Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

samhälle. Genom att studera vissa institutionella särdrag går det att få en
förståelse för villkoren för lärares arbete, för hur vissa typer av problem uppstår i
skolan och hur de omförhandlas eller avvecklas. Det går därmed också att ge en
generell bild av hur skolan, inte bara lärares arbete, har förändrats under 1900talet.
I min undersökning är det tre kännetecken på skolsamhället som framstår
särskilt centrala.
Skolan som Panopticon
En första iakttagelse handlar om relationen mellan det synliga och det osynliga
normbrottet/lidandet. Skolan har, liksom fängelset, fabriken och sjukhuset, beskrivits
som ett Panopticon – en institution som vilar på att eleverna ständigt görs
synliga. Jag menar emellertid att det går att nyansera denna bild. Genom att peka
på de sätt varpå skolan inte är ett Panopticon går det att få en mer djupgående
förståelse för vilka problem som kan vara förknippade med lärares fostrans- och
omsorgsarbete.
För det första: skolans övervakning är bara partiell. Huruvida ett ”problem”
föreligger hos en elev kan läraren ha svårt att slå fast. I kapitlet om det lögnaktiga
barnet såg vi en dubbel osynlighet: lögnen var dold, och lögnen kunde dölja
andra normbrott. I kapitlet drevs tesen att lögnens avdramatisering kan bottna i
att elevers normbrott i mindre utsträckning är något som döljs för läraren. Som vi
såg i kapitlet om elevkollektivets två krig är det emellertid en allt för enkel
slutsats. Kampen mot mobbningen, som blivit framträdande under de senaste
decennierna, är en kamp mot ett osynligt fenomen i skolans vardag. En tredje
form av osynlighet representerades av de smittsamma sjukdomarna, vars problematik
bestod i att de spreds utan att vara synliga.
Philip Jackson (1986:kap 3) hävdar att läraryrket präglas av en inneboende
osäkerhet. Denna härleder han till att läraren egentligen inte kan veta vilket
inflytande hon har över sina elever. Till skillnad från exempelvis en murare eller
en hjärnkirurg saknar läraren ofta en synlig ”produkt” av sitt arbete. I denna
undersökning har vi bevittnat en annan form av osynlighet som även den kan
skapa osäkerhet: eleven (själva ”råvaran”) undgår till vissa delar lärarens blick.
Som svar på denna osynlighet har olika typer av strategier växt fram, antingen
för att skärpa blicken eller på olika sätt göra blicken överflödig, exempelvis
genom att bearbeta elevernas attityder. Kampen mot lögnen tycks ha handlat
mycket om att bearbeta attityder. Ambitionen att verka för sanningskärlek kan
ses som ett försök att lösa bristen på övervakning med andra medel än mer
övervakning. I kampen mot mobbning framstod länge rastvakter som ett sätt att
öka övervakningen av elever. De smittsamma sjukdomarna kunde bekämpas dels
genom att bearbeta elevernas hygieniska vanor, och dels genom hygieniska
inspektioner och noggrann kontroll av hur deras hälsa fluktuerade. Sammantaget
har det funnits en panoptisk ambition inom skolan, men om vi vill förstå vill-
221