Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

på hur utbildningssystemet har omstrukturerats i de nordiska länderna under
1990-talet och vilka konsekvenser detta har haft för läraryrket. En studie som
befinner sig mellan nutid och historia är Eva Rhöses Lärararbete och läraridentitet
(2003), som skildrar livshistorier hos fem lärare i olika generationer. 19
Bland de mer renodlat historiska studierna av läraryrket finns Kampen om
katedern (Florin 1987) som skildrar folkskollärarnas professionaliseringssträvanden
under perioden 1860–1906. Inga Elgqvist-Saltzman (1993) har arbetat
med livshistorier där ett antal lärare från fyra olika generationer bland annat ger
inblickar hur yrket har förändrats. Lärarutbildningens historia har kartlagts av
bland annat Agneta Linné (1996) och Kerstin Skog-Östlin (1984). 20
Genom att min undersökning berör sådant som barndomshistoria, skolhälsa
och disciplinering anknyter den dock till en hel del traditioner som mer indirekt
berör läraryrket.
Disciplineringens historia är ett av de teman som har behandlats av Ulla
Johansson och Christina Florin. I Där de härliga lagrarna gro (1993) skildras
läroverken under perioden 1850–1914. Det som är särskilt intressant med studien
är det rika källmaterial som använts för att komma åt både skolans strukturella
omvandling och dess inre liv. Florin och Johansson nyttjar bland annat kollegieprotokoll,
memoarer, dagböcker, offentligt tryck, tidskrifter, lärarmötesberättelser,
lärarminnen och läroverksminnen. I artikeln ”Tre kulturer” skildrar
Florin och Johansson (1996) hur disciplineringen tedde sig i tre olika skolformer
under 1800-talets hälft: folkskolan, flickskolan och läroverket. I Normalitet, klass
och kön fortsätter Ulla Johansson (2000) undersökningen av läroverken, nu med
fokus på tiden mellan 1927 och 1960, och behandlar bland annat i två kapitel
frågan om lärarauktoritet.
Det pedagogiska arvet av Åke Isling (1988) är en ambitiös studie av skolans
inre arbete under perioden 1840–1920. Jämfört med Florin och Johansson
befinner den sig dock längre bort från den faktiska praktiken, och studerar
snarare de ideologier som skolan varit en bärare av. Isling har använt sig av en
mängd olika källor – lärarhandledningar, läroplaner, läromedel, skolminnen och
så vidare – för att diskutera de olika ideal som präglat skolan. En stor del av
undersökningen behandlar hur olika skolämnen har utvecklats, men Isling undersöker
också hur skoldisciplinen har skildrats i lärarhandledningar och skolstadgor.
En annan infallsvinkel på disciplinering representeras av Herbert Tingstens
Gud och fosterlandet (1969). Här analyseras den moral som kom till uttryck i
folkskolans läromedel under perioden 1850–1950. Tingstens uppfattning är att
dessa präglades av en mycket patriarkalisk moral, som inskärpte barnets plikt att
19 För en översikt av den forskning om lärares arbetsmiljö som publicerades i Sverige 1971–
1980, se Lundman (1981). För en översikt mer sentida och internationell lärarforskning, se
Arfwedsson (1994).
20 För en översikt av internationell forskning kring läraryrkets historia, se Spencer (2001).
29