Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

mentalitetshistoria. Jacques Le Goff menade till exempel att mentaliteterna är det
som ändras sist när ett samhälle förändras. ”Mentaliteternas historia är historien
om historiens långsamhet” (Le Goff 1974/1978:249). Inom en del Foucaultinspirerad
forskning har likaledes genealogin beskrivits som en metod som
intresserar sig för de likheter som finns mellan nutid och dåtid. 14 Även för
skolans del har talet om det oföränderliga haft en stark ställning. Att förändra
skolan liknades av Ellen Key (1900/2000:97) vid att fälla en skog med en
pennkniv. Sedan dess har många forskare intresserat sig för skolans och läraryrkets
relativa stabilitet (Lortie 1975/1977; Cuban 1993; Spencer 2001). Som
Ingrid Carlgren (1994:9) har påpekat finns det en risk att detta fokus på oföränderlighet
leder till att de förändringar som ändå sker inte synliggörs.
Även om det inte går att förneka att det finns konserverande krafter inom skolinstitutionen,
kan det konstateras att 1900-talet jämförelsevis har varit ett omvälvande
århundrade för skolans utveckling. Skolsystemet har genomgått en
kraftig expansion, parallellskolesystemet har avvecklats, straff som aga och
ordning och uppförande har försvunnit, medan sådant som du-reformen och
”eget arbete” har växt fram. Under tidigare århundraden tycks utvecklingen ha
varit mer stabil, vilket kan exemplifieras med att läroverkens ordningsregler för
det tidiga 1900-talet inte hade förändrats mycket sedan 1600-talet (Lindholm
1953), och att det i folkskolan så centrala läromedlet katekesen härstammade från
reformationen. 15
Institution
Hur kan vi förstå skolans och läraryrkets förändringar? Ett sätt är att sätta skolan
i relation till samhällsutvecklingen. Det finns idag en föreställning om att skolan
förändras i takt med samhällets förändringar, särskilt när det handlar om de
sociala problem som lärare kan möta i sin dagliga gärning. Relationen mellan
skola och samhälle beskrivs då ofta med hjälp av en spegelmetaforik. Idén är att
de uppgifter som uppstår i skolan är en reflektion av förhållanden som existerar
utanför skolan (t ex Herlin & Munthe 2005:13, Skolverket 1999:10f). I boken
Skolans ansvar när barn far illa formuleras det på följande vis:
22
Skolan är en spegel av övriga samhället. […] Inne i klassrummet möter
man som lärare också effekterna av arbetslöshet och nedskärningar. Allt
14 ”Det genealogen frågar efter är inte vad det var som egentligen hände i det förflutna, utan
snarare vad det är som fortfarande är levande från den tiden, och på vilket sätt det är levande”
(Beronius 1991:50).
15 I Vilhelm Mobergs roman Sänkt sedebetyg uttrycker skolpojken Knut Toring sin frustration
över att tvingas läsa en flera hundra år gammal text: ”Vad skulle han nu inte ha sluppit, om
gubben Luther aldrig hade skrivit den! Vad en doktor företagit sig för fyrahundra år sedan,
det skulle han plågas för i sju år. Hade gubben menat, att barnen fyrahundra år efter honom
skulle lära sig hans bok utantill, eller rådde han inte för något?” (Moberg 1935/1961:187).