Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

sluta sig till att en förändring är trolig även om den empiriska undersökningen
skulle behöva utökas för att verkligen belägga om och i vilken utsträckning en
viss förändring har ägt rum.
Mitt intresse för förändring kommer att ta sig uttryck i en komparativ ansats
där nuets problematiker ställs mot dåtidens problematiker. Konkret innebär det
att jag ofta kommer att kontrastera idéer från 1900-talets första hälft (den
”moderna” skolan) med idéer som växt fram under den andra hälften av 1900talet
(den ”senmoderna” skolan). På så vis kan olika historiska skillnader, till
exempel skillnaden mellan ”det moderna” och ”det senmoderna” läraryrket, belysas.
4 Ytterst syftar avhandlingen till att både kartlägga förändringar av skolan/
läraryrket och att ge en utvidgad bild av vad som kan menas med förändring.
Fokus ligger på föreställningar om det normbrytande/lidande skolbarnet, såsom
det tar sig uttryck i diverse dokument: lärarhandledningar, läroplaner, pedagogiska
tidskrifter etcetera. Det handlar alltså till stor del om tryckta tankar, men
ett antagande är att denna diskurs kan användas som en seismograf för att
komma åt vad det egentligen innebär och har inneburit att vara lärare. Genom att
studera de problem som lyfts fram i olika tider och genom att studera anvisningar
om hur problemen kan hanteras, är ambitionen att ge perspektiv på hur själva
yrket har förändrats.
Avgränsning
Tidsmässig avgränsning: Vid förra sekelskiftet formulerade Ellen Key sin berömda
vision om att 1900-talet skulle bli Barnets århundrade (Key 1900/2000).
Senare kom tiden även att kallas Problembarnets århundrade (Börjesson &
Palmblad 2003b). Tidsmässigt är avhandlingen huvudsakligen avgränsad till
detta århundrade. Denna avgränsning ska dock inte uppfattas som absolut – en
del empiri från 1800-talet har också använts, liksom från 2000-talet.
Inriktningen på 1900-talet motiveras inte av någon enskild förändring, exempelvis
av skolans organisation eller av skolans läroplaner. Det viktigaste övervägandet
vid valet av tidsperiod handlade istället om att finna ett tillräckligt långt
tidsspann för att kunna iaktta förändringar. Två iakttagelser har därvidlag spelat
en roll. För det första, ett längre tidsintervall behövs för att synliggöra förändringar
som ofta är långsamma och diffusa. Norbert Elias (1939/1989; 1939/
1991), som i sin studie av civilisationsprocessen återgav källor från 1200-talet
fram till 1900-talet, demonstrerade det fruktbara i en sådan ansats. För det andra,
4 En precisering kan vara nödvändig. Jag kommer inte att studera epokerna det moderna och det
senmoderna, liksom jag inte kommer att studera det moderna och det senmoderna lärararbetet
som helhet. Istället handlar det om att ställa vissa enskilda fenomen i historien och nuet mot
varandra. Dessa enskilda fenomen är vad som studeras, inte den helhet som de är del av. Om
vi sedan väljer att kalla denna helhet för ”det moderna läraryrket, skolan, samhället”, är en
annan sak.
12