Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

lott tjugoårig bylärarinna fick jag bud att bistå, då gamla mor i granngården,
änka efter mannen som ägt huset jag höll skola i, just hade gått bort.
Förmodligen var det lungsot hon hade lidit av. Jag fick vara med och göra i
ordning henne, som det hette. Hon kläddes i linne av blaggarn, försågs med
halsduk och vantar, och jag hjälpte gårdsfolket att lägga liket i kistan. […]
En annan gång blev jag ombedd att assistera då en ung mor skulle föda sitt
barn. Jag kunde inte komma mig för att vägra grannen att göra denna tjänst
(Ekwall 1991:117 f).
Ett vanlig tolkningsmodell har varit att hemmens fostrande uppgifter har förts
över till skolan och att detta inneburit att själva undervisningsdimensionen har
fått allt för stor konkurrens (t ex Slt 1944/8:237). Man har talat om att yrket
rymmer en rad olika roller (Dahlgren 1946), och ibland uttryckt förvåning över
att lärare gör mer än att undervisa, såsom i följande läraruttalande från artikelserien
”Att vara lärare” från 1960-talet:
Att undervisa är paradoxalt nog inte bara att upprätthålla undervisningen.
Det är förberedelser och efterarbete. Det är utarbetande och rättning av
skrivningar. Det är rastvakt, bönvakt och måltidsvakt. Det är ämneskonferenser,
klasskonferenser, kollegier, sammanträden, klassmöten, föräldrakontakter.
Det är fortbildningskurser och studiedagar. Att vara lärare är att
vara biktfader, utredningsman, intygsskrivare, rådgivare, åklagare, försvarsadvokat
och domare (Skolvärlden 1966/19:1006).
Notera de juridiska metaforerna i den sista meningen. Idag skulle möjligen inte
läraryrket beskrivas på det sättet, även om ”polis” är en metafor som förekommer.
Att metaforerna skiftar är knappast förvånande, utan torde avspegla att
vad som representerar smuts är olika i olika tider. Likheten över tid består istället
i själva idén om att lärarrollen är sammansatt.
Smuts och modernisering
Upplevelsen av ”smutsiga” element i den ”rena” lärarrollen är alltså en återkommande
erfarenhet i historien. Under en lång tid tycks det ha funnits lärare
som har brottats med frågan om gränserna för yrket. Kan verkligen en lärare
hjälpa till vid förlossningar? Har läraren den professionella kompetens som
behövs för att möta barn med psykologiska problem? Detta säger rimligtvis
något om läraryrkets innebörder, vilket kan synliggöras genom en kontrastering
med läkaryrket. I läkarnas yrkesidentitet har historiskt sett kampen mot kvacksalveriet
spelat en central roll (Eklöf 2000). Innebörden av att vara läkare har
utmejslats i relation till den okunskap som icke-läkare representerat. Frågan är
om inte lärares yrkesidentitet till vissa delar utformats på ett motsatt sätt. Kvacksalveriet
förläggs inte till andra yrken, utan till läraren själv. Läraren är, till
5