Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

218
människan, som var van att stapla reflexionens dunkuddar mellan sig och
tillvarons hårda kanter. Därför kunde han ingenting säga och ingenting
göra. Men han tänkte att han ändå gjorde något gott, genom att bara stå
bredvid honom tills han lugnade sig (Swensson 1937:177 f).
Denna konflikt mellan fostran och omsorg kunde hanteras på olika sätt. Vissa
underströk att skolan inte skulle förfalla till pjåsk och överdrivet hänsynstagande
till elevens välmående (t ex Slt 1932/33:710). Andra betonade istället omsorgsaspekten,
ofta med hänvisning till medicinska eller psykologiska perspektiv som
skrevs fram i polemik mot moraliserande perspektiv. Det barn som föreföll vara
lättjefullt visade sig istället lida av en sorts skolneurasteni som fick det att
svimma när det reste sig för att svara på frågor (Slt 1945/24:693 f). ”Lathet” och
”ouppmärksamhet” kunde i själva verket vara orsakad av polyper i näsan och
svag hörsel (Ft 1936/40:6). Med hänvisning till att agan ofta drabbade elever
med ”psykiska rubbningar” och ”intellektuell undermålighet” föreslog också
Medicinalstyrelsen 1938 att agan skulle förbjudas i folkskolan (Ft 1938/12:14).
Att fostran traditionellt sett har aktualiserat omsorg hänger samman med att
fostran har förknippats med auktoritära och synliga metoder vilket har gjort det
möjligt att måla upp en motsättning mellan fostran och omsorg. 136 Kort sagt,
övermåttet av auktoritet har aktualiserat omsorg. Från mitten av 1900-talet påbörjas
emellertid den process varmed ordet straff försvinner ur talet om skolan,
och i takt med det utvecklas också disciplineringen till att anta mer milda former.
Det talas mycket om att disciplinera med hjälp av beröm, uppmuntran och stöd
snarare än straff och sanktioner. Denna ”dolda” disciplinering gör att motsättningen
mellan omsorg och fostran kan framstå som mindre påtaglig, vilket
inte förhindrar att den kvarstår.
Omsorg som uppvärderar fostran
Hur ser då skärningspunkten mellan fostran och omsorg ut i den senmoderna
skolan? Fenomenet mobbning representerar, enligt min mening, ett historiskt
specifikt sätt att förstå relationen mellan de två uppdragen, och därför kommer
jag att begränsa diskussionen till denna fråga.
Mobbningsbegreppet föddes samma år som fostransbegreppet ”dog”. Ordet
fostran användes frekvent i 1962 års läroplan, men ströks till stora delar i den
läroplan som kom 1969. Trots detta sammanträffande har den faktiska konsekvensen
av mobbningsdiskursen varit att värdet av fostran har kommit att understrykas.
När fostransbegreppet åter aktualiserades i samband med Lgr 80 hade
136 Som Carl Dymling uttryckte saken i sin plädering för en ökad kontakt mellan läkare och
lärare: ”Lärare löpa lätt fara att bestraffa elever för sådant, som beror på sjukdom eller sjuklighet
hos dessa. De behöva därför stå i intimare kontakt med skolläkaren. Lärare äro domare
och måste därför – liksom alla nutida domare – lyssna till läkarens utlåtanden, innan de fälla
sina domar” (Tfsl 1942/18:306).