21.07.2013 Views

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

samhälle. Genom att studera vissa institutionella särdrag går det att få en<br />

förståelse för villkoren för lärares arbete, för hur vissa typer av problem uppstår i<br />

skolan <strong>och</strong> hur de omförhandlas eller avvecklas. Det går därmed också att ge en<br />

generell bild av hur skolan, inte bara lärares arbete, har förändrats under 1900talet.<br />

I min undersökning är det tre kännetecken på skolsamhället som framstår<br />

särskilt centrala.<br />

Skolan som Panopticon<br />

En första iakttagelse handlar om relationen mellan det synliga <strong>och</strong> det osynliga<br />

normbrottet/lidandet. Skolan har, liksom fängelset, fabriken <strong>och</strong> sjukhuset, beskrivits<br />

som ett Panopticon – en institution som vilar på att eleverna ständigt görs<br />

synliga. Jag menar emellertid att det går att nyansera denna bild. Genom att peka<br />

på de sätt varpå skolan inte är ett Panopticon går det att få en mer djupgående<br />

förståelse för vilka problem som kan vara förknippade med lärares <strong>fostrans</strong>- <strong>och</strong><br />

<strong>omsorgsarbete</strong>.<br />

För det första: skolans övervakning är bara partiell. Huruvida ett ”problem”<br />

föreligger hos en elev kan läraren ha svårt att slå fast. I kapitlet om det lögnaktiga<br />

barnet såg vi en dubbel osynlighet: lögnen var dold, <strong>och</strong> lögnen kunde dölja<br />

andra normbrott. I kapitlet drevs tesen att lögnens avdramatisering kan bottna i<br />

att elevers normbrott i mindre utsträckning är något som döljs för läraren. Som vi<br />

såg i kapitlet om elevkollektivets två krig är det emellertid en allt för enkel<br />

slutsats. Kampen mot mobbningen, som blivit framträdande under de senaste<br />

decennierna, är en kamp mot ett osynligt fenomen i skolans vardag. En tredje<br />

form av osynlighet representerades av de smittsamma sjukdomarna, vars problematik<br />

bestod i att de spreds utan att vara synliga.<br />

Philip Jackson (1986:kap 3) hävdar att läraryrket präglas av en inneboende<br />

osäkerhet. Denna härleder han till att läraren egentligen inte kan veta vilket<br />

inflytande hon har över sina elever. Till skillnad från exempelvis en murare eller<br />

en hjärnkirurg saknar läraren ofta en synlig ”produkt” av sitt arbete. I denna<br />

undersökning har vi bevittnat en annan form av osynlighet som även den kan<br />

skapa osäkerhet: eleven (själva ”råvaran”) undgår till vissa delar lärarens blick.<br />

Som svar på denna osynlighet har olika typer av strategier växt fram, antingen<br />

för att skärpa blicken eller på olika sätt göra blicken överflödig, exempelvis<br />

genom att bearbeta elevernas attityder. Kampen mot lögnen tycks ha handlat<br />

mycket om att bearbeta attityder. Ambitionen att verka för sanningskärlek kan<br />

ses som ett försök att lösa bristen på övervakning med andra medel än mer<br />

övervakning. I kampen mot mobbning framstod länge rastvakter som ett sätt att<br />

öka övervakningen av elever. De smittsamma sjukdomarna kunde bekämpas dels<br />

genom att bearbeta elevernas hygieniska vanor, <strong>och</strong> dels genom hygieniska<br />

inspektioner <strong>och</strong> noggrann kontroll av hur deras hälsa fluktuerade. Sammantaget<br />

har det funnits en panoptisk ambition inom skolan, men om vi vill förstå vill-<br />

221

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!