflikter som presenteras. 21 För det
andra visar Colnerud på vilka sätt lärares yrkesetiska resonemang är färgade av
institutionen skolan. Colnerud menar att lärares yrkesetik formas av vissa
specifika villkor: att eleverna utgör ett kollektiv, att lärare bedömer och differentierar,
att de socialiserar, att de har ansvar i nuet och för framtiden, att de har
en institutionaliserad närhet till eleverna och att den kollegiala lojaliteten spelar
en framträdande roll. I detta avseende präglas alltså Colneruds studie av en blick
för skolans särdrag, eller mer precist: för skolans sociologi. Internationellt går det
att finna en sådan medvetenhet i studier av Willard Waller (1932/1965) Philip
Jackson (1968/1990) och Martyn Denscombe (1985). Colneruds avhandling kom
i en tid när forskningen kring moral och skola ännu spelade en undanskymd roll i
Sverige. Sedan dess har forskningen ökat i omfattning, ofta med hänvisning till
det nya begreppet värdegrund (Linnér 2005; Ohrlenius 2001; Linde 2001) och
det som kallats värdepedagogik (Colnerud & Thornberg 2003). Det går således
att se en nytändning för frågor kring skolans och läraryrkets moraliska dimensioner,
och dessa har studerats ur olika perspektiv. Robert Thornberg (2006) har i
en etnografisk studie undersökt skolans arbete med regler. Roger Fjellström
(2004, 2006) har ur ett filosofiskt perspektiv intresserat sig för lärares yrkesetik
och fostrande roll.
Skolhälsans historia är ett annat forskningsområde som indirekt berör läraryrkets
förändringar. Genom mitt fokus på lärares omsorgsarbete är skolhälsan av
relevans eftersom det framförallt är här man på ett uttalat sätt talat om välmående
för elever. På senare tid har intresset kring skolhälsans historia varit omfattande
(Hammarberg 2001; Forslund 2002; Palmblad 1990; Hellblom-Thibbling 2004;
Börjesson & Palmblad 2003a, 2003b; Johannisson 1998). Specialstudier finns
också om skolmåltidens historia (Gullberg 2004) och skollovskolonier (Münger
2000). En stor del av dagens forskning om skolhälsa har ett kritiskt, elevcentrerat
och ofta Foucaultinfluerat perspektiv, och har på så vis uppmärksammat att det
inte finns någon självklar gräns mellan hjälp och kontroll.
Forskning om fostran/disciplin/makt i skolmiljö har likaledes varit av intresse.
Teoretiska och sociologiska perspektiv på skolan som arena för maktutövning
har Anders Persson (2003b) utvecklat i Skola och makt. Empiriska analyser av
skolans fostrande roll i dagens skola gjorts av antropologen Åsa Bartholdsson
21 Dock ska det påpekas att Colnerud också kritiskt granskar lärarna, vilket jag inte kommer att
göra.
31