Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
för skolans <strong>och</strong> läraryrkets förändring är det därför av stor vikt att ta hänsyn till<br />
hur själva institutionen skolan är beskaffad.<br />
Snarare än att fråga hur skolan speglar samhället är därför min fråga: vad<br />
kännetecknar skolan som samhälle? Vilka är de institutionella kännetecken som<br />
bidrar till att utforma lärares arbete med elever? Jag kommer att hävda att skolans<br />
<strong>och</strong> läraryrkets förändring kan förstås i relation till ett antal särdrag för institutionen<br />
skolan. Mitt påstående är för det första att dessa särdrag utövar en inverkan<br />
på läraryrket, <strong>och</strong> för det andra att läraryrkets förändringar kan beskrivas i<br />
termer av att särdragen får en ändrad innebörd.<br />
Intresset för skolans institutionella kännetecken vilar inte på någon särskild<br />
teoretisk tradition. Det finns visserligen intressanta iakttagelser om institutioner i<br />
texter av Michel Foucault (1974/1993) <strong>och</strong> Erving Goffman (1961/1991), men<br />
utgångspunkten för denna undersökning är att skolan måste förstås utifrån sina<br />
egna villkor, som en särskild institution.<br />
Källor<br />
Dokument<br />
<strong>Lärares</strong> <strong>fostrans</strong>- <strong>och</strong> <strong>omsorgsarbete</strong> kommer framförallt att analyseras genom de<br />
ideal <strong>och</strong> problem som uttryckts i olika typer av dokument. Av särskilt intresse<br />
har varit lärarhandledningar <strong>och</strong> den pedagogiska debatt som förts i lärartidningar<br />
<strong>och</strong> pedagogiska tidskrifter. Jag har även använt skolstadgor, läroplaner,<br />
statliga utredningar <strong>och</strong> berättelser från skol- <strong>och</strong> lärarmöten. De mest<br />
centrala källorna har dock varit tidskrifterna <strong>och</strong> lärarhandledningarna.<br />
De skriftliga dokumenten är viktiga av två skäl. För det första har de medverkat<br />
till att forma skolan <strong>och</strong> lärarkåren. I dokumenten formuleras anvisningar<br />
om hur en önskvärd lärare bör vara, vilken typ av elevproblem som bör uppmärksammas<br />
<strong>och</strong> hur relationen mellan lärare <strong>och</strong> elev bör se ut. För det andra är<br />
det rimligt att anta att dokumenten även uttrycker rådande attityder som lärare<br />
kan ha haft till sig själva <strong>och</strong> sina elever. Genom att dokumenten både påverkar<br />
<strong>och</strong> avspeglar attityder <strong>och</strong> praktiker kan de också användas till ett jämförande<br />
studium av hur läraryrket förändras över tid.<br />
Pedagogiska tidskrifter <strong>och</strong> lärartidningar<br />
De pedagogiska tidskrifterna <strong>och</strong> lärartidningarna har spelat en viktig roll i<br />
undersökningen. Där har debatter förts, dagsaktuell litteratur recenserats, <strong>och</strong><br />
händelser i skolans värld rapporterats. Här har det funnits artiklar om skolhälsa,<br />
disciplinproblem, straff <strong>och</strong> om lärarrollen i största allmänhet.<br />
Tidskrifterna <strong>och</strong> lärartidningarna har representerat en sorts pedagogisk<br />
offentlighet <strong>och</strong> en stor del av lärares vidareutbildning. De har därför kunnat<br />
forma lärares tankar, samtidigt som de sannolikt även ger uttryck för de tankar<br />
24