Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

100
6. Skolstraffens transformationer
De två föregående kapitlen har i huvudsak behandlat frågan om vad ett normbrott
ansetts vara. I detta kapitel fokuseras istället frågan hur normlösheten har
bemötts. Närmare bestämt ska skolstraffet diskuteras. Det är inte det enda sättet
varpå skolan utövar kontroll över eleverna, men ett sätt som historiskt sett har
haft en central betydelse.
Hur kan då skolstraffens förändringar beskrivas? Ett enkelt och konkret sätt
vore att undersöka hur vissa specifika bestraffningsformer har förändrats. Att
agan och betygen i ordning och uppförande försvinner är exempel på förändringar
som påverkat relationen mellan lärare och elev, och därmed innebörden i
att vara lärare. Dessa straff kommer också att beröras i detta kapitel, liksom nyare
bestraffningsformer. Men huvudsyftet är inte att beskriva hur själva straffen förändras.
Istället kommer fokus att ligga på de föreställningar som omgärdat
straffandet. Det handlar om vilka ideal som funnits om vad som utgör ett gott
straff, och hur dessa ideal i sin tur utgör en bild av vad som utgör en god lärare.
Skiftande attityder till skolstraffen uttrycker olika synsätt på barndomen (Aries
1960/1962), men givetvis också synsätt på vad det innebär att vara lärare. Jag
kommer driva tesen att skolstraffet länge präglades av en särskild norm: att goda
straff är rättvisa. Det var ett kraftfullt ideal som för vissa kom att genomsyra hela
idén om att vara lärare: en god lärare är ”sträng men rättvis”. Innebörden i det
rättvisa straffet, vilka dess betingelser var och vilka konsekvenser det förde med
sig kommer att undersökas. Det är det första syftet och innebär att ”gårdagens”
straffande fokuseras. Det andra syftet är att analysera de mekanismer som lett till
att rättviseidealet relativt sett förefaller ha fått en svagare position under senare
delen av 1900-talet. Genom att peka på dessa faktorer går det också att ställa
frågan om i vilka avseenden dagens straffande omgärdas av nya idéer om hur
lärare bör korrigera eleverna.
Det ska påpekas att jag kommer att tillämpa en vid definition på straff, i vilket
kan ingå företeelser som blickar, sarkasm, fysiskt våld, elevvårdskonferens, meddelande
till hemmet och så vidare. Straff kommer att åsyfta de typer av negativa
sanktioner som används för att motverka beteenden som ses som moraliskt
klandervärda. Möjligen kan en så vid definition uppfattas som kontroversiell i
vår tid. Under 1900-talets andra hälft har ordet straff haft en negativ klang, och
de som förespråkat negativa sanktioner har inte alltid velat beskriva dem som
straff. Exempelvis menade Skolöverstyrelsen på 1950-talet att sänkta betyg i
uppförande inte skulle betraktas som en bestraffning (Tfsl 1959/36:994). På ett
motsvarande sätt menar Skolverket (2004a:14) att det i svåra fall är tillåtet att
flytta mobbbare till andra skolor – men inte som ett straff.