Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
smyga in. Och det är ju lämpligt att ha med sig pennor <strong>och</strong> materiel. Och<br />
sen att, ja att man använder ord som inte är sådär jättetrevliga då. Och<br />
överhuvudtaget att man ibland kanske måste vänta på sin tur, man kan inte<br />
tro att, det går inte att du får dina behov tillgodosedda på momangen. För<br />
det är svårt att hinna med det. […] Ja, mobiltelefon att det ringer i den. Och<br />
plus […], det känner man väl att, det är fler elever som, det är ju en liten del<br />
i varje klass som, ja de har väldigt lite uthållighet om man säger så (IP<br />
6/2005).<br />
Omsorgsarbetet vilar på en annan logik. Medan <strong>fostrans</strong>projektet aktualiseras av<br />
det normbrytande barnet, aktualiseras omsorgsprojektet av det lidande barnet.<br />
Omsorg baseras på det Uffe Juul Jensen (1985) kallat principen om <strong>ansvar</strong>et för<br />
den svage, det vill säga <strong>ansvar</strong>et inför människor som av olika anledningar <strong>och</strong><br />
på olika sätt har det svårt. Jag ansluter mig här till den definition som Jan-Olav<br />
Henriksen <strong>och</strong> Arne Johan Vetlesen (1997/2001:25) gjort av omsorgsbegreppet:<br />
”sårbarhet, beroende, skörhet <strong>och</strong> dödlighet – är just de sidor hos vår existens<br />
som omsorgen inriktar sig på”. I skolans värld kan omsorg handla om elever som<br />
skär sig, råkar ut för olyckor, dör, mobbas, inte vågar tala inför klassen eller trots<br />
ansträngningar inte når upp till godkänt i ett ämne.<br />
Detta är ett väldigt specifikt omsorgsbegrepp som avviker från hur det vanligtvis<br />
används i pedagogiska sammanhang. Omsorgsbegreppet har exempelvis<br />
använts i diskussioner kring förskolans förändrade innehåll, där man talat om att<br />
dagens betoning på lärande <strong>och</strong> det kompetenta barnet riskerar att osynliggöra<br />
barns behov av omsorg (Halldén 2002). Som jag använder begreppet finns det<br />
dock inte nödvändigtvis en motsättning mellan lärande <strong>och</strong> omsorg. Tvärtom kan<br />
lärandeuppdraget ofta aktualisera ett <strong>omsorgsarbete</strong>, såsom i fallet när en tidigare<br />
duktig elev plötsligt försämrar sina prestationer avsevärt, <strong>och</strong> läraren frågar sig<br />
varför. Det omsorgsbegrepp jag använder avviker också från hur Nel Noddings –<br />
ledande ”care-pedagog” – definierar det. Noddings (2003) har visserligen utsett<br />
lycka till pedagogikens egentliga mål, men hon har också använt omsorgsbegreppet<br />
på ett mycket vidsträckt sätt, som tangerar <strong>fostrans</strong>begreppet. För<br />
Noddings är omsorg inte bara något som läraren ska rikta mot eleven, utan även<br />
något som eleven ska lära sig (Noddings 1992, 2002). I denna undersökning ska<br />
däremot omsorgsbegreppet reserveras för det arbete som lärare utför. Ett exempel<br />
på vad omsorgsdimensionen kan innebära ger följande lärare:<br />
I: Kan du ge exempel på när man tycker synd om elever?<br />
L: Ja det finns ju så många. Det finns ju elever som är väldigt svaga, som<br />
man tycker väldigt synd om. De kämpar <strong>och</strong> kämpar, men de når ändå inte<br />
upp till kanske godkändnivå. Hur mycket de än kämpar. De tycker man ju<br />
jättesynd om. Man försöker på alla sätt <strong>och</strong> sådär. Det finns ju nästan nån<br />
sån elev varje år. Sen finns det ju elever som har ett fruktansvärt förflutet,<br />
9
Change language