Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

ljus. Vi erfar smärta, och vill instinktivt dra bort handen från ljuset. Har vi en
stark vilja kan vi övermanna vår spontana upplevelse och hålla kvar handen över
ljuset.
Viljan var inte minst nödvändig för framtiden. Viljesvaga, nyckfulla och
lynniga naturer var dåligt rustade inför ”det hårda skoningslösa livet” (Lövgren
1922:107). Vikten av framtida viljestarka människor kunde därför bli till ett
argument mot talet om arbetsglädje. Att tillämpa arbetsglädje fungerade på de
minsta barnen, men på ”halvvuxen ungdom i skolåldern” skulle resultatet bli avskräckande:
Den skulle icke lära för livet – och för övrigt ej ens räcka för skolan. Den
skulle fostra svaga, onyttiga och verklighetsfrämmande varelser. I det
vuxna livet är det aldrig tal om att arbetets mål är att väcka den arbetandes
glädje utan målet är uppgiftens färdigställande (Landquist 1943:30).
Ebba Pauli (1921) såg i viljan en kamp mot begären, som i sin förlängning innebar
en förberedelse för sexualiteten:
I allt detta och mycket mer måste barnet tidigt vänjas att enkelt och naturligt
tåla obehaget, behärska begäret, lägga band på nycken. […] Ingenting
är viktigare, såsom Foerster påvisar, för den kommande sexuella kampens
skull. För att nå detta mål måste man beväpna sig mot barnets tårar (Pauli
1921:198).
Här ser vi hur härdningen av barnet även rymde en sorts härdning av fostraren.
Att skapa självkontroll hos barnen förutsatte att uppfostraren ”beväpnande” sig
mot tårarna.
Sparsamhet
Skolans samhällsförberedande ambition under första halvan av 1900-talet är
också tydlig i tilltron till sparsamhet. Bauman (1995/1997:14) har använt bankboken
som metafor för en typiskt modern attityd: att se livet i nuet som en insättning
som ger avkastning i framtiden. Den moderna tidens människotyp kan enligt
Bauman liknas vid en pilgrim, en människa som ständigt strävar mot ett och
samma avlägsna mål.
I folkskolans värld var sparandet mer än en metafor – det var verklighet. Med
tidiga föregångare redan på 1800-talet 108 kom sparverksamheten att bli vanlig
108 I Svenska folkskolans historia spåras sparsamhetsfostran tillbaka till 1870-talet (Fredriksson
1950:473), men det finns åtminstone ett exempel på tidigare sparverksamhet. P R Svensson
(1823:60–2) skildrar i sin handledning i växelundervisningsmetodik den sparverksamhet som
han bedrev vid sin egen skola. Sparandet har alltså en lång historia, och dessutom en global
historia. Skolsparkassor uppstod först i Tyskland, men kom att bli ett globalt fenomen.
Nilsson (1913:33–6) menade att de bland annat fanns i Belgien, Frankrike, England,
Schweiz, Österrike-Ungern, Ryssland, Danmark, Spanien, Grekland, Brasilien, Japan och
Förenta staterna.
155