Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

inför samhället. Att utmåla skolan som ett miniatyrsamhälle blir också mindre
trovärdigt när det ”riktiga” samhället görs mer individualistiskt och pluralistiskt.
Kanske har relationen mellan skola och samhälle omkastats? När drygt 40
procent av Sveriges befolkning befinner sig i någon form av utbildning (som
elever eller lärare), är frågan om inte skolan har blivit Samhället, medan det som
förr brukade kallas för samhället kommit att framstå som en samling av miniatyrsamhällen.
Läraryrkets rena dimensioner
Naturligtvis går det inte att göra en skarp åtskillnad mellan pedagogiska och
sociala aspekter av läraryrket. Hänsynen till de sociala aspekterna ses ofta som
ett nödvändigt villkor för att undervisning ska vara möjlig. Men att det under en
viss tid råder en relation mellan de sociala uppgifterna och de pedagogiska
betyder inte att det finns en ofrånkomlig koppling mellan en pedagogisk roll och
vissa specifika sociala uppgifter. Det finns inte någon naturlig, evig koppling
mellan att vara pedagog och att vårda lärjungarnas tänder, motverka sexuella
trakasserier, arbeta självmordspreventivt, fostra till sparsamhet, få tyst i klassen,
beivra rökning eller irritera sig på en elev som har händerna i fickan när den får
en utskällning.
Vilka problem som behöver beaktas för att skapa en lärande miljö varierar
således historiskt. Av detta kan vi sluta oss till följande: Att något uppfattas som
smutsigt förutsätter ofta att det samtidigt kan uppfattas som ”rent”, det vill säga
att det samtidigt uppfattas som hemmahörande inom institutionen skolan.
Anledningen till att exempelvis sparsamhetsfostran inte är smuts i dagens skola,
är att det heller inte uppfattas som rent. På ett motsvarande sätt kunde knappast
skolans ansvar för självmordsprevention uppfattas som smuts i gårdagens skola,
eftersom det inte av någon ansågs höra till skolans ansvar.
Smutsmyntets andra sida är alltså renhet. Denna samexistens mellan smuts och
renhet kan ta sig uttryck på olika sätt. Olika aktörer kan ha skilda uppfattningar
om vad lärarens arbete går ut på. Någon (förälder, kollega, politiker, elev,
forskare, journalist, skolledare) tilldelar läraren ett ansvar som denne inte vill ta.
Likaledes kan en viss arbetsuppgift uppfattas som ren av läraren men smutsig av
exempelvis forskning, politiker, media och andra som bidrar till att forma bilden
av skolan. Slutligen kan samexistensen av smuts/renhet göra sig påmind i läraren
som enskild individ, i form av en ambivalens. Läraren kan exempelvis uppfatta
att en viss arbetsuppgift ligger utanför sitt kompetensområde, men innanför sitt
rent moraliska ansvarsområde.
Vad som upplevs som smutsigt/rent ser olika ut i olika tider, och avspeglar
således en kontinuerlig förändringsprocess som är typisk för det moderna samhällets
dynamik. Omförhandlingen av vad läraren kan, bör eller förväntas göra
har långa historiska rötter, och den kommer att fortsätta i framtiden.
224