Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Patrick H Hutton (1981) skriver att mentalitetshistorien är inriktad på vanliga
människors tankar om vardagslivet. Man har intresserat sig för hur synen på
barndomen, sexualiteten, familjen och döden har förändrats historiskt (Hutton
1981:237). 7 Ofta förknippas inriktningen med delar av Annalesskolan, men även
utanför denna krets har forskning bedrivits med en liknande inriktning. 8 Så har
exempelvis Michel Foucault, Elias och Aries räknats hit (Hutton 1981), liksom
även Max Weber (Le Goff 1978:245) och Johan Huizinga (Aries 1983). Mentalitetsbegreppet
har anklagats för bristande precision, och flera forskare har pekat
på att det finns en likhet mellan mentalitets- och kulturbegreppet. 9 Det som vitt
uttryckt kan kallas mentalitetshistoria har då sysslat med frågor av såväl vardaglig
som ovanlig art. Det handlar om historiskt varierande attityder till allt från
spottande (Elias 1939/1989) till döden (Aries 1974/1994).
Det är attityder av denna typ som kommer att studeras i denna avhandling. Hit
hör attityder till de elevproblem som läraren kan ställas inför. Vad anses i olika
tider vara ett allvarligt normbrott? Vilken typ av lidanden uppfattas som allvarliga?
Hit hör också idéer om lärarens roll i relation till eleverna. Hur bör en
god lärare förhålla sig till eleverna? Vilken typ av strategier förespråkas, och
vilken typ av insatser blir läraren avrådd ifrån?
En källa som använts är olika typer av föreskrivande dokument som analyseras
utifrån vad de har att säga om olika attityder kring aspekter av skolans
vardagsliv. Det kan handla om vilka konkreta råd som ges om humor i undervisningen,
om konsten att inleda en lektion, hur man får elever att bekänna en
lögn eller hur man ringer hem till en förälder. Genom att analysera vilka konkreta
råd lärares ges, går det också att ana sig till att man i skilda tider uppfattar olika
aspekter av lärarens arbete som problematiska.
I en utvidgad mening kan undersökningens fokus sägas anknyta till den barndomshistoriska
forskningen. Jag intresserar mig för olika uppfattningar om vad
som är ett önskvärt respektive problematiskt skolbarn, vilka behov barn anses ha,
och vad som krävs för att tillgodose dem. Det kan på det sättet ses som en studie
i barndomsuppfattningar, men syftet är inte att därmed få en ökad förståelse för
barndomen, eller ens för själva barndomsbegreppet. Istället används barndoms-
7 En mer utarbetad karakteristik ges av Burke (1997) som urskiljer följande kännetecken hos
mentalitetshistorien: (i) Den betonar kollektiva attityder, snarare än individuella, och vanliga
människor likväl som elitens. (ii) Snarare än att fokusera på medvetna tankar eller utarbetade
teorier, fokuserar man på outtalade eller omedvetna antaganden (iii) Man fokuserar inte bara
på innehållet i människors tankar, utan även deras strukturer, det vill säga man intresserar sig
för kategorier, metaforer och symboler (s. 162). Begreppet mentalitetshistoria placerar sig
därmed någonstans mellan idéhistoria och socialhistoria. Medan socialhistorien handlat om
samhället, men utelämnat tankarna, har idéhistorien handlat om tankarna, men utelämnat
samhället (s. 165).
8 Burke (1997) nämner vid sidan av Bloch, Febvre, Duby, Le Goff, Vovelle och Le Roy
Ladurie, även namn såsom Durkheim, Lévy-Bruhl, Mannheim, Bachelard och Canguilhem.
9 Se Hutton (1981:237). Mentalitetshistoria har använts synonymt med kulturhistoria (Darnton
1984/1987:7), eller beskrivits som en ”historical anthropology of ideas” (Burke 1997:163).
16