Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Om skuldkänslan är den negativa effekten av det moraliska ansvaret inför den
svage, kan känslan av meningsfullhet vara den positiva. Meningsfullhet är inte
något som automatiskt brukar förknippas med lönearbete. Snarare kan de båda
stå i motsättning till varandra, såsom Marx (1932/1995) hävdade i sin analys av
alienationen. Marx analys var emellertid centrerad till industriarbetet och dess
analys kan inte utan vidare tillämpas på det människoarbete som lärare utför.
Endast två procent av lärarna idag anser att deras arbete inte är meningsfullt
(Persson 2006:19). Det är sannolikt att känslan av meningsfullhet delvis är
kopplad till omsorgsarbetet, eftersom omsorgen kan få läraren att känna sig behövd.
Denna känsla av att vara behövd är för övrigt en erfarenhet som inte är
självklar i dagens arbetsliv. Richard Sennett (1998/2000:203–205) har påpekat
att en av den flexibla kapitalismens effekter är att arbetstagare har svårt att känna
sig behövda, eftersom de inte längre har en självklar tillhörighet till sina ständigt
föränderliga och nedläggningshotade arbetsplatser. Den meningsfullhet som
lärares omsorgsarbete kan ge är med andra ord något som skiljer deras arbete
både från den klassiska och den senmoderna formen av alienation.
Personligt och delat ansvar
När lidandet kommuniceras kan en annan problematik aktualiseras: balansen
mellan eget och delat ansvar. Avvägningen kan exempelvis uppstå när läraren
nås av förtroenden från elever. I en aktuell lärarhandledning beskrivs hur förtroenden
i loggboken kan ge upphov till en sådan avvägning:
Målet med att skriva loggbok är att skapa en god relation med eleven och se
till att han eller hon blir sedd. För många elever kan en loggbok vara
mycket viktig. Det kanske är deras enda möjlighet att kommunicera med en
vuxen. Ibland kan man få förtroenden som man inte vet vad man ska göra
med. Då bör man prata med eleven och föreslå en kontakt med kuratorn,
socialtjänsten eller BUP. Om eleven inte vill det får man ändå tänka att det
är bättre att de kommunicerar om det som sker än att de bär det inom sig.
Att sätta ord på saker och ting är första steget till att kunna må bra i
slutändan (Kimber 2005:55).
Detta citat illustrerar en tidstypisk motsägelsefullhet i dagens lärarroll. Å ena
sidan betonas värdet av att läraren inte tar ett ensamt ansvar, utan vidarebefordrar
elevens problem till människor med professionell kompetens. Å andra sidan
uttrycks en hög uppskattning för en praktik (loggboken) som kan leda just till att
läraren får ett personligt ansvar. I kapitel 9 (”Intimiserad offentlighet”) skildrades
hur läraren kan nås av privata förtroenden av elever. När läraren nås av information
om elevens personliga situation, och när denna förmedlas direkt till läraren
antingen via eleven eller via föräldern, tydliggörs att förtroendet riktas mot
läraren som person. Därmed blir det sannolikt att läraren kan uppleva ett ansvar
211