Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Nu är ju rökning förbjuden på skolområdet. Och då har vi ju lite problem,
då går ju eleverna och röker utanför, i bostadsområdena istället, och det är
ju inte jättelyckat heller, för det är en lekplats för små barn som de dras till.
Så att just nu håller vi på med det, hur vi ska bearbeta det då. Men samtidigt
så är det ju det att vi måste samarbeta med föräldrarna, vi kommer ingenvart
om vi inte har föräldrarna med oss. Man kan gå fram och påpeka att
[…] du får inte röka här, då släcker de väl och går iväg då. Och så talar man
om att jag ringer hem och talar om att du röker då. Och då är det ju upp till
föräldrarna, alltså föräldern måste ju säga ifrån då, vill de att deras barn ska
gå utanför och röka, eller vill de inte. Men det är ju vår sak att se till att
föräldern får reda på det här (IP 12/2005).
Även i detta fall är straffet liktydigt med att föräldrarna informeras. Det är ett
straff som ligger i linje med grundskoleförordningen, som har två paragrafer om
disciplinära åtgärder. I båda ingår föräldrakontakt. 91 Även i dagens lärarhandledningar
har flera ett eget avsnitt eller kapitel som handlar om föräldrakontakt
(Jacobsen m fl 2004:kap 5; Harkort-Berge & Nilarp 2001:91–106; Kimber 2005:
100–107; Drugli 2003:129–167), även om den rent disciplinära kontakten inte är
tydlig. Det stora intresset för föräldrakontakter kan delvis tolkas som ett uttryck
för en osäkerhet över hur kontakterna ska hanteras. I en lärarhandledning beskrivs
det på följande sätt: ”När man ska ringa hem till föräldrar i ett negativt
ärende känns det inte roligt. Det kan verkligen väcka ångestkänslor att stå där
med telefonluren i handen: man skjuter på det i det längsta” (Harkort-Berge &
Nilarp 2001:93). Boken ger också handfasta råd kring vilka repliker som läraren
kan använda sig av, exempelvis när en elev har hög frånvaro. 92
En ökad kollegialitet hör också till mönstret. Förväntan på att lärare ska arbeta
i arbetslag och i större utsträckning befinna sig i skolan även när de inte har
lektioner, hör till de förändringar som inneburit ett ökat samarbete mellan lärare.
91 ”9 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall
läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta
elevens vårdnadshavare.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass
eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut.
10 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser
eller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till
elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka
få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.
Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden
om lämplig åtgärd” (Grundskoleförordning 1994:1194, kap 6).
92 Så här kan ett sådant samtal inledas: ”Jo, det är så att jag oroar mig lite för Pernilla. Hon har
varit borta från skolan så mycket på sistone att jag undrar om hon är sjuk” (Harkort-Berge &
Nilarp 2001:93). Eller vid ett exempel på störande beteende: ”Jo det är så att jag oroar mig
lite för Pernilla. Vet du hur hon trivs på idrotten?” (ibid:94).
123