Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

har händelserika karriärer: speciallärare och personer som arbetat på flera skolor
tycks överrepresenterade.
Något om hur resultaten och behandlade fenomen har växt fram i undersökningen
kan i detta sammanhang ha sitt intresse. För det första har jag tagit fasta
på fenomen som i olika tider har ansetts viktiga. Jag har intresserat mig för vad
man har problematiserat, talat om, oroat sig över. Även om vissa av de fenomen
som lyfts fram kan förefalla som trivialiteter sett i efterhand, har jag intresserat
mig för sådant som i olika tider tagits på allvar såsom viktiga problem. Vad som
anses vara en ”stor fråga” är förstås alltid diskutabelt. Genom att jag använt mig
av ett källmaterial som spänner över allt från skolans styrdokument till insändare
i lärartidningar har ett viktigt kriterium varit att de behandlade fenomenen återfinns
inom olika typer av källor. Det är också när ett visst fenomen återkommit i
olika typer av källor som jag har ”upptäckt” det som en betydelsefull fråga.
För det andra har jag fokuserat på fenomen som inte bara varit stora frågor,
utan som framstår som relativt stora när de ställs mot en annan tidsperiod. Det är
genom att fokusera på dessa skillnader som det är möjligt att uttala sig om
förändringar.
För det tredje har jag inte nödvändigtvis lyckats fånga det som har varit av
störst betydelse i dagens och gårdagens lärararbete. Ett viktigt kriterium har
också varit att det inte har uppmärksammats särskilt mycket. I huvudsak har jag
intresserat mig för fenomen som tidigare forskning har ignorerat.
Tidigare forskning
Läraryrket är välstuderat. Det finns studier av vad lärare gör när de inte undervisar
(Aili & Brante 2006) vad de gör på raster (Nordänger 2002) och på sin
förtroendearbetstid (Lindqvist 2002), hur det är att vara ny som lärare (Fransson
& Morberg 2001), vad lärarkunskap är (Magnusson 1998), för att bara nämna
några studier av lärararbetet idag. Eva Gannerud har i avhandlingen Genusperspektiv
på lärargärning (1999) utifrån intervjuer analyserat kvinnliga klasslärares
upplevelse av arbetet. Gannerud har bland annat pekat på hur omsorgsdimensionen
upplevs av lärarna. Gannerud skiljer mellan det pedagogisktdidaktiska
arbetet och det socio-emotionella, och menar att de flesta lärarna
ansåg att det är den senare delen av arbetet som tar mest kraft i anspråk. Sandra
Ackers The realities of teachers’ work (1999) behandlar liknande teman som
Gannerud, men utifrån en etnografisk studie utförd i England. Vad gäller studier
som har fokuserat förändringar av lärarbetet kan Andy Hargreaves Läraren i det
postmoderna samhället (1994/1998) nämnas. En stor vikt lägger Hargreaves vid
tendensen mot en ökad kollegialitet inom lärarkåren. Han har också bidragit till
att frågan om de emotionella aspekterna av läraryrket har uppmärksammats.
Även Klette med flera (2000, 2002) har ett förändringsfokus. Inriktningen ligger
28