Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Vi kan alltså tala om en skolfiering om vi med detta avser vilken vikt välmående
i skolan tilldelas. Om vi däremot med skolifiering syftar på själva upphovet
till elevers bristande välmående går det inte att driva en sådan tes.
Möjligen är processen snarare den motsatta. Det finns nämligen en lång tradition
av att ge skolan skulden för elevers olika problem. Skolans ansvar har då till stor
del varit att förändra sina egna arbetsmetoder. Så har skolan kritiserats för sitt
stillasittande, det allt för teoretiska arbetet, de långa arbetsdagarna, den hårda
pressen och den ängslan som elever känner för betyg och straff (Slt 1932:1089).
Även i vår tid lyfts den typen av arbetsmiljöfaktorer fram i diskussionen, liksom
mobbning som är ett skolfenomen, men till detta kommer också sådana fenomen
som inte på något sätt har sitt upphov inom själva skolinstitutionen. Krispedagogiken
är ett sådant exempel. De problem som där hanteras är i regel inte
alls skapade i skolan och kan därför inte undanröjas genom exempelvis moderniserade
arbetsmetoder.
Vi skulle sammantaget kunna benämna detta som en semi-skolifiering av omsorgsarbetet.
Å ena sidan blir skolan en mottagare av problem som uppstår utanför
skolan, å andra sidan är det i ökande utsträckning ett värde att eleven mår bra
under sin tid i skolan.
Relationisering
För att förstå hur lärares ansvar utformas och ändrar karaktär historiskt sett är det
emellertid inte tillräckligt att undersöka de mekanismer varmed lidandet – i
singularis – synliggörs eller osynliggörs. Denna analys kan kompletteras med en
undersökning av hur skilda typer av lidanden kommer att prägla lärarens arbete.
Lidandets arter kan således kategoriseras. Ett sätt att göra detta är genom att peka
på vad som anses vara lidandets orsaker och botemedel.
Det som är påtagligt i vår tid är att sociala relationer spelar en central roll i
förståelsen av hur lidande uppstår och kan upphävas. Det representerar i vissa
avseenden en ny problematik. Om vi går tillbaka till kampen mot de smittsamma
sjukdomarna kan vi visserligen även där se att de sociala relationerna lade en
grund för sjukdom. Men det var dock inte den rent mänskliga relationen som
skapade sjukdomen, utan istället de bakterier som människor var bärare av.
Många andra av de problem som lyftes fram inom skolhygienen hade ingenting
med mänskliga relationer att göra. Problem som lyftes fram i diskussionen
handlade till exempel om överansträngning, ryggproblem och närsynthet. Om
dagens lidandeproblematik skulle ges en enstaka förklaringsfaktor, så vore däremot
de rent mänskliga relationerna en stark kandidat. Det handlar om övergrepp
(mobbning, misshandel i hemmet), försummelse (frånvarande föräldrar) och
sociala relationer som av olika anledningar förändras eller upphör (kompisbyten,
dödsfall, skilsmässor).
208