Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

1991:145). Webers lösning var att skapa idealtyper, som inte skulle göra anspråk
på att vara avspeglingar av verkligheten, utan istället var modeller som verkligheten
kunde jämföras med.
Denna generalisering kan ske på flera nivåer. I den här undersökningen
kommer jag sällan att redogöra för skillnader inom en viss tid mellan olika skolformer
och åldersstadier. Jag kommer heller inte att diskutera eventuella skillnader
mellan lärares arbete och de idéer som funnits om lärares arbete. Skillnaden
mellan det som kallats formuleringsarena och realiseringsarena kommer
inte att framstå som avgörande. När jag i det följande kommer att skriva om
”lärares arbete” kan det läsas som en förkortning för ”(idéer) med relevans för
lärares arbete”. Att jag på detta sätt klumpar ihop arbete och de idéer som omger
det, grundar sig förstås i att synen på arbetet inte kan separeras från de attityder,
värderingar och synsätt som är rådande under en viss tid. En fråga som dock
behöver utredas närmare (i kommande forskning) rör hur vi kan förstå relationen
mellan idéer och arbete. De idéer som uttrycks kring lärares arbete under en viss
tid ser jag som ett grovt mått på hur lärararbetet faktiskt har kunnat te sig, men
för att närmare kunna granska när, hur, hur mycket, och för vilka lärare dessa
idéer har relevans krävs fler undersökningar, vilket dock går utanför ramen för
denna studie.
Jag kommer att betrakta mentaliteter som tidstypiska snarare än kollektiva. Så
kan exempelvis acceptansen för kroppslig aga ses som typisk för det tidiga 1900talet,
även om den inte alls omfattades av alla. Mer exakt är inställningen
tidstypisk när den kontrasteras mot attityder under andra halvan av 1900-talet.
Det är när vi på detta sätt kontrasterar nutid och dåtid, som det blir möjligt att
göra generaliseringar om det tidstypiska. Detta tema ska jag nu utveckla.
Modernitet
Det empiriska materialet är hämtat både från historien och från nutiden. Det är
inte en historisk undersökning i traditionell mening jag har genomfört. Den fråga
som väglett projektet är mycket mer nutidsorienterad och starkt inspirerad av
sociologiska perspektiv på historien.
”Vad är det som händer idag? Vad är det som pågår just nu? Och vad är detta
nu […]?” Denna typ av frågor, inom filosofin först ställda av Kant (Foucault
1983/1993:40), har också gått som en röd tråd genom det moderna samhällsvetenskapliga
tänkandet. Inom den klassiska sociologiska traditionen ställdes
frågan om det moderna samhällets uppkomst och särdrag. Dagens samhällsteoretiker
har istället varit starkt upptagna med vad som kommit efter det moderna.
Efter att på 1970-talet ha talat om samtiden som postindustriell (Bell 1976/1996)
kom man från slutet av 1970-talet att tala om tiden efter det moderna (Lyotard
1979/1984; Giddens 1990; Bauman 1995/1997; Beck 1986/2000). Hela denna
samhällsvetenskapliga tradition kännetecknas av ett intresse för nuet, samtidigt
19