Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

168
9. Intimiserad offentlighet
Ett villkor för att elevers lidande ska kunna upplevas och/eller formuleras som ett
moraliskt ansvar för läraren är att denne har någon form av inblick i hur eleven
mår. Syftet med detta kapitel är att undersöka betingelserna för att en sådan kunskap
ska kunna uppstå inom institutionen skolan. Jag kommer att peka på hur
dessa betingelser ändrar karaktär, och hur därmed dagens lärare sannolikt ställs
inför problem som ”gårdagens” lärare mer sällan behövde hantera.
Kunskap om hur elever mår kan en lärare erhålla på olika sätt. En strategi är
att försöka tolka symptom, såväl fysiska, psykiska som mer indirekta (såsom
skolk). Ett annat sätt är att konsultera andra vuxna inom skolorganisationen som
till exempel skolpsykologen. Ett tredje sätt, som står i centrum för detta kapitel,
är genom elevens eller dess föräldrars egna berättelser. Temat är således den kunskap
som uppstår genom att lidandet kommuniceras. Antropologisk forskning har
visat på ett vitt spektrum av attityder till hur lidandet kan kommuniceras (jfr
Sachs 1992). Den fråga som undersöks här är om skolan har förändrats som
arena för kommunikation av lidande.
Annorlunda uttryckt handlar kapitlet om lärarens seende. Ett lidande som
kommuniceras innebär att det synliggörs. Inledningsvis diskuterar jag i korthet
hur de uttryckliga förväntningarna på vad lärare förväntas se tycks ha förändrats.
Två skilda attityder kontrasteras (under rubrikerna ”acceptabel blindhet” och
”skandaliserad blindhet”). Därefter behandlas ett antal villkor för vidgandet av
lärarens blick från snävt pedagogiska ting till omsorgsrelevanta, ofta privata,
delar av en elevs person. Denna vidgade blick exemplifieras avslutningsvis
genom en analys av fenomenet loggbok.
Acceptabel blindhet
I skilda kulturer finns olika mönster för i vilken utsträckning lidande kommuniceras.
Sociala konventioner reglerar vad som anses vara ett acceptabelt uttryck
för lidande och vad som inte är det. Så finns det exempelvis studier av två
nigerianska stammar där födslosmärtor kommuniceras på helt olika sätt (Sachs
1992:131). När det gäller sjukdomar så har det från västerländsk horisont konstaterats
att sjukdom har varit förknippad med en mängd negativa associationer som
gjort den skuldbelagd (Sontag 1978). Inom den judiskt-kristna traditionen har
också sjukdom kunnat betraktas som ett straff (Sachs 2002:162).
Det finns med andra ord krafter som verkar för att hämma eller försvåra
kommunikationen av lidande mellan människor. Hur detta kunde gå till i skolans
värld på 1950-talet uppmärksammades i artikeln ”Elevvården – en inventering av
läroverkens möjligheter” (Gjötterberg 1953). I artikeln berörde adjunkt Tore