Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

strategier mer eller mindre sannolika inom olika tidsperioder. Genom att ställa
nutid mot historia har jag strävat efter att synliggöra särdragen i dagens situation.
Vad är då undersökningens främsta bidrag? För det första har jag fokuserat på
konkreta aspekter i lärares arbete som har kunnat uppfattas som problematiska att
hantera. Trots att undersökningen i huvudsak baserats på texter har fokus legat på
de praktik- och vardagsnära aspekter som berörs i dessa texter. Vi har mött
läraren som bekämpare av lögner, ärlighet och mobbning, som kollektivupplösare,
rättvis straffare, nätverksstraffare, framtidsförberedare, blundare, förtroendemottagare,
skolhygienist och krisarbetare. Det har handlat om den svåra
konsten att skämta, frambringa bekännelser, straffa, vidarebefordra elever till
kuratorn, ringa föräldrar, förhandla, upptäcka dolda sjukdomar och mycket annat.
Genom att peka på dessa aspekter har jag velat vidga frågan om vad lärares
arbetsvillkor kan bestå av, bortom materiella faktorer såsom klasstorlek, skoltyp,
arbetsbelastning och resurser. Vidare: de studerade dimensionerna är inte oföränderliga.
Här ligger undersökningens andra bidrag. Bortsett från att peka ut
vissa förändringar, har jag även velat utvidga föreställningen om vad som menas
med betydelsefulla förändringar av skolan och lärares arbete. Många av de
förändringsprocesser som har beskrivits är diffusa och svåra att iaktta utifrån ett
kort historiskt perspektiv. Genom att använda empiri som ibland sträckt sig
tillbaka till mitten av 1800-talet och genom att kontrastera nutid mot historia har
det emellertid blivit möjligt att iaktta förändringar som framstår som avgörande
händelser. Lögnens avdramatisering, massans upplösning, det rättvisa straffets
försvinnande, skolans ökade nutidsfokusering, offentlighetens intimisering och
framväxten av en krispedagogik: dessa har jag sett som viktiga indikationer på
förändringar av skola och lärararbete.
I detta kapitel ska jag vidareutveckla frågan om skolans och läraryrkets förändringar
genom att explicit lyfta fram två teman som ligger mer implicit i de
föregående kapitlen. Först diskuterar jag förändringar av relationen mellan
fostran och omsorg. Sedan kommenterar jag resultaten utifrån vad de säger om
skolan som ett särskilt socialt sammanhang. Avslutningsvis återknyter jag till de
inledande betraktelserna om läraryrkets smutsiga dimensioner.
Fostran och omsorg
Eftersom fostran och omsorg har behandlats i två separata delar har jag inte mer
än implicit berört hur dessa två aspekter förhåller sig till varandra. Den sociala
dimensionens förändringar kan dock beskrivas i termer av ändrade relationer
mellan fostran och omsorg. Historiskt sett vill jag föreslå att fostran såväl har
medverkat till att dölja som att aktualisera behovet av omsorg. Detta förhållande
gäller även idag men på ett mindre påtagligt sätt. En tendens i det senmoderna är
istället att omsorg aktualiserar fostran.
216