Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Till denna tendens hör också uttryckliga förväntningar på att lärare bör uppvisa
en enad fasad gentemot eleverna. 93 En lärare i intervjuundersökningen pekar
också på att det växt fram en annan kultur bland lärarna. När hon var ny som
lärare (på 1980-talet) var yrket mer individualistiskt, vilket bland annat visade sig
i en stor respekt för den stängda klassrumsdörren: ”Ta bara det att man inte
kunde gå in förr, när någon annan hade undervisning. Jag menar nu slinker man
ju in: ’du jag skulle bara prata med den’”. Den nya mer öppna situationen innebär
också att lärarna blir synliga för varandra: ”Helt plötsligt så upptäcker vi ju hur vi
är allihopa. Ja, han är sån, hon är sån va. Och alla vet om nästan, åtminstone i
laget, det går inte att gömma sig bakom nånting” (IP 12/2005). För vissa lärare
uppfattas denna kollegialitet som ett viktigt stöd:
124
Så att det här, när man jobbar i arbetslagen, om vi inte skulle jobba i arbetslag
skulle man nog ha det väldigt svårt. Och genom att stödja varandra, så
kan vi stödja det här med ordningen också. Att försöka ha lika ordning. Så
att, så att man inte blir ensam. [… till skillnad från att låtsas att man har
ordning men inte har det …] Men att vi är öppna om: ”nu är den killen
verkligen orolig och försöker sätta sig på mig.” Kan en manlig kollega
komma och säga till mig utan att behöva känna att ”aj, är det jag som är
dålig”. Den öppenheten måste finnas för att man ska kunna tampas på rätt
sätt (IP10/2005).
Kollegial sammanhållning kan ses som ett sätt att påverka maktbalansen mellan
lärare och elever. Som Elias (1994/1999) har understrukit är sammanhållning en
betydelsefull faktor när det gäller att förstå varför en grupp kan uppnå dominans
över en annan grupp. För vissa elever kan lärares sammanhållning ses som
uttryck för ett ”kollegialt tyranni” (Colnerud 1998). Det bör emellertid påpekas
att även lärare kan uppleva kollegialiteten som påfrestande. Så berättar till exempel
en lärare om att de på hennes skola återinfört kvarsittning. Beslutet fattades i
demokratisk ordning: två arbetslag ville införa den men inte det tredje där den
intervjuade läraren arbetar:
Vi vill inte ha det, för vi tycker att det inte fungerar för de elever som då
ska ta igen det här, och hur ska vi då göra på slutet? Nej, det är dömt att
misslyckas, men vi måste ställa upp på vad de andra i de två lagen tycker.
Ja, så vi kan inte vara så olika. Men det är nått som jag personligen tycker,
nä, det är bara jobbigt. Och det är ju jobbigt för en själv att hålla reda på.
Och sen är det ju inte den vägen att gå egentligen på nått vis tycker jag (IP
11/2005).
93 I ett PM om skolans ordningsregler, påpekar Skolverket (2006b:2) att lärarna på en skola
måste ha ett gemensamt förhållningssätt om elev bryter mot ordningsreglerna, och att lärarna
därför måste diskutera ordningsreglerna regelbundet.