21.07.2013 Views

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

152<br />

Suffering and pain were seen as permanent companions of life. Wishing<br />

them away would be vain, and trying to evict them an act of conceit –<br />

counterproductive as well as dangerous. Happiness may arrive only as an<br />

indirect effect of a life full of suffering. It may come only as salvation, the<br />

supreme and most coveted of rewards, to humans who have accepted painfulness<br />

of living and agreed to bear it (Bauman 2002:138).<br />

Om nuets lycka var mindre relevant, så var däremot det sedliga levernet desto<br />

viktigare. Vilhelm Moberg berättade i sina skolminnen om lärarens oro över vad<br />

som skulle hända med barnen i framtiden: ”Jag minns hur fröken Maja grät över<br />

min <strong>och</strong> de båda kamraternas ondska: Hur skulle det gå för oss när vi kom ut i<br />

livet? För att icke tala om vårt öde i livet efter detta …” (Moberg 1968/1976:65).<br />

Klandervärda seder i nuet hade alltså konsekvenser för framtiden. Det var också<br />

ett budskap som kunde framföras i skolans morgonböner. Om man bara skötte<br />

sig kunde man se fram emot en lycklig evighet. 106 Evigheten gjorde det med<br />

andra ord svårt att bagatellisera moraliska brister i nuet, medan bristande välmående<br />

i nuet kunde kompenseras i framtiden.<br />

Successivt förlorade emellertid kristendomen sitt grepp över utbildningen. Ett<br />

viktigt steg togs i <strong>och</strong> med 1919 års undervisningsplan för folkskolan då antalet<br />

kristendomstimmar reducerades till knappt hälften <strong>och</strong> katekesen gavs en mer<br />

undanskymd plats (Linné 2001:35 f). Istället började man starkare att betona<br />

värdet av medborgarfostran (Englund 1980).<br />

Denna sekulariseringsprocess kan beskrivas som att skolans förberedande roll<br />

gradvis ändrade skepnad. Snarare än att förbereda för evigheten tilldelades<br />

skolan i ökande utsträckning rollen att förbereda för samhället.<br />

Förberedelse för samhället<br />

Sociologen Christopher Lasch beskrev den protestantiska personlighetstypen<br />

som en människa som ”levde för framtiden” <strong>och</strong> som ”i uppskjutandet av njutningarna<br />

[fann] sin främsta njutning” (Lasch 1978/1983:73). Att leva för framtiden<br />

var, som vi kommer att se, också en disposition som på flera sätt odlades<br />

inom den moderna, relativt sekulariserade skolan. Värdet av samhällsförberedelse<br />

tog sig uttryck på flera olika nivåer varav tre exempel här ska skildras:<br />

tilltron till härdning, sparsamhet <strong>och</strong> mognad.<br />

106 ”När ålderdomens allvar kommer, kan en kristen människa ändå känna sig lycklig <strong>och</strong> trygg<br />

vid tanken på att tillvaron inte är slut med detta livs sista dag. Den, som med Guds hjälp velat<br />

vandra som en god, ädel människa, ser framför sig evighetens strålande värld skymta” (Folkskolans<br />

andaktsstunder, del III 1937:189).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!