Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

ör inledas, vilken typ av disciplinproblem som anses allvarliga, vad skolans
yttersta syfte är samt hur läraren bör röra sig i klassrummet. De mer specifikt
orienterade handledningarna är vidare tydliga indikationer på att vissa uppgifter
under en viss tid får en så pass stor betydelse att de behandlas i hela böcker.
Muntliga källor
Det finns uppenbara problem med att enbart hålla sig till skriftliga dokument.
Emmanuel Le Roy Ladurie (1975/1980:256) har till exempel kritiserat studier av
föräldrakärlekens historia för att vara baserade på fel typ av källor. Han menar att
dessa känslor är alltför intima för att utan förbehåll kunna studeras utifrån skriftspråkliga
dokument. Närmast som ett komplement till dokumentanalyserna har
jag därför arbetat med olika typer av muntliga eller skriftliga vittnesbörd om
skolan idag och igår. En källa som använts tämligen impressionistiskt är skolminnen
och romaner. Mer systematiska studier har gjorts av lärares (skriftliga)
yrkesminnen samt intervjuer med idag verksamma lärare.
Intervjuer
Under perioden 2002–2005 har tolv lärarintervjuer utförts (tre män, nio kvinnor).
Intervjuerna har i genomsnitt tagit två timmar. Elva av informanterna var verksamma
på ”högstadiet” (6–9 eller 7–9-skolor). En arbetade i en 4–9-skola, men
undervisade vid intervjutillfället i år 8. Lärarna är hämtade från 7 olika skolor
spridda över landet, och undervisar i ämnen som engelska, idrott, teknik, no,
tyska, hemkunskap, matematik och så vidare. Intervjucitaten, som är lätt redigerade,
refereras enligt principen intervjuperson +årtal när intervjun gjordes (t ex
IP2/2003).
Syftet med intervjustudien är tvåfaldigt. Det främsta syftet har varit att få en
belysning av vad fostrans- och omsorgsarbete kan innebära i dagens skola. För
att belysa detta har jag ställt frågor som: vilket är det största disciplinproblemet
du möter som lärare? Kan du berätta om när du tycker synd om en elev?
Ett andra syfte har varit att belysa förändringar av dessa dimensioner. Lärarna
har uppmanats att reflektera över hur deras gärning som lärare har förändrats och
hur relationen till eleverna har ändrats under deras tid som lärare. Förändringsfrågor
har också ställts som följdfrågor när lärarna har berättat om fenomen i
vardagen. Frågan har då varit om det fenomen de berättar om är tidlöst eller om
det står för ett nytt inslag i yrket. De flesta som intervjuats har haft en så pass
lång lärarerfarenhet (i snitt cirka 20 år) att de kunnat identifiera förändringar i sitt
arbete.
Det finns med andra ord ett livshistoriskt inslag i intervjuerna. Även om tillbakablickandet
inte har varit huvudsyftet, så har det varit en viktig strävan att
identifiera inslag i arbetet som har en ”ny” karaktär. Att upptäcka det som är nytt
har dock sina problem. Ett problem handlar om att identifiera trender i en karriär
26