Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Sedermera kom loggboken att användas på ett vidare sätt. Eleverna använde den
inte enbart för att reflektera över lärandet i vissa ämnen, utan även för mer allmänna
reflektioner om den aktuella livssituationen:
180
Men det har smugit sig in väldigt mycket annat och just nu handlar det
väldigt mycket om olika kärlekar och sånt där, och jag menar vissa saker är
ju hemskt bra för vi har fått veta om mobbning, vi har fått veta massor
genom loggboken, som verkligen är bra. […] Alltså många är väldigt
öppenhjärtliga. De kan även berätta att det är jobbigt hemma […] det kan
vara relationsproblem mellan elever, som man kanske bara liksom […] kan
ge ett litet tips om […] Och där är man ju också på den där, vad ska man
säga, den där andra kanten av lärarjobbet (IP 2/2003).
Med den ”andra kanten” åsyftas här den sida av arbetet som inte riktigt ses som
lärararbetets kärna. På samma skola intervjuades ytterligare en lärare, som hade
noterat en liknande tendens. Hon talade om att eleverna skrev ”om sin fritid, om
vad de tänkte och tyckte, om de var kära i någon, om det var jobbigt hemma,
eller allmänt att vara tonåring att de kände sig osäker”, om ”att de känner sig
vilsna och deppiga”. Även hon menade att ”egentligen har det ju inte ett dugg
med lärarrollen som undervisare att göra”, men tyckte samtidigt att det är
intressant att läsa och att det inte är särskilt svårt att hantera förtroenden från
elever (IP 3/2003).
Kort sagt: loggboken antog likheter med en dagbok. Hur kan vi förstå den
transformation som loggboken genomgick? Och vad var det som förändrades
mer exakt? För att kunna närma sig dessa frågor är det av värde att reflektera
över vilken typ av ting loggboken egentligen är. En grundläggande analys kan ta
fasta på att loggboken utgör en förbindelse mellan lärare och elev, eller ett
medium för informationsöverföring. Som sådant kan det påverka relationen
mellan lärare och elev:
Varje informationsöverföring inte bara fraktar meddelandet, utan översätter
och transformerar både avsändaren, mottagaren och själva meddelandet. Att
börja använda ett medium förändrar alltid beroendemönstren människor
emellan, liksom det också ändrar relationerna mellan våra sinnen (McLuhan
1964/2001:107).
Att beskriva loggboken som ett medium är dock inte särskilt uttömmande. För att
närmare förstå hur en loggbok kan påverka relationen mellan lärare och elev
måste dess specifika egenskaper undersökas. Det går att urskilja åtminstone fyra
kännetecken på loggboken som medium.
För det första kan loggboken erbjuda eleven en möjlighet att på eget initiativ
uttrycka sig. Loggboken bryter därmed med den tradition som gått ut på att det är
lärare (eller skolläkare, psykologer och kuratorer) som formulerar problemet. Om
skolan av tradition kan sägas vila på att eleven blir sedd (oavsett om den vill det