Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

2
1. Läraryrkets ”smutsiga” dimensioner
En ny lärarroll?
Denna undersökning handlar om ett antal förändringar av läraryrket under 1900talet.
Dess övergripande fråga är i vilka avseenden vi idag ser tendenser till en ny
lärarroll. Framställningen är att betrakta som en professionshistorisk studie, men
med utgångspunkt från ett speciellt perspektiv. De förändringar som fokuseras
handlar inte i första hand om lärarkårens relation till vetenskap, politik och andra
professioner. Det handlar inte främst om maktspelet mellan läraryrket och andra
av vuxna uppburna institutioner. Istället skrivs historien med utgångspunkt från
lärarens relation till eleven.
Perspektivet kan motiveras utifrån det faktum att relationen till eleverna utgör
en framträdande del av arbetet. Att arbeta med människor beskrivs ofta som
yrkets kärna. I mötet med elever kan läraren uppleva tillfredställelse, glädje, utmaningar,
dilemman och svårigheter (jfr Metz 1993; McLaughlin 1993). Om
relationen till eleverna är en central del av lärares arbete är det alltså logiskt att
en studie av yrkets förändringar också tar i beaktande hur denna relation har förändrats.
Men valet av perspektiv kan också motiveras på ett motsatt sätt. Elevrelationen
rymmer även inslag som ibland betraktas som främmande för professionen.
Visserligen menar många lärare att de valt sitt yrke för att de vill ”jobba
med barn/ungdomar”, och att det är kontakten med eleverna som skänker glädje i
arbetet, men många lärare beskriver också att de kan hamna i roller som de
tycker kan ligga på gränsen för sina kompetens- och/eller ansvarsområden. Det
talas om att lärare vid sidan om sin undervisande funktion har en social roll som
ibland kan upplevas som problematisk. Tveksamhet uttrycks inför att vara
”psykolog, kurator, socialarbetare, extraförälder och polis”. Så här uttrycks det
till exempel i en aktuell bok om lärarrollen:
Den förändrade samhällsstrukturen gör att det är svårt att vara pedagog
idag. […] I praktiken har många vuxna i skolan det senaste decenniet ägnat
huvuddelen av sin arbetstid åt sådant som de själva beskriver som ”polis-
och kuratorsjobb” utan att de fått motsvarande utbildning (Normell 2002:
41).
Att tala om lärararbetet med hjälp av liknelser av detta slag är idag vanligt. Det är
ett återkommande inslag i både lärarintervjuer och lärartidningar och andra
dokument där dagens lärarroll kommenteras (t ex Sveriges lärarförbund 1986:7;
Skolvärlden 2005/13:21; Skolvärlden 2006/5:4). Genom att likna läraryrket vid
andra yrken eller roller förmedlas en bild av att lärare gör något som kanske mer