Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

elevens privata jag från skolan och att sätta tilltron till att rent materiella förbättringar
av skollokalerna kan motverka lidandet. Det går heller inte att utestänga
lidandet genom inträdesprov, avstängningar och relegeringar. Det förefaller
med andra ord som att lidandet har större förutsättningar att ”landa” i den
senmoderna skolan och bli en del av dess kultur. På vilka sätt kan då detta sätta
sin prägel på dagens lärarroll?
Skuld och meningsfullhet
Andy Hargreaves (1994/1998:kap 7), som på senare år intresserat sig för de
emotionella aspekterna av läraryrket, har pekat på att skuldkänslor spelar en
central roll i lärares arbete. Han har identifierat olika faktorer (”skuldfällor”) till
att lärare upplever skuldkänslor i sitt arbete. En av dessa skuldfällor är plikten att
ge omsorg. Skuld och omsorg hänger ihop eftersom ”ju mer en lärare bryr sig om
sina elever, desto mer utsatt är vederbörande för depressiva skuldkänslor”
(s. 157). 132
Bortsett från att peka ut detta samband mellan omsorg och skuld analyserar
Hargreaves inte mer djupgående skuldkänslans förutsättningar. Man kunde tolka
Hargreaves ur ett individuellt, psykologiskt perspektiv: vissa lärare bryr sig mer,
andra mindre, och dessa skillnader har med personlighet att göra. Men frågan kan
också sättas in i ett historiskt sammanhang. De analyser som gjordes i ”Intimiserad
offentlighet” (kap 9) kan ligga till grund för en kommentar om hur och
varför skuldkänslor kan uppstå. I kapitlet analyserades förtroenden och andra mer
eller mindre explicita uttryck för att elever mådde dåligt, vilka sågs som utryck
för en intimiseringsprocess. Denna kommunikation av lidande kan ge upphov till
en rad olika responser, varav en möjlig är skuldkänslor. Som vi sett tidigare ger
historien exempel på hur det moraliska ansvaret inför den andres lidande kunnat
undanträngas och osynliggöras av andra krafter än läraren själv. I en sådan
situation blir skuldproblematiken mindre sannolik. En lärare som är okunnig om
en elevs situation, och heller inte förväntas vara kunnig, torde ha svårt att drabbas
av skuldkänslor. När lidandet synliggörs uppstår en annan problematik. Att inte
ta på sig ett visst ansvar kan nu bli ett aktivt val, ett val som man är medveten
om, och som kan ge upphov till skuldkänslor. En gymnasielärare berättar exempelvis
om sina känslor inför en elev som i en svenskauppsats beskrivit sin livssituation:
210
Jag såg på den här eleven att hon mådde jättedåligt. Om hon skulle ta livet
av sig skulle jag få enorma skuldkänslor. Inte så att jag skulle kunna ställas
till svars, men jag skulle känna ett moraliskt ansvar (Pilotintervju 2002).
132 Övriga faktorer som Hargreaves lyfter fram är arbetets oavslutade karaktär (möjligheten att
alltid göra mer), värdet av att hålla upp en perfekt fasad samt resultatansvar och intensifiering.