Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

fler elever lever i pressade situationer och det för med sig en ökad utsatthet
för våra barn och ungdomar (Frost & Sköld 1995:7).
Detta tal om skolan som en spegel av samhället säger sannolikt något väsentligt
om den position som skolan intar i dagens samhälle. I en mycket allmän mening
är givetvis skolan alltid en spegel av samhället, om vi med det menar att skolan
kommer att präglas av vissa kulturmönster som anses acceptabla i det samhälle
det befinner sig i, men i en mer specifik mening – spegling som att samhällets
problem också återfinns i skolan – är det sannolikt att dagens skola speglar samhället
i större utsträckning än tidigare i historien. Det finns åtminstone två skäl
till detta:
För det första, skolan har blivit allt mer omfattande under 1900-talets gång.
Enligt Lindensjö och Lundgren (2000:117) befinner sig idag drygt tre miljoner
människor – cirka 31 procent av Sveriges befolkning – inom skolsektorn, antingen
som anställda eller som elever (förskolan inräknad). Om högskoleutbildning
och annan utbildning läggs till detta blir siffran över 40 procent.
Denna omfattning gör att skolan av idag intar en unik position inom dagens samhälle.
Arbetsplatser och föreningar vilar på ett mer begränsat urval människor,
personer som antingen har valt eller valts ut för att delta. Skolan samlar däremot
hela befolkningen i ett visst åldersspann. Vidare: elever tillskrivs inte autonomi.
Dessa ingår i andra sociala relationer – framförallt familjen – som ofta anses
påverka elevens liv även i skolan. Om vi räknar in även dessa kommer skolan att
omfatta en majoritet av landets befolkning.
För det andra: det är inte bara skolan som har vuxit i omfattning under 1900talet.
Det samhälle som skolan speglar har också blivit mer omfattande. Till följd
av globaliseringen är samhälle inte längre liktydigt med den ort vari skolan
ligger, eller ens nationen. Globaliseringen har inneburit ett ökat flöde av
människor, vilket exempelvis innebär att katastrofer som inträffar utanför landets
gränser ändå kan beröra skolan. När tsunamikatastrofen inträffade 2004 var det
en stor fråga för skolan. När människor flyr från sina hemländer kommer det
indirekt att beröra skolan.
Kort sagt, såväl skola som det samhälle som skolan speglar har vuxit i omfattning.
Av den anledningen är det rimligt att anta att dagens skola i ökande
utsträckning grad speglar samhället.
Även om det är relevant att betrakta skolan som en ”spegel” av samhället, ger det
dock inte en heltäckande bild av hur skolan förändras. Ett problem med spegelmetaforiken
är att den inte lär oss särskilt mycket om skolan som ett särskilt
institutionellt sammanhang. Den riktar uppmärksamheten på vad som sker utanför
skolan för att förklara vad som sker i skolan. Det innebär att skolans egen roll
blir osynliggjord. För att förstå de bakomliggande mekanismerna och uttrycken
23