Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

uppfattningarna för att studera lärarrollen. 10 Utgångspunkten är att synen på
barnen också lägger en grund för hur lärarrollen konstrueras. Detta är rimligt
eftersom barnen kan ses som objektet för lärares arbete. Detta objekt kan tilldelas
olika egenskaper som kan variera historiskt. När dessa egenskaper ändrar
skepnad, kan också förväntningarna på läraren komma att ändra karaktär. 11
En utgångspunkt i detta sammanhang är att det mentalitetshistoriska perspektivet
kan belysa hur det går till när ett visst fenomen får status som ett problem.
Förvisso finns det alltid en materiell, faktiskt grund till att vissa fenomen uppmärksammas.
I dagens skola möter läraren exempelvis mobiltelefoner i klassrummet,
men mer sällan tuberkulossmittade elever som gått fem kilometer till
skolan i undermåliga skor, eller som skolkar för att hjälpa sina föräldrar med
höstskörden. Det mentalitetshistoriska perspektivet möjliggör däremot ett
studium av hur ett visst fenomen kommer att uppfattas som ett problem. Det
handlar om att studera hur problem döljs, upptäcks samt ges mening, och hur de
därmed implicerar olika förväntade lärarresponser. Annorlunda handlar det om
vilka fenomen som i olika tider tas på allvar, respektive vad som banaliseras eller
vad som inte ens hamnar på agendan.
Det mentalitetshistoriska perspektivet är bland annat relevant för att det kan ge
ett något annorlunda perspektiv än brukligt på vad som gör läraryrket intensivt.
När lärararbetet av idag diskuteras är det lätt att fastna i analyser av hur den politiska
styrningen påverkar arbetet. Det kan handla om nedskärningar, decentralisering
och stora klasser. Jag menar dock att frågan också kan relateras till
långsiktiga historiska förskjutningar av synen på hur ett skolbarn bör bemötas av
lärare. Detta illustreras tydligt i inställningen till elevvårdspersonal. 1990-talets
nedskärningar gjorde att vissa skolor kom att få en minskad tillgång till kuratorer
och psykologer, vilket kunde uppfattas som problematiskt av lärare. Men dessa
nedskärningar är inte i sig en förklaring till att det kan upplevas som en
belastning att lärare får arbeta utan stöd av psykologer och kuratorer. Det får sin
innebörd först ställt mot den allmänna uppfattningen att denna expertis är
10 Trots det kommer elevernas roll att hamna i ett relativt tydligt fokus. Genom att lärarens relation
till eleven skildras, är det också möjligt att läsa in antydningar om vad det innebär och
har inneburit att vara elev. Det betyder dock inte att detta står i centrum. Det kan också
behöva betonas att det är svårt att skildra en relation ur båda perspektiv samtidigt. Relationen
mellan lärare och elev ser väldigt olika ut beroende på om den betraktas från lärarens eller
elevens perspektiv. När en lärare upplever sig maktlös, kan elever känna sig dominerade; när
elever upplever att läraren inte ”ser” dem som individer, kan läraren uppleva att det är precis
det som hon försöker göra (jfr Mathiesen 1982/1989).
11 Georges Duby menade att man för att förstå samhället och hur det förändras, behöver ta
hänsyn inte bara till ekonomiska och demografiska fenomen, utan även till mentala företeelser.
”Ty det är inte utifrån sina verkliga villkor utan med hjälp av föreställningar vilka
aldrig ger en fullt trogen spegelbild av dessa, som människorna reglerar sitt beteende” (Duby
1974/1978:86). På ett analogt kan vi säga att lärarens arbete inte enbart speglas av barnens
levnadsvillkor, utan även av föreställningar om barnens levnadsvillkor.
17