Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Ett sätt att förklara varför Kreugers affärer kunde formuleras som ett ansvar
för skolan, kunde vara att det fanns en likhet mellan Kreugers normbrott och de
moraliska målsättningar som värderades högt i skolan. I en skola präglad av en
kamp mot lögnen, kunde det te sig logiskt att just en svindlare skulle ses som ett
misslyckande för skolan. Ett, låt säga, rasistiskt dåd, hade sannolikt inte kommit
att framställas som ett misslyckande för skolan, eftersom det inte låg på den
moraliska agendan att bekämpa fördomar mellan olika etniska grupper.
Detta kan vara en tillräcklig förklaring till att Kreuger gav en anledning till
självkritik för den tidens lärare. Emellertid går det att göra ytterligare en tolkning.
Det som förvånar en läsare av idag är just hur en 52-årig mans svindelaffärer
kunde ge anledning att kritisera skolan. Det enorma tidsavståndet förbryllar.
Varför inte söka förklaringar som ligger närmare i tid? Borde inte en
medelålders man ha gjort så många erfarenheter sedan skolgången att denna inte
längre spelade någon större roll?
Att vi är förbryllade över hur man resonerade i denna fråga avslöjar sannolikt
att vi sedan dess utvecklat ett annat sätt att tänka kring skolans moraliska fostran,
speciellt vad gäller skolans förmåga att lägga en fast grund för en människas
karaktär. Under tidigt 1900-tal beskrevs ofta skolan som platsen där man skulle
grundlägga goda vanor som skulle ha en livslång varaktighet. Med uttryck som
”böj vidjan medan hon är fager och grön” (Ft 1938/14:17) och ”icke för skolan
utan för livet” (Stigbrand 1943) frammanades bilden av skolan som platsen där
individen får sin karaktär formad. Skolan var inte i första hand ett samhälle, utan
en plats som förberedde för inträdet i det riktiga samhället. Så har skolan beskrivits
som ett ”övningssamhälle” (Slt 1946/50:1228) och som ”kultursamhällets
förrum” (Tfsl 1930/4:38). Med uttryck som dessa inskärptes en kontinuerlig syn
på människans livslopp, som innebar att vistelsen i skolans minatyrsamhälle
kunde framstå som avgörande för individens framtida beteende i det riktiga samhället.
Därmed kunde skolans roll uppmärksammas även då det handlade om
vuxna människors beteende. 104
Att lögner bland dagens makthavare inte kopplas samman med deras skolgång
vittnar möjligen om att det har blivit svårt att urskilja en klar kontinuitet mellan
en persons skoltid och dess verksamhet i samhället. Skolans fostran kan därmed
framträda som en lösklippt episod bland många i en individs livslånga moraliska
lärande.
104 För att ta ett exempel till. Göteborgs Flickskoleförening diskuterade den 12 november 1906
frågor om social uppfostran. I ett av inläggen gavs ett exempel på dåligt uppförande. Det
handlade inte om elever, utan om ett par damer som trängt sig före i kön till en biljettlucka.
Detta beskrevs som ett typiskt utslag för en slapp tidsanda, som skolan kunde motverka: ”att
skolan i detta fall gåfve en lärdom för lifvet, för samhället, det är en verkligt social uppgift”
(Verdandi 1906:359).
143