Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

ska jag beskriva två dimensioner av läraryrket som båda har en grund i den
asymmetriska relationen mellan lärare och elever: fostran och omsorg.
Dimensioner av läraryrket
Vad består lärares arbete av? Ett sätt att besvara frågan vore att utgå från skolans
officiella målsättningar. Under hela 1900-talet har det gång på gång slagits fast
att skolan har två mål: fostran och kunskapsförmedling. 3
Som alternativ till denna tvådelade variant kommer jag i denna studie att utgå
från en tredelad beskrivning av lärares arbete: lärande, fostran och omsorg. En
sådan indelning förutsätter att lärares arbete inte ses som en enkel avspegling av
skolans samhälleliga uppdrag. Den bygger vidare på att lärares ”sociala” uppgifter
klyvs i två typer av uppgifter. Jag har valt en snäv definition av begreppen,
som då kan sägas syfta på följande kvalitativt olika problem:
8
fostran handlar om att motverka elevers normlöshet, omsorg om att motverka
elevers lidande.
Fostransarbetet kretsar kring normer och värden. Att fostra någon handlar om att
forma individer till att bli människor som inte bryter mot normer och värden som
hålls för viktiga. Här går det att iaktta två typer av fostran. Den ena formen av
fostran är inriktad på framtiden och är till stor del inriktad på att forma en
framtida människa som överrensstämmer med rådande ideal. Det har genom åren
handlat om sådant som att skapa fosterlandskärlek, fred, sparsamhet och tolerans.
Den andra är inriktad på nuet, och har ofta ”arbetsro” som ett framträdande
argument. Hit kan sena ankomster, skolk, prat, glömska av material, kepsar, dålig
uppmärksamhet/uthållighet och så vidare räknas in. En av lärarna som intervjuats
i denna undersökning (utexaminerad i början av 1970-talet) kan få exemplifiera
vad fostransdimensionen kan bestå i:
I: Du sa att det är fler elever som man måste fostra idag. Kan du utveckla
det?
L: Ja det är ju det här att man måste tala om att man inte kommer för sent,
och om man kommer för sent är det kanske inte helt lämpligt att man börjar
prata högt när man kommer in, och slamrar och grejar. Utan då får man
3 Relationen mellan de båda uppdragen har förvisso formulerats olika under olika tider.
Balansen mellan fostran och lärande har skiftat. I direktiven till 1940 års skolutredning slogs
det fast att ”skolans yttersta mål måste vara icke kunskapsmeddelelse utan fostran i ordets
vidaste och djupaste mening” (SOU 1944:20, s. 28). Skolans slutgiltiga mål var ”icke att göra
sina lärjungar till mångkunniga lärda i smått utan till rådiga och handlingsdugliga människor”
(ibid). 1969 års läroplan strök däremot fostran till stora delar, men med den kommande
läroplanen (lgr 80) kom man åter att tala om att ”skolan skall fostra”. I vissa perioder, och i
vissa grupperingar, har ord som fostran och disciplin betraktats med skepsis, medan de i
andra perioder har fått sammanfatta vad skolans yttersta mål är.