Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

kompetent kunde utföras av andra, eller att lärare utför ett arbete som andra rent
moraliskt borde ha ett ansvar för. Man gör så att säga andras jobb. Frågan har
också berörts av forskare som skriver om läraryrkets moraliska dimensioner. Här
går det att urskilja två positioner. Dels finns det ett harmoniperspektiv som
betonar att lärarens sociala roller hänger samman med den undervisande rollen
(t ex Colnerud 2004:152). Dels finns det de som menar att lärare ska avstå från
att gå in i vissa roller som inte anses förknippade med pedagogens (t ex Bergem
2004:143).
När lärarens arbete beskrivs med liknelser som ”kurator” frammanas också
bilden av att lärare gör saker som ligger på gränsen för yrkets kompetens- och/
eller ansvarsområde. Jag vill föreslå att vi kan förstå detta tal i termer av renhet
och ”smuts”. Antropologen Mary Douglas (1966/1992:35) menar att smuts är
materia som är felplacerad, och som därigenom kränker en viss föreställning om
ordning. Smuts är således något relativt, det är endast när ett visst föremål
hamnar på fel plats som det förvandlas till smuts. Skor eller mat är inte smuts i
sig, men när man placerar skor på ett bord, eller har matrester på kläderna,
kommer de att uppfattas som smutsiga (s. 35 f).
På ett analogt sätt kan vissa arbetsuppgifter uppfattas som ”smutsiga”. Utifrån
en viss föreställning om vad yrkets innehåll bör vara kan vissa inslag uppfattas
ligga på eller utanför yrkets gränser. Med smuts åsyftas här alltså inte någon
ljusskygg verksamhet, eller arbetsuppgifter som man nödvändigtvis ser ned på
såsom ovärdiga yrket. Istället kan det handla om att läraren upplever en brist på
kompetens och hänvisar till att andra har mer utbildning för de sociala uppgifterna.
I de fallen är det alltså inte nödvändigtvis uppgiften som är ovärdig
läraren, utan snarare läraren som är ovärdig uppgiften. 1 Smuts åsyftar heller inte
arbetsuppgifter som lärare entydigt tar ställning mot. Mer rättvisande vore att tala
om en ambivalens som kan ta sig uttryck exempelvis i ett tvivel om den egna
kompetensen är tillräcklig och en osäkerhet kring var gränserna går kring det
egna ansvaret. Smutsbegreppet bör heller inte tolkas som att det bara skulle
omfatta lärare med en väldigt rigid och snäv syn på lärararbetets gränser. Mitt
intryck utifrån de lärarintervjuer som jag utfört är att det lika gärna kan vara det
omvända som är fallet. De lärare som har en öppen inställning till lärararbetets
innehåll kan lättare hamna i situationer där de upplever en brist på en solid professionell
bas.
Vad står då detta tal om det ”smutsiga” för? Har det möjligen något att säga
om vad det innebär att vara lärare i det senmoderna samhället? Är det rentav så
att dagens lärarroll får sitt särdrag av att de ”smutsiga” inslagen i arbetet har fått
en mer framträdande roll? Enligt vissa lärare har de senaste decennierna fört med
1 Med andra ord använder jag smuts i en annan mening än det som Everett Cherrington Hughes
beskrev som ”dirty work”. I Men and their work använde Hughes uttrycket för att beskriva
arbetsuppgifter som ansågs vara ”physically, socially or morally beneath the dignity of the
profession” (Hughes 1958/1981:122).
3