Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

122
skolan utreda saken vidare, t. ex. kontakta psykolog eller kurator samt föra
upp ärendet till elevvårdskonferensen. Eventuellt kan skolsköterskan eller
skolläkaren behöva kopplas in. Om någon skadats är det viktigt att kontakta
läkare, så att ett läkarintyg kan erhållas. Ett läkarintyg kan komma att
krävas för arbetsskada eller annat ändamål. Vid svårare fall av kränkningar
kan en anmälan behöva göras till socialtjänsten.
Om brott kan konstateras kan skolan behöva överväga om polisanmälan
skall göras (Herlin & Munthe 2005:159).
Här upprättas en sorts straffens hierarki. Det är inte första gången i historien en
sådan rangordning görs, 90 men det finns något mycket specifikt med hur en
skärpning av straffen beskrivs idag: stegringen av straffen spelas inte upp inför
den resterande skolklassen. Den form av straffande som här beskrivs är ett
straffande utan andra elevvittnen. Elevkollektivet försvinner, men däremot är
desto fler vuxna inblandade: vårdnadshavare, rektor, berörda lärare, psykolog
eller kurator, elevvårdskonferens, socialtjänst och polis.
Det saknas tyvärr data på hur vanligt det är att lärare i praktiken använder sig
av samtliga dessa aktörer. Vad vi däremot vet är att kontakter med polisen har
ökat kraftigt sedan 1980-talet. Felipe Estrada (1999:kap 5) har visat att skolor i
mycket högre utsträckning anmäler misshandel under 1990-talet än i början av
1980-talet. Estrada visar också att denna ökning inte har att göra med att våldet
blivit grövre, eftersom den stora ökningen består av lindrigt våld.
Vi vet också att föräldrakontakten har intensifierats under de senaste 50 åren.
Att skolan ska ha goda relationer med hemmet är förvisso ett gammalt ideal, men
det är först på senare år som föräldrakontakten kommit att bli en nästintill
obligatorisk del i lärararbetet. I en enkät som gjordes på 1950-talet i Örebro fick
lärarna frågan om hur mycket föräldrakontakter (antingen via telefon eller möte)
de haft under den föregående terminen. Endast 16 procent av lärarna visade sig
ha haft kontakter med nästan alla elevers föräldrar (Husén 1961:130). Idag intar
kontakten med föräldrarna en desto större andel av lärares arbete. För de flesta
lärare ingår det i arbetet att utföra utvecklingssamtal, men kontakten med
hemmen kan även ske via mail och telefon. En lärare i intervjuundersökningen
uppfattar att det idag bara finns ett straff som kan riktas mot elever: att ringa hem
(IP 11/2005). En annan tar upp hemringandet i samband med att hon diskuterar
elevers rökning:
90 I lärarhandledningen Uppfostran under skolåldern beskriver seminarieadjunkt och folkskoleinspektören
Sven Lundqvist (1901:350–355) tre grader av straff. Den mildaste formen är den
bestraffande blicken. Efter detta kommer det bestraffande ordet. Slutligen kommer den
bestraffande handlingen, vilken i sin tur kan delas in i tre grader. Den lindrigaste är att ”den
felande” får stå vid bänken eller gå fram till katedern och stå vänd mot kamraterna. Den
andra graden är förlust av friheten, till exempel att sitta inne under rast, sitta kvar efter skoldagens
slut, eller förbud mot att delta i barnens lek. Den tredje graden är aga.