1. BEGREPP - Home

1. BEGREPP
Varu och tjänstemarknaden: Visar sammanlagd efterfråga och utbud av varor/tjänster i
ekonomin. Kvantitet och prisnivå.
BNP: Bruttonationalprodukt, värdet av all produktion, summan av alla inkomster. Gör länder
jämförbara och bestämmer konjunkturläge.
BNP/Y=C+I+G+X-IM
Utgiftsmetoden (marknadspris), inkomstmetoden (faktorpris) och produktionsmetoden.
Real BNP: Nominell BNP/BNP-deflator visar BNP i fasta priser.
BNP per capita: Fördelat över befolkningen
Köpkraftsjusterad växelkurs: Prisnivå Sverige/Prisnivå utomlands
Köpkraftsjusterad BNP: Nominell BNP per capita/Köpkraftsjusterad växelkurs
BNI: Bruttonationalinkomsten innefattar BNP med hänsyn till inkomster från utlandet.
NNP: Nettonationalprodukten, tar hänsyn till förslitningen av realkapital.
Disponibel nationalinkomst: Nationalinkomst + Nettotrasfereringar
HDI: Human Development Index, tar hänsyn till såväl produktion som hälsa och utbildning.
GDI (Kön), GEM (kvinnors ekonomiska inflytande).
Individuell disponibel inkomst: Lön-Skatt+Transfereringar
Individuellt sparande: Disponibel inkomst-Konsumtion. Realt eller finansiellt sparande.
Individens förmögenhet: Består av finansiella och reala tillgångar.
Hävstångseffekten: Ju större andel av tillgång som finansieras av lån, desto större blir den
procentuella förändringen av eget kapital.
Bytesbalansen: Består av handelsbalans, tjänstebalans, primära nettoinkomster från utland,
löpande transfereringar.
Överskott/Underskott i bytesbalansen finansieras med hjälp av utlåning och handel av
tillgångar i utlandet. Utgör således landets finansiella sparande.
Finansiella balansen: Visar lån till/från utlandet, handel av tillgångar i utlandet, förändring
av valutareserven. Underskott i bytesbalansen motsvaras ofta av ett överskott i den
finansiella balansen.
Betalningsbalansen: Samtliga transaktioner med utlandet dvs. bytesbalansen, kapitalbalans,
finansiell balans och restpost. Betalningsbalansen är alltid 0.
Nationellt sparande: Realt sparande och finansiellt sparande genom tillgångsköp i utlandet.
Nationens förmögenhet: Realkapital, ej producerbara tillgångar, finansiell nettoposition
(nettoinnehav av utländska tillgångar).
Finanssektorn: Förmedlar kapital genom direkt eller indirekt överföring genom
intermediärer. (bank, föräkringsbolag, kreditmarknadsbolag osv).

Finansiella intermediärer: Löptidsproblemet (skapar likviditet), Kostnadsproblemet
(kontraktskostnader), Riskproblemet (sprider risker), Informationsproblemet (Övervakar
låntagaren och fördelar lån till mest gynnsamma investeringar).
Försörjningsbalansen: Visar tillgång på och användning av varor under en period.
Konjunkturcykel: Kortsiktig svängning runt långsiktig potentiell trend. Expansion, recession
och depression.
BNP/Arbetad timme: Ger en rättvisande bild av ett lands produktivitet.
Inflation: Ökningstakt i prisnivå. Förändring i prisnivå/Gammal prisnivå.
Underliggande inflation: Inflation där man räknar bort indirekt skatter och subventioner,
boräntor och importpriser eftersom dessa faktorer inte kan påverkas av CBs penningpolitik.
Deflation: Minskningstakt i prisnivå.
Arbetsmarknaden: Visar total efterfråga och utbud av arbetskraft.
Arbetslös: Individ som kan, vill och söker arbete. (Förlorar inkomst och sociala aspekter,
Nationens produktion hämmas och humankapital går till spillo)
Arbetskraft: Arbetande+Arbetslösa
Arbetför befolkning: 16-64 år
Relativ arbetslöshet: Antal arbetslösa/Antal i arbetskraften
Relativt arbetskraftstal: Arbetskraften/Arbetsför befolkning
Sysselsättningsgrad: Sysselsatta/Arbetsför befolkning
Utvidgad arbetslöshet: Öppet arbetslösa+Latent arbetssökande
Total arbetslöshet: Öppet arbetslösa+sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program.
Arbetslöshet: Arbetslösa/Arbetskraft
AKU: Arbetskraftsundersökning.
Långtidsarbetslös: Arbetslös i mer än 6 månader.
Konjunkturell arbetslöshet: Varierar med konjunkturen
Strukturell arbetslöshet: Klassisk+Friktion+Branscharbetslöshet
Hysteresiseffekten: Tillfälliga förändringar av arbetslösheten ger upphov till permanenta
förändringar i den strukturella arbetslösheten. (Insider-outsider-hypotesen och arbetslösa
förlorar humankapital).
Aktiv arbetsmarknadspolitik: Syftar till att stimulera sysselsättningen genom utbildning,
arbetsförmedling. (Undanträngningseffekt)

Passiv arbetsmarknadspolitik: Syftar till att mildra negativa effekter av arbetslösheten genom
ökade transfereringar.
Pengar: Allmänt accepterade betalningsmedel som fungerar som betalningsmedel, mäta
värden och bevara värden.
Kreditpengar: Skapas genom bankens utlåning, finns endast som siffror i datorer men är
pengar då de kan användas för att betala skulder.
Myntfot: Det system som pengars värde i ett land vilar på.
Pappersmyntfot: Värdet skyddat som lagligt betalningsvärde men är ej oinlösliga. Förutsätter
att pengar ej kan förfalskas och att utbudet hålls begränsat.
Penningmängd: Mängden likvida betalningsmedel.
Monetär bas: Mynt och sedlar i omlopp.
Likvida betalningsmedel: Tillgångar som snabbt kan bytas mot en vara eller tjänst utan
kostnad.
Kreditmultiplikatorn: Penningmängd/monetär bas
Penningmarknaden: Visar efterfrågan och utbudet av pengar. Penningmängd och ränta.
Valutamarknaden: Visar viljan att växla från en valuta till en annan. Växelkursen beror på
mängden valuta som växlas.
Depreciering: Minskning av valutas värde.
Appreciering: Ökning av valutas värde.
Stabiliseringspolitik: Innefattar finans- (Reglerar G,t och Tr) och penningpolitik (reglerar i
och M) och syftar till att minska konjunktursvängningar.
Budgetsaldo: Kan delas upp i konjunkturellt som beror på skiftningar i BNP och strukturellt
som påverkas av aktiva politiska beslut.
Automatiska stabilisatorer: Består av funktioner som dämpar svängningar i BNP utan aktiva
beslut:
Proportionella skatter stabiliserar genom att då t.ex. inkomster ökar, ökar även skatten, vilket
dämpar konsumtionsökningen.
A-kassan (transperering) stabiliserar på motsvarande vis genom att mildra
konsumtionsbortfallet vid lågkonjunktur.
En låg multiplikator.
Importen stabiliserar på så vis att då inkomsterna ökar (I+Y+), ökar efterfrågan på
importvaror vilket sänker BNP (I+NX-Y-)
Intern balans: Målsättning för finanspolitiken, syftar till att likställa faktisk BNP med
potentiell balans.
Extern balans: Består av NX, Primära inkomster från utlandet och nettotransfereringar till
utlandet.

Devalvering/Revalvering: Nedskrivning och uppskrivning av valuta påverkar nettoexporten
vilket jämnar ut extern och intern balans.
Diskretionär politik: Full handlingskraft, beslut fattas i efterhand. Trovärdighetsproblematik,
tidsinkonsistensproblem (konfliktmål), Lucaskritiken (Samband kan förändras då politiken
ändras).
Återkopplingspolitik (Regelpolitik): Åtgärder bestäms av ekonomins tillstånd enligt en på
förhand vald princip. Problem med fördröjning och att potentiell BNP är okänd.
Fast regel: En handlingsplan fastställs och följs oberoende av ekonomins tillstånd. Tros
minska osäkerhet på långsikt, och förhindrar effekt av fördröjning. Problem kan uppstå då
man inte vidtar åtgärder vid exempelvis lågkonjunktur.
2. MODELLER
1. Kvantitetsteorin:

- Ränteparitet innebär att nationella räntor inte kan avvika från
världsmarknadsräntan på lång sikt.
- I en liten sluten ekonomi leder finanspolitik genom t.ex. offentliga investeringar
(G) till en tillfällig ökning av AD(Y) vilket höjer räntan på penningmarknaden
(M D ). Då räntan stiger hämmas emellertid privata investeringar (I) och AD(Y)
faller tillbaka pga undanträngningseffekten.
- Penningpolitik (reglera M S ) i en liten sluten ekonomi, ändrar räntan vilket
påverkar investeringsmöjligheterna (I), vilket skiftar AD(Y) vilket sedan påverkar
M D . Därmed har både räntenivån och BNP ändrats.
6. Mundell-Fleming Modellen
- Analysmodell för små öppna ekonomier på kort sikt.
- På kort sikt anpassas produktionen efter efterfrågan: AD(Y)=Y
- Startpunkt: Varumarknad eller penningmarknaden (beroende på vald metod).
- Slutpunkt: i=i* (ränteparitet)
Fast växelkurs – Finanspolitik
Varu- och tjänstemarknaden: C,I,G,NX+ AD(Y)+ Y*+
Penningmarknaden: M D + i+ (i > i*) Inflöde av kapital, CB växlar mot fast
växelkurs M S + (tills i=i*)
Varu- och tjänstemarknaden: X-, IM+, NX- AD(Y)-
Penningmarknaden: M D - i- (till i*)
Resultat: BNP har stigit, arbetslösheten minskar.
Fast växelkurs – Penningpolitik
Penningmarknaden: M S + i- (i < i*) Utflöde av kapital, CB växlar mot fast
växelkurs M S - (till i*)
Resultat: Ingen effekt, fria kapitalrörelser gör att räntan återanpassar sig snabbt.
Rörlig växelkurs - Finanspolitik
Varu- och tjänstemarknaden: C,I,G,NX+ AD(Y)+ Y*+
Penningmarknaden: M D + i+ (i > i*) Inflöde av kapital
Valutamarknaden: USD D -, USD S + E*(SEK/USD)- SEK apprecierar
Varu- och tjänstemarknaden: X-, IM+, NX- AD(Y)- Y*- till utgångsläget
Penningmarknaden: M D - i- (i = i*)
Resultat: BNP oförändrat men sammansättningen har förändrats (t.ex. NX-, G+),
växelkursen har stigit.
Rörlig växelkurs - Penningpolitik
Penningmarknaden: M S + i- (i < i*) Utflöde av kapital
Valutamarknaden: USD D +, USD S - E*(SEK/USD)+ SEK deprecierar
Varu- och tjänstemarknaden: X+, IM-, NX+ AD(Y)+ Y*+
Penningmarknaden: M D + i+ (i = i*)
Resultat: BNP stiger (NX ökar), arbetslösheten minskar.
7. Stor/Öppen ekonomi - Penningpolitik
- Penningmarknaden (i*) påverkar I på varu- och tjänstemarknaden.
- Påverkar världsmarknadsräntan.
Penningmarknaden: M S + i- (i < i*) Ökade investeringar I, Utflöde av kapital.
Valutamarknaden: USD D +, USD S - E*(EUR/USD)+ EUR deprecierar
Varu- och tjänstemarknaden: I, X+, IM-, NX+ AD(Y)+ Y*+

Penningmarknaden: M D + i+ (nytt ränteläge i*)
8. AD-SAS-MAS (Medelfristig sikt)
- MAS: Medelfristig utbudskurva. Skriftar med förändringar arbetskraften och
produktiviteten.
- SAS: Kortsiktig utbudskurva. Skiftar då nominella löner ändras. Lågkonjunktur
innebär ledig arbetskraft. Högkonjunktur betyder att marginalproduktiviteten
avtar vilket ger dyrare produktion.
- AD(P): Aggregerad efterfrågekurva med avseende på pris. Skiftar med
motsvarandeförändring i AD(Y)
- MAS=SAS=AD(P): Medelfristig jämvikt. UJÄM säger att arbetslöshet
en motsvaras av den strukturella.
Efterfrågestörning – Positiv
AD(Y)+ till följd av höjd efterfrågan av t.ex. export. Detta innebär ett positivt
skift i AD(P)-kurvan.
Kontraktsbundna reallöner faller Lönekraven ökar SAS skiftar uppåt.
Resultat: Begränsad period av högkonjunktur vilken leder till inflation.
Efterfrågestörning – Negativ
AD(Y)- till följd av minskad efterfråga t.ex. sänkta tillgångspriser. AD(P)-kurvan
skiftar inåt.
Resultat: Tillfällig lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Åtgärdas med finans-
eller penningpolitik.
Utbudsstörning
Något på faktormarknaden (löner, realkapital, råvaror) driver upp
produktionskostnaderna , SAS skiftar uppåt.
Resultat: Stagflation, lågkonjunktur och högre prisnivå – åtgärdas genom att höja
AD(P) via expansiv ekonomisk politik.
9. Phillipskurva (Inflation och arbetslöshet)
- MPK-KPK (Bakvända förhållanden mot Y* i SAS-AD)
- På lång sikt finns inget samband, KPK lodrätt (SAS och AD(P) stiger jämt och
UJÄM förblir konstant.
- Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet uppstår då faktisk inflation
avviker från förväntad inflation.
- KPK visar samband vid konstanta inflationsförväntningar.
Utbudsstörning:
Produktionskostnaderna ökar (SAS Skiftar uppåt) Leder till stagflation
Åtgärd genom expansiv politik
Ändrad jämviktsarbetslöshet:
MAS och MPK skiftar utåt, vilket föranleder skift i SAS och KPK. Ny jämvikt
och ny prisnivå uppstår.
Adaptiva förväntningar:
Expansiv ekonomisk politik innebär att AD(P) skiftar utåt och priser och inflation
höjs längst KPK-kurvan. Tillbakablickande (rationella) förväntningar höjer
inflationsförväntningarna, ny KPK-kurva. Över tiden återställs
jämviktsarbetslösheten men vid högre inflation.

Rationella förväntningar – Framåtblickande
Om politiken kan förutses och är rimlig kan inflationsförväntningarna skjutas upp
utan förändring i arbetslösheten, KPK skiftar uppåt.
Desinflationspolitik
Målsättningen att sänka inflation. Om målen inte är trovärdiga förblir inflationen
på samma KPK-kurva. Om målen är trovärdiga kan man skifta ner KPK.
Genom att först bedriva restriktiv ekonomisk politik för att hämma inflationen
Period av lägre inflation och högre arbetslöshet Förväntningarna justeras ner
På lång sikt skiftar KPK neråt.
10. Valutaunion
Fördelar: Inga växlingskostnader, mindre osäkerhet, lättare att jämföra priser, mindre
spekulation.
Nackdelar: Växelkursen anpassas ej efter interna problem, ingen självständig
penningpolitik, begränsad möjlighet att föra finanspolitik, resursallokering kan leda
till lokala problem.
Optimal valutaunion: Likartade stabiliseringspolitiska mål, likartad ekonomisk
utveckling, hög grad av faktorrörlighet, hög regional integration, geografisk närhet.
3. TENTAFRÅGOR
Korta frågor:
1. Diskutera skillnaden mellan diskretionär och regelbaserad politik och vilka
huvudtyper av regler som finns. (6p Lejon)
Diskretionär politik är när politikerna reagerar på olika ekonomiska händelser med
olika metoder. Regelbaserad politik innebär att man åtgärdar ett definierat problem
med på förväg bestämda. Regelbaserad politik kan vara fast eller återkopplande.
2. Finanssektorn löser flera grundläggande överföringsproblem i samhället. Beskriv hur
detta går till. (6p Lejon)
Inkomstfördelning över en individs livstid (vilket balanserar ens konsumtion) –
Genom t.ex. studielån för återbetalning senare i livet. Sparande för att kunna
pensionera sig.
Mer?
3. Penningmängden, mätt som M2, växte med 11,4% under 2007 i Sverige. Under
samma period växte real BNP med 2,6%. Använd ekonomisk teori för att beräkna
den teoretiskt förväntade inflationstakten för detta år. Den faktiska inflationen 2007
enligt KPI uppgick till 3,5%. Stämmer detta med uträkningen? Om inte, varför? (6p
Lejon)
Svara med kvantitetsteorin.
4. Vilka tre metoder använder statistiska myndigheter för att beräkna BNP? (3p Stjärna)
Inkomstmetoden – Summan av alla faktorinkomster.
Utgiftsmetoden – C+I+G+NX
Produktionsmetoden – Summan av alla förädlingsvärden.

5. Utgå från att du är nöjd med BNP som mått på produktion. Hur kan du använda BNP
för att jämföra den materiella levnadsstandarden i olika länder? (3p Stjärna)
Genom att fördela BNP på befolkningen beräknas BNP per capita. Vidare kan man
justera BNP för skillnaderna i köpkraft mellan ländernas valutor. BNP berättar
emellertid ingenting om fördelningen, hemarbete eller produktion i offentlig sektor.
6. Redogör för problem med BNP som mått för produktion och föreslå varianter som tar
hänsyn till dessa problem. (4p Stjärna)
BNP tar ej hänsyn till hemarbete, svarta marknader eller produktion inom offentliga
sektorn. Använd istället BNP/arbetastimmar eller BNP/sysselsatt.
7. Diskutera för- och nackdelar med att använda BNP för att jämföra välstånd i olika
länder. Föreslå och redogör för ett alternativt mått som kan vara bättre lämpat för
denna jämförelse. (5p Stjärna)
Analysfrågor:
BNP är relativt lätt att beräkna, och mäter samma faktorer överallt, vilket gör
jämförelser lättöverskådliga. Det är även effektivt för att mäta utvecklingen.
BNP säger emellertid ingenting om hur den materiella välfärden fördelas, hur mijön
förslits, fritid, hälsa, ”lycka” eller läskunnighet.
Använd istället HDI som tar hänsyn till livslängd och läskunnighet.
1. Arbetslöshet och inflation: Enligt SCB definition av öppen arbetslöshet räknar man
personer som kan, vill och söker arbete men inte har det. (5+5+10=20p Lejon)
a) Diskutera potentiella problem med detta mått på arbetslösheten.
Måttet blir svårtolkat då det inte inkluderar:
1. De som kan och vill arbeta men som ej är aktivt sökande.
2. De undersysselsatta som vill arbeta mer.
3. Sjukskrivna.
4. Studerande.
5. Individer inom arbetsmarknadspolitiska program.
b) När riksbanken beräknar den underliggande inflationen används ett mått på
prisnivån där man dels räknar bort priset på importerade varor samt
räntekostnader för egna hem och moms. Vilka är argumenten för att exkludera
dessa faktorer?
Genom att exkludera dessa faktorer tas endast hänsyn till faktorer som CM direkt kan
påverka. Utveckla!
c) Sambandet mellan inflation och arbetslöshet är sedan länge omtvistat. På
medelfristig (lång) sikt tror man numera inte att det finns något direkt samband
mellan dessa två variabler, men däremot finns det ett eventuellt kortsiktigt
samband. Förklara hur det hänger ihop och illustrera med lämpligt diagram.
Det kortsiktiga sambandet mellan inflation och arbetslöshet beror på att en kortsiktig
höjning av P leder till att priset på arbete sjunker, detta eftersom de nominella
lönerna sattes med förväntningar på en lägre inflation. Reallönen sjunker därför och
fler anställs. (Kortsiktig Phillipskurva)

På lång sikt anpassas lönerna till den nya förväntade inflationstakten vilket
återställer arbetslösheten till strukturell nivå. Inflationen fastnar på en högre nivå,
eftersom inflationen höjs då man försöker bibehålla samma arbetslöshet.
På kort sikt: P stiger W/P sjunker U sjunker
På lång sikt: Nya löneförhandlingar W/P stiger U stiger
2. Automatiska stabilisatorer: (7+8=15p Stjärna)
a) Redogör för vad som menas med automatiska stabilisatorer.
Proportionella skatter stabiliserar genom att då t.ex. inkomster ökar, ökar även
skatten, vilket dämpar konsumtionsökningen.
A-kassan (transferering) stabiliserar på motsvarande vis genom att mildra
konsumtionsbortfallet vid lågkonjunktur.
Importen stabiliserar på så vis att då inkomsterna ökar (I+Y+), ökar
efterfrågan på importvaror vilket sänker BNP (I+NX-Y-)
b) Diskutera om automatiska stabilisatorer har utgjort ett stort inslag i Sveriges
ekonomi och hur den nuvarande regeringens ekonomiska politik (sänkta skatter
och sänkta transfereringar) kan förväntas påverka inslagen av automatiska
stabilisatorer.
I Sverige har det funnits många proportionella skatter (förmögenhetsskatter och
fastighetsskatter) samt många transfereringar (A-kassa, sjukförsäkring, bidrag)
som dämpat svängningarna i konsumtionen. Med Alliansens politik kan
avskaffandet av dessa bidra till större konjunktursvängningar.
Avskaffandet kan även ha effekter på växelkursen i ett land som Sverige (Liten
och öppen ekonomi med rörlig växelkurs)
Varu- och tjänstemarknaden: C+ AD(Y)+
Penningmarknaden: M D + i+ (i > i*)
Valutamarknaden: SEK D + USD S +, USD D - SEK/USD- (SEK
apprecierar/stiger)
Varu- och tjänstemarknaden: X-, IM+, NX- AD(Y)-
Penningmarknaden: M D - i- (Tillbaks till utgångsläget)
Resultat: BNP och ränta (i) oförändrade. Men kronan har stigit i värde,
konsumtionen har ökat och nettoexporten minskat.
3. Kvantitetsteori, Inflation, Politik: Taiwans centralbank (CBC) har en target zone för
tillväxten i penningsmängdmåttet M2 mellan 3,5 % till 7,5 % på årsbasis.
(5+10+5=20p Stjärna)
a) Använd ekonomisk teori för att beräkna Taiwans inflation för perioden 2003-
2006 och för in dina resultat i tabellen nedan. Anta att omloppshastigheten varit
konstant under perioden.
Kvantitetsteorin!
b) Många länder har uttalade inflationsmål. Som argument för sådana anges ofta:
1. Att det inte finns någon långsiktig trade-off mellan inflation och arbetslöshet.

Enligt den medelfristiga Phillipskurvan finns inget samband mellan inflation
och arbetslöshet på lång sikt. På kort sikt kan man urskilja ett samband pga
löners trögrörlighet. Reallönerna sjunker pga inflationen, de nominella
lönerna pressas upp. Vilket ger oss en ökad prisnivå och en oförändrad
arbetslöshet.
2. Att inflation är kostsam.
Förväntad inflation leder till skoläderkostnader och transaktionskostnader.
På lång sikt leder en hög och varierande inflation till osäkra prognoser,
detta kan leda till kortare planeringshorisonter och färre investeringar vilket
hämmar tillväxten.
Oförutsedd inflation leder till godtycklig omfördelning av kapital på såväl
arbetsmarknaden, kapitalmarknaden som skattesystemet. Detta beror på att
de nominella lönerna, räntorna, skatterna beräknas med hjälp av förväntad
inflation.
3. Att det medför kostnader i termer av ökad arbetslöshet att pressa ner
inflationen (i det fall den tillåts bli hög).
Desinflationspolitik kan bedrivas genom att hålla arbetslösheten hög. Detta
bidrar till produktionsbortfall och risken för hysteresiseffekter, dvs att
jämviktsarbetslösheten fastnar vid en permanent högre nivå.
c) Ett inflationsmål är ett exempel på regelbaserad politik. Ge några andra exempel
som begränsar Sveriges ekonomiska politik idag.
- Sparande (1% av BNP)
- Utgiftstak
- EU kräver vidare att budgetunderskottet ej överstiger 3% och att
statsskulden hålls under 60%.
4. Du jobbar på direktionen i Sveriges Riksbank. Vid möte för 2 månader sedan
bedömdes ekonomin vara i intern balans. Inför kommande möte noterar du att
företagens leveranstider ökat och arbetslösheten är lägre än den strukturella.
(5+10+10=25p Stjärna)
a) Vilka åtgärder föreslår du till riksbanksdirektionen? Och vilka är dina argument?
Landet är på väg in i en högkonjunktur. För att undvika en alltför stor uppsving
(med inflationstryck och apprecierande krona) kan vi höja räntan med hjälp av
penningpolitik (Ingen effekt av finanspolitik då vi har rörlig växelkurs). Vi vill
alltså föra Y mot YPOT.
b) Analysera hur BNP, bytesbalansen, arbetslösheten, och det statliga
budgetunderskottet påverkas på kort sikt (fasta löner och priser) och medelfristig
sikt (flexibla priser och löner, AD-SAS-MAS) när man genomför åtgärden.
Kort sikt:
Penningmarknaden: M S - i+(i > i*)
Valutamarknaden: SEK D + EUR S +, EUR D - SEK/EUR- (SEK
apprecierar/stiger)
Varu- och tjänstemarknaden: X-, IM+, NX- AD(Y)- Y-
Penningmarknaden: M d - i- (i=i*)

Resultat: BNP har minskat, Bytesbalansen har minskat (NX-), Arbetslösheten
ökar vilket leder till minskat budgetsaldo då skatteintäkter minskar och
transfereringar ökar.
Medelfristig sikt:
Det permanenta skiftet i AD(Y) innebär ett motsvarande skift i AD(P). Förutsatt
att vi lyckas skifta AD(P) mot jämvikten har vi fått ett neutralt konjunkturläge,
arbetslösheten har ökat till strukturell nivå, bytesbalensen förbättras då P- och
budgetsaldot minskar då arbetslösheten stiger.
c) Antag att regeringen gett Riksbanken i uppgift att hålla en fast växelkurs mot
Euron. Vilken effekt hade åtgärden haft på BNP och arbetslöshet på kort
respektive medelfristig sikt?
Kort sikt:
Penningmarknaden: M S - i+(i > i*)
Valutamarknaden: Då valutakursen är fast har penningpolitiken ingen effekt på
valutan. Räntenivån rör sig således snabbt tillbaks mot i*.
Varu- och tjänstemarknaden: Opåverkad.
Medelfristig/Lång sikt:
Då AD(Y) är opåverkad skiftar inte heller AD(P). På längre sikt kommer
emellertid lönerna anpassas vilket innebär attarbetslösheten ökar toö dem
strukturella i jämvikt och BNP minskar till YPOT.