Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

objektivt sätt fastställa om en relation präglas av auktoritet eller inte. Vad vi
däremot inte kan säga är huruvida en person upplever att auktoritet saknas eller
ej. Den upplevelsen är sannolikt relaterad till vilka förväntningar som finns på
lärarens auktoritet.
Min tes är att förekomsten av disciplinproblem har normaliserats, i det avseendet
att de uttalade kraven på absolut lydnad från eleverna, och den påföljande
normen om att en god lärare förväntas kunna disciplinera klassen, har
försvagats. I äldre skolstadgor fanns det länge formuleringar av denna typ: ”Lärjunge
vise aktning och ovillkorlig lydnad för sine lärare och emottage utan gensägelse
eller motstånd deras föreskrifter, tilltal eller bestraffningar” (1878 års
skollag § 47). En stark foglighet var med andra ord förväntad. Skolstadgarna har
sedan successivt givit ett ökat utrymme för elevens rätt att göra motstånd till
bestraffningar. 101 1958 års läroverksstadga nöjde sig med att påpeka att eleven
skulle visa aktning och lydnad (§ 50). Denna successiva mildring kan tolkas som
att anspråken minskade och som början på en process varmed förväntningarna på
lärares förmåga att skapa lydiga elever försvagats.
Det går att nämna fler exempel på hur skolan av tradition haft höga anspråk på
lärarens auktoritet. I en diskussion om allmänhetens förtroende för lärarens
arbete, hävdade Birger Lövgren följande: ”En lärare måste stå på en piedestal.
’Man må icke trampa ens på en lärares skugga’ säger ett gammalt kinesiskt ordspråk’”
(Lövgren 1922:117). Den som talar om lärares auktoritet på dessa sätt
kommer sannolikt att uppleva stora auktoritetsproblem. Detta eftersom tröskeln
är låg för när auktoriteten är kränkt. En lärare som däremot har lägre förväntningar
kan i mindre utsträckning uppleva sin auktoritet som hotad. Som en lärare
uttrycker det i en intervju:
Jag tror att har man inga problem så skapar man problem. Om de sitter med
kepsen på i matsalen, så kan man höra i lärarrummet ”nu satt de där med
kepsar på i matsalen igen”, och sen går man hem och ser på TV och då är
det någon lärare i Skåne som har blivit jagad med skruvmejslar eller vad det
var. Så då inser man ju att problemen vi har här är ju rätt fåniga egentligen.
Så det är ju inte mycket att bråka om egentligen (IP 6/2004).
Upplevda problem med den egna auktoriteten kan alltså mildras om de ställs mot
andra förmedlade bilder av vad lärararbetet kan innebära. Massmedias rapporter
om disciplinproblem bidrar till att normalisera det faktum att lärare har problem
med sin auktoritet.
Sammanbundet med denna normalisering är en annan tendens som kan kallas
för kollegialisering. Länge fanns det en tradition som gick ut på att en god lärare
skulle klara av sina disciplinproblem på egen hand (Rousmaniere 1997:132). I
101 En mildring kan iakttas i 1928 års läroverksstadga: ”För läroverkets lärare vise lärjunge
aktning och lydnad samt mottage fogligt deras föreskrifter, tillrättavisningar och bestraffningar”
(§50).
137