Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

föredömligt. Med kvartssamtalets framväxt på 1970-talet, som på 1990-talet kom
att kallas utvecklingssamtal, kom istället en stor del av kontakterna att bli
individuella. I dessa individuella kontakter kan ibland läraren få en ”terapeutisk
roll”:
L: Ibland är det föräldrar som använder läraren som en slags terapeut. Det
kan vara sjukdom i hemmet och …
I: I vilka sammanhang kan det tas upp?
L: De kan ringa och säga att nu får ni ta det försiktigt för att nu är jag sjuk,
eller nu har pappa flyttat eller, så om ni märker något så vill jag gärna att ni
hör av er. Vi har ju haft elever som har förlorat sina föräldrar (IP 3/2003).
Det finns med andra ord indikationer på att kontakten med föräldrarna har blivit
mer intensiv och också mer intim. 117 Den blindhetens tradition som skildrades
inledningsvis tycks därmed ha utmanats av de föräldrar som öppet redovisar sina
barns och familjers problem.
”Kära loggbok!” Ett medium för informationsöverföring gör entré
I det följande ska analysen av hur lidandet kan kommuniceras i den senmoderna
skolan fördjupas genom en studie av ett specifikt fenomen: loggboken. Under
1990-talet har loggboken (eller planeringsboken) blivit ett populärt instrument att
använda i pedagogiska sammanhang. Loggboken kan användas för att planera
och reflektera över lärandet. Det som gör den intressant i detta sammanhang är
emellertid att den även kan användas som ett kommunikativt verktyg för att
förmedla elevens allmänna personliga och sociala situation till läraren. Detta
framkom vid intervjuer med två lärare på en skola som använder sig av en loggbok
som läses av läraren (men inte av föräldrarna). Den ena läraren menar att
loggboken fått en förändrad funktion sedan hon började använda den i början på
1990-talet. Hennes egen ursprungliga idé var att använda den i renodlat pedagogiska
syften i sina egna ämnen (matematik och NO):
Från början kallade jag det veckans återblick. […] Där jag ville att de skulle
reflektera över liksom, vad har jag lärt mig? I matte och NO den här
veckan. […] Lite såna tankar: vad var intressant, vad var inte intressant, vad
skulle jag vilja veta mer om (IP2/2003).
117 Samtidigt finns det ett inslag av formalisering, genom att mötet mellan lärare och föräldrar
förväntas ske under arbetstid, på skolan. Lärare förväntas inte göra hembesök längre. Idag
vore det överflödigt att, som Naeslund (1963:227), påpeka: ”Under inga förhållanden bör
läraren oanmäld infinna sig i elevers hem”. Relationen mellan lärare och föräldrar kännetecknas
med andra ord av en motsägelsefull utveckling, där den å ena sidan blivit mer intim,
och å andra sidan kommit att omges av en ideologi om det professionella mötet.
179