Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

visa vördnad och tacksamhet inför Gud och fosterlandet. Enligt Tingsten mildrades
denna moral mot slutet av undersökningsperioden, men Tingsten menar att
det var efter 1950 som den verkligt radikala förändringen skedde.
De ovan nämnda verken är avgränsade till historien och gör inga större
anspråk på att belysa nuet. I det avseendet är de representativa för utbildningshistorisk
forskning i allmänhet. Bland de studier som på ett uttalat sätt försöker
sätta nutiden i fokus kan särskilt Thomas Ziehe (1982/1986; 1993) nämnas, vars
texter bärs upp av en blick för det historiskt specifika, för det som gör samtiden
unik i jämförelse med det förflutna. Hans analyser berör allt från ungdomskultur,
skolans position i dagens samhälle och lärarauktoritetens förändringar, och trots
att han inte arbetar empiriskt har hans angreppssätt ändå varit en inspiration för
mitt eget arbete. Jonas Frykmans Ljusnande framtid (1998) uppvisar vissa likheter
med Ziehes sätt att arbeta. Den fråga som genomsyrar Frykmans studie är
hur det kommer sig att skolan i minskande utsträckning har kommit att fungera
som en arena för social mobilitet. Frykmans undersökning uppvisar en grundläggande
likhet med min egen i det att han använder historien för att sätta nuet i
perspektiv, och att den moderna skolan kontrasteras med den senmoderna. Ett
särskilt intressant kapitel handlar om bus i skolmiljö. Här skildras gamla tiders
bus riktade mot läraren, en kulturform som enligt Frykman är på tillbakagång i
dagens skola. Studien av bus har varit en inspiration till kapitel 5 i denna bok.
Ingrid Carlgren har i en rad artiklar satt fokus på förändringsfrågan. Liksom hos
Ziehe präglas hennes forskning av en blick för det historiskt specifika i nutiden.
Hennes forskning handlar både om hur arbetsformerna har förändrats och hur
lärares professionella roll har omgestaltats. Tidigt (Carlgren 1994) uppmärksammade
hon fenomenet ”eget arbete” i en artikel där hon också riktar kritik mot en
forskning som allt för mycket riktat in sig på skolans oföränderlighet. Andra
förändringar som hon intresserat sig för är den svarta tavlans minskade betydelse
(Carlgren 1998) och vilken betydelse forskning har ansetts ha för lärarprofessionen
(Carlgren 1999).
Även om min egen studie behandlar historisk variation är undersökningar av
nationella skillnader av intresse. Patricia Broadfoot och Marilyn Osborn (1988)
har studerat uppfattningar om professionellt ansvar i Frankrike och England.
Deras resultat visar att de franska lärarna hade en mer avgränsad lärarroll,
centrerad till arbetet i klassrummet och sådant som hade en klar koppling till
själva lärandet. De engelska lärarna var däremot mer involverade i aktiviteter
utanför klassrummet. Medan de franska lärarna främst arbetade med ”elever”
beskrev de engelska lärarna snarare att de arbetade med ”the whole child”. De
båda grupperna uppfattade som en följd av detta sitt arbete på olika sätt. De
engelska lärarna uppfattade att arbetet var svårt att avgränsa. De var tvungna att
kompromissa med sina egna ideal för att inte ta ut sig, och de kunde drabbas av
skuldkänslor. De franska lärarna kunde drabbas av en annan problematik, nämligen
att arbetet uppfattades som allt för mekaniskt. Studien är ett ovanligt tydligt
30