Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

är det inte fråga om att göra en systematisk jämförelse mellan skolan före och
efter 1962. Det som representerar det ”nya” respektive det ”gamla” kommer att
se olika ut, beroende på vilka fenomen som studeras. Det nya kan ibland födas på
1940-talet, ibland på 1960-talet, och ibland på 1990-talet.
Detta motiveras av att det är svårt att urskilja en grundläggande förändring vid
en viss tidpunkt. Skolan förändras kontinuerligt, och med det följer att det är
svårt att slå fast en enskild gränslinje. Det kan dock konstateras av flera viktiga
förändringar skedde under perioden 1945–1970. Ofta har 1946 års skolkommission
(SOU 1948:27) beskrivits som en viktig brytpunkt i den svenska
skolans idéhistoria (Marklund 1980; Lindensjö & Lundgren 2000:49–53) Där
utvecklades idéer om en demokratisk skola som skulle omfatta alla barn från
årskurs 1 till 9. I dess kölvatten kom också diskussionen om ett agaförbud i folkskolan
att intensifieras (Qvarsebo 2006). Under året 1958 sker två viktiga förändringar,
då morgonandakten böt namn till morgonsamling och agan förbjöds i
folkskolan. En tredje brytpunkt kan förläggas till 1960-talet, då mobbningsbegreppet
myntades, fostran ströks ur läroplanen, du-reformen slog igenom och
betygen i uppförande och ordning försvann. Perioden 1940–1970 kan utifrån
detta perspektiv ses som en diffus övergångsperiod från en typ av skola till en
annan.
Som jag antytt ovan är inte mitt syfte att i detalj följa den process varmed ett
visst fenomen förändras. Jag kommer inte att skildra vad som hände med X
mellan exempelvis 1946 och 1953. Den typer av ideal och mentaliteter som här
studeras är ofta så outtalade att det är svårt att ha en sådan precision. I en annan
mening är dock min ambition att diskutera hur förändring går till. Istället för att
följa själva förändringsprocessen, kommer förändring studeras genom att
ytterpunkterna i en historisk process ställs mot varandra. Det innebär att ett visst
historiskt fenomen (X) kontrasteras mot ett samtida fenomen (till exempel
frånvaron av X). Mekanismerna bakom denna förändring kan då diskuteras utifrån
de faktorer som kan ha verkat för att frambringa X i historien, och de
faktorer som gör X mindre sannolik i dagens skola. Frågan som här analyseras är
alltså inte: ”varför försvann X 1953”, utan ”varför finns inte X idag”.
Kontrasten mellan nutid och dåtid innebär att skillnader som finns under en
och samma tidsperiod inte kommer att synliggöras i någon större utsträckning.
Det är en begränsning som är svår att komma ifrån. Dagens skolor uppvisar en
stor mångfald, och denna kan inte representeras i en undersökning av detta slag.
Detsamma gäller den variation mellan lärare som härrör från ålder, yrkeserfarenhet,
kön, ämnestillhörighet och så vidare. På samma sätt är det givetvis problematiskt
att tala om en enskild skola i det förflutna, även om vi begränsar det
förflutna till en kort tidsperiod.
Att kontrastera nuet mot det förflutna bygger på ett antagande om att det
faktiskt finns något som förändras. Det innebär ett avståndstagande från den
statiska historiesyn som ibland har uttryckts både inom skolforskning och inom
21