Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

som lärare har kunnat hysa. Insändarsidor har varit ett forum där dessa har kunna
uttryckas.
De pedagogiska tidskrifter som använts i undersökningen är Skola och samhälle,
Verdandi, Pedagogisk debatt, Folkskolan 16 och Pedagogisk tidskrift.
Samtliga årgångar av de fyra förstnämnda har gåtts igenom. Pedagogisk tidskrift,
som började ges ut 1865, har bara studerats från 1900-talet.
De pedagogiska tidskrifterna har oftast långa artiklar med en vetenskaplig
prägel. I lärartidningarna har mer dagsaktuella händelser kommenterats på ledarsidor,
i reportage och insändare. Bland de äldre lärartidningarna har jag särskilt
använt Tidning för Sveriges läroverk (Tfsl) och Svensk lärartidning (Slt). (För
fullständig förteckning, se litteraturlistan). Av lärartidningarna har jag gått
igenom sammanlagt 120 årgångar. Samtliga nummer av Tidning för Sveriges
läroverk har gåtts igenom, vilket har motiverats av hur källäget ser ut. Det har
funnits en stor mängd fackliga tidskrifter för folk- och småskolan, men läroverken
har bara haft en. Folkskolan producerade med andra ord mer text, dess
historia är i detta avseende mer dokumenterad. Dessutom var folkskolan omgiven
av andra typer av texter. Lärarhandledningar, pedagogiska debattböcker
har ofta varit inriktade på folkskolan. Genomgången av lärartidningar har mest
systematiskt gjorts för tiden från 1900-1970. Därefter har enstaka årgångar för
varje decennium gåtts igenom, och slutligen har jag gått igenom samtliga
nummer av Skolvärlden och Lärarnas tidning för perioden 2002–vt 2006.
Lärarhandledningar
Med lärarhandledningar syftar jag på böcker som haft ambitionen att ge en
handledning till konsten att utöva läraryrket. Hit hör böcker som Handledning i
folkskolepedagogik för seminarier och lärare (Arcadius 1903) Folkskolepedagogik
(Hildinger 1923), Att vara lärare (Bäcklin 1951), Allmän undervisningsmetodik
(Naeslund 1963), och Överlevnadshandbok för nya lärare (Harkort-
Berge & Nilarp 2001). Jag har också använt mig av lärarhandledningar med mer
specifika målsättningar än att introducera till läraryrket generellt. Hit hör handböcker
i sparsamhetsfostran (Brisman, Lidman, & Lindberg 1931) skolhygien
(t ex Brinke 1934), skoldisciplin (t ex Ericsson 1967), mobbning (t ex Pikas
1975), och krispedagogik (t ex Myndigheten för skolutveckling 2006).
Medan tidskrifternas innehåll till stor del dikteras av vad som hänt i skolsverige
under de senaste veckorna, är lärarhandledningar något mer ”tidlösa” i
sin framtoning. De kan sägas göra anspråk på att samla den etablerade synen
kring pedagogik under en viss tid, och har ofta skrivits i syftet att läsas av
blivande eller nyblivna lärare. Lärarhandledningarna kan därmed ge en inblick i
hur man under olika tider har försökt forma läraren till att anta vissa önskvärda
dispositioner. Det kan handla om hur man ser på straff i skolan, hur en lektion
16 Under perioden 1947–1956 hette den Folkskolan – Svensk lärartidning.
25