Provocerar - V-Tab

#01 

aktuellt 

Jyllands- 

Posten under 

hot sid 6 

källor 

Journalistförbundets tidning 27 jan–16 feb 2011 

Meddelarskyddet 

pressas sid 10 

världen 

Thailands 

tryck på 

medier sid 38 

Provocerar 

Johannes Wahlström sticker ut sid 20 

senaste nytt: 

journalisten.se 

Helena Giertta: ”Flashbacktråden är mer att likna 

vid ett samtal på ett kafé.” sid 2

foto johan bergmark 

foto izabelle nordfjell 

ingång 

inneHåll 

32två 

författare 

en olof Palme. 

Kjell Östberg och Henrik Berggren har 

båda skrivit varsin bok om Olof Palme. 

I Journalisten berättar de hur de har 

jobbat kring ämnet. 

25 28 

Är tråden ett 

gräv? 

■ Flashbacktråden 

som tog upp 

våldtäkterna i 

Bjästa har skickats 

in som bidrag 

till Guldspaden. 

Gräv 2011 hålls i 

Växjö den 25-27 

mars. 

36 

Jag och mitt 

djur. På galleri 

Kontrast i 

Stockholm visar avgångseleverna på 

Nordens fotohögskola sin examensutställning. 

I år var temat ”Jag och mitt 

djur” och utställning hänger fram till 

den 20 februari. 

index 

Längre 

arbetstid 

■ UNTs ledning 

vill riva upp det 

lokala avtalet 

och införa 40 

timmars arbetsvecka.Förhandlingarna 

har inletts. 

Mediedebatt 3 

Nyheter 4 

Webbnytt 8 

Noterat 18 

Metod 24 

Krönika 26 

Debatt 44 

Folk 48 

Utgång 61 

Grodor 63 

omslagsbild: Johannes Wahlström 

(Foto: Tomas Ohlsson) 

2 Journalisten 27 januari – 16 februari 2011 

ledare 

nätet gör journalistiken bättre 

Journalistrollen är naturligtvis 

inte i upplösning, även om det 

påstås av en del. 

Medieanalytikern Anders 

Mildner är en av dem. I en essä 

i Simos årsskrift (Institutet för 

mediestudier) skriver han om den stora 

upplösningen, där han ifrågasätter och kritiserar 

journalistrollen. 

Själv motsätter jag mig både hans beskrivning 

och slutsatser. Han beskriver 

en yrkeskår full av hybris. Som överlägset 

tror sig sitta inne med sanningen och som 

dessutom verkar mena att bara de kan förmedla 

den. 

Det är en yrkeskår jag inte känner igen. 

De journalister jag mött under mina mer 

än 25 år i yrket är snarare ödmjuka, oroliga 

för att inte få fram tillräckligt, drivna 

av ett patos och har ofta ångest för att inte 

räcka till. 

Självklart utesluter jag inte att det finns 

enstaka journalister som anser sig stå över 

andra, så som Anders Mildner beskriver 

dem. Men de allra flesta tar sitt arbete på 

stort allvar. 

Läsaren/tittaren/lyssnaren har så länge 

jag verkat, stått i fokus för journalister. 

Förut pratade man med dem i telefon, 

stötte på dem på gatan eller på ett kafé, fick 

insändare eller kanske ett brev. I dag finns 

vår publik mycket mer lättåtkomlig både 

via nätet och på traditionellt sätt. 

Det gör journalistjobbet bättre. Vi kan 

snabbare få respons på vårt arbete och får 

många fler tips och idéer om vad vi ska 

göra journalistik på. 

Vår roll är alltså inte i upplösning utan 

tvärtom har vi bättre förutsättningar än någonsin, 

tack var den nya tekniken. 

Men journalistiken ifrågasätts, ofta av 

oss själva. Nyligen kom ett ifrågasättande 

lite från sidan när Flashbacktråden om 

Bjästa blev ett bidrag till guldspaden. 

Nomineringen visar att man tappat bort 

vad journalistik är. Flashback är ett diskussionsforum, 

där man kan få både tips 

och inspiration. Ibland kan en tråd även 

ge faktaunderlag. Men om en Flashbacktråd 

skulle kunna räknas som grävande 

journalistik, varför inte lika gärna gå ännu 

ett steg tillbaka och nominera tingsrättsdomar? 

Flashbacktråden är mer att likna vid ett 

samtal på ett kafé. Ibland är det vederhäftigt 

och belagt, ibland bara fullt med gissningar, 

och ibland rent skvaller och elakheter. 

Men det är när det blir journalistik, 

i urvalet och presentationen som det blir 

tillgängligt för en bredare allmänhet. Journalister 

har ett professionellt förhållningssätt, 

skriver för en publik och strävar efter 

sanningen. Dessutom verkar vi under ansvar 

inom en uppsättning etiska regler. 

De allra flesta inser att behovet av journalistik 

ökar, snarare än minskar. 

Ett tredje exempel på hur journalistik 

ifrågasätts är en del av debatten som följt 

på Wikileaks. Några menar att själva existensen 

av sajten är ett tecken på att journalistiken 

misslyckats. Jag menar tvärtom. 

”De allra flesta inser att behovet av journalistik 

ökar, snarare än minskar. ” 

Behandlingen av Wikileaks och alla deras 

dokument visar hur nödvändigt det är 

med journalistik. Och av läckor. 

Att det finns en gemensam plats där 

läckor från hela världen kan samlas är helt 

fantastsikt. Genom traditionella medier 

blir de till avslöjanden som därmed också 

görs tillgängliga för allmänheten. För dem 

som vill finns också originaldokumenten 

att läsa. Lysande. 

I debatten om Wikileaks på Publicistklubben 

i Stockholm förra veckan upprepade 

Mats Svegfors, VD för Sveriges Radio, 

sitt prat om att minaretjournalistiken 

inte längre existerar. Vilken minaretjournalistik? 

Det var väldigt länge sedan den 

fanns, om den någonsin existerat. 

Själva utgångspunkten för en journalist 

är att lyssna på sina läsare/lyssnare/tittare. 

Och det var så, långt innan Wikileaks och 

nätets framväxt. 

Vilsen Adelsohn Liljeroth Stärkt källskydd 

Vi kan inte ha en idrotts- och kulturminister 

som hyllar sportjournalister framför kulturjournalister, 

för att de är mindre kritiska. 

Förstår Lena Adelsohn Liljeroth vad det är 

hon säger? Förstår hon överhuvudtaget vad de fria medierna 

i Sverige har för uppgift? Oavsett om de bevakar 

sport, nöje, kultur eller politik är den kritiska granskningen 

kärnan i journalistiken. Hon borde hem och läsa 

på, eller lämna över till någon som bättre förstår idrottens 

och kulturens förutsättningar. 

Helena 

giertta 

chefredaktör 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Håller 

du med? 

Kommentera ledaren 

på Journalisten.se 

I dagarna kommer källskyddet att stärkas i 

Europa då Europarådet ska börja rekommendera 

sina medlemsstater att införa källskydd i 

sin lagstiftning. 

Det känns oerhört skönt, inte minst mot bakgrund av att 

det svenska meddelarskyddet urholkas allt mer. Det finns 

enligt Journalistens undersökning en klar majoritet för 

att utöka skyddet till att även gälla privat utförd offentlig 

verksamhet. 

Det vore en välbehövlig reform.

nätkommentarer 

Helena Gierttas ledare på Journalisten.se 

30 dec: 

Jyllands-Posten är gisslan i ett 

spel där vi alla kan drabbas. Terrorns 

främsta mål är att vi ska anpassa 

oss efter deras regler, bli 

rädda och fega. Så får det inte bli. 

Från Journalisten.se: 

Marianne rönnberg | 30 dec: 

PET och Säpo gjorde ett bra jobb 

och det känns bra, tycker jag. Samtidigt 

får Sverige enligt Expressen 

i sammanhanget kritik från amerikanskt 

håll för att vi fortfarande 

inte tar terrorhoten på lika stort 

allvar som t ex Danmark.(…)Tar debatten 

bland oss fart nu månne? 

Snart dax för rubben “Terrorn mot 

vår yttrandefrihet”? 

lasse lundberg | 30 dec: 

Hur reagerar vi själva när svenska 

journalister och bloggare på högerextremistiska 

tidningar, sajter och 

bokförlag utsätts för mordförsök 

och hot? Dessa måste verka ifrån 

hemliga adresser och ofta uppträda 

anonymt. (…) Om vi antirasister 

och fri press-anhängare ska bli trovärdiga 

måste vi ställa upp för allas 

yttrandefrihet. Gör vi det? 

Hampus eckerman | 30 dec: 

Islamister attackerar inte Jyllands-Posten 

för att de är emot 

tidningens yttrandefrihet. Skulle 

det vara emot yttrandefriheten att 

publicera förintelseförnekande? 

Att publicera uppgifterna från Wikileaks 

om hur USA bombat civila 

i Irak? Nej, det är inte yttrandefriheten 

i sig de är emot.(…)Men 

visst har du rätt i att tidningen nu 

blivit en symbol för västerlandets 

attacker mot muslimer. Och en 

del galningar värderar sin religion 

högre än andras liv. 

Helena Giertta | 30 dec: 

Att jämföra smädelse av en död 

profet med att förneka förintelsen 

där sex miljoner judar avrättades 

är märkligt, även om jag tror att 

jag förstår din poäng, nämligen att 

försvara yttrandefriheten även när 

åsikterna går oss emot. 

Hampus eckerman | 30 dec: 

Exakt, de har blivit en del av en 

maktkamp. Så frågan bör alltså 

vara varför det finns en maktkamp? 

I Afghanistans fall beroende 

på ockupation. Det ska vi inte 

blanda in i yttrandefrihetsfall vilket 

det kan visa sig ha handlat om 

ifall en terrorattack mot Jyllandsposten 

verkligen planerats. 

ur mediedebatten 

Sedan september 2001 hålls journalisten 

Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. 

Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se 

Rör inte våra kultursidor! 

Efter kulturminister Lena Adelsohn 

Liljeroths uttalande om 

Sveriges kulturjournalister ”Jag 

skulle gärna se att många som 

arbetar på redaktionerna skulle 

ha en mer inkluderande hållning” 

i Sveriges radios Kulturnytt 

20 januari, utbröt en snabb 

debatt. 

Inom loppet av några timmar hade 

flera kulturjournalister skrivit kommentarer 

på sina respektive webbplatser. 

Martin Aagards inlägg i Aftonbladet 

hade underrubriken Läsa lätt. 

”Lena bestämmer över all kultur 

i Sverige. Hon är kulturminister. I 

morse pratade Lena på radion. Lena 

sa att kulturjournalistik är väldigt 

svårt. (…)Om inte kulturjournalistiken 

blir lättare så vill ingen bygga en 

opera, sa Lena sen. Det beror på att 

de som jobbar på bank inte tycker om 

saker som är svåra. Och de som jobbar 

på bank har alla pengarna som 

man ska bygga en opera för. Då bygger 

de hellre en fotbollsplan. För fotboll 

är ganska enkelt. Tyckte Lena.(…) 

Det blir alltid kulturdebatt när Lena 

säger saker om kultur för hon har 

jätteofta fel.” 

Bara 20 minuter senare skrev Karin 

Olsson, Expressens kulturchef: 

”Ministern angriper i själva verket 

existensberättigandet för den traditionella 

kulturjournalistiken. Recensioner, 

debatt och analys, i bästa fall 

med en viss stilistisk finess. (…)Lena 

Adelsohns antiintellektuella hållning 

påminner om Kristdemokraternas 

tal om kulturetablissemanget 

som spottar på ”verklighetens 

folk”.(…)Mig fräste hon åt på festen 

för Stora Journalistpriset eftersom 

jag ’recenserat’ henne utan att ha 

’talat’ med henne. Hon ’gillar inte 

rättelse 

Kulturministern lena adelsohn liljeroth i mediestormens öga. 

sånt’. Förlåt, Lena Adelsohn Liljeroth. 

Nästa gång skickar jag förstås 

sidorna på remiss till kulturdepartementet, 

så att du kan stryka det som 

är för kritiskt eller för svårt. Så får vi 

kanske till slut en minister som mer 

framstår som kulturvärldens vän än 

fiende. ” 

SRs kulturchef Måns Hirschfeldt 

kommenterade: ”Då får vi väl ta det 

här med stora bokstäver i händelse 

av att någon sponsorsugen näringslivstopp 

lyssnar. För att inte spä på 

den där ’kulturrädslan’, för att använda 

ministerns egen glosa. (…) 

Varken kulturjournalistiken eller de 

av ministern mer omhuldade kollegorna 

på sporten har till uppgift att 

skramla med bössan till nya operahus 

eller idrottshallar. Tvärtom så 

handlar det om att ställa just de kritiska 

frågor, som enligt Lena Adelsohn 

Liljeroth skrämmer bort sponsorpengarna.” 

Under rubriken Kom igen Lena 

skrev DNs kulturchef Björn Wiman: 

”Man behöver inte överdramatisera 

denna fråga och ropa på vare 

sig Berlusconi, Nordkorea, de ung- 

”Allt blir offentligt förr eller 

senare om det är hyfsat intressant” 

SRs VD Mats Svegfors i PKs debatt om Wikileaks 

n I nummer 15 av Journalisten blev det fel i en del av sammanfattningen av mediedebatten. 

I den del av sammanfattningen som rörde Johannes Wahlström och hans roll i Wikileaks 

citerades Axel Andén på Medievärlden. Hans citat finns i ett sammanhang som gör att det 

kan tolkas som att Axel Andén menar att Johannes Wahlström anklagats för att vara antisemit. 

Det är fel, citatet syftar på Israel Shamir, Johannes Wahlströms pappa. HG 

erska medielagarna, Putin eller något 

annat jävulskap; kulturministern 

är säkert väl medveten om att 

hon denna gång satte klackskorna i 

klaveret. Om inte annat lär hon bli 

det. Principfrågan måste nämligen 

ändå formellt föras till protokollet: 

det är anmärkningsvärt att Lena 

Adelsohn Liljeroth finner det lämpligt 

att offentligt vädra några åsikter 

om svensk journalistik överhuvudtaget. 

(…)Med detta sagt kan man 

dessutom notera att hon har fel i sak. 

Närmare 90 procent av Dagens Nyheters 

läsare tar varje dag del av kultursidorna. 

(...) Kulturministern är 

varmt välkommen att ansluta sig till 

den skaran.” 

Anna Hellsten skrev i Sydsvenskan 

21 januari: 

”Adelsohn Liljeroths syn på kultur 

verkar vara den där lite fluffborgerliga 

varianten som reducerar kultur till en 

trevlig guldkant på vardagen(...)Är det 

månne den egna kulturrädslan hon 

gömmer i börspamparnas blanka kostymer?” 

Sammanfattat av 

Helena Giertta 

klippt 

n ”Det intressanta är 

snarare glipan i den 

bild TV4:s ledning vill 

visa upp av sina publicistiska 

ambitioner 

och en verklighet som 

ser helt annorlunda 

ut(...)För familjen Bonnier, 

som äger TV4 är 

det en lönsam glipa.” 

Kulturchef Gabriel Byström, 

GP 22 januari, kommenterar 

jämställdhetsombudens 

porrprotest på TV4. 

27 januari – 16 februari 2011 Journalisten 3 

foto fredrik sandberg / scanpix

nyheter 

Omstridd fotolag 

■ Den som avsiktligt kränker den enskildes integritet 

genom påträngande, närgången eller 

dold fotografering riskerar i framtiden att straffas 

med böter eller fängelse i upp till ett år. 

Justitiedepartementet har omarbetat det förslag 

som Integritetskommittén lämnade för tre 

år sedan och föreslår fotoförbud i exempelvis 

omklädningsrum eller bostad mot en persons 

vilja. 

Mia Karlsvärd, ordförande i Pressfotografernas 

klubb, är kritisk mot regeringens förslag. 

– Nu blir det den som håller i kameran som 

kan anklagas för brott. Ansvaret borde i stället 

ligga hos den som publicerar. 

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom 

Hulthén säger i ett uttalande att ”om lagen 

går igenom betyder det att den enskilde journalisten 

måste göra en juridisk bedömning på 

plats under stor tidspress och kanske riskera att 

begå en brottslig handling”. HL 

Radikalt Wikipedia 

■ I samband med att Wikipedia skulle fira sitt 

tioårsjubileum gick Wikipedias grundare Jimmy 

Wales ut i ett öppet brev för att be om donationer 

till detta ideellt drivna, öppna uppslagsverk 

på internet. 

Översättningen till svenska, som gjordes på 

ideell basis, hade dock fått en annan prägel än i 

ursprungstexten. I stället för den engelska versionens 

”Ingen reklam. Ingen agenda. Inget 

beroende.”(No ads. No agenda. No strings attached) 

stod i den svenska översättningen: ”Ingen 

reklam. Inga vinster. Ingen agenda.” 

Enligt Wikipedia skedde översättningen på 

sajten meta.wikimedia.org, en öppen wiki, där 

alla får hjälpa till med översättningar. 

– Det var ett misstag. Jimmy Wales ursprungsbrev 

hade förändrats efter att den hade offentliggjorts 

och folk hade reagerat. Den svenska översättningen 

råkade bli från en tidigare version. 

Bakom förändringarna fanns definitivt ingen 

agenda eller några ideologiska motiv, säger Lennart 

Guldbrandsson, ordförande för svenska Wikimedia. 

Insamlingen till Wikimedia har enligt Guldbrandsson 

gått över förväntan. Efter att 16 miljoner 

dollar samlats in har man löst finansieringen 

av hårdvara, samt 60 tjänster i San Francisco 

och ytterligare några i Indien. PF 

DN+ växer stadigt 

■ I slutet av november lanserade Dagens Nyheter, 

Dagens Industri och Sydsvenskan sin läsplatte-app 

Newsplus. Dagens Nyheters chefredaktör 

Gunilla Herlitz sade då att målet för DN+ 

var 10 000 prenumeranter vid slutet av 2011. 

Knappt två månader senare har 26 000 personer 

provat på DN plus. Hur många som prenumererar 

vill DN inte uppge men de första stegen 

mot målet har tagits, enligt DNs upplagedirektör 

Johan Othelius. 

– Det kommer att vara en lång resa, folk är 

vana vid att digitalt är gratis. Men vi tycker att 

det har gått väldigt bra, antalet prenumeranter 

ökar stadigt, säger Johan Othelius. aF 


Svensk jakt hota 

■ ”I det värsta skrev man till mig att våra barn skulle få en kula i 

Reportern Olle Olsson på 

Svensk Jakt har fått närmare 

femtio grovt aggressiva eller 

hotfulla mejl under två jaktsäsonger. 

Inför jaktsäsongen på vargar 

ökar också hetsjakten på 

journalister. 

– Att mötas av anonyma hot när 

man kommer till jobbet på måndagsmorgonen 

är inte så roligt, 

säger Olle Olsson, reporter på 

Svenska Jägarförbundets tidning 

Svensk Jakt. 

I många fall har det snarare 

handlat om anonyma hatmejl, 

men i några fall har det varit direkta 

hot. 

– Ofta är det 

anonyma avsändare 

som skriver 

hur vidriga vi 

är och att vi för- 

tjänar att dö. I 

det värsta skrev 

man till mig att 

våra barn skulle 

få en kula i pan- 

Olle Olsson, 

Svensk jakt. 

nan. Det visade sig ha sänts av en 

kvinna i Malmö som var verksam 

i Djurens rätt, berättar Olle Olsson. 

– I slutet av förra veckan fick jag 

ytterligare ett som sade att vi skulle 

dö. Det polisanmälde jag. 

Olle Olsson har arbetat tio år på 

tidningen men enbart hotats de 

senaste två åren, efter att licensjakten 

på varg inleddes. 

– Det är oacceptabelt. Jag försöker 

sköta mitt yrke professionellt 

och utan egna åsikter. Då är sådana 

här angrepp obehagliga att 

foto Sten ChriSofferSon 

få. Jag tänker inte sluta att skriva. 

Men som människa blir man förbannad, 

det är inte roligt att öppna 

mejlboxen på måndagsmorgonen. 

Känner du rädsla inför breven? 

– När breven kommer från uppenbart 

sjuka människor kan man 

bli rädd för vad de kan vara kapabla 

att göra. Ett handskrivet brev 

på ett tättskrivet A4 som osar av 

hat känns till exempel inte stabilt. 

Olle Olsson bor själv mitt i vargområdet 

i Hälsingland men säger 

sig vilja stå utanför debatten. 

Mediernas spegling av vargfrågan 

är han dock kritisk till: 

– Medierna rapporterar osakligt 

genom att leta efter konflikter och 

ge röst åt debattens ytterligheter. 

Det underblåser konflikten vilket 

ingen tjänar på. 

Sverige hade fri jakt fram till 

1965 då stammen fridlystes. Men 

sedan två år har Sverige haft en 

jaktsäsong på varg, och känslorna 

i frågan är mycket upprörda. 

På tidningen Jakt & Jägare, som 

ägs av Jägarnas Riksförbund, är 

regelrätta hotmejl ovanliga. Trots 

att debatten har blivit polariserad 

har hatmejlen förblivit relativt 

sällsynta. Förra lördagen fick 

dock redaktören ett grovt mordhot 

via mejlen: 

– Det var ett regelrätt och specificerat 

mordhot från en webbmejladress. 

Avsändaren skulle 

stå och vänta någon kväll, tillsammans 

med andra, de skulle döda 

mig och sätta huvudet som trofé. 

Samtidigt fanns det smajlisar på 

brevet, så jag fick en känsla av att 

det var en fjortis som gått över- 

styr. Det visade sig stämma. Efter 

att ha polisanmält visade det sig 

vara en 13-årig tjej, säger Anders 

Ljung, redaktör på Jakt & Jägare. 

I sammanhanget bör man skilja 

på hot och hat, och allmänheten 

måste ha rätt att både kritisera och 

uttrycka känslor till journalister. 

Enligt Ulf Göransson, presstalesman 

för polisen i Stockholms län, 

är det dock omöjligt att specificera 

vilka maximala kraftuttryck eller 

formuleringar som en läsare 

Frilansande programmakare utan idéskydd vid 

Risken för idéstöld är något 

frilansande programmakare 

får leva med. TV-bolagen vill 

ha färdiga idéer via mejl, och 

skriver inte sekretessavtal. 

Frilansarna Henrik Hjelmberg 

och Magnus Bergström har utvecklat 

ett dussintal idéer till underhållningsprogram. 

När de 

kontaktat TV-bolagen har dessa 

bett att få detaljerade koncept 

via mejl. Men programmakarna 

har inte velat avslöja koncepten 

utan att ha garantier för att de 

inte stjäls. Journalistförbundets 

jurist rekommenderade dem att 

först teckna ett sekretessavtal. 

– Kanalerna har inte velat skriva 

på dem. De har hänvisat till 

ett gentlemens agreement, som 

ju inte inneburit något verkligt 

skydd för oss, säger Henrik 

Kjellberg. 

Rapporteringen om vargjakten har lett till att 

Lars Beckung, programdirektör 

på Kanal 5, tror å sin sida att 

de flesta TV-kanaler i Sverige har 

en liknande hantering: 

– Vi är oerhört beroende av 

att programmakare kommer till 

oss med sina idéer och bygger 

det förtroendet genom att inte 

stjäla idéer. Ibland kommer flera 

liknande idéer samtidigt, då 

får man vara tydlig med det. 

Magnus Bergström är inte be-

s dagligen 

pannan.” 

många hot framförts till journalisterna på Jägarförbundets tidning svensk Jakt. 

kan rikta mot journalister utan att 

riskera att lagföras. 

– Olaga hot har två rekvisit, där 

det ena är att man ska hota med 

brottslig gärning och det andra att 

avsikten är att mottagaren känner 

rädsla för hotet. Skriver eller säger 

någon att ”någon borde skjuta 

dig” kan det vara ett hot, men 

det beror på sammanhanget, det 

personliga uppträdandet och hur 

det uppfattas. Den som vill kritisera 

journalister bör försöka vara 

saklig och sansad. 

försäljning av idéer 

kväm med denna förklaring, 

som han fått från flera kanaler: 

– Det är ett ensidigt förtroende, 

vi ska ha förtroende för dem, 

aldrig tvärtom. Vi borde kunna få 

ett riktigt skydd och inte vara utelämnade 

till en god vilja. Vi ser 

våra idéer som produkter, och 

hellre än att ge bort dem överväger 

vi att lägga allt på hyllan, säger 

Magnus Bergström. 

Olle Willöf, Journalistförbun- 

Men om man nu är arg och i 

stället vill vara osaklig, ohyfsad 

och sanslös i sin kritik mot journalister, 

det kan väl inte vara ett 

lagbrott? 

– Nej, det är klart. Men för att 

bedöma vad som faktiskt är ett 

olaga hot måste man utvärdera 

varje enskilt fall. Jag råder alla 

journalister som får sådana brev 

att polisanmäla så att vi får ta ställning 

till om det handlar om olaga 

hot. 

PauL Frigyes 

dets jurist, konstaterar att frilansarnas 

valmöjligheter är begränsade: 

– Man kan inte tvinga bolagen 

att skriva på ett sekretessavtal 

om de inte vill. Då har säljarna 

i praktiken inget annat val 

än att lita på dem. Däremot kan 

de först presentera idéerna i en 

mer generell form, utan detaljer. 

PauL Frigyes 

foto jerry lövberg / Scanpix 

senaste nytt: journalisten.se 

Terrorhot mot NA 

Hot mot Nerikes Allehanda var anledningen 

till att Säpo i höstas höjde 

Sveriges terrorberedskap, uppger 

SVTs Rapport. 

Men NAs chefredaktör Ulf Johansson 

känner inte till att det förelåg något 

specifikt hot mot tidningen då. 

Nerikes Allehanda publicerade 2007 på 

sin ledarsida konstnären Lars Vilks teckning 

av profeten Muhammed som rondellhund. 

I samband med publiceringen 

hotades både Ulf Johansson och Vilks till 

livet. 

I oktober 2010 höjdes terrorberedskapen 

i Sverige från två till tre på en femgradig 

skala, från ”låg” till ”förhöjd”. 

SVTs Rapport uppgav i torsdags att anledningen 

till den förhöjda beredskapen 

var hot mot Nerikes Allehanda. 

– Jag fick information från polisen om 

att några planerade något, men inte att det 

fanns något enskilt hot mot mig eller NA, 

säger Ulf Johansson. 

Han stämmer minst gång i veckan av 

hotläget med polisen i Örebro, som förmedlar 

information från Säpo. 

Ulf Johansson betonar att han ansvarar 

både för utgivningen och för personalens 

säkerhet. 

Sedan 2007 har NA vidtagit säkerhetsåtgärder 

med bland annat låsta dörrar, larm 

och skärpta rutiner för posthantering. Ulf 

Johansson, som också har skydd i sin bostad, 

beräknar att skyddsåtgärderna kostat 

företaget ”någon miljon kronor”. 

Till det kommer kostnaderna för de säkerhetsåtgärder 

som Säpo och Örebropolisen 

vidtagit. 

Kostnaderna kommer inte i närheten av 

de 40 miljoner kronor som Jyllands-Posten 

lagt på säkerhet. Ulf Johansson tror att 

hoten mot JP är allvarligare, särskilt det i 

december 2010 (se artikel på nästa sida). 

NA går inte ut med något brett erbjudande 

om psykologhjälp till anställda som oroas 

av hoten. De som känner sig psykiskt 

pressade och rädda kan vända sig till företagshälsovården. 

Säpo vill inte kommentera Rapports 

uppgifter om den förhöjda beredskapen 

i oktober på annat sätt än att den gjordes 

”med anledning av ett konkret men inte 

omedelbart hot i Sverige”. Enligt Säpo ligger 

hotnivån kvar på samma nivå som i oktober. 

Håkan Lindqvist 

Stärkt källskydd i Europa 

Källskyddet för journalister har urholkats 

av flera europeiska regeringar. 

En ny rapport till Europarådet ska 

se till att skyddet stärks igen. 

På tisdagen, efter Journalistens pressläggning, 

presenterade Morgan Johansson 

rapporten, som bland annat tar upp 

flera exempel där myndigheter i olika länder 

kränkt källskyddet. 

– Källskyddet är inte absolut, men det vi 

ser är att stater tar i hårdare och hårdare 

mot journalister för att få fram källor även 

i rätt triviala sammanhang. Det leder till 

en utveckling där människor inte längre 

vågar berätta om oegentligheter för journalister. 

I sin tur ökar det risken för korruption 

och maktmissbruk, säger Morgan 

Johansson, riksdagsledamot, S, ordförande 

i riksdagens justitieutskott samt ledamot 

av Europarådets parlamentariska församling. 

I rapporten presenteras många exempel 

på när myndigheter gått in och krävt att 

få veta källor till artiklar. Ett exempel gäller 

Frankrike där veckotidningen Le Point 

skrev om doping inom cykelsport. Polisen 

gjorde en raid mot tidningen och konfiskerade 

bland annat datorer för att ta reda på 

vilka som lämnat uppgifterna. 

– Journalister är inte brottsutredare. Europadomstolen 

har lagt fram rättspraxis 

om hur källskyddet ska skyddas och när 

det får brytas. Om det till exempel gäller 

terroristbrott när liv står på spel. Om en 

journalist får tips om ett bombhot då kanske 

man kan kräva ut källan för att förebygga 

brott, säger Morgan Johansson. 

Rapporten leder fram till rekommendationer 

om att alla länder i Europarådet ska 

ha lagar för källskydd. Journalisters rätt att 

inte avslöja källor är enligt rapporten särskilt 

viktiga:” Det är en förutsättning för 

yttrandefriheten (…)som in sin tur krävs 

för en demokrati.” 

När Europarådet antagit rapporten, 

kommer rådet att göra uppföljningar för 

att se om länderna levt upp till rekommendationerna. 

– Det är mjuk maktutövning som flyttar 

fram positionerna, beskriver Morgan 

Johansson. 

Samtliga partiblock står bakom rapporten, 

som väntades gå igenom. 

Den liberala gruppen ville också få in en 

resolution mot de nya presslagarna i Ungern, 

vilket socialistgruppen också ställde 

sig bakom. Om den resolutionen gick igenom 

eller inte var inte klart vid Journalistens 

pressläggning . 

Samma dag som rapporten lades fram 

talade Arne König, vice ordförande i Journalistförbundet 

och ordförande i Europeiska 

journalistfederationen, om den allvarliga 

situationen för många journalister i 

Europa. 

HeLena giertta 

27 januari – 16 februari 2011 Journalisten 5

aktuellt 

Hotet mot Jyllands-Posten 

■ ”Jag blev djupt skakad och fick en knut i magen.” 

Det planerade terrorattentatet 

mot Jyllands-Posten 

i december har skakat JPs 

medarbetare mer än tidigare 

hot gjort. 

– Det var så specifikt, man 

fick bilder på näthinnan, 

säger konsumentreportern 

Else Boelskifte. 

Det var onsdagen den 29 december 

2010 som dansk polis grep 

fyra män som var på väg att utföra 

ett terrordåd mot Jyllands-Postens 

redaktion i Köpenhamn. 

Tre av männen hade rest ner 

från Sverige. De misstänkta kunde 

gripas efter ett samarbete mellan 

danska säkerhetspolisen PET 

och svenska Säpo. 

Männen hade automatvapen. 

De hade också buntband, starka 

plastband som enligt säkerhetspolisen 

kan användas som handfängsel 

på gisslan. 

– De skulle meja ner folk och ta 

gisslan, säger Else Boelskifte. Jag 

tänker att om det händer något så 

får det hellre vara en bomb som 

plötsligt sprängs på redaktionen 

än att man tar gisslan och under 

en utdragen tid skjuter folk. 

Jyllands-Posten har sin huvudredaktion 

i Århus på Jylland. Sedan 

några år tillbaka är tidningens Köpenhamnsredaktion 

inhyst i Politikens 

hus vid Rådhuspladsen. JP 

ingår sedan årsskiftet 2002-2003 

i samma koncern som Politiken 

och dess dottertidning Ekstrabladet. 

Det är inte bara att promenera 

in i tidningshusets entré. Den är 

tillbommad. Man bygger om för 

att göra lokalerna säkrare. Sedan 

2005 har Jyllands-Posten satsat 

40 miljoner kronor på säkerhetsåtgärder 

på redaktionerna i Århus 

och Köpenhamn. 

Utomstående fotografer har inte 

tillträde till redaktionen. Ingen ska 

kunna få hjälp att kartlägga lokalerna. 

Jag når receptionen via en bakväg 

efter att ha blivit kontrollerad 

av uniformerade vakter. 

Journalistklubbens ordförande 

Bo Jørgensen möter mig och lotsar 

mig fram till vad som liknar ett varuintag. 

Vi slussas genom dubbla 

järngrindar med fördröjd öppning 

in i det gamla tidningshusets labyrintiska 

korridorer. 


det senaste hotet mot Jyllands-Posten riktades mot tidningens köpenhamnsredaktion, 

som sitter i samma hus vid Rådhuspladsen som Politiken och Ekstrabladet. 

Else Boelskifte. Bo Jørgensen. 

Jørgensen konstaterar att hotet i 

december var det sjunde sedan tidningen 

publicerade Muhammedteckningarna 

i september 2005. 

Han berättar att stämningen 

inne på redaktionen var spänd 

redan före attentatsförsöket i december. 

– I september sprängdes en 

bomb på Hotell Jørgensens toalett. 

Det fanns gissningar om att 

bombmannen ville till oss. 

Hos den man som greps för 

bombdådet påträffades en karta 

där JPs redaktion i Århus märkts 

ut. 

– Många blev riktigt rädda, säger 

Bo Jørgensen. Men vi blir också 

trotsiga: de ska inte få oss. Det 

finns ett stort stöd för tidningens 

policy. 

Jyllands-Posten har erbjudit 

sina anställda att få träffa krispsykologer 

och Bo Jørgensen har som 

klubbordförande uppmanat sina 

kolleger att tala med varandra om 

foto mik eskestad 

det som hänt och om sina känslor 

kring det. 

Även de anställdas anhöriga kan 

få stöd. 

– De som bara ser om det här på 

TV blir rädda och kan föreställa sig 

mycket. Därför kan också barnfamiljer 

få psykologhjälp. 

Trots den nervösa stämningen 

har produktionen, enligt Bo Jørgensen, 

inte påverkats. Och så vitt 

han vet har ingen lämnat tidningen 

på grund av hoten. 

En paradox är att Jyllands- 

Posten i ivern att försvara öppenhet 

och yttrandefrihet själv tvingats 

sluta och befästa sig. 

– Det är djupt olyckligt och långt 

ifrån den normala situationen i 

Danmark, säger Bo Jørgensen. 

Ingen hade i sin vildaste fantasi 

kunnat förutse detta, men man 

måste vänja sig vid att jobba under 

hot. Och jag fruktar att det kommer 

fler. 

foto jyllands-posten 

De skulle 

meja ner 

folk och ta 

gisslan. Jag 

tänker att 

om det händer 

något 

så får det 

hellre vara 

en bomb 

som plötsligt 

sprängs 

på redaktionen 

än 

att man tar 

gisslan och 

under en 

utdragen 

tid skjuter 

folk.” 

Else Boelskifte 

foto tomas ohlsson 

Många var lediga mellan jul och 

nyår, men webbreportern Jakob 

Tarpgaard Pedersen jobbade onsdagen 

den 29 december. 

– Jag blev djupt skakad och fick 

en knut i magen. Den här gången 

har folk svårare att komma 

över det än tidigare. Flera har frågat 

om jag tänker ta hjälp av psykolog. 

Men psykologer kan inte ta 

bort hoten. 

Jakob Tarpgaard Pedersens flickvän 

och föräldrar är oroliga. 

– Min storebror är polis, men 

mina föräldrar är mer oroade över 

mig som är journalist på Jyllands- 

Posten. Jag har tänkt tanken om 

det är värt att jobba kvar här. Det 

blir katastrof bara terroristerna 

lyckas en gång och PET misslyckas 

en gång. 

1 500 människor jobbar i tidningshuset. 

Det finns tecken som 

tyder på att kollegerna på Politiken 

och Ekstrabladet inte är odelat 

förtjusta över att ha fått JP som 

granne. 

– Jag kan gott förstå om kollegerna 

på Politiken och Ekstrabladet är 

trötta på det här, säger Jakob Tarpgaard 

Pedersen. 

Han har själv blivit mycket vaksammare. 

– Där jag sitter tittar jag runt 

om mig och tänker på hur jag 

skulle kunna fly. Kommer hotet 

från höger har jag några sekunder 

på mig. Jag har till exempel 

funderat på att jag först kan 

ta mig ut genom fönstret, sedan 

ner till en avsats och sedan hoppa 

ner på trottoaren. 

Hans arbetskamrat Else 

Boelskifte blir numera vaksam när 

hon ser någon ute på gatan. 

– Alla ingångar har nu slussar 

och det är inte lätt för flera att ta 

sig in samtidigt. Men jag blir misstänksam 

när utomstående kommer 

hit och jag undrar hur väl kontrollerade 

de är. 

Folk frågar Jakob Tarpgaard Pedersen 

varför det var nödvändigt 

att tidningen publicerade teckningarna. 

– Jag går inte in i diskussioner 

om teckningarna, deras kvalitet 

eller om det var rätt att publicera 

dem. För mig är det helt enkelt 

så: man slår bara inte ihjäl någon 

på grund av teckningarna. Man 

slår inte ihjäl en människa för att 

man är oenig med den personen. 

Håkan Lindqvist

sveriges stÖrsta tidNiNg 

Aftonbladet avslöjar och granskar. Aftonbladet är bäst på de stora nyheterna. 

Och Aftonbladet sätter nyhetsagendan. 

Det är därför vi har fantastiska 2,5 miljoner läsare – varje dag. 

Är du sveriges 

bÄsta vikarie? 

Sveriges största tidning. 

Sveriges största sajt. 

Och överlägset ledande i mobilen, Ipad och webb-tv. 

Hur blev det så? Svaret är enkelt: genom att vi är 

nyhetsledande. 

Nu behöver vi Sveriges bästa vikarier för att vara lika 

ledande i sommar. 

Du som söker är orädd, en grym lagspelare – och har en 

iver och nyhetsnäsa utöver det vanliga. På Aftonbladet blir 

du snabbt del av ett underbart lag – där journalistik ses mer 

som en passion än ett jobb. 

Till sommaren behöver vi drygt 80 reportrar, fotografer, 

redigerare och webbredaktörer. 

Till webben, huvudtidningen, Sportbladet och Nöjesbladet. 

Vi söker även medarbetare till våra bilagor och 

magasin som Söndag, Sofis Mode, Härligt Hemma, Klick!, 

Bil, Kropp&Hälsa, Levande Historia och Resa. 

Lena Widman, redaktionschef 

Markus Gustafsson, tf redaktionschef 

PS. Extra plus för erfarenhet från lokaltidningar. 

Även språkkunskaper och erfarenhet från andra 

kulturer värderar vi högt. 

Läs mer om alla tjänster på jobb24.se (skriv Aftonbladet i sökrutan). Eller mejla personalredaktör marianne.peterson@aftonbladet.se direkt, så skickas din 

ansökan vidare till rätt personer. Sista ansökningsdag är den 28 februari. Men mejla oss redan nu – vi börjar boka in intervjuer med detsamma. 

Frågor? SJF-klubbens representant når du på 08-725 2000. Kontaktpersoner för respektive tjänster hittar du i annonserna. 

2,5 

miljoner 

läsare – 

varje dag

nyheter från journalisten.se 

Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 

ur vårt nyhetsflöde på webben 

20 januari Få landsortstidningar 

i Årets Bild 

■ Endast fyra av de 32 nominerade 

fotograferna till Årets Bild arbetar på 

tidningar utanför storstäderna. Årets 

Bild borde vidga perspektiven och 

mer aktivt bjuda in landsortsredaktionerna, 

anser Marcus Melinder, nyhetschef 

på Allehanda Media. 

19 januari Fick inte ta 

emot resebidrag 

■ En SVT-reporter fick inte ta emot 

resebidraget som hon fått av Expertsvar. 

Expertsvar drivs av Vetenskapsrådet, 

en statlig myndighet, vilket var 

anledningen till att reportern inte fick 

ta emot stipendiet. 

19 januari Hemmets 

journal varslar anställda 

■ En tredjedel av redaktionen, tolv 

journalister, på Hemmets Journal har 

blivit varslade om uppsägning. Anledningen 

är enligt ledningen vikande 

upplaga. 

19 januari uppsagd 

journalist fick rätt i aD 

■ SVT gjorde fel när de sade upp en 

fotograf/redigerare med motiveringen 

att hon inte hade tillräckliga kvalifikationer 

för att bli videojournalist. Det 

slår AD fast i en dom, som ger journalisten 

över 300 000 kronor i skadestånd. 

18 januari 25 tjänster 

försvinner på Östran 

■ 25 tjänster försvinner på Östran när 

tidningens nya ägare Gota Media drar 

ner på administrationen och flyttar 

tryckeriet. Redaktionen påverkas inte 

av nedskärningarna. 

17 januari Sänkt stöd 

till Pockettidningen r 

■ Pockettidningen R får sitt produktionsstöd 

från Kulturrådet sänkt med 

125 000 kronor till 175 000 kronor 

och Socialpolitik får sitt stöd sänkt 

med 100 000 kronor till 325 000 kronor. 

13 januari TÅ satsar på 

grävande journalistik 

■ Tidningen Ångermanland satsar 

mer på undersökande journalistik. 

Det har lett till positiv respons från 

läsarna men upprört en del av dem 

som blivit granskade. Tidningen har 

PO-anmälts och en reporter kallades 

”Norrlänningajävel”. 


12 januari Kritik mot 

uSas krav på Twitter 

■ EU-politikern Jan-Philipp Albrecht 

är kritisk till att en amerikansk domstol 

har begärt ut Twitter-konton från 

bland annat Julian Assange och den 

isländska parlamentarikern Birgitta 

Jónsdóttir. 

12 januari Fotograf får 

jobba kvar på SK 

■ Fotografen Daniel Nilsson får jobba 

kvar på Söderhamns-Kuriren. Han 

blev uppsagd förra året när tidningen 

skulle lägga ner fotoavdelningen. Men 

efter att ha provat på att skriva artiklar 

under några månader uppfyllde 

han de krav som ställdes för en multijournalist. 

11 januari Strider om 

Orvestosiffror 

■ Expressens och Aftonbladets chefredaktörer 

strider om vilken tidning 

som har flest läsare. 

11 januari Schibsted 

planerar jättekoncern 

■ Norska mediekoncernen Schibsted 

har planer på att slå samman Schibsted 

och Media Norge ASA som bland 

annat äger Bergens Tidende och Aftenposten. 

Målet är att genomföra fusionen 

det andra kvartalet i år. 

11 januari Bråk om 

platser på hockeyarena 

■ Luleå Hockey har infört en prioriteringslista 

där Norrländska Socialdemokraten 

och Norrbottens-Kurirens 

fotografer först får välja vilka platser 

de vill ha på hemmaarenan. Upplägget 

ogillas av frilansfotograferna. 

11 januari Förlikning 

om bild på Evert Taube 

■ Fotografen Gunnar Nilsson drar tillbaka 

sin stämning mot datorföretaget 

Apple om bildstöld. Parterna har 

ingått en förlikning. Fotografen krävde 

Apple på 19 000 kronor för en bild på 

Evert Taube som finns på ett CD-omslag 

som legat ute på Itunes. 

27 DEcEmBEr Oenighet 

om vårdavslöjande 

■ Avslöjandet i SVT Debatt 2009 om 

att det rådde en rasistisk kultur på 

IVA-kliniken på Södertälje sjukhus 

blev en stor nyhet. Men en granskning 

som tidningen Sjukhusläkaren gjorde 

visade att den undersköterska som 

stod för avslöjandet inte hade fog för 

kritiken. 

...och sen då? 

Debatt fick 

inte bemöta 

kritiken 

Sjukhusläkarens granskning 

av anklagelserna om rasism 

på IVA på Södertälje sjukhus har 

uppmärksammats i flera medier. 

Men Debatts redaktör Mette Friberg 

står fast vid att det fanns en 

rasistisk jargong på avdelningen, 

och anser att Debatt borde ha 

fått bemöta kritiken i Sjukhusläkarens 

granskning. 

Det var 2009 som en undersköterska 

gick ut i SVT Debatt och sade att det 

rådde en rasistisk kultur på IVA-kliniken 

på Södertälje sjukhus, och att 

invandrare fick sämre vård till följd av 

det. ”Avslöjandet” blev en stor nyhet 

och verksamhetschefen på kliniken 

avgick senare. 

Men enligt tidningen Sjuk husläkar 

ens granskning har utredningar 

nu visat att det inte rådde någon 

rasistisk kultur på avdelningen och 

att patientsäkerheten istället äventyrades 

på grund av personalmotsättningar. 

Sjukhusläkarens granskning har 

uppmärksammats av bland andra Expressen, 

Dagens Nyheter, SR Medierna 

och Second Opinion. Men Debatts 

ansvarige utgivare Mette Friberg anser 

fortfarande att Debatts framställning 

av sjukhuset var korrekt. 

– Vi delar inte den bild som Christer 

Bark (Sjukhusläkarens redaktör som 

gjort granskningen, reds.anm) har. 

När vi fick de här uppgifterna kontrollerade 

vi dem givetvis, och bedömde 

att det fanns en rasistisk jargong på 

avdelningen. Christer Bark stödjer sin 

granskning på sjukhusets interna utredning, 

det får stå för honom, säger 

Mette Friberg. 

Du ifrågasätter att granskningen 

bygger på en intern utredning, men 

det är ju praxis i sådana fall att utredningen 

görs av sjukhuset? 

– Ja, men man får väl ändå granska 

utredningen, vilket Bark säkert gjort, 

det har jag ingen kommentar till. 

Mette Friberg anser också att Sjukhusläkaren 

borde ha gett Debatt möjlighet 

att kommentera uppgifterna i 

granskningen. 

– Påstår han att vi har fel borde vi 

få bemöta det, det tillhör god publicistisk 

sed. 

Axel Gordh Humlesjö, tidigare 

med arbetare på Debatt, anser att 

Sjukhusläkarens granskning är felaktig. 

– Den granskning som tidningen 

publicerar bygger på sjukhusets partsinlaga 

som nästan i sin helhet har använts 

i Arbetsdomstolen för att rentvå 

sjukhuset och smutskasta undersköterskan. 

De har varken intervjuat honom 

eller någon på Debatt. Jag har 

räknat till 48 sakfel i de två artiklar 

som tidningen publicerar. 

Men Sjukhusläkarens redaktör 

Christer Bark, som har gjort granskningen, 

säger till Journalisten att han 

inte har läst Sjukhusets partsinlaga. 

– Vi har dessutom sökt undersköterskan 

och pratat med den andra källan 

som Debatt använde, säger Christer 

Bark. 

Ett av felen i granskningen är enligt 

Axel Gordh Humlesjö att Debatts program 

inte byggde på uppgifter från en 

enda källa, undersköterskan, utan flera. 

– Vi pratade med omkring 20 personer 

och hade fyra källor i programmet, 

två som medverkade i programmet 

och två anonyma. Vi bygger 

absolut inte vår story bara på undersköterskans 

uppgifter. 

Men Christer Bark säger att Sjukhusläkaren 

inte har påstått att Debatt 

byggde sina program på en källa. 

– Det har vi aldrig skrivit. Däremot 

granskar vi huvudkällan, eftersom 

uppgifterna om de konkreta händelser 

som togs upp kom från honom. 

Christer Bark anser att Debatt har 

utelämnat viktiga delar av händelserna. 

– Det jag tycker är viktigast är att undersköterskan 

erbjöds att samarbeta 

med ledningen för att komma till rätta 

med de här problemen, men han 

var inte intresserad. Det finns med på 

den bandinspelning som Debatt sände, 

men det visar man aldrig. Varför 

förtiger man det? Journalistiskt sett 

tycker jag att det är anmärkningsvärt, 

säger Christer Bark. 

Den 2 februari avgör Arbetsdomstolen 

om undersköterskan ska få tillbaka 

sin tjänst på IVA. 

anna De lima fagerlinD

Svenska Dagbladet är en rikstäckande kvalitetstidning med publicering i papper, webb, mobil och Ipad. SvD ingår i den norska mediekoncernen Schibsted 

som har verksamheter i 22 länder. SvD:s förändringsarbete med en tydlig målgruppsstrategi och marknadsfokus har resulterat i en stark position på 

marknaden. I dag har tidningen en halv miljon läsare och svd.se har ca 1 miljon unika besökare i veckan. SvD blev nyligen utsedda till Årets Dagstidning 

samt Årets Redaktion av branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU) och Medievärlden. 

SvD söker sommarvikarier 

SvD fortsätter att vinna priser. Vi utsågs till både Årets Dagstidning och Årets Redaktion 2010. 

Sedan årsskiftet sitter vi i nybyggda lokaler, Kungsbrohuset i centrala Stockholm, en spännande 

arbetsplats där alla Schibsted-bolag i Sverige är samlade under samma tak. 

Nu söker vi Sveriges bästa sommarvikarier 

● Redigerare som kan InDesign. 

● Reportrar till Inrikes, Sport, Näringsliv och Kultur. 

● Reporter/webbredaktör till Idag 

● Webbredaktörer och reportrar till SvD.se 

Ansökan och kontaktpersoner 

De vikarier vi söker bör utöver utbildning gärna ha några års yrkeserfarenhet från 

en större nyhetsredaktion. Övriga upplysningar om sommarvikariaten lämnas av 

Martin Sanderson, 08-13 50 60, martin.sanderson@svd.se. 

Journalistklubbens representant heter Thomas Berglund, thomas.berglund@svd.se. 

Vi tittar på ansökningar fortlöpande men vill ha din ansökan senast den 27 februari 

på mejl (utan bilagor, klistra in cv direkt i mejlet) till adressen sommarvikarier@svd.se. 

Märk mejlet sommarvikarie och om du söker redigerar- eller reportertjänst. 

SvD söker nyhetsredigerare 

Vi söker en rutinerad nyhetsredigerare som behärskar både tidningsproduktion och digital 

publicering för tillsvidareanställning. Tjänsten är placerad på vår Centraldesk som i första 

hand hanterar redigering av SvD:s nyhets- och näringslivsmaterial. 

Du ska var formsäker, gilla att jobba i högt tempo, kunna InDesign och gärna Newspilot samt 

ha vana vid och intresse för att arbeta med webbpublicering (vi använder Escenic). 

Erfarenhet som arbetsledare, till exempel nattchef, är meriterande och har du hunnit med att 

publicera mot Ipad är det också ett plus. 

Ansökan och kontaktpersoner 

Mejla din ansökan, märkt med ”Redigerartjänst” till Martin Sanderson, 

martin.sanderson@svd.se, senast den 13 februari. 

Upplysningar om tjänsten lämnas av Martin Sanderson, 08-13 50 60, 

martin.sanderson@svd.se. 

Avdelningschef på Centraldesken är Mikael Larsson, 08-13 54 61, 

mikael.larsson@svd.se. 

Journalistklubbens representant heter Thomas Berglund, 08-13 50 87, 

thomas.berglund@svd.se. 

2

illustration jan stjernkvist 

rätten att berätta 


En majoritet av Sveriges kommuner vill se en utvidgning av meddelarskyddet 

till att gälla även privata utförare. Det visar Journalistens 

undersökning. Men i verkligheten minskar meddelarskyddet i takt med 

kommunernas privatiseringar. TexT jonatan westin 

Flera gånger de senaste åren har medierna 

rapporterat om att många anställda 

inom såväl offentlig som privat 

sektor har tystats. Hot, trakasserier och 

uppsägningar blir allt vanligare knep 

för att hindra anställda från att framför 

kritik internt eller via medier. Är det 

bara enskilda fall av inskränkningar vi 

ser eller är det tecken på ett växande 

systemfel? 


För elva år sedan gjorde Sveriges 

kommunaltjänstemannaförbund 

(SKTF) en undersökning där 1400 

medlemmar i kommuner, landsting 

och kyrka deltog. Resultatet visade att 

42 procent av de tillfrågade inte vågade 

upplysa allmänheten om missförhållanden 

på arbetsplatsen. Slutsatsen 

man drog var att det tuffare arbetsklimatet 

och en osäker arbetssituation 

gjorde att anställda inte vågade kontakta 

medier. 

Några år tidigare insåg Kommunala 

Förnyelsekommittén att omorganisationer 

i kommun och landsting ledde 

till en minskad användning av meddelarfriheten. 

Orsakerna var rädsla för att 

förlora jobbet och ökade krav på lojalitet. 

Kommittén drog slutsatsen att 

inga lagändringar behövdes men att 

man måste öka medvetenheten om de 

lagar som gäller, och se till att anställda 

inte straffas när de utnyttjar sina rättigheter. 

I dag verkar det som om det arbetet 

har misslyckats. Samtidigt ökar den 

offentliga finansieringen av privat 

verksamhet. Det medför ytterligare 

inskränkningar eftersom meddelarskyddet 

inte följer med när en privat

gäller allt färre 

aktör tar över kommunal verksamhet. 

Det offentliga har också i stor utsträckning 

tagit efter det privata näringslivets 

organisationsmodell. 

När Janne Josefsson och Nils 

Hanson avslöjade mutskandalen i 

Göteborg fick de syn på en kultur där 

medarbetare systematiskt hotas, trakasseras 

och hindras från att prata med 

medier. När de försökte prata med personal 

på Göteborg Energi skickade ledningen 

ut internmeddelanden och förklarade 

att personal inte behövde prata 

med medier, utan att det var ledningens 

uppgift. Nils Hanson menar att det 

blir ett subtilt budskap om att man inte 

får. Han tycker att kommunerna i stället 

borde uppmuntra och säga till sina 

anställda att de har all rätt att prata med 

journalister. 

– Vi får väldigt mycket tips inifrån 

kommuner men påfallande många 

skriver att de vill vara anonyma och 

att de kommer bli straffade om detta 

kommer ut. Det är inte en ogrundad 

rädsla. Även om det är förbjudet enligt 

lag att efterforska så sker det likväl. Det 

verkar som om kunskapen om meddelarskyddet 

inte finns och man beter 

sig allt mer som företag. 

Medier har stor 

makt och man vill ha 

kontroll över vad som 

sägs, samtidigt som 

man pratar om största 

möjliga öppenhet. De 

ger oss det de absolut 

måste, men inte mer, 

säger Nils Hanson. 

Nils Hansson 

Journalisten har undersökt synen 

på meddelarskyddet och meddelarfri- 


heten genom att skicka en enkät med 

frågor till samtliga 290 kommuner i 

Sverige. Av dessa svarade 195, vilket 

motsvarar 67 procent. Frågorna som 

ställdes var: 

l Informerar kommunen anställda 

om meddelarfrihet? 

l Skriver kommunen avtal vid privatiseringar 

så att meddelarfrihet även 

gäller för anställda inom entreprenadföretaget? 

l Anser kommunen att meddelarfrihet 

genom lag ska gälla för anställda i 

privata företag som utför tjänster för 

kommunen? 

Undersökningen visar att 69 procent 

av kommunerna informerar eller 

utbildar de anställda i meddelarfrihet. 

Det kan låta som en hög siffra men endast 

ett resultat närmare hundra pro- 

cent vore godkänt eftersom det gäller 

ett sådant grundläggande demokratiskt 

redskap. 

I nästan en tredjedel av kommunerna 

finns alltså ingen garanti för att de 

anställda känner till sina grundlagsfästa 

rättigheter. Flera av kommunerna 

svarar att de inte anser det nödvändigt 

med information eller utbildning 

eftersom de tar för givet att de anställda 

känner till sin meddelarfrihet. 

Sex kommuner uppger att de bara 

informerar vid behov eller när frågan 

uppkommer. Vi har kategoriserat det 

som att de saknar information eftersom 

den är riktad till ett fåtal och inte 

är kontinuerlig. 

Kommunernas svar skiljer sig åt 

på många sätt. Undersökningen visar 

att det saknas tydliga riktlinjer 

och krav på hur kommunerna ska 


ätten att berätta 

Informerar ni kommunanställda 

om meddelarfrihet? 

69 % 

29 % 

informera anställda om meddelarfrihet. 

För 13 år sedan fördes en livlig 

diskussion om meddelarskyddet. 

Då var frågan om huruvida 

anställda i privata företag, som 

utför tjänster för kommunens 

räkning, bör ha samma skydd 

som inom offentlig verksamhet. 

Regeringen tillsatte 1997 

Demokratiutredningen för att 

bland annat utreda förändringarna 

i den offentliga sektorn, som 

vid denna tidpunkt stod inför stora 

privatiseringar. Ordförande i 

utredningen var före detta kulturminister 

Bengt Göransson. 

Demokratiutredningen krävde 

en utökning av meddelarfriheten, 

annars skulle ingen privatisering 

få äga rum. 

Moderaterna Nils Fredrik Aurelius 

och Mats Gerdau var de enda 

i utredningen som hade invändningar 

mot detta. I en reservation 

i slutet av Demokratiutredningen 

skriver de: ”Vi motsätter oss förslaget 

att meddelarfriheten skall 

utvidgas till den privata sektorn. 

Meddelarfriheten är ett instrument 

som skall skydda medborgarna 

mot övergrepp från den offentliga 

makten. Att överföra detta 

till den privata sektorn innebär att 

det privata också blir offentligt, vilket 

vi inte kan acceptera.” 

– De reagerade mycket starkt 

mot förslaget. I en diskussion 

konstaterade Mats Gerdau att företag 

måste få ha affärshemligheter 

och att man därför inte kan ha 

2 % 

Ja Nej Vet ej 


Har ni avtal om meddelarskydd för 

verksamhet som läggs ut på entrepenad? 

23 % 

samma öppenhet. Han blev lite 

häpen när jag höll med honom. 

Jag sa ”du har alldeles rätt i att företag 

måste få ha affärshemligheter, 

och därför blir det ett avgörande 

hinder för att de ska få 

bedriva offentlig 

verksamhet”. 

Det tyckte han 

inte om. Deras 

invändning är talande 

för hur sto 

ra delar av borgerligheten 

ser 

på det offentliga, 

säger Bengt Göransson. 

51 % 

Sedan Demokratiutredningen 

presenterade sina förslag för regeringen 

har stora delar av den 

kommunala verksamheten privatiserats. 

I dag finns över 100 000 

anställda i gränsområdet mellan 

privat och offentlig verksamhet. 

I samma stund som kommunal 

verksamhet privatiseras försvinner 

det grundlagsfästa skyddet, 

trots att verksamheten fortfarande 

finansieras med offentliga medel. 

Få anställda vet vad som gäller och 

det enda kommunen kan göra är 

att i förfrågningsunderlaget, innan 

själva upphandlingen sker, 

framföra krav på att utföraren 

ska ha avtal om meddelarskydd. 

Till detta kan inget straffrättsligt 

skydd kopplas, vilket gör att avtalen 

väger betydligt lättare än meddelarskyddet. 

– Det dramatiska som har hänt 

sedan utredningen är att offent 

12,5 % 

13,5 % 

Ja Nej Vet ej Ingen 

privatisering 

ligheten har anpassat sig till det 

privata näringslivets sätt att driva 

affärer, istället för att inse att det 

offentliga är något speciellt. För 

demokratiutredningens majoritet, 

minus två moderater, var det 

självklart att offentligheten hade 

ett insynsbehov som utgör ett hinder 

för privat verksamhet. Skulle 

privata entreprenörer tillåtas utföra 

tjänster för offentligheten, så 

måste de acceptera det offentligas 

villkor. Inte tvärtom, säger Bengt 

Göransson. 

Innan valet 2010 lovade Jan 

Björklund att regeringen var på 

väg mot en utvidgning av meddelarskyddet. 

Men i en intervju 

med Sveriges Radios Ekot den 

28 december säger Beatrice Ask 

att Justitiedepartementet ännu 

inte har fått frågan på sitt bord. 

Samtidigt påpekar hon att privatanställda 

har rätt att anmäla 

brott och att kommuner kan kräva 

meddelarfrihet i de avtal som 

skrivs med en privat entreprenör. 

Men Journalistens undersökning 

visar att 51 procent av 194 tillfrågade 

kommuner inte skriver in 

avtal om meddelarskydd när verksamhet 

läggs ut på privata entreprenörer. 

Endast 23 procent av 

kommunerna har utnyttjat denna 

möjlighet, övriga 26 procent 

har antingen inget på entreprenad 

eller är osäkra på om avtal finns. 

Avtalen innebär ofta problem och 

ovisshet för kommunerna eftersom 

det inte finns några tydliga 

riktlinjer för hur de ska skrivas. 

Bör meddelarskyddet omfatta 

anställda i de privata företag som 

kommunen anlitar? 

54,5 % 

7 % 

Ja Nej 

En enkät med fem frågor skickades till samtliga 290 kommuner i Sverige. 195 har svarat, vilket motsvarar 67 procent. Bortfallsanalysen visar att det inte finns några större 

avvikelser mellan de som svarat och de som inte gjort det, vare sig vad gäller storleken på kommun eller politisk färg. Två av frågorna var av bakgrundsakaraktär och 

redovisas därför inte. 

Jag sa ’du 

har alldeles 

rätt i 

att företag 

måste få ha 

affärshemligheter, 

och därför 

blir det ett 

avgörande 

hinder för 

att de ska 

få bedriva 

offentlig 

verksamhet’.” 

Bengt Göransson 

Bengt 

Göransson 

foto privat 

38,5 % 

Vet ej 

Möjligheten att kontrollera hur 

väl avtalen följs är dessutom små 

vilket resulterar i att de flesta kommuner 

helt avstår från att skriva in 

det i förfrågningsunderlaget. 

Däremot anser 54,5 procent av 

de tillfrågade kommunerna att 

meddelarskyddet bör omfatta anställda 

i de privata företag som 

kommunen anlitar. Resultatet 

kan inte tolkas på något annat sätt 

än att kommunerna vill ha ett utökat 

meddelarskydd men anser 

att det är en fråga för regeringen 

och riksdagen, som inte kommunerna 

bör lägga sig i. Så motiverar 

också många av kommunerna 

sina svar. 

Journalisten har frågat riksdagspolitiker 

i Justitieutskottet, 

Kulturutskottet och Konstitutions 

utskottet om vad de anser 

om en förstärkning av meddelarfriheten 

och utökning av 

meddelarskyddet. Det är främst 

konstitutionsutskottet som sköter 

yttrandefrihetsfrågor, eftersom 

det är en grundlag, men de 

två andra utskotten hanterar ofta 

frågor kring detta ämne. 

Endast 17 av 51 ledamöter har 

svarat. Av dessa är bara fem från 

alliansen. 

Av de som har svarat vill en klar 

majoritet, 82,5 procent, se en utökning 

av meddelarskyddet och 

meddelarfriheten. Man anser att 

det är särskilt viktigt att samma 

regler gäller för privat och offentligt 

anställda inom vård, skola och 

omsorg.

– Den offentligt finansierade 

verksamheten ska omfattas av 

meddelarskydd oavsett huvudman. 

Det som ska omfattas är rättten 

att meddela missförhållanden 

som gäller den verksamheten som 

är offentligt finansierad. Då ska 

också efterforskningsförbudet och 

repressalieförbudet 

gälla. I övrigt 

finns det en lojalitetsklausul 

som 

fortfarande bör 

gälla övriga delar 

i företaget, säger 

Helene Petersson,socialdemokratisk 

ledamot i 

konstitutionsutskottet. 

I alliansen är det i huvudsak 

Folkpartiet som vill se en utvidgning 

av meddelarskyddet, Kristdemokraterna 

ser gärna en utredning 

i frågan. 

– Lagskyddet bör stärkas för den 

som avslöjar allvarliga missförhållanden 

i offentligt finansierad 

verksamhet. Särskilt viktigt är detta 

i vårdsektorn och annan verksamhet 

där enskildas liv och hälsa 

berörs. Dessutom bör företag ha 

policy och skydd för whistle-blowers. 

Allvarliga missförhållanden 

som riskerar 

att skada tredje 

man måste kunna 

avslöjas utan 

att den anställde 

som larmar ut- 

sätts för repressalier 

från arbetsgivaren, 

säger 

Karin Granbom 

Helene 

Petersson 

Karin Granbom 

ellison 

Ellison, folkpartistisk ledamot i 

konstitutionsutskottet. 

Alliansen är splittrad i frågan. 

Redan när Demokratiutredningen 

ställde sina krav på en utökning 

sade två moderater att de inte 

stod bakom förslaget. Vid Journalistens 

undersökning har tre moderater 

tackat nej till att medverka. 

Moderaterna Per Bill och Karl Sigfrid 

är de enda som svarat att de 

inte vill ha en utökning av meddelarskyddet. 

– Privata företag har ett större 

behov än det allmänna att av konkurrensskäl 

kunna hemlighålla 

uppgifter om verksamheten. 

Skyddet för meddelarfriheten är 

en del av offentlighetsprincipen 

som gäller för statlig och kommunal 

verksamhet. Det är förenat 

med avsevärda problem att 

bryta ut bara en del av ett offentligrättsligt 

regelverk och föra över 

det till privat verksamhet. Dessutom 

måste kommuner och landsting 

enligt kommunallagen se till 

att allmänheten får insyn i den 

verksamhet som privatiseras, säger 

Per Bill. 

foto Peter knutson foto Per arvidsson 

foto sCanPiX 

fakta 

Meddelarfrihet 

■Gäller för 

alla och innebär 

att vem 

som helst, utan 

att riskera 

straff, har 

rätt att lämna 

upplysningar 

i vilket ämne 

som helst till 

medier och 

författare i 

syfte att publiceras.Detta 

gäller även 

sekretessbelagdauppgifter 

som 

det annars 

är straffbart 

att lämna ut. 

Däremot gäller 

inte meddelarfriheten 

uppgifter 

som är belagda 

med så 

kallad kvalificeradsekretess. 

johan Pehrson, Folkpartietsrättspolitiske 

talesperson. 

Regeringen splittrad 

Regeringen är splittrad i frågan 

om ett förstärkt meddelarskydd. 

Moderaterna motsätter 

sig en utvidgning av 

lagen, medan folkpartiet vill 

se ny lagstiftning. 

Journalisten frågade Folkpartiets 

rättspolitiske talesperson Johan 

Pehrson och Moderata justitieministern 

Beatrice Ask hur de 

ser på meddelarskydd och meddelarfrihet. 

Vad anser du om att en tredjedel 

av kommunerna centralt inte 

informerar de anställda om meddelarfrihet? 

Johan Pehrson: Detta är ett dåligt 

betyg för kommunerna. Meddelarfriheten 

är en viktig demokratisk 

princip som anställda 

inom kommunerna bör få information 

om. 

Beatrice Ask: Meddelarfriheten 

är något vi ska värna. Den 

motverkar korruption och slöseri 

med skattemedel. Det är därför 

värdefullt om både staten och 

kommuner, och även arbetstagarorganisationer 

blir bättre på att 

informera om vad den innebär. 

Vad anser du om att väldigt få 

kommuner avtalar fram meddelarskydd 

hos sina privata leverantörer? 

JP: Kommunerna bör använda 

sin möjlighet att avtalsvägen stärka 

meddelarskyddet. Ju bättre avtalsvillkoren 

formuleras desto 

starkare skydd. 

Moderata justitieministern 

Beatrice ask. 

BA: Jag är frågande till om 

kommunerna i tillräcklig mån 

vägt in vikten av insyn och meddelarskydd 

vid upphandlingarna. 

Kommuner som sluter avtal 

om en kommunal angelägenhet 

har kvar det yttersta ansvaret för 

verksamheten. Vid sådana avtal 

ska kommunen beakta intresset 

av att allmänheten kan få insyn i 

hur verksamheten utförs. 

Kommer regeringen utöka 

meddelarskydet även till privata 

entreprenörer? 

JP: Folkpartiet har tidigare 

meddelat att vi vill se över den rådande 

lagstiftningen, det står vi 

fast vid. Det är viktigt att det finns 

ett starkt och tryggt lagskydd för 

individen, men det är en komplex 

fråga som behöver studeras ingående. 

BA: Det går inte att reglera offentlig 

och privat verksamhet på 

samma sätt eftersom det finns 

stora skillnader. Den privata arbetsmarknaden 

är i större utsträckning 

avtalsreglerad än den 

offentliga. Ett förbud för arbetsgivare 

att vidta åtgärder mot en 

anställd som röjer hemliga uppgifter 

skulle utgöra ett ingrepp i 

avtalsfriheten. 

Anser du att privatanställda 

inom vård, omsorg och skola 

ska ha samma meddelarskydd 

som offentligt anställda i dessa 

bracher? 

JP: Ja. Det behövs ett starkare 

lagskydd för den som avslöjar 

allvarliga missförhållanden i offentligt 

finansierad verksamhet. 

Särskilt viktigt är detta i vårdsektorn 

och annan verksamhet där 

enskildas liv och hälsa berörs. 

En starkare lagstiftning om efterforskningsförbud 

i offentligt 

finansierad verksamhet som bedrivs 

enligt hälso- och sjukvårdslagen 

behöver utredas närmare. 

Vi vill också på andra sätt förbättra 

lagen så att fler missförhållanden 

i offentligt finansierad verksamhet 

verkligen blir uppmärksammade. 

Bland annat utreder vi nu 

en ”Lex Sarah” för skolan. 

BA: Jag bedömer att det inte är 

möjligt att göra genom lagstiftning. 

Behövs ett lagstadgat skydd för 

så kallade whistleblowers, som 

avslöjar missförhållanden av olika 

slag? 

JP: Ja. Lagskyddet bör stärkas 

för den som avslöjar allvarliga 

missförhållanden i offentligt finansierad 

verksamhet. 

BA: Jag menar att vi redan har 

det. Av lagen med skydd för företagshemligheter 

följer att uppgifter 

om brott och andra allvarliga 

missförhållanden på 

arbetsplatsen kan röjas utan att 

den enskilde drabbas av straff- 

och skadeståndsansvar. Den 

som avslöjar missförhållanden 

kan inte heller sägas upp 

från sin anställning eftersom 

det krävs sakliga skäl för detta. 

jonatan westin 


foto Henrik rosenqvist / sydsvenskan / sCanPiX

ätten att berätta 

I Katrineholm finns 

Katrineholm är en kommun 

som har liten andel av sin 

verksamhet på entreprenad 

och en twittrande kommunchef 

som talar sig varm för 

öppenhet. Men reportern 

Marlene Hamsch berättar 

om tystnad och en kommun 

som helst vill vara företag. 

Med sina 32 000 invånare är Katrineholm 

Sveriges 75e största 

kommun. Majoriteten, 21 000, 


bor i centralorten Katrineholm 

där antalet invånare väntas öka 

de kommande åren. Vid den östra 

stadsdelen pågår ett enormt 

bygge där grävmaskinernas 

skovlar sakta men säkert rotar 

sig djupare ner i den stelfrusna 

marken. Kommunen gick förra 

året med 20 miljoner i överskott 

och har blivit en attraktiv plats 

för många företag som söker sig 

till orten. Vinterkylan, som bäddat 

in staden i snö och is, kan 

därför inte stoppa den nödvändiga 

expansionen. 

I Journalistens undersökning 

gav Katrineholms kommun 

ett positivt intryck när det 

gäller öppenhet och meddelarfrihet. 

Kanslichefen Gunnar 

Westermark svarade att man erbjuder 

de anställda utbildning 

i sekretess och offentlighet två 

gånger om året. Kommunen har 

väldigt liten andel verksamhet på 

entreprenad och i underlagen till 

valfrihetssystemet skriver man 

att: ”den yttrande- och meddelarrätt 

som kommunanställda har 

samt det efterforskningsförbud 

som åligger kommunala arbetsgivare 

skall även gälla utföraren 

och dess personal.” Kommunen 

ställer sig också positiv till en utökning 

av meddelarskyddet, men 

säger att det först bör utredas om 

det strider mot aktiebolagslagen. 

Kommunchefen Mattias Jansson

”De tror att de är illojala 

om de berättar 

något” 

Marlene Hamsch, Katrineholms Kuriren 

skriver dessutom dagligen på 

Twitter vad han gör i tjänsten. 

En modern och framsynt 

kommun kan tyckas. Men Marlene 

Hamsch, som varit Katrineholms-Kurirenskommunreporter 

i över 24 år, ger en annan 

bild. Hon menar att kommunen 

vill att det ska se bra ut på papper, 

att man står för största möjliga 

öppenhet. Kanske vill man faktiskt 

uppnå det men i praktiken 

ser det annorlunda ut. Anställ- 


fakta 

Repressalieförbud 

■ Förbud mot att myndigheter 

straffar en anställd som använt 

sin meddelarfrihet. Förbudet 

fanns tidigare bara inom statliga 

myndigheter men från och med 

1 januari 2011 kan även kommunala 

chefer dömas för att ha 

brutit mot repressalieförbudet. 

Marlene Hamsch på Katrineholms-Kuriren stöter ihop med kommunchefen 

Mattias Jansson utanför kommunhuset Gröna kulle i 

Katrineholm. 

två sidor 

da är livrädda för att öppet uttala 

sig. Många av dem som har vågat 

prata, offentligt eller anonymt, 

har blivit utsatta för repressalier. 

– Jag skrev mycket om en tjej 

som jobbade natt på ett vårdboende. 

Hon tyckte att en kollega 

kränkte de gamla på olika sätt, 

både fysiskt och psykiskt. Övrig 

personal pushade henne att 

göra en lex Sarah-anmälan och 

sen blev det ett liv utan dess like. 

Den här tjejen blev totalt utfryst, 

både av chefer och anställda. Den 

som var föremål för anmälan var 

en socialdemokratisk fritidspolitiker 

som fick skydd i alla led och 

som fick jobba kvar, men tjejen 

blev omplacerad. Det är fult, därför 

kan jag förstå anställda som 

inte vågar prata. 

Tystnaden i Katrineholm har 

att göra med att kommunen är 

relativt liten och kompakt, tror 

Marlene Hamsch. Invånarna vill 

inte gärna framföra kritik i tidningen. 

Därför upplever hon att 

det varken har blivit bättre eller 

sämre under den tid som hon 

jobbat som kommunreporter, 

det står helt enkelt still. 

– Det här är kommunen lagom, 

där alla känner alla och klappar 

varandra på ryggen. Man gör därför 

bäst i att inte säga någonting. 

Kommunchefen är informativ 

och informationsavdelningen är 

bra, så de anställda känner säkert 

till sin meddelarfrihet, men de 

vill vara lojala. De tror att de är illojala 

om de berättar något, även 

om det är något allvarligt och viktigt. 

Sen är de rädda om jobben, 

för det har varit hög arbetslöshet 

och är så fortfarande. 

Den mest oroande utvecklingen 

ser Marlene Hamsch i 

att kommunen allt mer beter sig 

som ett företag, och hon tror att 

kommunchefen Mattias Jansson 

är drivande i den utvecklingen, 

vilket ett förslag som just nu är 

ute på remiss vittnar om. Där står 

det att kommunens alla förvaltningar, 

bolag och de bolag som 

kommunen har aktier i ska kallas 

för kommunkoncern, med Mattias 

Jansson som chef. Och för två 

år sedan fick Katrineholms-Kuriren 

bakvägen tag på ett arbetsmaterial, 

där det stod att all information 

som gick till medierna skulle 

gå via kommunchefen. 

– Sen skyllde han på oss, han sa 

att det var fel att det kom ut och 

att inget var sant. Man vill att det 

ska se bra ut på papper, men det 

är bara cheferna som ska prata. 

När jag pratar med anställda och 

påpekar att de har rätt att utnyttja 

sin meddelarfrihet så svarar de 

bara att man ska prata med chefen. 

Flera gånger har jag stött på 

folk som säger att man gjort upp 

att det är chefen som ska prata. 

Kommunhuset som kallas 

Gröna Kulle, där Göran Persson 

på 70-talet var ordförande i skolstyrelsen, 

ligger 400 meter från 

Katrineholms-Kurirens redaktion. 

Marlene Hamsch promenerar 

försiktigt fram längs de 

istäckta gatorna och upp till 

den eleganta villan som har blivit 

hennes andra arbetsplats. På 

Gröna Kulle finns i dag kom- 

Det här är 

kommunen 

lagom, där 

alla känner 

alla och 

klappar 

varandra 

på ryggen. 

Man gör 

därför bäst 

i att inte 

säga någonting.” 

Marlene Hamsch, 

Katrineholms 

Kuriren 

fakta 

Meddelarskydd 

■ I statlig 

och kommunalverksamhet 

finns det 

ett meddelarskydd, 

förankrat i 

grundlagen, 

som syftar till 

att förhindra 

missförhållanden 

och 

maktmissbruk. 

Det 

innebär ett 

förbud för 

myndigheter 

att försöka ta 

reda på vem 

inom organisationen 

som 

lämnat uppgifter 

med 

stöd av meddelarfriheten. 

munledningsförvaltningen, och 

där sitter kommunstyrelsens 

ordförande, kommunchefen 

Mattias Jansson och ett tjugotal 

tjänstemän. Det är ingen som 

höjer på ögonbrynen när hon 

kommer på besök, det sker dagligen 

och under årens lopp har 

en förtrolig relation byggts upp 

mellan henne och kommunpersonalen. 

Efter en snabb koll i diarierna 

och en kort pratstund med 

det socialdemokratiska kommunalrådet 

Göran Dahlström beger 

sig Marlene Hamsch tillbaka 

mot redaktionen. Utanför stöter 

hon ihop med kommunchefen 

Mattias Jansson. 

Han håller inte med om att de 

kommunanställda är rädda utan 

tycker att det råder en öppenhet. 

Tidningens granskning är viktig 

för att kommunledningen ska hålla 

sig på tårna, och fungerar som 

ventil om en anställd har uppmärksammat 

misskötsel eller felbehandling. 

Men Mattias Jansson 

hoppas att det i en välfungerande 

organisation finns ett intresse av 

att vädra åsikterna internt först. 

– Meddelarfriheten är viktig 

men jag tror också att det är viktigt 

att man inom en organisation 

har sätt att hantera människor, 

sådana här whistleblowers, 

och att man tar till sig av de synpunkter 

som kommer in. Det är 

ett ansvar som organisationen 

måste ta på sig. 

Att dagligen skriva på Twitter 

om möten och uppgifter är ett 

försök att vara transparent. Utan 

det tror Mattias Jansson att han 

själv, eller ledare överhuvudtaget, 

uppfattas som deltagande endast 

vid lösningen på problem. 

– Vi måste våga kommunicera 

kring de problem som vi inte har 

lösningar på, och meddelarfriheten 

är ett exempel på där sådant 

kan komma fram. 

Marlene Hamsch svarar att 

meddelarfriheten knappast används 

längre, för att anställda 

fortfarande är rädda. Hon berättar 

om två fall där anställda straffats 

för att de uttalat sig i tidningen 

och att de på så sätt tvingats att 

rätta sig i leden. 

– Jag ifrågasätter inte att det har 

varit på det sättet, men om det beror 

på att man använt sin meddelarfrihet 

eller om det beror på något 

annat är svårt att veta. Min fru 

jobbar inom socialpsykiatrin och 

har vid ett tillfälle gjort en anmälan. 

Så jag har på nära håll fått se 

hur det kan bli. Det blir försvarsmekanismer 

från människor 

som finns på den här arbetsplatsen, 

som inte är kopplade till arbetsgivarens 

hållning, säger Mattias 

Jansson. 

Jonatan Westin 


Rätten att beRätta 

Att granska det privata 

Solna stad är en av de kommuner 

som har privatiserat 

mest och där meddelarfriheten 

är svag. Reportern 

Mikael Love Lind berättar om 

nervösa källor och förtegna 

kommunchefer. 

Solna stad har privatiserat närmare 

hälften av sin verksamhet. 

Det innebär att allt större del av 

verksamheten sköts som privata 

företag, med minskade möjligheter 

till insyn för allmänheten. 

Som standard har Solna 

stad inga avtal om meddelarfrihet 

men politikerna har kommit 

överens om att de åtta äldreboenden, 

av totalt nio, som drivs 

på entreprenad ska ha avtal om 

meddelarskydd. Helena Rom, 

upphandlingschef på stadsledningsförvaltningen, 

säger att beslutet 

har fått ett positivt bemötande 

från leverantörerna men 

tycker att det är viktigt med centrala 

riktlinjer. 

– Vi är i dag 290 kommuner, 

skriver vi alla på olika sätt blir det 

ingen standard, så det är bra om 

lagstiftaren tar sitt ansvar. Det är 

viktigt med en gemensam infrastruktur. 

Anders Offerlind som är förvaltningschef 

i Solna stad tycker 

inte att avtalen har någon större 


effekt eftersom kommunen inte 

kan följa upp hur de efterlevs. 

– Den här frågan ligger inte 

hos kommunerna utan hos riksdagen. 

Vi har diskuterat att man 

ska kunna skriva in det i avtalen, 

men det finns ju ingen möjlighet 

för kommunen att följa upp det 

eftersom aktiebolagslagen gäller. 

Det vill säga att en anställd inte 

får tala om för omvärlden om de 

har fått eller inte fått använda sig 

av meddelarfriheten, det är något 

av ett moment 22 i det här. 

Det blir en meningslös symbolpolitik. 

Närheten till Stockholm gör att 

flera av rikstidningarna ofta skriver 

om Solna, men det är endast 

lokaltidningen Mitt i Solna som 

har en kontinuerlig bevakning. 

Reportern Mikael Love Lind har 

ansvaret för tidningen men står 

inte själv för allt material. Han 

berättar att läsarna är engagerade 

och hela tiden ser till att det finns 

en hög med tips att gräva i. Men 

det är svårare att få folk att ställa 

upp på intervjuer. Särskilt privatanställda 

inom entreprenad sitter 

i en position där man inte gärna 

tänjer på förtroendet. 

– När det gäller privatanställda 

så vet de inte riktigt vad de får 

säga. De går ofta på timlön och 

”När det gäller privatanställda 

så vet de inte riktigt vad de får 

säga.” Mikael Love Lind, Mitt i Solna 

har osäkra anställningar vilket 

gör att många är rädda, de vill 

inte mista sina jobb, säger Mikael 

Love Lind. 

Många inom kommunen, oavsett 

om de är privat- eller kommunanställda, 

litar inte på att 

skyddet fungerar och är rädda 

för att cheferna ska få reda på att 

de har pratat med medier. Vid två 

tillfällen, efter att artiklar publicerats, 

har källor hört av sig och 

berättat att deras chef klagat över 

mediekontakten. Vid möten har 

de visat besvikelse över att Mitt 

i Solna skrivit om just detta och 

undrat varför ingen pratat med 

dem i stället. 

– Det är problematiskt, arbetsgivaren 

får inte efterforska alls, 

men det här blir ett sätt att antyda 

att man inte ser på det med blida 

ögon. Det kan skrämma folk från 

att prata med medier. 

Många av dem som kontaktas 

av Mitt i Solna vet inte vad de 

har för rättigheter och ställer sig 

tveksamma till att ställa upp med 

namn och bild. 

– Jag får ofta förklara vad källskydd 

och meddelarfrihet är och 

innebär. De känner till att det 

finns men inte riktigt vad det betyder. 

Då försöker jag framhålla 

nyttan av att de berättar om sina 

Mikael Love Lind på Mitt i solna berattar att närmare hälften av 

artiklarna i tidningen handlar om kommunen. 

Jag får ofta 

förklara 

vad källskydd 

och 

meddelarfrihet 

är 

och innebär. 

De känner 

till att 

det finns 

men inte 

riktigt vad 

det betyder.” 

Mikael Love Lind 

Mitt i Solna 

foto johan bergmark 

fakta 

Källskydd 

■ Alla har rätt att få vara 

anonyma när de lämnar lagligt 

anskaffade uppgifter till 

medier, antingen de publiceras 

eller inte. En journalist 

som avslöjar sin källa riskerar 

fängelse. 

upplevelser, att de kan hjälpa andra, 

säger Mikael Love Lind. 

När han följer upp tips och försöker 

prata med kommunanställda 

blir han ofta vidarebefordrad 

till enhetschefen, och privatanställda 

inom vård och omsorg 

hänvisar ofta till informationsansvarig, 

trots att dessa personer 

sällan har kunskap i sakfrågan eller 

vill uttala sig om specifika fall. 

– Det tyder på att det finns riktlinjer 

inom kommunen och bolagen, 

att man har diskuterat vilka 

det är som ska sköta kontakten 

med medier. 

Han upplever att cheferna 

inom kommunen vill täcka över 

så mycket som möjligt och är dåliga 

på att erkänna misstag. 

– Det är konstigt, för det är inte 

farligt att säga ”vi kunde ha gjort 

det här på ett annat sätt” eller ”vi 

gjorde fel”. Det skulle snarare 

öppna för en kultur där saker och 

ting kom fram. Det behövs kanske 

en ny Sarah Wägnert på flera 

platser för att det ska bli en annan 

typ av kultur. Jonatan Westin 

Fotnot: 1997 larmade undersköterskan 

Sarah Wägnert om missförhållanden 

på det privata äldreboendet 

Polhemsgården i Solna. Två år senare 

infördes en ny paragraf i socialtjänstlagen, 

kallad lex Sarah.

Gota Media söker 

SOMMARVIKARIER 

Gota Media är en av landets starkaste aktörer på mediemarknaden. I koncernen som bildades 2003 ingår tidningarna Barometern 

med Oskarshamns-Tidningen, Sydöstran, Blekinge Läns Tidning med editionerna Karlshamns Allehanda och Sölvesborgs-Tidningen, 

Borås Tidning, Smålandsposten och Ulricehamns Tidning. Tidningarnas samlade dagliga upplaga uppgår till 183 600 ex. 

Vi söker vikarier till samtliga redaktioner på våra tidningar. Du får arbeta i attraktiva 

sommarlandskap och inspirerande miljöer. För samtliga jobb är kravet att du har någon 

form av journalistutbildning och/eller erfarenhet från redaktionellt arbete. Vi behöver: 

REPORTRAR 

till våra centralredaktioner och 

till alla lokalredaktioner i våra 

respektive spridningsområden 

samt till webben. 

Hos oss kan du välja att jobba på: 

Barometern-OT i Kalmar/Oskarshamn 

Blekinge Läns Tidning i Karlskrona 

Borås Tidning i Borås 

Smålandsposten i Växjö 

Ulricehamns Tidning i Ulricehamn 

REDIGERARE 

välja mellan att jobba på: Vi har beh ov av: 

med goda erfarenheter av både 

nyhets- och featureredigering. 

ANSÖK SENAST DEN 11 FEBRUARI! 

FOTOGRAFER 

med erfarenhet från dagstidning. 

Självklart har du körkort. 

För ansökan och mer information: 

barometern.se/sommarjobb Gisela Ekblom 0480-591 00 

blt.se/sommarjobb Pernilla Berghé 0455-772 85 

bt.se/sommarjobb Anneli Johannisson 033-7000787 

smp.se/sommarjobb Bitte Paulander 0470-770634 

ut.se/sommarjobb Bo Högborn 0321-262 14 

. 

.

NOTERAT 

Journalisten gör 

debut i Millenniumfilm 

n Det finns många fördelar med att finnas 

som papperstidning. 

Man kan efter att ha njutit 

god läsning återanvända 

den till att slå in 

julklappar eller tända 

eld i spisen. Eller man 

kan bli erbjuden att bli 

med i en film. Det har 

precis hänt Journalisten. 

Och inte i vilken film 

som helst, utan i den amerikanska versionen 

av Millenium med bland annat Daniel Craig i 

huvudrollen. Vi fick förfrågan i mitten av januari 

och ”efter moget övervägande” tackade vi 

ja. De får använda omslaget till Journalisten 

nummer 13 när de spelar in scener på Milleniums 

redaktion. hG 

Söta bilder från Japan 

n För företag är det viktigt att ha en logotyp 

som framhäver bolagets identitet och hjälper 

konsumenter att 

snabbt identifiera 

företaget. Sveriges 

Television och Sveriges 

Radio har haft 

kvar sina logotyper 

sedan begynnelsen. 

Japanska public serviceföretaget NHK har 

satsat på att ta fram gulliga figurer för att få 

tittare att snabbt känna igen bolaget. Bilden 

av de tre små figurerna kan spåras till japanernas 

fascination av manga, tecknade serier, 

och att bilder ska vara söta, kawaii som det 

heter på japanska. pj 

på wEbbEN 

namnechk.com 

n Om du planerar att starta en blogg kan det 

vara en fördel att först gå in på namechk.com 

och se om namnet är ledigt. På så vis slipper 

du besväret att testa namn och upptäcka att 

de är upptagna. 160 sajter som Flickr, Youtube 

och Twitter går att testa samtidigt. 

twitterlists.toolboxr.com/swedish-media 

n SVTs Kulturnyheterna har flest följeslagare 

på Twitter: 5 070. DN Debatt kommer två 

med 5 018 följelagare och trea är tekniksajten 

Feber med 4 688 följeslagare. Sedan kommer 

SvDs ledarsida, SVT Sport, DN På Stan, 

Expressen Kultur och The Lokal, en sajt som 

på engelska skriver om vad som händer i Sverige. 

Detta enligt sajten ovan som mäter antalet 

personer som följer medier på Twitter. 


ORd 

i TidEN 

Berättelse 

storytelling 

n Inom näringslivet 

talas om ”storytelling”, 

inom 

politiken föredrar 

man ”berättelse”. 

Bägge orden 

handlar om effektiv 

profilering 

i offentligheten. 

Under 2010-talet 

är budskapen så 

många och konkurrerande 

att 

personer, partier 

och företag bara 

blir riktigt trovärdiga, 

tydliga och 

övertygande om 

de symboliserar 

en enda återkommande 

idé. 

Kravet på tydliga 

”berättelser” – 

som Moderaternas 

”arbetslinje”, 

Nikes ungdomliga 

existentialism 

”Just do it” eller 

Inga-Britt Ahlenius 

”jag avslöjar 

maktmissbruk” - 

är både mediesamhällets 

styrka 

och dess förbannelse. 

Styrka för 

att det fostrar 

till en effektivitet 

och fokusering i 

presentation och 

kommunikation. 

Förbannelse för 

att det kan karikera 

och infantilisera 

det offentliga 

samtalet och förminskamänniskor 

till vandrande 

one-liners. 

35 

n procent av 

dem som såg 

säsongens första 

Uppdrag 

gransning var 

60 år eller äldre.Programmet 

sågs av 1,2 

miljoner tittare, 

enligt MMS. 

pf 

uR TidNiNgshyllAN 

Magasin som 

doftar sprit 

n Namn: Whisky & Bourbon #5 

n Utgivning: Livets goda 

n Grundad: 2009 

n Upplaga: 10 000 

n Redaktör: Anders Enquist 

n Innehåll: Artiklar om öl, konjak, rom, sprit, 

cigarrer, whisky och bourbon. 

Magasinet ger en exklusiv känsla med sitt 

tjocka glansiga papper på breddad A4. Chefredaktören 

tar redan i sin ledare loven av beskyllningarna 

om att redaktionen är köpt. Och 

det är bara att konstatera: om man varit köpt 

hade redaktionen fått ta emot pengar av en 

väldig massa whisky-, öl, cigarr- och bourbonfabrikanter. 

För om det är något det finns riktigt 

gott om i Whisky & Bourbon så är det varor. 

Vilket förstås är precis vad man förväntar 

sig. Nya sorter, nyheter från branschen, tester 

och recensioner. 

Magasinet innehåller också intervjuer och 

reportage. En hel del är intressant även för 

den som inte är whiskykännare, som reportage 

från whiskyprovningar, intervjuer med in- 

tressanta människor och besök på destillerier. 

Däremot störs jag något av formen. 39 

av sidorna har vit text på mörk botten, alltså 

svårläst. Jag förstår inte riktig vitsen med 

detta. Vill man att texten ska vara svårläst, eller 

ska formen signalera något whiskyaktigt? 

En annan sak är de slarvigt lästa texterna. I 

ett magasin som bara kommer ut fyra gånger 

per år, bör det inte finnas så många korrekturfel 

och språkfel som det gör i Whisky & 

Bourbon. 

Ändå är tidningen sammantaget en rolig 

bekantskap. hG 

Hemmets Journal är en av Sveriges mest klassiska veckotidningar, känd 

för sina starka reportage och personliga intervjuer. Människoöden som 

berör och griper tag i läsaren är en av tidningens viktigaste kännetecken. 

Besök gärna www.hemmetsjournal.se 

Reportagechef 

Du leder och utvecklar reportagegruppen vilken består av 

fem till sex duktiga reportrar samt frilansare. Reportagechefen 

ingår i redaktionsledningen och har en avgörande 

roll när det gäller tidningens inriktning. 

Att lägga ut jobb, vrida och vända på idéer och bolla olika 

reportageuppslag för att nå den rätta vinklingen är de 

viktigaste arbetsuppgifterna. 

Vi söker en samarbetsorienterad och engagerande ledare, 

som brinner för uppgiften och har förmågan att sprida 

entusiasm bland sina medarbetare. 

Som person blir du berörd av olika människoöden och 

har stor förståelse för Hemmets Journals läsare. 

Ansvarig rekryteringskonsult Bo-Bertil Larson, 

Mediakompetens, 073-343 45 79. 

Ansök så snart som möjligt via 

www.mediakompetens.se. 

Urval och intervjuer sker löpande.

SVERIGES RadIo SöKER 

SEMESTERVIKaRIER 

Sveriges Radio 

Vi söker reportrar, programledare, producenter, webb-redaktörer 

och ljudtekniker till kanaler och redaktioner i hela landet. 

Eftersom vi speglar samhället i hela dess bredd söker vi 

medarbetare som har erfarenhet från olika kulturer och miljöer. 

Sveriges Radio gör kvalitetsprogram som finns till för alla. 

Vi är landets publikmässigt ledande medieföretag och vi sänder i 

45 analoga, digitala och webbkanaler. 

Vi söker tvåspråkiga reportrar/programledare till: 

• SR International (arabiska, engelska, kurdiska, persiska, 

romani, ryska, somaliska och tyska). 

• Sameradion (samiska). 

• Sisuradion (finska och tornedalsfinska). 

Sveriges Radio Ekot 

SR Ekot nyheter och program är Sveriges Radios redaktion 

för nyhetssändningar, webb och program. Vi är närmare 

150 anställda. 

Vi sänder nyheter dygnet runt i Sveriges Radios samtliga 

kanaler och söker till våra nyhetsgrupper; allmänreportrar, 

politiska reportrar, ekonomireportrar, utrikesreportrar och 

nyhetspresentatörer (studioreportrar). Till nyhetswebben 

söker vi webbredaktörer. Till våra program, P1morgon, 

Studio Ett och God morgon, världen! söker vi programledare, 

reportrar och programproducenter. 

Vi söker också programassistenter till både nyhetssändningar 

och program. 

Vi kräver journalistisk utbildning eller motsvarande och 

journalistisk erfarenhet. Vi välkomnar dig som har ett driv 

och god allmänbildning. Tidigare arbete med radio, 

TV eller webb är meriterande. 

Läs mer om de olika semestervikariaten och gör ansökan/ansökningar via vår 

hemsida sverigesradio.se/jobb. Sista ansökningsdag är den 20 februari 2011. 

Radio finns överallt! Sveriges Radio är den reklamfria och oberoende radion som finansieras av radio- och tvavgiften. 

Vår vision är att vara landets viktigaste medieföretag och ledande kulturskapare. 

Vi är ett decentraliserat företag från Kiruna i norr till Malmö i söder och vi strävar efter att vara en attraktiv 

arbetsplats med bredd och mångfald - hos oss är olikheter i samspel en tillgång. Våra radiokanaler P1, P2, P3, 

och P4 finns i fm - men du hittar ännu fler kanaler och vårt spännande utbud via webben sverigesradio.se och i 

din mobil m.sverigesradio.se

När jag intervjuar Johannes Wahlström är 

det lätt att glömma hans unga år. Han talar 

överlagt, engagerat och kunnigt. Kunnandet 

kommer både från utbildningen med en 

magisterexamen i socialantropologi och en i 

journalistik samt en kandidatexamen i statskunskap, 

och från hans uppväxt. 

Sällan är nog bakgrunden så väsentlig 

som när man ska beskriva Johannes Wahlström. 

När jag ber honom berätta börjar han med 

sin farmor och farfar. De flydde till Sibirien 

under andra världskriget och odlade en 

dröm om en socialistisk judisk stat. De bad 

om utresetillstånd för att åka till Israel. Den 

sovjetiska staten svarade med att sända farfadern 

till ett läger, där han avled. 

– Därefter uppfostrades min pappa att 

föra drömmen vidare. Han blev en inbiten 

sionist. 

När pappan Israel Shamir var drygt 20 år, 

på 60-talet, flyttade han till Israel. Några år 

senare flyttade farmor efter. 

Pappan blev bland annat talesman för Israeliska 

socialpartiet i Knesset, men samtidigt 

som han skördade framgångar i Israel, 

så blev han allt mer kritisk till systemet. 

Medan farmodern blev allt mer extrem Israelit. 

– Hon är en vacker människa, hon vårdar 

sitt lilla hus där hon odlar lite grönsaker 

och har ett trettiotal katter. Samtidigt som 

hon är en extrem sionist, hon var aktiv i partiet 

Moledet, en del av den terrorstämplade 

Kach-rörelsen, som förespråkar etnisk rensning 

av Israel/Palestina. Hon kan till exempel 

säga att en nagel från en jude är mer värd 

än allt blod från gojer. 

Johannes Wahlström säger sig förstå hur 

hon kunde bli det, samtidigt som han ”inte 

håller med henne ett skvatt”. 

– Hennes dröm började krackelera och det 

enda som finns kvar av drömmen är hennes 

lilla plätt med jord. Hon var framgångsrik 

inom universitetsvärlden i Sovjet men i Israel 

fick hon bara jobb som städerska. 

1981 föddes Johannes i London, familjen 

flyttade efter en månad till Israel. Hans 

mamma är svensk. Han har en storebror 

som är tre år äldre. 

– Jag började skolan när jag var 5 år gammal 

och gick ut gymnasiet när jag ännu inte 

fyllt 17. 

De bodde i Israel till 1988, då familjen flyttade 

till Moskva. Där arbetade pappan åt en 

av Israels största tidningar. När han i en artikel 

menade att palestinierna skulle kunna 

få återvända till sina områden i Israel likaväl 

som Krimtartarerna fick göra det efter perestrojkan, 

så avskedades han. 

– Mitt förhållande till omvärlden är annorlunda 

än de flesta andra svenskars, konstaterar 

Johannes Wahlström. Man kan säga 

att jag kommer från en judisk familj som 

alltid befunnit sig i opposition till det samhälle 

där den lever. 

Så småningom konverterade pappa Israel 

Shamir till kristendom och blev mordhotad 

och fick en skyddad identitet i Sverige, där 

han blivit svensk medborgare i och med giftermålet 

med Johannes svenska mamma. 

Föräldrarna skiljde sig i mitten på 90-talet. 

Pappan är kontroversiell, men Johannes 

Wahlström vill inte ta avstånd från honom, 

eller recensera hans åsikter. 

profilen 

Johannes wahlström 

”Journalistik som inte 

är kontroversiell är 

inget kul.” 

Han är bara 29 år, men har redan varit med om fler 

mediestormar än de flesta råkar ut för under en hel 

yrkeskarriär. Kanske beror det på en blandning av 

familjebakgrund och höga ideal. 

TexT Helena Giertta FoTo tomas oHlsson 

– I min familj är jag den enda som alla kan 

kommunicera med, jag vill att det ska fortsätta 

vara så. Om jag säger något om pappa 

så vet jag att det kan och kommer att användas 

emot honom. 

När jag trots det frågar om Israel Shamirs 

kontakter och hans positiva uttalande om 

till exempel Lukasjenko i Vitryssland, suckar 

han lite och säger att uttalandet låter som 

något hans pappa kan ha sagt, men vill inte 

kommentera mer. 

– Jag känner inte att jag behöver ta ställning 

till vad min pappa tycker och säger. Jag 

säger däremot gärna vad jag själv tycker och 

jag drivs av ett rättvisepatos. För mig handlar 

journalistik om att avslöja och påpeka 

missförhållanden. Därför är förstås rasism 

och xenoforbi helt främmande för mig. 

Den bild av pappan som framkommit i 

medierna, som antisemit och antidemokrat, 

känner han inte igen. 

– Min bild av honom ser annorlunda ut, 

men jag har inte läst så mycket av honom. 

Men det är inte bara pappan som gjort Joha 

n nes kontroversiell. När Johan n es Wahlström 

i Ordfront 2005 skrev om hur medierna 

behandlar Mellanösternkonflikten 

blev det mediestorm. 

– Jag tyckte det var märkligt att det fanns 

så lite forskning kring detta. Därför gjorde 

jag min magistereruppsats i det. När jag 

visade den för Ordfronts chefredaktör ville 

han ha en artikel. Jag hade ägnat ett års 

studier av mediernas bevakning i Israel och 

kunde visa på militärens censur, stängda 

byar, hur presskort användes för att förmå 

journalister att skriva vänligt om Israel. 

Artikeln fick rubriken ”Israels regim styr 

svenska medier”. Till stöd för tesen hade 

han intervjuat flera svenska journalister 

som beskrev svårigheter med att bevaka 

Israel. Cirka två månader efter att artikeln 

publicerats förklarade två av de sex citerade 

journalisterna att de blivit grovt felciterade 

och feltolkade. Sedan följde en stark kritikerstorm, 

som bland annat fick till följd att 

Johannes Wahlström blev av med sina upp- 


profilen 

drag och chefredaktören på Ordfront bad 

om ursäkt för artikeln. 

– Jag gjorde en del misstag, framförallt 

att jag inte säkrade mina intervjuer. Men 

jag gjorde också några andra fel, jag kallade 

en luthersk biskop för historiker i stället till 

exempel. Jag var 24 år, färsk journalist och 

blev för evigt stämplad. 

Ännu dras Ordfrontshistorien upp när 

Johannes Wahlströms namn kommer upp. 

Ordfrontsaffären fick konkreta personliga 

konsekvenser för honom, men han lärde sig 

också betydelsen av att vara extra grundlig 

i känsliga gräv och han fick inblick hur det 

var att hamna i ett drev. 

– Jag kan fortfarande göra misstag. Men 

Ordfrontshistorien hjälpte mig att välja vilken 

typ av journalistik jag vill göra. 

Enligt Johannes Wahlström finns det enkel 

journalistik, som handlar om att upprepa 

det som andra medier skrivit och det 

finns svår journalistisk som handlar om att 

hitta motsatsen, den andra sidan, nya vinklar 

på skeenden. 

– Jag försöker vidga debattramarna och 

inte nödvändigtvis ta för givet ”våra” sanningar. 

Johannes Wahlström är en ifrågasatt 

journalist. Hans inställning till journalistik 

har inte gjort det lättare. För att förklara 

för mig vad han menar med sin inställning 

säger han att han till exempel hellre skulle 

läsa en intervju med pastorn Åke Green än 

en med KG Hammar. Inte för att han delar 

hans uppfattning, utan för att han inte vet 

vad Åke Green tycker. 

– Det finns någon sorts tyst överenskommelse 

om att vissa personer och vissa åsikter 

inte ska få förekomma. I den svenska 

kulturen strävar vi efter att tycka lika, vi är 

icke-konfrontatoriska. 

Men motsatta åsikter behövs, menar han 

och tar som exempel vår hand. 

– Fingrarna pekar åt samma håll, men 

tummen går lite åt motsatt håll. Men utan 

tummen skulle vi inte klara de enklaste saker, 

som att hålla en kaffekopp. Det är i diskussioner 

som tankar föds, det är i motsatsförhållanden 

som tanken raffineras. 

Under några år arbetade Johannes Wahlström 

på tidskriften Tromb, som blev Årets 

tidskrift 2006. Under den tiden fick han ett 

mejl från en person som skulle starta en internetresurs 

med hemliga dokument. 

– Mejlet kom från Julian Assange och när 

han kom till Stockholm tog vi en fika på Kulturhuset. 

Han ville ha en bas i Sverige och 

erbjöd mig att bli utgivare i Sverige, men 

jag tackade nej. 

Sen hade de sporadiska mejlkontakter 

under en tid. I början av 2010, när Irakfilmen 

släpptes på Wikileaks, gjorde Johannes 

Wahlström en längre intervju med Julian 

Assange, som publicerades i Aftonbladet. 

– Då hyste han fortfarande en förhoppning 

om att ha en bas i Sverige. 

Johannes Wahlström kontaktade Föreningen 

grävande journalister och tillsammans 

bjöd de in Assange till Sverige. Och 

de träffades även under hösten vid några tillfällen. 

Däremot var Johannes Wahlström i 

Kazakstan för att spela in en dokumentärfilm 

som kommer ut i höst, Sea Tomorrow, 

när anklagelserna om våldtäkt kom. 


Jag kan fortfarande göra misstag. Men 

Ordfrontshistorien hjälpte mig att välja 

vilken typ av journalistik jag vill göra” 

– Processen kring utredningen var konstig, 

först lades undersökningen ner, och 

sedan togs den upp igen. För mig är det uppenbart 

att det finns politiska intressen inblandade. 

Tror du att åklagarväsendet häktat Assange 

för att politiker vill det? I så fall vilka? 

– Nej det tror jag inte. Men det fanns en 

politisk vilja att sätta fokus på detta i stället 

för de dokument som Wikileaks just 

släppt. När det gäller skuldfrågan kan jag 

inte uttala mig. Men det blev i alla fall fokus 

på detta i stället. Jag tror att det amerikanska 

försvaret påverkat internationella 

medier. 

Men Johannes Wahlström kan också förstå 

att det finns ett intresse av att bevaka om 

en känd person anklagas för sexuella förbrytelser. 

Samtidigt tycker han att det ska sättas 

i relation till vad dokumenten berättade 

om; de tusentals offer för sexuella övergrepp 

som gjorts i kriget. 

– Visst ska han stå till svars, men för mig 

som medborgare är det viktigare vad en stat 

har gjort för övergrepp än vad en privatperson, 

även om han är offentlig, har gjort. 

Men det grundläggande problemet är att fokus 

flyttades och att Wikileaks kunde misstänkligöras. 

Han menar att även debatten om hans 

egen roll för Wikileaks har haft samma syfte. 

– Jag kan inte uttala mig för Wikileaks. 

Jag har ingen position där. Visst, jag fick 

materialet i förväg, men det hade vem som 

helst kunnat få. Det hade bara varit att fråga. 

Hundratals journalister fick dessutom förfrågan, 

men många tackade nej. 

Hans arbete med Wikileaks dokument 

ledde bland annat till en dokumentär på 

SVT, där han tidigare arbetat åt Dokument 

Inifrån. 

Men visst är han en varm förespråkare för 

Wikileaks arbetsmetoder. 

– Styrkan ligger i att källorna finns där för 

alla att granska. 

Att vara kontroversiell journalist har sina 

sidor. Allt som oftast anklagas Johannes 

Wahlström bland annat för att vara antisemit. 

Hur är hans syn på judar? 

– Vad ska jag svara? Jag är omskuren och 

uppvuxen i en judisk familj. Rasism är mig 

främmande. Jag tänker inte gå i svaromål 

angående min pappas uttalande. 

Är det värt att vara så kontroversiell, att få 

sitt namn så ifrågasatt? 

– Journalistik som inte är kontroversiell 

är inget kul. Journalister kan motarbetas 

på många sätt. I Ryssland riskerar en granskande 

journalist att dödas. I Sverige kan 

man bli avskedad. 

Kan du nämna någon grävande journalist 

som blivit avskedad för något han/hon 

gjort? 

– Ja, jag avskedades för att jag skrivit kontroversiell 

journalistik (syftar på Ordfrontshistorien. 

reds anm.). 

Och Johannes Wahlström har inga planer 

på att lämna den sorten journalistik. 

– Jag skulle vilja göra en dokumentärserie 

om dissidenter i världen, även i Sverige. 

Vem är dissident i Sverige? 

– Jag tror att vi har många fler dissidenter 

än vad vi skulle vilja erkänna, deras namn 

får vi bekanta oss med om jag hittar tillräckligt 

modiga filmskapare för att förverkliga 

idén. 

namn 

Johannes Wahlström 

Ålder 

29 

familj 

Far, mor och bror. 

Bor 

Stockholm 

drivkraft 

Medlidande. När jag 

var fem bodde jag i 

ett stort hus i Jaffa, 

våra grannar var en 

fattig palestinsk familj 

som hade byggt 

en hydda intill en av 

våra väggar. Jag föraktade 

och såg ned 

på dem. En gång tappade 

jag en glasskål 

i min brors huvud så 

att han blödde kraftigt 

. De enda som 

kunde hjälpa oss var 

våra grannar. De tog 

hand om oss som 

om vi vore deras 

egna barn. Efter det 

grät jag varje gång 

jag såg fattigdom 

och svält.

Östgöta Correspondenten ingår i koncernen NTM AB som är ägare till prenumererade morgontidningar, 

gratistidningar, TV-stationer, radiokanaler, digitala medier, eventbolag, distributionsbolag 

och tryckerier. Koncernen är verksam, förutom i Östergötland, även i Uppland, Norrbotten och på 

Gotland. Några av de varumärken som ingår i koncernen är tidningarna Norrköpings Tidningar, 

Upsala Nya Tidning, Extra Östergötland, Norrbottens Kuriren, Norrländska Socialdemokraten, 

Västerviks Tidningen, Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda, Folkbladet och radiostationerna 

East FM, Bandit och Rix FM, samt Tv-stationerna 24nt, 24corren, 24unt och 24norrbotten. 

Koncernen omsätter 1.700 Mkr och har ca 1.600 anställda. 

Corren söker 

Sommarvikarier 

Vill du sommarjobba på en av Sveriges mest framgångsrika redaktioner? 

Då väntar ett antal sommarvikariat på Östgöta Correspondenten, Corren.se 

och tv-kanalen 24Corren. 

Vi söker reportrar, fotografer, redigerare, videoreportrar, programledare och 

webbredaktörer till våra redaktioner i Linköping, Motala, Vadstena, Mjölby, 

Kisa och Åtvidaberg. Vi söker också reportrar/redigerare till sport-, ledar- 

och kultur/nöjesredaktionerna samt medarbetare till vår taltidning. 

Corren arbetar med det redaktionella systemet News Pilot. Redigering sker 

i Indesign. Körkort är ett krav och dessutom måste du ha fotovana för att 

arbeta på lokalredaktion. Vi förutsätter att du har journalistutbildning samt 

viss arbetslivserfarenhet. 

Personligt brev, CV och referenser vill vi att du mejlar senast 18 februari till 

helena.lundberg@corren.se 

Frågor om vikariaten besvaras av administrativa 

chefen Helena Lundberg, tel. 013-28 01 52. 

Vid fackliga frågor, kontakta: 

SJF, Zenaida Hadzimahovic tel. 0142-36 96 26. 

Vill DU jobba hos oss i sommar? 

Redigerare och reportrar 

Vi är den största 

leverantören 

av tv-sidor 

till svenska 

dagstidningar. 

sökes till TT Spektra 

Vi producerar 

också färdiga 

sidor inom 

nyheter, sport 

och spel. 

23 Journalisten 27 JANUARI – 16 FEBRUARI 2011 

Vi levererar 

featurereportage 

och nöjes- och 

kulturnyheter 

dagligen! 

Läs mer om sommarvikariaten på www.ttspektra.se 

TV4 sVerige söker 

redakTionschef 

och nyheTschef 

REDAKTIONSCHEF VÄST 

Vi söker en driven publicist och stabil och tydlig ledare 

till våra redaktioner i region Väst. Som redaktionschef 

ansvarar du för den redaktionella verksamheten och 

nyhetssändningarna i Göteborg, Borås, Trollhättan, 

Skaraborg och Värmland. Du är ansvarig utgivare och 

har personal- och budgetansvar för drygt 40 medarbetare. 

Du ingår i TV4 Sveriges redaktionsledning och 

i upp-draget ingår bland annat att leda andra chefer. 

NYHETSCHEF VÄXJÖ 

Vi söker en journalistisk motor och självgående chef till 

Växjö. Som nyhetschef ansvarar du för nio medarbetare 

och i arbetet ingår bland annat att arbetsleda videoreportrar, 

även på distans på våra lokalredaktioner i 

Kalmar och Karlskrona. Du har det dagliga ansvaret för 

våra nyhetssändningar och lokala nyhetssajter. Du har 

också personal- och budgetansvar. 

För mer information och för att söka 

tjänsterna, besök tv4gruppen.se under 

rubriken lediga tjänster. 

TV4 Sverige AB är ett helägt dotterbolag inom TV4-Gruppen med cirka 

300 anställda. Verksamheten består av lokala nyhetssändningar i TV4 och 

nyhetssajter från 25 orter samt försäljning av lokal reklam i TV4:s tablå från 

30 olika områden. TV4 Sverige AB har ambitionen att vara det självklara 

valet för tittare och annonsörer.

metod&etik 

Så jobbar jag 

Tomas Izaias Englund, reporter 

på Tidningen Ångermanland, 

granskade en fastighets ägare 

som äger flera hyreshus i Västernorrland, 

bland annat i Sundsvall, 

Skellefteå och Härnösand. 

Fastighetsägaren gav honom en 

rejäl utskällning som man kan 

höra på nätet. 

”Tillsammans med kollegan Anna 

Wikner granskade jag en fastighetsägare 

som äger flera hus i Västernorrland 

och som haft många mäklaraffärer 

för sig. För att förstå vad han 

sysslade med beslöt vi granska hans 

bolag, följa penningströmmen och 

hur de rullat mellan hans olika bolag. 

Vi sökte i bolagsregistret och beslut 

om konkurser. Vår granskning 

tog oss från Skellefteå till Skåne, vidare 

över Atlanten till USA, där han 

har flera bolag, tillbaka över havet 

till Danmark. Vad vi fann var att han 

i dagsläget har 24 bolag och minst 

lika många som gått i konkurs eller 

upplösts. Inalles var det 50 bo- 

frågaN 

Har du blivit utskälld 

av någon 

du intervjuat? 

■ Det är inte bara 

Tomas Izaias Englund 

som har blivit 

utskälld som journalist. 

De flesta inom 

branschen verkar ha 

erfarenhet av det. 

Enkät: AF, PF, HG, 

HL 

Varför är Wikileaks så hyllat och journalistik 

så baktalad när vi gör all granskning de 

inte klarar? Sätt inte ljuset under skäppan!” 

Anna Burén 

Reporter på Sveriges Radio 

P4 Västerbotten. 

– Inte av någon jag 

intervjuat, men en 

pressansvarig ringde 

och hånade mig för 

en siffra som blivit fel 

i ett telegram. Han sa 

att jag borde gå och 

äta socker så att min 

hjärna skulle fungera 

bättre. Jag blev förvånad 

och upprörd, 

men släppte det efter 

någon timme. 


lag som vi försökte granska för att få 

en bild av vad han sysslar med. Men 

det var som att vandra i en myrstack 

utan karta och kompass. Vi ville ha 

en förklaring till varför 25 av hans bolag 

gått i konkurs. Det kanske fanns 

en förklaring till alla konkurser. För 

att få svar på våra frågor har vi vid 

foto gunilla nordlund / sr 

Margareta Benson 

Programledare, SVT ABC. 

– Ja. Ena gången när 

jag var ny på SVT och 

skulle ringa ärkebiskopen, 

och han blev 

helarg för att det var 

så tidigt på morgonen. 

Andra gången 

hade jag skrivit i Dagen 

att pastor Runar 

Sörgaard och Carola 

skulle ha julfirande 

för hemlösa. Runar 

Sögaard ringde och 

skällde ut mig för 

att jag hade föregått 

hans presskonferens. 

Frilansjournalisten Susan Ritzéns kommenterar pk-debatt 

enom Wikileaks på Twitter 17 januari. 

foto svt 

upprepade tillfällen försökt att nå honom. 

När han väl svarade fick jag det 

med besked. Han kallade mig bland 

annat ”Norrlänningajävel”. 

Berättat för 

Jenny Andreasson 

Nyhetschef, Falu Kuriren 

– Absolut, många 

gånger. Det är vid 

tillfällen när det är 

tuffa frågor. Jag reagerar 

med att prata 

långsamt och bli 

lugn. 

foto jonas ericsson 

Pär jansson 

Hör hela utskällningen på: 

http://www.journalisten.se 

Robert Jönsson 

Reporter, Ystads Allehanda 

– Det händer. Oftast 

är det i den typen av 

jobb när man granskar 

någon och mer 

eller mindre uttryckligt 

måste ställa frågan: 

fuskar du? 

foto tidningen ångermanland 

foto ystads allehanda 

webbkröNikaN 

Appen det 

enda mediet i 

framtiden? 

Nätet har dödförklarats 

av många tidningar 

och sajter under året 

som varit. Logiken 

har varit ungefär följande: 

allt fler använder 

appar (”applikationer” – program) 

i mobilen istället för att surfa till hemsidor. 

De chattar med varandra via Facebook 

istället för att mejla. De messar 

i mobilen istället för via msn. När nätet 

slog igenom under andra halvan av 

90-talet dominerade e-post och www. 

Men logiken är naturligtvis lite skev. 

All app-distribution och trafik (utom 

mobiloperatörernas sms) går fortfarande 

via internet, även om formaten 

inte längre domineras av e-post och 

www. 

Sedan iPad lanserades förra året 

har tv-kanaler och tidningar världen 

över satsat tid och pengar på att skapa 

appar för att distribuera sitt innehåll 

till tablet-användarna. De första nummer 

som publicerades i app-versioner 

av kända amerikanska tidningar 

som Wired och Scientific American 

sålde riktigt bra och mediahusens 

ägare jublade. Under andra halvåret 

gick siffrorna kraftigt och stadigt 

neråt och nu börjar det bli dags att 

utropa tidningen-som-app som ett 

mindre fiasko (i alla fall ekonomiskt). 

Inte bara för att läsarna börjar svika 

– det är svårt att infria deras förväntningar 

också på en teknisk nivå. När 

man betalar och laddar ner en app får 

man ofta en ”ny” upplevelse i form av 

rörlig grafik, och även om tidningarna 

lägger in bildspel och en del videor 

i sitt material är det svårt att konkurrera 

med programmerare och andra 

mjukvaruproffs. Mediehus är ju ofta 

duktigare på medier än på programmering 

– men topplistans appar består 

av kreativ kod, från inspirerade 

programmerare. Tidningarna kommer 

inte att kunna nå den nivån. De 

stora hittarna blir fortsatt underhållningsappar, 

inte lösnummer. 

Människan älskar information och 

det finns plats för alla format, men 

precis som att radion 

inte slog ut tidningen, 

tv:n inte radion och 

internet inte något annat 

medium så kommer 

inte läsplattan att 

slå ut tidningen – så 

räkna med fortsatt 

fragmentering och 

färre läsare/tittare per 

”kanal”. 

nanok Bie 

frilansjournalist

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

Flashbacktråden – årets gräv? 

Fler bidrag än någonsin tidigare 

har kommit in till 

Guldspaden 2011. Det mest 

omdiskuterade bidraget är 

Flashbacktråden om våldtäkterna 

i Bjästa, som har väckt 

frågan om en tråd kan klassas 

som ett journalistiskt gräv. 

Men alla 200 bidrag är med 

och tävlar, enligt juryn. 

Inför Gräv 2011 

Efter den andra nomineringsomgången 

har totalt 200 grävbidrag 

kommit in till Gräv 2011. Det är 61 

fler bidrag än förra året och nytt 

rekord. 

– Det blir mycket att göra för juryn, 

men det är roligt att det kommit 

in så många bidrag, säger 

Karl-Axel Jansson, ordförande i 

Föreningen Grävande Journalister. 

Ett bidrag som har väckt debatt 

är en diskussionstråd på sajten 

Flashback om våldtäkterna i Bjästa. 

Yasmine el Rafie och Carl Fridh 

Kleberg, som skickade in bidraget, 

anser att tråden var först med flera 

av de uppgifter som Uppdrag 

granskning uppmärksammade 

i reportaget ”Den andra våldtäkten”, 

som bland annat fick Stora 

journalistpriset. 

– I en tävling för grävande journalistik 

tycker vi att den som gjorde 

det först vinner, utan att säga 

att det ena är ett plagiat eller ens 

inspirerat av det andra. Men jag 

vill reda ut två potentiella missförstånd: 

dels att vi inte gör det här 

som ett påhopp på eller hint mot 

Uppdrag granskning, de har gjort 

ett jättebra jobb. Och dels att det är 

just den tråden vi nominerar, inte 

Flashback i allmänhet, säger Carl 

Fridh Kleberg. 

Tråden består av inlägg från privatpersoner 

och nämns i Uppdrag 

gransknings program som starten 

för själva nätmobbningen. Tråden 

började med inlägg som stödde 

pojken, men vände snabbt och bestod 

sedan i huvudsak av inlägg 

med uppgifter till flickornas fördel. 

Carl Fridh Kleberg ser ingen 

anledning till varför den inte skulle 

kunna vinna Guldspaden. 

– Tråden har alla egenskaper 

som man normalt kan associera 

till ett gräv. Det finns en kritisk 

granskande funktion, man tar 

fram och kontrollerar material. 

Att säga att det inte är ett gräv för 

att det är en tråd tycker jag är fel. 

På FGJs hemsida står det att 

Guldspaden ska gå till “de journalister 

– verksamma i svenska medier 

– som genom engagerad och kunnig 

journalistik avslöjat eller skildrat väsentliga 

förhållanden som allmänheten 

förut inte kände till.” 

– Det finns delar av det här som 

inte stämmer med regelverket, 

som att det ska vara journalister 

som gör grävet. Men det är juryn 

som avgör vilka bidrag som nomineras, 

säger Karl-Axel Jansson. 

Guldspadejuryn ska diskutera 

Flashbacktråden på sitt sammanträde 

den 28 januari, men den 

kommer inte att bedömas annorlunda 

än övriga bidrag. 

– Alla bidrag som skickas in tävlar. 

Vi har regelverket att förhålla 

oss till som yttre ram, sedan gör 

vi en kvalitetsbedömning utifrån 

det. Flashbacktråden skickades in 

redan i september, så det är ingen 

ny fråga för oss, säger juryordföranden 

Hanna Stjärne. 

Ett annat uppmärksammat bidrag 

är P3 Nyheters gräv om drogtester 

på skolor. Reportrarna Lars- 

Peter Hielle och Ulrika Lindqvist 

undersökte elevers möjlighet att 

säga nej till frivilliga tester. 

De bad justitieminister Beatrice 

Ask och dåvarande ordföranden 

i justitieutskottet Thomas Bodström, 

båda förespråkare av frivilla 

drogtester, att genomföra ett drogtest. 

Thomas Bodström sa först ja, 

men ångrade sig när han fick reda 

på vilka substanser han skulle testas 

för. 

– Jag tror att han ville visa på en 

princip, att man kan säga nej. Men 

resultatet blev i stället precis det vi 

skärmdump från flashback 

mer 

■ På Gräv 

2011 kommer 

det att debatteras 

om 

forum som 

Flashback är 

källor eller 

journalistik. 

ville visa, hur ifrågasatt man blir 

om man nekar, säger Lars-Peter 

Hielle, som tillsammans med Ulrika 

Lindqvist gjorde grävet. 

Thomas Bodströms vägran fick 

stor uppmärksamhet och frågan 

om drogtester i skolan togs bland 

annat upp i TV4s utfrågning av Alliansen 

inför valet. 

– Vi hade nog inte kunnat drömma 

om att det skulle bli ett sådant 

genomslag som det blev. Det är jättekul 

för P3 Nyheter, säger Lars- 

Peter Hielle. 

Ett grävbidrag som väckte 

starka reaktioner i den organisation 

som granskades var Kyrkans 

Tidnings granskning av avgångar 

i Svenska kyrkans kansli. 

Det började med ett kortfattat 

pressmeddelande om att generalsekreteraren 

för kansliet avgick 

från sin tjänst. Någon närmare 

förklaring gavs inte och det fanns 

inte heller någon kommentar från 

generalsekreteraren, vilket fick reportrarna 

Lennart Lundberg och 

David Qviström att börja undra. 

När ytterligare två enhetschefer 

avgick i samma veva började de 

granska kansliet. 

– Det visade sig handla om generalsekreterarens 

hantering av 

informationschefens avgång. Avgångarna 

kostade kyrkan över 9 

miljoner kronor i avgångsvederlag, 

allt på grund av en konflikt 

mellan två gubbar som en gång 

var barndomsvänner, säger David 

Qviström. 

I Svenska kyrkan kritiserades 

de höga avgångsvederlagen 

och Lennart Lundberg gör nu en 

uppföljande granskning av hur 

mycket pengar som läggs på personalbantning 

i kyrkokansliet. 

Vilka bidrag som juryn nominerar 

till Guldspaden är ännu inte 

klart. Gräv 2011 hålls i Växjö den 

25 till 27 mars. 

AnnA de LimA FAgerLind 

webbredaktör 

fotograf 

SOMMARJOBB I SKÅNE 

Vill du jobba på någon av tidningarna i Skåne i sommar är du 

varmt välkommen att söka jobb via www.kompetensiskane.se. 

Kompetens i Skåne är bemanningsföretaget som rekryterar och hyr ut journalister i 

Skåne. Våra medarbetare arbetar idag på Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda, 

Ystads Allehanda, Kvällsposten, City, Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. 

Kompetens i Skåne är ett helägt dotterbolag till Sydsvenska Dagbladets AB. 


METOD & ETIk 

krönIka 

Låt alla röster få träda fram 

I 

Det sägs, numera rätt 

ofta, att Sverige behöver 

en ny berättelse. Vad betyder 

då detta? 

Vikten av och rätten att 

berätta för omvärlden 

är kärnan i yttrandefriheten. I ett 

välfungerande demokratiskt samhälle 

har individer rätt att äga sin 

egen tanke, formulera den och 

utrycka den öppet. För att undvika 

eventuella missförstånd vill 

jag understryka att friheten att utrycka 

sig inte är detsamma som 

att det är en mänsklig rättighet att 

bli publicerad i medier eller beviljas 

statlig finansiering. Många 

verkar förväxla negativa rättigheter 

med positiva, så även journalister. 

Med fri- och rättigheter som 

fundament för hur samhället ska 

ordnas, och med yttrandefriheten 

som dess grundpelare, står det 

alltså var och en fritt att forma och 

utrycka sin berättelse. Men vad 

händer i ett demokratiskt samhälle 

som inte förmår eller kanske 

rent av inte verkar vilja lyssna 

på vissa berättelser, som vill tysta 

vissa röster? 

Trots att det råder yttrandefrihet 

i vårt land finns det många 

grupper som inte känner sig hörda 

och sedda, vilket också speglar 

det minskade förtroendet för 

pressen. Det tydligaste beviset är 

Sverigedemokraternas framgångar. 

Vi vet att många som röstade i 

valet röstade mot etablissemangen 

snarare än för SDs politik. 

Många undrar hur det kunde bli 

så. 

Unga som växer upp i miljöer 

präglade av hög arbetslöshet känner 

allt mer att deras röster inte 

räknas; de känner att de erfarenheter 

och berättelse som de bär 

på inte verkar intressera samhället 

och i värsta fall att etablissemanget 

försöker tysta dem. Dessa 

unga människor är lätta att rekrytera 

till kriminalitet, främlingsfientlighet 

och religiös fanatism. 

Trygga medborgare som litar på 

vårt samhälles institutioner och 

har tilltro till framtiden söker sig 

sällan till ickedemokratiska rörelser. 

Unga och identitetssökande 

är däremot lätta byten. Vi är där 

nu i Sverige. För första gången 

på mycket länge växer det nu upp 

en generation som aldrig har sett 

sina föräldrar arbeta. Vad gör det 

med en människa och vad säger 

det om journalistiken att deras si- 

26 Journalisten 27 januari – 16 februari 

”Vi måste som kår ta 

större ansvar för de 

berättelser som inte 

får eller bereds plats i 

det offentliga samtalet. 

Konsekvenserna 

av en homogen och entydig 

berättelse drabbar 

oss alla.” 

DilsA 

DeMirBAgsten 

journalist & debattör 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 

Journalisten.se 

Journalistens 

krönikörer 

Andreas Ekström 

Dilsa Demirbag-Sten 

Jesper Bengtsson 

Ulrika Knutson 

Enbart på webben: Kjell Häglund, Karin Widén och 

Paul Frigyes. 

tuation får vika för ytterligare en 

nöjes- och livsstilsbilaga? 

Kanske är det så att vi allt för 

ofta redan har svaret när vi bevakar 

förorterna och bråken som 

ibland blossar upp i de områden 

som präglas av hög arbetslöshet. 

Kanske kan vi bryta mönstret 

”journalist bekräftar redan stigmatiserade 

roller om förorten och 

boende” genom att be barnen och 

ungdomarna om deras berättelser 

och öppet möta de erfarenheter 

som uttrycks genom att bereda 

plats för dessa röster och erfarenheter, 

också på redaktionerna. 

Många har tidigare påpekat ho- 

illustration catharina nygård holgersson 

mogeniteten inom vår kår, försöken 

att åstadkomma förändring 

kommer nyckfullt och leds av enstaka 

eldsjälar. När Aftonbladet 

drog igång ”Vi gillar olika”-kampanjen 

för att markera sitt avståndstagande 

mot SD och skjutningarna 

i Malmö var det svårt att 

inte klassa initiativet som floskelkampanj 

i syfte att stärka varumärket. 

Jag är nog inte den enda som 

undrar över Aftonbladets bristande 

självinsikt och hur man tänkte 

när man uppmanar alla andra till 

mångfald samtidigt som man själv 

lider en stor brist på dito. 

Men det handlar inte om en enskild 

journalist och tidning. Vi 

måste som kår ta större ansvar 

för de berättelser som inte får eller 

bereds plats i det offentliga 

samtalet. Konsekvenserna av en 

homogen och entydig berättelse 

drabbar oss alla. Minskat förtroende 

för pressen är varken stärkande 

för vår yrkesheder eller bra 

för affärerna. 

Det som skulle stärka den gemensamma 

svenska berättelsen är 

inte en tydligare och entonig berättarröst 

utan en som är stark i sin 

rikedom av erfarenheter och drivs 

av en genuin nyfikenhet och insikt 

om att alla vill och kan berätta. En 

sådan berättelse kan samla oss alla 

för en gemensam vision om ett 

Sverige som fortfarande försöker. 

Vilka vill lyssna till dem vars röster 

inte alltid är bekväma eller ”goda”? 

näTkOMMEnTarEr 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 

Journalisten.se, 10 jan 

”Yrkesstolta journalister ogillar skvaller, 

av princip. Däremot tycks skvaller 

vara det förnämligaste man kan publicera 

– om det kommer från Wikileaks. ” 

Paul Frigyes på Journalisten.se 

Camilla | 10 jan 

■ Fast det är väl inte helt oviktigt, att Wikileaks 

kunnat visa på det som många förstått, 

att tex många upphovsrättslagar som införts 

i Sverige varit typ beställningsjobb från 

den amerikanska regeringen/industrin? 

(...) Jag tycker att man som medborgare 

känner sig ganska ”maktlös” inför dessa 

fakta. För vem vänder man sig till, när inte 

ansvariga politiker vill säga sanningen? 

Kenneth | 11 jan 

■ Paul Frigyes sällar sig till de som låtsas 

att Wikileaks material bara är skvaller. (...) 

Kanske är inte avslöjandena “omvälvande” 

men tillräckligt bra för att världens stora 

medier lagt ner ett enormt arbete kring materialet 

liksom USA tillgripit extraordinära 

åtgärder mot Wikileaks. Skulle allt detta 

skett om det bara var lättviktigt material 

som vi redan kände till? 

Paul Frigyes | 11 jan 

■ Camilla & Kenneth visst fanns avslöjanden 

som visade på skeenden som tidigare inte var 

öppna – om än anade. Men den stora nyheten 

var enligt min åsikt ändå fenomenet ”hemliga 

dokument” i sig, som lite FÖR väl passade in i 

ett journalistiskt tacksamt mönster av “avslöjanden”, 

“hemliga dokument” och “storpolitik”. 

Vad blir nästa avslöjande? Törhända att 

Carl Bildt under en hemlig överläggning i USA 

sagt att han inte är socialdemokrat? 

Journalisten.se 13 jan 

”Att tillhöra journalistkåren 

innebär ständigt risk för att bli avtrubbad. 

Mer specifikt; vi är drillade intill 

besatthet i att förhålla oss neutrala och 

rationella, fristående från det som rapporteras.” 

Karin Widén på Journalisten.se 

Boa | 17 jan 

■ Det är inte fel att vara personlig och sörja 

med de sörjande – men du är samtidigt representant 

för dina läsare som troligen är 

mer intresserade av ämnet som sådant. 

Dvs om du har någon tanke bakom att du 

valde just den eller de personerna. 

Journalistik med enbart engagemang är 

lite som att blåsa såpbubblor. Snyggt men 

inte särskilt tungt vägande.

Södermanlands Nyheter är en 6-dagars morgontidning med Nyköping som huvudort. Tidningen har en dominerande marknadsposition 

i fyra kommuner: Nyköping, Oxelösund, Gnesta och Trosa. Upplagan är 25 500 exemplar. Södermanlands Nyheter AB inklusive tre 

dotterbolag, omsätter 155 MSEK och har 152 anställda. 

I sommar satsar vi ännu mer! 

På sommaren har våra prenumeranter ännu mer tid att läsa. Därför satsar vi extra mycket på 

sommartidningarna 2011! 

Inför sommaren söker vi dig som älskar att berätta om 

sådant som engagerar våra läsare – i ord, bild och tidningsuppslag! 

Vi behöver redigerare, fotografer, reportrar, 

redigeringskunniga sportreportrar, familjeredaktör och 

kulturredaktör. 

Du ska ha journalistutbildning eller erfarenhet av journalistiskt 

arbete på en dagstidning. Till reporterjobben bör 

du ha körkort, för lokalredaktörsjobben helst även tillgång 

till egen bil. 

TT sitter i lokaler vid Slussen i Stockholm. 

TT är Sveriges ledande nyhetsbyrå. Hos oss står nyheterna i centrum, dygnet runt och året runt. 

SOMMARVIKARIER 

NYHETSREPORTRAR • REDIGERARE • WEBBREDAKTÖRER 

sökes till TT:s redaktion i Stockholm samt till TT:s redaktioner 

i Göteborg och Malmö. Läs mer om tjänsterna på www.tt.se 

Frågor om vikariaten ställer du till personalassistent 

Helene Burlin, tel 0155/767 42. Fackliga frågor besvaras av 

SJF-klubbens ordförande Tommy Kägo, tel 0155/767 03. 

Din ansökan med arbetsprover och referenser mejlar 

du snarast till helene.burlin@sn.se senast fredagen den 

25 februari. Skriv tydligt vilka vikariat du är intresserad av. 

27 JANUARI – 16 FEBRUARI 2011 Journalisten 27

fackligt 

UNt vill förlänga arbetstiden 

■ ”Vi förbereder oss för sämre tider och behöver de resurser som det centrala avtalet ger oss” 

Ledningen för Upsala Nya 

Tidning har sagt upp det lokala 

avtalet och vill förlänga 

arbetstiden. Enligt journalistklubbens 

beräkningar 

skulle det leda till att de anställda 

jobbar 20 dagar fler 

per år. 

UNTs ledning anser att det lokala 

avtalet på tidningen är för frikostigt 

där de som arbetar dagtid 

jobbar 37,5 timmar i veckan 

och de som arbetar obekväma tider 

har 34 timmar i genomsnitt. 

I avtalet står det även att anställda 

jobbar halv dag före röd dag och 

är arbetsbefriade julafton, midsommarafton, 

nyårsafton och 

valborg. 

Tidningsledningen har sagt 

upp det lokala avtalet och vill att 

arbetsveckan ska vara 40 timmar. 

Ledningen har för journalistklubben 

föreslagit att det 

centrala avtalet mellan Journalistförbundet 

och Tidningsutgivarna 

ska gälla, där det inte står 

något om att julafton och andra 

stora helgdagar ska vara arbetsbefriade. 

– Som situationen för medier 

ser ut i dag har vi inte råd med 

ett så generöst avtal. Vi förbereder 

oss för sämre tider och behö 


ver de resurser 

som det centrala 

avtalet ger 

oss, säger Lars 

Nilsson, UNTs 

chefredaktör. 

Enligt journalistklubben 

på 

lars Nilsson 

UNT skulle en 

förlängning av 

arbetstiden där alla måste jobba 40 

timmar i veckan, samt nio till halv 

sex på julafton, midsommar, nyårsafton 

och valborg leda till att journalisterna 

måste jobba 20 fler dagar 

per år, utan någon ekonomisk 

kompensation. 

– Vi förstår inte hur ett modernt 

medieföretag kan tro att 

det bästa sättet att höja effektiviteten 

är att förlänga arbetstiden. 

I ett kunskapsföretag ska man 

måna om personalen så att den 

är kreativ och gör en bra produkt 

som folk vill läsa. Detta är att gå 

i fel riktning. Ledningen tror att 

detta är ett verkstadsföretag som 

tillverkar kullager eller bilar, säger 

journalistklubbens ordförande 

Johannes Nesser. 

Ledningen vill även säga upp 

avtalet om två extra kompdagar 

som ligger inbakat i de lönerevisioner 

som genomfördes 1979 

Protest på tV4 mot porrkanal 

Bägge jämställdhetsombuden i 

TV4s journalistklubb avgick i protest 

mot att TV4s dotterbolag Canal 

Plus sänder porrfilm. 

Arbetsförhållandena i porrbranschen 

och det sätt på vilken porrutbudet uppfattas 

var orsakerna till att jämställdhetsombuden 

lade ner verksamheten. Klubben 

menar att TV4 inte bör förknippas 

med porrbranschen och har under en 

tid krävt ett stopp för porrutbudet på dotterbolaget 

Canal Plus, som TV4 köpte 

2008. 

Eftersom TV4-ledningen inte har 

velat följa jämställdhetsgruppens krav 

valde ombuden Helena Gissén och 

Andreas Bjunér att avgå. 

I ett brev till ledningen den gångna 

veckan skrev ombuden: ”Vår uppfattning 

är att det inte är meningsfullt att 

bedriva jämställdhetsarbete i ett företag 

vars ledning markerat lågt intresse 

för viktiga aspekter av jämställdhetsfrå 

foto jörgen hagelqvist 

gan. Enligt de flesta företag och organisationer 

som har ambitioner i CSRfrågor 

(Corporate social responsability) 

hör den traditionella porrindustrin till 

de branscher man inte vill förknippas 

med.” 

Undertecknarna föreslog att jämställdhets 

och mångfaldsgruppen läggs 

ner och att mångfaldsarbetet fortsätter i 

en annan form. Enligt Andreas Bjunér 

handlar avgången i första hand om en 

facklig sympatiaktion, alltså att TV4 inte 

borde stödja en bransch med illa beryktade 

arbetsvillkor. Men Bjunér menar att 

omoralen också ligger i själva publicistiken, 

alltså det sätt på vilket sexualiteten 

gestaltas. 

Helena Gissén uppger att hon tappade 

motivationen efter att hon förstått 

att Canal Plus skulle fortsätta 

porrsändningarna. Hon ville inte riskera 

att sitta kvar som ett alibi i jämställdhetsgruppen. 

Gissén vill inte 

kommentera vilka villkor av porrbran 

Vi förstår 

inte hur ett 

modernt 

medieföretag 

kan 

tro att det 

bästa sättet 

att höja 

effektiviteten 

är att 

förlänga arbetstiden.” 

Johannes Nesser 

och 1986. Kompdagarna var 

kompensation i stället för löneglidning. 

– Lönerevisionen är ett avtal 

som inte går att 

säga upp. Om 

ledningen skulle 

vilja det måste 

lönen räknas 

upp från 1979 

och 1986, säger 

Johannes Nesser. 

Han tror att 

om ledningen 

Johannes 

Nesser 

får igenom sin förlängning av 

arbetstiden kommer många att 

skriva upp övertid, något som 

många inte gjort tidigare. 

– Det kommer att bli dyrt för 

företaget. Anställda har tidigare 

skänkt bort den tid de jobbat 

över. Tacken för allt slit de gjort 

och den egna tiden de skänkt till 

företaget är förlängd arbetstid 

utan kompensation, säger Johannes 

Nesser. 

För några år sedan hände samma 

sak på två andra tidningar 

som ingår i NTM: Norrköpings 

Tid ningar och Östgöra Correspondenten. 

Det lokala avtalet 

sades upp. Även här var stridsfrågan 

arbetstiderna: arbetsveckans 

längd, ledighet före röd 

dag och att man ska jobba aftnar 

schen hon specifikt vänder sig mot. 

I ett mejlsvar bekräftar hon att det inte 

bara är branschens arbetsvillkor utan 

även handlar om dess gestaltning. 

”Är man det minsta påläst om hur den 

traditionella porren uppfattas, framför 

allt av unga kvinnor, blir man snarast förbryllad 

av att det inte förs en mer intensiv 

debatt i frågan. Vi är förvånade över att 

TV4gruppen som har höga ambitioner i 

andra etiska frågor inte tar den här frågan 

på större allvar”, skriver hon. 

TV4s VD Jan Scherman framträdde i 

den egna kanalens säsongspremiär för 

Kvällsöppet i förra veckan, och tyckte 

att det är acceptabelt att visa porr filmer 

mitt i natten, i betalTV och under strikt 

kontrollerade former. 

TV4s kommunikationschef Gunnar 

Gidefeldt, beklagar jämställdhetsombudens 

reaktion. 

– Det är synd att det blivit så stort fokus 

på en fråga som har med innehåll att 

göra. Det finns en rad andra frågor om 

foto staffan Claesson 

innan storhelger. Ärendet gick 

vidare till centrala förhandlingar. 

Det hjälpte dock inte och anställda 

på NT och Corren följer 

nu arbetstiderna enligt kollektivavtalet. 

Journalistklubben misstänker 

att UNT vill att samma arbetstider 

ska gälla inom alla tidningar 

inom NTMkoncernen. 

– De flesta större koncerner 

som Schibsted, Bonnier och 

Stampen har inte enhetliga arbetstider 

utan hittar lokala lösningar. 

DN, Expressen och DI 

har olika arbetstider, säger Johannes 

Nesser. 

Har förslaget om ändrade arbets 

tider någon att göra med 

att uNT numera ingår i NTMkon 

cer nen? 

– Förändringen hade kommit 

i alla fall. De flesta tidningar utanför 

storstadsområdena har 40 

timmars arbetsvecka. Det är vi 

på UNT som haft ett annan arbetstidsmått. 

Vi borde kanske ha 

gjort förändringen för flera år sedan, 

säger Lars Nilsson. 

Förhandlingar mellan journalistklubben 

och ledningen har 

inletts. 

PÄr JaNssON 

Fotnot: UNT ägs till 50 procent av 

NTM och till 50 procent av en stiftelse. 

jämställdhet där vi har haft en tät dialog, 

så jag tycker att avhoppen är tråkiga. 

Vilka kontroller av era porrleverantörers 

arbetsförhållanden gör ni? 

– De personer som arbetar med inköpen 

kollar upp bolagen enligt vissa kriterier. 

Vi försöker köpa från leverantörer 

som är så schyssta som möjligt. Det 

finns absolut oseriösa aktörer i branschen 

och de väljer vi att inte handla 

från. Vi väljer i första hand bolag som 

kan visa upp garantier för rimliga arbetsvillkor. 

Sara Stenman, ordförande i TV4s 

journalistklubb, är övertygad om att arbetet 

med ökad jämställdhet och mångfald 

kommer att fortsätta: 

– Vi kommer självklart att driva det vidare 

på något sätt och det i samverkan 

med företagsledningen. Spontant ser 

jag inga stora brister i dess vilja i att medverka 

för jämställdhet och mångfald. De 

gör i alla fall sina kartläggningar av löner, 

säger Sara Stenman. 

Paul Frigyes

Fråga Förbundet 

■ Här kan du ställa fackliga frågor till Journalistförbundets 

experter. Ett urval av frågorna 

publiceras här eller på Journalisten.se. Mejla 

frågan till: fragaforbundet@journalisten.se. 

? Jag arbetar på en redaktion och har 

på min fritid samlat in lite material 

ihop med en kompis som är frilansfotograf. 

Han har fotat och jag har antecknat. 

Tanken är att resultatet ska bli en utställning 

för olika kulturhus i olika städer. 

Måste jag ha arbetsgivarens godkännande 

för detta?! /På säkra sidan 

! I alla anställningsavtal, oavsett kollektivavtalsområde, 

ligger en lojalitetsplikt 

gentemot arbetsgivaren. Man får alltså 

inte syssla med konkurrerande verksamhet 

eller med något som kan inverka skadligt på 

arbetsgivarens verksamhet. Som journalist 

får man inte utan arbetsgivarens tillstånd 

medverka i annan dags- eller veckotidning, 

eller i radio och television eller liknande. 

Alldeles oavsett om det är konkurrerande 

verksamhet så får man inte ha en bisyssla 

som inverkar menligt på arbetet i tjänsten. 

Även om en utställning på ett kulturhus 

knappast kan betecknas som konkurrerande 

verksamhet så är det ändå alltid bäst att 

ha ett skriftligt medgivande från arbetsgivaren. 

? 

Min mor har blivit svårt sjuk och jag 

behöver vara ledig. Måste jag ta ut 

semester? /Bekymrad 

! 

När en nära anhörig blivit svårt sjuk 

finns det möjlighet att utnyttja ”Lagen 

om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård 

(1988:1465)”. Du kan efter ansökan 

hos Försäkringskassan få närståendepenning. 

Du har rätt till ledighet från ditt 

arbete under motsvarande tid. Som närstående 

räknas inte bara anhörig, utan även 

den som har en nära relation med de sjuke, 

till exempel vänner eller grannar. 

Ytterligare information finns på Försäkringskassans 

hemsida. 

Förbundet 

har från 

årsskiftet 

bytt försäkringsgivare” 

? 

! 

Mer Fackligt på journalisten.se 

Jag har fått besked om att förbundet 

bytt försäkringsbolag. Vad innebär 

det för min hemförsäkring?/Orolig 

Förbundet har från årsskiftet bytt försäkringsgivare, 

från Folksam till If, för den 

olycksfallsförsäkring som ingår i medlemsavgiften. 

Det innebär också att det valfria tillägg 

som ger en utökad olycksfallsförsäkring flyttar 

till If. Övriga medlemsförsäkringar, som exem- 

Vi söker 

NYHETSCHEF 

till redaktionen i Falkenberg. 

pelvis hemförsäkring, kvarstår dock hos nuvarande 

försäkringsgivare. Samtliga försäkringar 

finns presenterade på förbundets hemsida. 

läs Mer 

■ Läs tidigare ställda frågor på www.journalisten.se/fragaforbundet 

Vår nyhetschef Per Ola Eriksson har dragit sig tillbaka efter lång och 

trogen tjänst, och som tillfällig ersättare har vi lyckats få Elisabet Bäck. 

Vi söker nu en ny nyhetschef med placering i Falkenberg. Tillsammans 

med Hallands Nyheters nyhetschef i Varberg ansvarar du för den 

redaktionella bevakningen på såväl kort som lång sikt. Vi arbetar med 

planeringsstyrd redigering, samt publicering i olika kanaler. Arbetet 

innebär således kontakt med webben samt med vår systertidning 

Hallandsposten, som vi har redaktionellt samarbete med. 

Du ingår i redaktionsledningen, och tillträde sker efter 

överenskommelse. 

Vi vill ha din ansökan senast tisdagen den 15 februari, 

och du skickar den till anders.svensson@hn.se eller 

Chefredaktören, Hallands Nyheter, 311 81 Falkenberg. 

Har du frågor är du välkommen att kontakta t f nyhetschefen Elisabet 

Bäck, 010-471 5255, eller chefredaktör Anders Svensson, 010-471 5259. 

Facklig information ges av Håkan Bergström, SJF, 070-287 2617. 

Mediabolaget i Halland AB är Hallandsposten och Hallands Nyheters moderbolag som 

i sin tur ägs av Stampen AB och Lidköpingspress AB genom Mediabolaget Västkusten AB. 

StAMpen-gruppen är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges 

största ägare av dagstidningar. Stampen äger också interaktiva möterplatser, tryckerier, 

distributionsbolag och radiostationer. Stampen omsätter mer än 5 miljarder kronor. 

För mer information: www.stampen.com 


F OTO: MAGNUS HALLGREN OCH ROBERT HENRIKSSON 

Jobba på Dagens Nyheter i sommar 

Som sommarvikarie på Dagens Nyheter, Sveriges ledande morgontidning, ska du väcka känslor och engagemang. 

Du kommer att läsas av och kanske stöta dig med makthavare. Din uppgift är att ge dina läsare nya insikter. 

Men även att överraska och underhålla. 

Rekryteringen av sommarvikarier till DN hanteras av Marieberg Media. Vi är ett Bonnierägt bemanningsföretag för journalister. 

Vi har vuxit kraftigt sedan starten hösten 2009 och har i dagsläget cirka 150 medarbetare. 

Vi söker: 

Redigerare, för både nyheter, sport och feature. 

Reportrar till papperstidningen. 

Redaktörer och reportrar till DN.se. 

Redigerare och redaktörer till DN+ för läsplattan. 

Fotografer och bildredaktörer. 

Nyhetsgrafi ker. 

Sök senast 

den 28 

februari! 

Vi svarar på dina frågor: 

Tobias Hellström, tobias.hellstrom@mariebergmedia.se, Mari-Louise Pettersson, mari-louise.pettersson@mariebergmedia.se. 

Sara Carlsson, sara.carlsson@mariebergmedia.se, svarar på fackliga frågor. 

Mejla ansökan med cv, referenser och arbetsprover senast måndag 28 februari till: dnsommarjobb@mariebergmedia.se. 

Marieberg Media AB är Sveriges snabbast växande medieföretag. 

Vi är ett Bonnierägt bemanningsföretag med cirka 150 medarbetare. 

Bland våra uppdragsgivare fi nns DN, Expressen, TV4, Dagens Industri och Bonnier Tidskrifter. Vi omfattas 

av kollektivavtalet mellan Medieföretagen och Svenska journalistförbundet för bemanningsföretag.

Vill du vara med 

och göra Sveriges mest 

lästa veckotidning? 

En av våra redigerare går vidare till 

en ny tjänst inom redaktionen, och 

därför söker vi nu hennes ersättare. 

Du som söker är redigerare/layoutare 

med tidningsvana. Du är snabb och 

stresstålig, kreativ och formsäker, och 

tvekar inte att sätta en rubrik eller 

stryka i en text. Redigeringsdesken 

består av ett väl sammansvetsat gäng, 

så samarbetsförmåga och personkemi 

är viktigt. 

Icakuriren utkommer med 45 nr/år samt ett antal 

specialbilagor. Redaktionen består för närvarande 

av 20 personer. Förlag: Forma Magazines AB. 

Varför så tyst 

om klimathotet? 

Helena om drömmar • Klappar som gör gott 

Hon skrev kungaboken • Test: Pepparkakor 

Nr 50 13 december 2010 22 kr 

Modernt julbord 

med Årets kock 

Helena om hjälpsamhet • Fina festsmycken 

Sänk din elnota • Vi testar vuxencharter 

Nr 1–2 3 januari 2011 25 kr 

Det stormar 

kring biblioteken 

aktuellt 

Vi har testat bästa 

familjespeleN 

Hela Sveriges veckotidning 

Kom i gång med 

uteträningen VinterVitt 

i KruKan 


Duka vackert till 

julfesten 

Helena om stadsbilder • Finaste granpyntet 

Vi testar plattänger • Design: Älskade 70-tal 

W Fanny och Alexanderjul i rött 

W Sparsmakat i naturtoner 

Nr 49 6 december 2010 22 kr 

Läsarnas julbord 

– bästa recepten! 

ICAKURIREN.SE – DIN BÄSTA KOKBOK PÅ NÄTET! 

Härlig helgmeny med 

italienska smaker 


MalMö – bakoM 

rubrikerna 


Turistmålen som 

snart försvinner 

Pernilla August om: 

W Regidebuten W Hollywood 

W Rädslor och livsval 


Icakuriren är Sveriges mest lästa veckotidning, och vår framgångsfaktor är 

en oslagbar mix av ämnen. Som en av fyra redigerare erbjuds du ett omväxlande 

och roligt jobb, och eftersom du kommer att arbeta med allt från mat-, 

inrednings- och trädgårdsjobb till mer nyhetsbetonat samhällsmaterial, reseguider, 

intervjuer med aktuella profiler och konsumenttester är det en fördel 

om du har en bredd i både kompetens och intresseområden. Du är förstås en 

fena på Indesign, och kan du Photoshop och Illustrator är det ett plus. 

Tjänsten är en tillsvidaretjänst. Tillträde 1 april.Skicka din ansökan via 

förlagets hemsida www.formapg.se senast 28 januari. 

Kontakta Icakurirens art director Helen Gunnarsson Pillay (08-728 24 47) 

eller chefredaktör Helena Rönnberg (08-728 24 39) om du har frågor om 

tjänsten. Kontaktperson för SJF är Anne Meisner (08-728 23 96). 

samhälle 

Vi söker 

Reportrar, redigerare 

TV4-Gruppen söker sommarVikarier 

Till TV4 Nyheterna, Nyhetsmorgon, Ekonominyheterna, TV4 Sport, 

Fotbollskanalen.se, Nyhetskanalen.se, TV4 Vädret och de lokala 

nyheterna söker vi: Reportrar, researchers, programledare, redaktörer, 

webbreportrar, videoreportrar, meteorologer… 

Läs mer på tv4.se/sommarvikarie 

Stockholm får en ny lokaltidning. Under våren ska vi 

etablera lokaltidningen Norra Sidan i området kring Järva i 

Stockholm. 

Vi söker en en driftig och självgående reporter som gillar att 

göra tidning tillsammans med de boende i området. Du ska 

gärna fotografera också. Tjänsten är på 50 procent. 

Vi söker också en duktig redigerare som vill ha frilansuppdrag. 

Ansökan inklusive arbetsprover och referenser skickas 

till rouzbeh@sodrasidan.se. Frågor besvaras av Rouzbeh 

Djalaie 073-50 70 149. 

Södra Sidan söker en reporter på 50 procent till redaktionen 

i Skärholmen. 

Du behöver ha minst ett par års erfarenhet som reporter, 

du ska vara kunnig, initiativrik, samhällsintresserad och 

nyfiken på människor. 

Tjänsten är ett vikariat på ett halvår som eventuellt kan 

förlängas. 

Ansökan inklusive arbetsprover och referenser skickas till 

petter@sodrasidan.se. Frågor besvaras av Petter Beckman 

070-454 78 62. 

Södra Sidan har en upplaga på 54 000 ex, är politiskt obunden 

och arbetar för en mer demokratisk journalistik där fler kan vara 

med och formulera problem och lösningar. 

Norra Sidan får en upplaga på 42 000 ex och delas ut varannan 

vecka till alla hushåll i stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga- 

Tensta. 

Läs mer på 

www.sodrasidan.se. 

TV4-Gruppen har levererat engagerande nyheter, storslagen underhållning med bredd och kvalitet, direktsänd sport och högklassigt drama till svenska 

folket i två årtionden. TV4-Gruppen består i dag, utöver huvudkanalen TV4, av över 30 tv-kanaler i hela Norden – inom både fri-tv, mini-pay- och premiumområdet 

– 25 lokal-tv-stationer och en mängd andra verksamheter och tjänster på nätet, i mobilen och on demand. Vår målsättning är att vara Sveriges 

bästa arbetsplats. Viktiga värderingar för oss är jämställdhet, mångfald, arbetsglädje, kvalitet och engagemang. För mer information, besök tv4gruppen.se 


aktuellt 

Björn Elmbrandt har gjort 

det, Göran Greider ska göra 

det, Henrik Berggren och 

Kjell Östberg gjorde det med 

bara något års mellanrum: 

skrev en biografi om Olof 

Palme. 

Journalisten frågade Henrik 

Berggren och Kjell Östberg 

om research, metodik och 

hur man gör ett nytt ämne 

angeläget. 

Björn Elmbrandt var först med 

en stor Palmebiografi och Göran 

Greider ger i nästa månad ut ytterligare 

en Palme-bok. Vad har 

ni två velat tillföra med era skrifter? 

Kjell Östberg: Elmbrants bok var 

imponerande. Han visade vad en 

journalist kunde göra med sina 

nätverk och kontakter. Men jag 

var den förste som fick botanisera 

fritt i Palmearkivet, och det var 

en viktig del av min insats. 

Henrik Berggren: Jag kände att 

Palmes liv inrymde en större berättelse, 

en stark historia om det 

så kallade korta 1900-talet, alltså 

tiden mellan första världskriget 

och murens fall. Jag har inte alls 

gjort lika mycket arkivarbete som 

Kjell, utan har försökt fånga tidsandan 

mer, genom att läsa tidningar 

och romaner från tidsperioden. 


Henrik, vad var det som fick dig 

att ge dig på ett ämne som redan 

var så utförligt behandlat? Kände 

du aldrig någon tvekan om att 

göra en biografi som låg så nära i 

tid och ämne som Kjells? 

HB: Jag kände faktiskt inte till 

hans avsikt när jag började. När 

jag insåg att han faktiskt höll på 

med en fullskalig biografi tog 

jag kontakt med honom, och då 

blev jag osäker ett tag… men då 

hade jag redan skrivit sju kapitel. 

Och när jag väl läst hans manus, 

som han generöst nog lät 

mig göra, kändes det inte som 

ett stort problem, de var så olika, 

och det finns ju hundratals 

böcker om Churchill. Jag jobbade 

på lust. 

KÖ: Min bok är framför allt en 

politisk biografi, med fokus på 

det som hände på 60- och 70-talen. 

Man kan säga att Henrik har 

varit intresserad av att skildra Palme 

genom tiden, medan jag har 

velat skildra tiden genom Palme. 

Så böckerna är väldigt olika. 

HB: Jag var väldigt nyfiken på 

uppväxten, och mitt originalmaterial 

finns i bokens början. Senare 

delen är mer av en tidsskildring 

byggd på sekundärkällor. 

Henrik, du har i första hand identitet 

som journalist medan Kjell 

■ Har du tips på någon redaktion vi borde besöka? 

Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se 

Olof Palme 

dubbelt belyst 

har en tydligare forskaridentitet. 

Vilka skillnader har ni haft i era 

metoder? 

KÖ: Det finns böcker om Palme 

som tydligt tar ställning för eller 

emot honom i texten, medan 

jag tror att min bok accepterades 

både hos dem som var för och de 

som var emot honom. Var och en 

kan läsa ”sin Palme” i min biografi. 

I det avseendet tycker jag att 

jag har lyckats i rollen som forskare. 

Är din bild mer välvillig, Henrik? 

HB: Det finns absolut en skillnad. 

Kjell är mer renodlat vetenskapligt 

redovisande. Min 

ingång var mer av den gestaltande 

biografin, som genre är den 

ju lite av vad som finns kvar av 

den stora, breda 1800-talsromanen. 

Och den genren kräver en 

viss empati. Det utesluter förstås 

inte kritik, men man försöker 

komma någon nära, förstå 

någon, återskapa tidens villkor 

– visst uppstår värderingar där. 

Som opinionsbildande journalist 

lägger man gärna in små 

markörer som visar subjektet 

bakom texten. 

Vad kan en sådan markör vara? 

HB: Ja, till exempel ”Ulf Adelsohn 

var en sympatisk person, 

Kjell Östbergs 

bok om Palme 

När vinden 

vände – Olof 

Palme 1969- 

1986. 

Henrik Berggrens 

bok om 

Palme Underbara 

dagar 

framför oss. En 

biografi över 

Olof Palme. 

Kjell Östberg och Henrik Berggren som 

men kanske inte den mest begåvade 

moderatpolitikern.” Värderingar 

som visar läsaren att en 

person står bakom texten. 

Vilka olika typer av källor har ni 

använt? 

HB: För min del, Palmearkivet, 

skolarkiv, en del forskning, och 

som sagt litteratur som beskrivit 

tiden. Jag ställde mig frågor 

som: Känsla för 50-talets Stockholm, 

var finns det? I Stig Trenters 

böcker. Vem har skrivit om 

Stockholms högskola? Maria 

Lang hade visst en deckare om 

det… mycket sådant. 

KÖ: Jag har jobbat helt annorlunda. 

Väldigt systematiskt via mappar 

i arkiven, det finns 3 000 volymer 

med hundratusen brev.

har gett ut varsin bok om Olof Palme. 

Det är också en stor skillnad. Du 

är intresserad av den kulturella 

och intellektuella miljön, jag är 

intresserad av rörelsen, av den 

politiska miljön, riksdagsgruppens 

arkiv. Jag har varit i National 

Archives i USA som har ett 

fantastiskt material om Sverige. 

Det låter som muntliga källor var 

underordnade för er bägge. 

KÖ: Ja, de har mer begränsat värde 

och ger inte mycket ny information. 

Men de kan ge små anekdoter, 

och kan leda till vidare till 

andra källor. 

Varför ger intervjuer inte mycket 

nytt? För att man inte kan lita 

på dem? 

HB: Jag håller med Kjell, jag gjor- 

de ett antal intervjuer, men de 

man talar med har oftast redan 

intervjuats ett antal gånger och 

gett sin berättelse. Men jag skulle 

kanske ha kunnat söka upp fler 

personer som var mer underordnade, 

som hade annat perspektiv. 

Kjell och jag har hursomhelst en 

likartad syn om att skriftliga källor 

är viktigast. 

KÖ: Jag skulle ändå vilja dra en 

lans för systematiska intervjuer, 

men då måste man lägga upp 

det på en annan bog, läsa in sig 

mycket mera. Intervjuer kan ge 

ny information. Men ofta är det 

under informella samtal med 

källan dagen efter den formella 

intervjun som ger mest. Då trillar 

de intressanta berättelserna 

fram spontant. Men källor är förstås 

inte automatiskt trovärdiga 


Frågan redaktionernaställer 

är: Har 

vi något vi 

kan nagla 

fast honom 

för? Nej, 

det har vi 

inte. Och då 

blir det ingen 

artikel” 

Henrik Berggren 

för att de har skrivit ner sina påståenden. 

Thage G. Petersons 

självbiografi är till exempel helt 

oanvändbar. 

HB: Ja, jag upptäckte det själv 

efter ett tag och insåg att jag var 

tvungen att hala hem. 

KÖ: Men man kan ju citera osäkra 

källor ändå, bara man redogör 

för att det är hans uppgifter, 

och man kan komplettera 

med att också presentera motsatt 

åsikt. 

Vad krävs för att kunna publicera 

en uppgift från en muntlig källa? 

HB: Jag har med en del anekdoter, 

som från en resa till Latinamerika 

då Palmes översättare 

ville att han skulle nämna Ar- 

tur Lundkvist, den mest kände 

svenske författaren i Latinamerika, 

i sitt tal. Palme morrade 

till och sade något om att ”Artur 

Lundkvist gick emot mig i kärnkraftsfrågan”. 

En sådan uppgift 

från en muntlig källa, tycker jag 

att man kan ha med. Men det är 

heller ingen stor, känslig fråga. 

KÖ: Man bör ställa samma professionella, 

metodiska krav på en 

journalist som skriver samhällsundersökande 

som på en forskare. 

De som läser det förväntar 

sig det. 

Hur fritt kan man gestalta skeenden 

och platser som man inte 

själv bevittnat? 

HB: Någon har sagt att en journalist 

och historiker gör sam- 


foto johan bergmark

aktuellt 

ma sak, fast i olika tempo. Med 

min Palme-bok kunde jag föra 

ihop min bakgrund som ledarskribent, 

kulturjournalist och 

historiker i ett projekt. Min lilla 

käpphäst – för både forskare och 

journalister – är att jag tycker att 

man ska kunna använda konst 

och litteratur i vidare bemärkelse 

än man gör, dels för gestaltningen, 

för detaljer, men också 

att våga låta sig påverkas av skönlitteratur 

som är tidsrelevant, 

fast på ett annat sätt. Men helt 

okomp licerat är det inte. Intuitivt 

tänkande kan leda fel. 

Reser du inte ragg när du hör intuition 

det här sammanhanget, 

Kjell? 

KÖ: Historikerna har ofta svårt att 

behandla samtiden och statsvetare 

och sociologer har svårt att få syn 

på vad som händer i ett större tidsperspektiv. 

De är inte intresserade 

av att berätta historierna. Jag har 

inget emot bruket av litterära källor. 

Vi historiker har både kontexten 

och de analytiska redskapen. 

Vi måste använda oss av bägge. 

Hur mycket av er själva i form av 

värderingar och tolkningar har ni 

velat lägga in? 

HB: Jag har inte känt något behov 

av att lägga in mina egna värderingar, 

man vill inte vara den 

som ställer sig i vägen och berättar 

mycket om sig själv för då blir 

det självupptaget, men i efterhand 

har jag ju märkt att mina 

värderingar syns i texten. 

KÖ: Bara det att jag i titlarna på 

mina två band, I takt med tiden 

och När vinden vände i viss mån 

beskriver Palme i en uppåtgående 

respektive nedåtgående fas är 

ju uttryck för en värdering. Det är 

oundvikligt. 

Utifrån era perspektiv, finns det 

något ni tycker saknas i de längre, 

berättande reportagen i pressen 

nuförtiden? 

HB: Reportage med levande miljöbeskrivning, 

gestaltning, kunskap, 

analys, det känns som alla 

säger sig vilja ha det. Det är ofta 

jättejobb som alla hyllar men är 

ändå lite av en utrotningshotad 

art. Ofta flyttar det där materialet 

över till bokform i dag, det 

kanske är ett tidens tecken… Ni 

hade ju det i Journalisten för något 

nummer sedan att texten får 

allt mindre yta i dagstidningarna 

och då säger någon att ”sådana 

där kvantitativa mått ska vi inte 

gå på, det handlar om hur bild 

och text samspelar”, men tacka 

fan för att om 50 procent av tex- 


ten försvinner, då försvinner ju 

möjligheten att berätta en historia. 

KÖ: Det finns mörka fläckar i 

pressen. Ingen har till exempel 

kunnat ge en fullständig bild av 

Carl Bildts affärer, det är mycket 

rykten. Men hur är det möjligt att 

ingen tidning satsat resurser på 

att ta reda på hur han agerat i Sudan 

och i Ryssland? Det har oerhört 

stor betydelse för det svenska 

samhället i dag. 

HB: Frågan redaktionerna ställer 

är: har vi något vi kan nagla fast 

honom för? Nej, det har vi inte. 

Och då blir det ingen artikel, och 

heller inte det som man borde 

göra, en skildring av vad som har 

hänt – där det kan komma fram 

nya uppgifter. 

Vilka brister ser du i Henriks 

verk? 

KÖ: Kanske att han i skildringen 

av Palme valt att gå i väl upptrampade 

stigar. Jag menar inte 

att han plagierat, men det är kanske 

förvånande lite av den politiske 

Palme som är frukter av Henriks 

egen research. 

HB: Ja, det ligger väl något i det. 

Min poäng var att den politiske 

Palme är sammanlänkad med 

personen. 

Och du då Henrik, har du någon 

Kjell-kritik? 

HB: Nä, jag tycker att det är gediget 

och välskrivet, med underbara 

pärlor i texten. Det blir lite fånigt 

att hacka på hans verk. Men som 

Palmeskildring kunde jag se att 

det fanns kvar ett behov av det där 

journalistiska. Jag har respekt för 

den gamla kvällstidningsdevisen 

”Man ska alltid överskatta läsarens 

intelligens men alltid underskatta 

deras kunskaper”. Det har varit lite 

av mitt måtto, att hela tiden berätta 

vilka som rör sig i historien. 

KÖ: Det är rätt värdefullt att öva 

sig att sätta sig i ett utifrån-perspektiv. 

Många läsare av min Palmebok 

har varit från en äldre generation, 

de som var med under 

Palmes tid. Men när jag nu ska 

skriva en historiebok som också 

ska läsas av yngre läsare, då måste 

jag tänka om. 

Hur känner ni för Olof Palme 

som person? 

KÖ: Jag kommer själv från ett 

vänsterperspektiv och när man 

skriver hans historia så uppstår 

ju både fascination och empati 

för personen, han representera- 

Men jag 

skriver ju 

också om 

de osympatiskadelarna, 

han 

betedde sig 

rent ut sagt 

som ett 

svin under 

IB-affären, 

det redovisar 

jag mer 

kritiskt än 

Henrik.” 

Kjell Östberg 

Dåvarande statsminister Olof Palme. 

de den svenska modellens höjdpunkt. 

Men jag skriver ju också 

om de osympatiska delarna, han 

betedde sig rent ut sagt som ett 

svin under IB-affären, det redovisar 

jag mer kritiskt än Henrik. 

Men i övrigt är det svårt att inte 

känna empati, han är ju en människa 

av kött och blod. 

Det var ju Hitler och Stalin också. 

KÖ: Jag vet inte…, ja, det finns 

ingen empati där direkt… 

HB: Det värsta med Stalin, när 

man läser Simon Sebag Montefiores 

böcker, är att han verkligen 

förstod sig på litteratur. Karlen 

hade verkligen bra smak när 

det gäller böcker, och det är ju lite 

skrämmande om man vill tro att 

romaner och människokännedom 

skulle leda till att man blir 

en bättre människa. Det gör inte 

det. 

KÖ: Hitler tyckte om barn också. 

HB: Fast det där tror jag var mer 

falskt. Det som kom fram i Montefiores 

böcker var att Stalin verkligen 

hade ironi och humor, och det 

gör bara saken mer förskräcklig 

KÖ: Stalin var också en person 

som kom ur en väldigt dynamisk 

social rörelse. Men kommer 

man en person nära då ser 

man ju dennes olika sidor. Jag 

tillhörde den 68-generation 

som ropade ”Palme och Geijer, 

Lyndons lakejer”, men under arbetet 

med boken fick jag konstatera 

att vi hade fel där. Det var 

uppenbart att Palme samtidigt 

som han var antikommunist 

verkligen var djupt personligt 

engagerad för Vietnam. 

Så i ditt fall Kjell, gick biografens 

glädje bortom obducentens kärlek 

inför sitt objekt… Hur var det 

för dig Henrik? 

HB: Kärnan i min syn på Palme 

var att han samtidigt var både 

moralistisk och praktisk maktmänniska. 

Han var så handlingsinriktad, 

hade både förmågan att 

förstå det som skedde tiden och 

att omvandla det till hård realpolitik. 

Det är nog kärnan i min fascination 

inför Palme. 

KÖ: Han levde i en tid där han 

kunde göra bägge sakerna uppskattade. 

En tid av stora visioner 

och stora tal som föll i god jord 

samtidigt då det också hände väldigt 

mycket. På femtiotalet fanns 

inte alls samma utrymme att leva 

ut den balanskonsten. Han hade 

turen att leva i rätt tid. 

Paul Frigyes 

Fotnot: Hnrik Berggrens bok heter 

Underbara dagar framför oss. En biografi 

över Olof Palme. Kjell Östbergs 

har skrivit I takt med tiden – Olof 

Palme 1927-1969 samt När vinden 

vände – Olof Palme 1969-1986. 

foto scanpix

Stärk din roll som 

arbetsledare 

Två dagars ledarskapskurs 

• 

• 

• 

Utveckla ditt personliga ledarskap 

Kommunicera effektivt för ett framgångsrikt 

ledarskap 

Lär dig att coacha och motivera 

medarbetarna för bättre resultat 

När? 22-23 mars 

Var? Journalistförbundets kansli, 

Vasagatan 50 i Stockholm 

Läs mer och anmäl dig på 

www.sjf.se/arbetsledare 

• Arboga Tidning 

• Avesta Tidning 

• Bärgslagsbladet 

• Fagersta-Posten 

• Karlskoga-Kuriren 

• Motala & Vadstena 

Tidning 

• Nerikes Allehanda 

• Norrtelje Tidning 

• Sala Allehanda 


Vi söker reportrar till central-, sport-, lokal- och 

webbredaktioner, redigerare, fotografer samt 

multijournalister som kan hjälpa oss göra några av 

landets bästa lokaltidningar. 

Vill du veta mer gå in på vår hemsida www.promedia.se. 

Där kan du läsa mer om tjänsterna och hur du söker dem. 

MEDIEBOLAGET PROMEDIA 

I MELLANSVERIGE AB samlar 

14 morgontidningar och verksamhet för 

webb, tv-reklam och distribution. Promedia 

består av varumärken med etablerade positioner 

på sina marknader. Promedia ingår i 

Stampen-gruppen. www.promedia.se 

STAMPEN-GRUPPEN är en snabbt 

växande mediekoncern som idag är en av 

Sveriges största ägare av dagstidningar. 

Stampen äger också interaktiva mötesplatser, 

tryckerier, distributionsbolag och 

radiostationer. Stampen omsätter över 

5 miljarder kr. 

Vi är den dominerande dagstidningen i västra Sörmland. 

Katrineholms-Kuriren kommer ut sex dagar i veckan i tryckt version och 

kontinuerligt på kkuriren.se. 

Vill du jobba i Katrineholm? 

Webbchef.. 

Vi söker en chef med samlat nyhets- och utvecklingsansvar 

till vår framgångsrika webb, na.se. 

Du kommer jobba nära nyhetscheferna 

och har som huvudsaklig uppgift att 

utveckla det webbunika materialet 

så att nyheterna på na.se och i papperstidningen 

kompletterar varandra. 

NA har varje vecka över 150 000 unika 

besökare och är en av landets största 

nyhetssajter. Målet är att na.se 

ska utvecklas och fortsätta vara i 

frontlinjen. 

Personen, som parallellt också jobbar 

operativt med de vanliga sysslorna på 

avdelningen, är ansvarig för webb-tv, 

har personalansvar samt kommunicerar 

vid behov med utvecklingsverkstaden 

inom Promedia. 

Som person är du kreativ och nytänkande. 

Du har också kunskap om och 

intresse för sociala medier och kan ta 

tillvara webbens unika möjligheter. 

Jobbet kräver ofta snabbt tempo och 

förmåga att samarbeta. Du har även 

några års erfarenhet av journalistiskt 

arbete. 

NA OCH NA.SE är ledande mediekanaler 

i Örebroregionen. Totalt läser 

mer än 150 000 personer tidningen 

varje dag och na.se har 120 000 unika 

besökare varje vecka. 

Webbchefen rapporterar till 

redaktionschefen och är medlem i 

arbetsledargruppen. 

Har du frågor om tjänsten 

kontakta gärna 

Helena Sträng, redaktionschef, 

019-15 52 83, helena.strang@na.se 

Kontaktperson för SJF 

Maria Andreasson, 0581-844 52 

maria.andreasson@na.se 

Nominerad 

till RETS 

REDAKTION 

2010! 

Vi söker: 

Kommunreporter 

en orädd och driven journalist med gedigen kunskap om kommunal 

bevakning. Ref. nr 1. 

Erfaren nyhetsjägare 

med breda kunskaper. Ref. nr 2. 


Ref. nr 3. 

Förutom tillsvidareanställningarna ovan söker vi ett antal sommar- 

vikarier med vana från dagstidning. Vi söker reportrar, redigerare och 

sportjournalister. 

Frågor om tjänsterna besvaras av 

Kurt Sjöblom (adm. redaktör) 0150-728 45, 070-623 81 10. 

Emma Eriksson (facklig företrädare) 0150-728 48. 

Skicka ansökan, gärna med arbetsprov bifogat, till kurt.sjoblom@kkuriren.se 

Märk ansökningarna med ref. nr. Skicka en ansökan per ref. nr. 

Ansökningarna vill vi ha senast den 28 februari. 

Din ansökan med CV skickar du 

med post eller e-post senast 

måndag 7 februari till 

Åsa Windefelt 

Personalavdelningen 

Tidningsbolaget Promedia i 

Mellansverige AB 

701 92 Örebro 

asa.windefelt@promedia.se 

NA ingår tillsammans med 13 lokaltidningar 

och verksamheter för distribution, 

tv-reklam och Internet i Mediebolaget 

Promedia i Mellansverige AB. 

Promedia är en del av Stampen-gruppen. 


ild 

Två barn och deras drömvärld, skogssamer utanför Arjeplog eller 

utvisningshotade gömda flyktingar. Att temat ”Jag och mitt djur” 

kan rymma mycket visar andraårseleverna på Nordens fotoskola i 

Biskops-Arnö i sin examensutställning på Galleri Kontrast. text qia rindevall 

Skolavslutning på Kontrast 

Det blev först helt tyst i klassen 

när eleverna fick höra att de skulle 

skildra ”Jag och mitt djur” som 

examensprojekt. Men efter hand 

som eleverna har jobbat med sina 

projekt, under handledning av fotografen 

Pieter ten Hoopen, så 

har djurtemat bland annat kommit 

att handla om människan 

som djur, djuriska drifter och instinkter 

och om människans beroende 

av djur. Eleverna har gått 

in i projektet med öppna sinnen. 

Resultatet har blivit till en utställning 

med 15 olika bildreportage 

som väcker glädje men som också 

kan upplevas som chockerande. 

Ludvig Thunman ville göra ett 

bildreportage som skulle göra betraktarna 

glada. Han sökte upp 

47 människor som var villiga att 

låta honom fotografera dem med 

sina gosedjur. 

– Väldigt många har ett förhållande 

till sitt gosedjur även sedan 

de blivit vuxna. Ett gosedjur 

rymmer så mycket kärlek. Det 

kan försvinna i flytten men det 

är inget man kastar bort. 

Veronika Ljung-Nielsen valde 

att skildra en grupp människor 

som träffas i en swingers- och 

bondageklubb i Örebro. 

– Jag ville ta ner en tabubelagd 

värld på jorden och visa att de 

här klubbmedlemmarna inte 

bara är sexobjekt, berättar hon. 

För dem är det här en krydda i 

livet, och det kan finnas många 


olika orsaker till att de valt att 

delta i klubbens verksamhet. 

Anna Bergkvist bodde en tid 

på ett kombinerat barnhem och 

skola i Lettland där hon fick kontakt 

med två systrar. 

– Jag har kallat mitt projekt 

för Fågelvägen, säger hon. Det 

tar bara 50 minuter att flyga till 

Riga, men det känns som att 

resa tillbaka i tiden. 

Izabelle Nordfjäll bodde under 

två månader ute i skogen 

utanför Arjeplog hos en familj 

skogssamer. 

– Jag ville visa hur skogssamerna 

lever med sina renar. I 

dagens samhälle vet de flesta 

mer om Thailand än om den 

egna urbefolkningen. 

Flyktingar som riskerar utvisning 

och som lever gömda blev 

Amelie Herbertssons utmaning. 

Via kontakter träffade hon 26 familjer 

som hon fotograferade i 

den miljö de befann sig. Hon har 

kompletterat sina bilder i utställningen 

med ljud, där flyktingarna 

intervjuas om sin situation. 

– Jag ville peka på hur Sverige 

behandlar flyktingarna, berättar 

hon. De är i beroendeställning 

till dem som hjälper dem 

att gömma sig och många blev 

glada att de kunde göra något 

genom att hjälpa mig med mitt 

projekt. 

Fotnot: Utställningen Jag och 

mitt djur visas på Galleri Kontrast i 

Stockholm till den 20 februari. 

Jag ville 

visa hur 

skogssamernalever 

med 

sina renar. 

I dagens 

samhälle 

vet de flesta 

mer om 

Thailand 

än om den 

egna urbefolkningen. 

Izabelle Nordfjäll 

Foto Izabelle Nordfjäll 

Skogssamerna lever i ständig oro. De kan inte förutspå framtiden - det är 

naturen som styr. De brinner för sina renar men måste ibland skjuta av 

några för att få mat till familjen. 

Foto Veronika Ljung-Nielsen 

Mannen deltog inte i sexlekarna men tyckte om att känna sig undergiven. 

Hans vilja att ligga i hundburen under en timme var helt accepterad 

bland swingers- och bondageklubbens medlemmar.

Foto Anna Bergkvist 

De två systrarna Raisa, 11, och Zanna, 10, levde ut sin drömvärld inför kameran. De bodde på barnhemmet för att deras mamma inte hade ekonomisk möjlighet att ta 

hand om dem. På helgerna fick de resa hem. 

Foto Ludvig Thunman Foto Amelie Herbertsson 

Ovan: Stina Sandebäck, 93, och den docka som 

hon köpte som reseminne när hon och hennes man 

besökte Island för många år sedan. Stina köpte flera 

dockor på sina resor men den här är allra kärast. 

Till höger: De utvisningshotade flyktingarna är beroende 

av hjälp från omvärlden för att kunna gömma 

sig. Ofta får barnen, som kan lite svenska, tolka åt 

sina föräldrar. De får ta ett stort ansvar för familjen. 


världen 

Radioprataren Sakthai Chirat 

driver en av hundratals lokala 

radiostationer i Thailand. Det nyligen 

hävda undantagstillståndet 

hade stor inverkan på programinnehållet. 

Tystnaden i Thailand 

Thailand är ett av svenskarnas 

stora resmål. Men bortom 

kritvita stränder råder en 

annan verklighet. Rödskjortornas 

belägring av centrala 

Bangkok och den blodiga 

upplösningen har fått stora 

konsekvenser för pressfriheten. 

Nyligen hävdes undantagstillståndet 

men de 

oppositionella medierna är 

fortfarande hårt pressade. 

Radioprataren Sakthai Chirat 

drar med vana händer upp volymreglaget 

så att den traditionella 

luktungmusiken fyller radiostudion, 

och han tar av sig 

de svettiga hörlurarna. Fläkten 

som kyler radiosändaren i rummet 

bredvid går för högvarv i 

den thailändska novembervärmen. 

Under våren rapporterade 

radiostationen 95.75: Nnthaburi 

Community Radio om rödskjortornas 

protester. I dag är situationen 

en annan. 

– Nu under undantagstillståndet 

sänder vi mer allmänna 

program, musik och underhåll- 

38 Journalisten 27 Januari – 16 Februari 2011 

ning, säger den 35-åriga Sakthai 

Chirat när vi träffar honom. 

Från utsidan är det endast 

den höga rödvita masten som 

vittnar om att det ligger en närradiostation 

i villaträdgården i 

Bangkokförstaden Nnthaburi. 

Genom att inte prata politik har 

stationen undgått det öde som 

drabbat satellit-TV-kanaler, radiostationer 

och tiotusentals 

hemsidor som under året stött 

rödskjortornas protester och kravet 

på nyval. Efter att ha krossat 

proteströrelsen med hjälp av militär 

den 19 maj har regeringen 

använt sig av undantagstillståndet 

och nya databrottslagar för att 

släcka ner tiotusentals hemsidor 

och radiostationer. Enligt pressfrihetsorganisationen 

Reportrar 

utan gränser har det skett för att 

tysta oppositionen. I organisationens 

senaste rankning faller 

Thailand fritt och återfinns på 

plats 153 av världens 172 länder. 

– Vi ligger nu inklämda mellan 

Azerbadjan och Vitryssland, säger 

Sakthai Chirat och skrattar. 

■ Journalisten bevakar journalister i vår omvärld. Tipsa oss om intressanta nyheter! 

E-posta till: redaktionen@journalisten.se 

Andra journalister är inte lika 

roade av den hårdnande mediesituationen. 

På en lunchrestaurang 

i centrala Bangkok sitter 

den 32-åriga redaktören för nyhetsbyrån 

Prachatahi.com, Chiranuch 

Premchaiporn. För att 

riskera ett fängelsestraff på 50 år 

för att utgöra ett nationellt säkerhetshot, 

ger hon ett avslappnat 

intryck. 

– Jag blev paff, plötsligt var jag 

en internationellt efterlyst kriminell, 

för något jag inte hade sagt 

eller skrivit själv, säger hon med 

sarkasm i rösten. 

Hennes brott? En läsare kommenterade 

en artikel på nyhetshemsidan 

om en person som 

anklagades för att kränka Thailands 

monark, ett så kallat majestätsbrott, 

efter att ha vägrat att 

stå upp när nationalsången spelades 

på bio. 

På väg hem från en internationell 

konferens om friheten på 

internet greps hon på Bangkoks 

flygplats den femte september i 

år. Efter att ha betalat borgen på 

...plötsligt 

var jag en 

internationelltefterlystkriminell, 

för 

något jag 

inte hade 

sagt eller 

skrivit 

själv.” 

Chiranuch 

Premchaiporn 

närmare 150 000 kronor väntar 

hon på en rättegång i vår. 

– Efter rödskjortornas protester 

har internet blivit ett slagfält, precis 

som gatorna i Thailand, säger 

Chiranuch Premchaiporn. 

När Premchaiporn krävt att 

blockeringen skulle hävas eftersom 

den strider mot grundlagens 

artiklar, som värnar om ett fritt 

informations- och åsiktsflöde, 

har de thailändska domstolarna 

svarat att regeringen inte överskridit 

sina befogenheter. 

I debatten som rasat under 

hösten har både Amnesty International 

och den sydostasiatiska 

press frihets organisationen 

(SEAPA) i skarpa ordalag kritiserat 

regeringens agerande och 

Premchaiporn har blivit en symbol 

för kampen för pressfriheten 

i Thailand. 

Om man i dag från en dator i 

Thailand söker på Prachathai. 

com möts man av ett varningsmeddelande 

om att sidan är 

blockerad av myndigheterna. 

– Attacken mot oss är ett sätt 

Foto Johan Gratzer

Folkalliansen för demokrati mot diktatur, UDD, som gynnades då Thaksin satt vid 

makten är i dag återigen på krigsstigen. 

att skrämma andra hemsidor till 

tystnad tror Chiranuch Premchaiporn. 

Även om de etablerade medierna 

rapporterar om sociala frågor 

och negativa nyheter som översvämningarna 

i Bangkok så anser 

Chiranuch Premchaiporn att 

attackerna har skapat en rädsla i 

samhället som leder till att vissa 

frågor aldrig ställs: varför hände 

det? Vad kunde myndigheterna 

ha gjort för att förhindra detta? 

– När den diskussionen inte 

finns i de etablerade medierna 

söker sig läsarna till andra källor 

på internet, och där hamnar vi 

som förespråkar öppenhet på kollisionskurs 

med regeringens försök 

att censurera och kontrollera. 

En halvtimmes körning genom 

rusningstrafiken från lunch- 

restaurangen står den 65-årige 

människorättsadvokaten 

och Bangkok Post-kolumnisten 

Thongbai Thong pao och sorterar 

papper på ett skrivbord belamrat 

med lagböcker. 

– Pressfriheten i Thailand kan 

inte mätas med västerländska 

måttstockar, säger han och lägger 

fram bok efter bok så att dammet 

yr. 

Som medlem i det thailändska 

pressrådet har han tagit fram 

en stor del av skrivningarna om 

pressfriheten i Thailand. 

– Här råder en vid yttrande- och 

pressfrihet. Man behöver inga 

tillstånd för att starta en tidning 

och de mediekritiska lagar som 

tidigare kuppmakare har infört är 

sedan länge upphävda. Inga medier 

jagas av staten. 

Thongbai Thongpao anser att 


Journalisten Chiranuch Premchaipor 

riskerar ett femtioårigt 

fängelsestraff för att utgöra ett 

nationellt säkerhetshot efter 

att en läsare kommenterade en 

artikel om majestätsbrott. 

det är orättvist att två journalisters 

död under protesterna i våras 

sänker pressfrihetsindexet. 

– Under upplopp och krig kan 

inte alla journalisters personliga 

säkerhet garanteras, deras mod 

och beslutsamhet i att jaga scoop 

kan få dem att utsätta sig för risker. 

Det är olyckligt men inte en 

fråga om pressfrihet. 

När han fick höra om Reportrar 

utan gränsers ranking blev han 

kränkt. 

– Friheten för medierna är 

större än vi behöver, närmast 

gränslös, se på alla lokalradiostationer, 

alla TV-kanaler och tidningar, 

säger Thongbai Thongpao. 

Men rödskjortornas medier har 

ju stängts ner? 

– Det var speciella omständigheter, 

det är politik. Det handlar 

fakta 

Rödskjortorna och 

Thaksin 

■ Thaksin störtades i en militärkupp 

år 2006 och lever i exil 

för att undgå korruptionsanklagelser. 

Han tjänade som ledare 

åt ”Enade fronten för demokrati 

och mot diktatur”, UDD, som 

under våren samlade tiotusentals 

demonstranter runt kravet 

på nyval. Våldsamma sammandrabbningar 

i april och maj resulterade 

i 88 döda, varav 80 

civila, och 1 800 skadade efter 

att militären fått order att rensa 

gatorna. 

■ Undantagstillståndet 

Undantagstillstånd utfärdades 

i Bangkok och närliggande 

provinser i början av april, och 

utökades senare till lantliga, risodlande 

provinser i nordost där 

UDD har ett utbrett stöd. Den 21 

december hävdes undantagstillståndet. 

Läraren i journalistik vid Bangkok University är inte förvånad över den försämrade 

pressfriheten. 

om den nationella säkerheten. I 

Sverige har ni inga statskupper, 

för oss är det annorlunda, men 

notera att inga tidningar stängdes. 

Men flera hemsidor har ju också 

stängts… 

– Internet är en farlig plats för 

journalister, där finns inte samma 

frihet för pressen. Som journalist 

ska man vara försiktig på 

nätet, säger Thongbai Thongpao 

och slår ihop lagboken. 

Surret från ett femtiotal journaliststudenter 

i klassrummet 

på Bangkoks universitet upphör 

i samma stund som läraren Pornpram 

Chomn gam drar igång sin 

hemsnickrade PowerPoint om 

sociala medier och medborgarjournalistik. 

Efter lektionen tar han emot på 


världen 

I Bangkok Post redaktionslokaler har de inte märkt 

av den hårdnande situationen för medierna. ”Jag arbetar fritt och kritiserar regeringen när jag vill, jag tror att detta är ett övergående problem som kommer försvinna 

när den politiska situationen återgår till det normala”, säger nyhetschefen Soonroth Bunyamee. 

sitt arbetsrum. 

– Jag är inte förvånad över rankningen. 

Men att enbart se på lagarna 

blir enögt. Man måste också 

se till kulturen som omger 

dem. 

För att förstå pressfriheten i 

Thailand måste man förstå landets 

historia, säger Pornpram 

Chomngam och spänner en historisk 

båge från tiden med en enväldig 

kung till dagens konstitutionella 

monarki med demokrati, 

statskupper och perioder av militärdiktatur. 

– Enighet och ordning är hörnstenar 

i vår kultur, vi lever i ett 

hierarkiskt samhälle där många, 

även journalister, försvarar censuren 

och vill att en del frågor 

inte ska diskuteras öppet utan 

sopas under mattan. 

Pornpram Chomngam medger 

att det finns ämnen han aldrig 

skulle diskutera i klassrummet. 

– Majestätsbrott är ett exempel 

på ett ämne som är tabu och allt 

fakta 

Thailand 

■ Thailand 

är en konstitutionell 

monarki med 

ett parlamentariskt 

demokratiskt 

system. Den 

lagstiftande 

makten ligger 

hos parlamentet. 

Pressfrihet, 

mötesfrihet 

och andra 

grundläggande 

fri- och 

rättigheter är 

grundlagsfästa 

i författningen. 

Minst tiotusen rödskjortor demonstrerade på gatorna i 

Bangkok den 19 november, ett halvår efter protesterna. 


för känsligt. De enda som kan 

diskutera den saken fritt är utländska 

korrespondenter. 

Även om myndigheterna censurerat 

pressen under året som 

gått så anser han att situationen 

är bättre i dag än under tidigare 

perioder av oroligheter i landet. 

– Under svarta maj 1992 var 

all radio- och TV-kommunikation 

utslagen, ingen visste vad 

som skedde på gatorna, men nu 

kunde man se allt i direktsändning. 

Men han är ändå besviken på 

de etablerade medierna för att 

de inte har följt upp vårens övergrepp. 

– Landets journalister har inte 

utmanat makten och krävt svar 

på vem som sköt de 88 personer 

som dog. 

Hoppet står enligt honom till 

amatörerna bland Thailands 

växande flora av bloggar och 

hemsidor. Om de egna journa- 

Nyhetschefen på Bangkok Post, Soonroth Bunyamee, 

studerar den senaste pressfrihetsrankingen. 

liststudenterna har han inte allt 

för höga tankar. 

– De vill inte diskutera den här 

typen av frågor, de ser mest på 

Lady Gaga på Youtube och drömmer 

om att själva synas på TV. 

Tillbaka i villaträdgården i 

Nnthaburi tonar radioprataren 

Sakthai Chirat ner musiken och 

presenterar nästa program på 

närradiostationen 95.75. 

Varje ord vägs på guldvåg. 

Han längtar till den dag undantagstillståndet 

hävs och han 

åter kan säga sitt hjärtas mening 

i etern till de taxichaufförer, 

fabriksarbetare och hemmafruar 

som lyssnar – utan att 

behöva riskera att bli arresterad. 

– För att riktig demokrati ska 

utvecklas i vårt land, och för att 

kunna nå försoning, måste vi 

kunna prata öppet om vad som 

sker i landet, säger Sakthai Chirat 

och låter jingeln klinga ut. 

Den 21 december blir han 

bönhörd. En regeringstalesman 

meddelar att eftersom oppositionsrörelsen 

nu agerar mer 

fredligt kan regeringen häva undantagstillståndet. 

På radiostationen tas nyheten 

emot med glädje. 

MaRtIN SchIBBye 

fakta 

Prachathai.com 

■ Nyhetssidan Prachathai.com 

startades 2004 som en reaktion 

på att den dåvarande premiärministern 

Thaksin Shinawatra 

kontrollerade de etablerade medierna 

hårt. Det var först efter 

statskuppen 2006 som hemsidan 

väckte statsmakternas och 

läsarnas intresse. I dag kan man 

från Sverige läsa en engelsk 

version av hemsidan på adressen 

http://www.prachatai.com/ 

english/ 

Redaktören för skoltidningen Bankluay på Bangkok 

University, 22-åriga Peeratrakul Nisathip.

Sveriges Television söker 

Redaktör till Kulturnyheterna 

Vi söker Dig som har längre, aktuell och dokumenterad erfarenhet av 

nyhetsarbete, av arbete med kulturjournalistik och av arbetsledning. 

Du ska kunna driva ett självständigt kulturnyhetsarbete såväl som att 

fördjupa samhällsfrågor på ett kulturjournalistiskt vis. 

Du ska ha en utpräglad formkänsla och utöver djupkunskapen inom 

något av kulturens områden behöver du ha god kunskap om flertalet 

övriga, liksom kunskap om aktörerna inom kulturvärlden. Du ska 

behärska och kunna värdera dagskritik inom flertalet genrer. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning med tillträde 1 mars. 

Välkommen med din ansökan senast den 3 februari 2011. 

Vill du veta mer? - svt.se/arbetsplatsen. 

Corren söker Ekonomireporter 

till nyhetsredaktionen i Linköping 

Gillar du att gräva fram nyheter om affärer och företag? Tycker du om att granska vad 

som händer på arbetsmarknaden och hur politiska beslut påverkar plånboken? 

Då kan du vara rätt person för oss. Ekonomibevakning blir tyngdpunkten i ditt uppdrag 

men som medarbetare i nyhetsgruppen får du även bidra på andra områden. Du arbetar 

mot alla våra publiceringskanaler: Östgöta Correspondenten, Corren.se, tv-kanalen 

24Corren samt vår näringslivssajt affarsliv.com. Tjänsten är en tillsvidareanställning. 

Vi förutsätter att du har journalistisk erfarenhet. Utbildning i ekonomi eller erfarenhet 

av ekonomisk bevakning är önskvärt. 

Mejla din intresseanmälan samt CV senast 11 februari till rekrytering@nmt.eu. 

Frågor om tjänsten besvaras av: 

redaktionschef Sofie Lycksell, 0708- 28 0 503 och 

nyhetschef Anna-Karin Thorstensson, 0708-28 00 58. 

Vid fackliga frågor, kontakta: 

SJF, Zenaida Hadzimahovic, 0708 -28 05 31. 

Sommarjobba på 

Jönköpings-Posten! 

Jönköpings-Posten söker sommarvikarier. Det gäller jobb som reporter, redigerare 

och fotograf till våra redaktioner. För jobb på lokalredaktionerna krävs fotovana, 

körkort och tillgång till bil. Har du frågor går det bra att ringa till redaktionschef 

Mats Ottosson 036-30 40 67 eller bitr. redaktionschef Marie Johansson Flyckt, 

036-30 40 85. Fackliga frågor besvaras av Karin Pilkvist, 036-30 40 63. 

Ansökan med arbetsprover 

och referenser skickas till: 

Redaktionschefen, 

Jönköpings-Posten, 

551 80 Jönköping 

eller mats.ottosson@jonkopingsposten.se 

eller marie.flyckt@jonkopingsposten.se 

Friskispressen 

söker tränande 

Journalist 

Vill du vara med och utveckla 

Sveriges största träningstidning? 

För mer info om tjänsten gå in på 

www.sthlm.friskissvettis.se 

Videoreporter Borås 

Vi söker en driven och självgående videoreporter till vår redaktion i Borås. Redaktionen 

bemannas av två videoreportrar och är en underedition till Göteborgsredaktionen. Som 

videoreporter i Borås arbetsleds du på distans av dagchefen i Göteborg. Borås ligger 

också på bekvämt pendlingsavstånd från Göteborg. 

Arbetet som videoreporter i Borås ställer höga krav på nyhetsnäsa, initiativrikedom 

men även snabbhet och noggrannhet. Vi ser gärna att du har arbetat som redaktör eller 

med liknande arbetsuppgifer samt att du är van att jobba självständigt. 

Arbetstiden är dagtid. Tjänsten är en tillsvidareanställning. 

Tillträde: 14 februari 2011 eller efer överenskommelse. 

Sista ansökningsdag: 9 februari 

Ansök via mejl till: joakim.fransson@tv4.se 

Frågor kring tjänsten besvaras av tf nyhetschef Joakim Fransson 031-726 80 14 eller SJF:s 

representant Lars Nilsson 031-726 80 30 

TV4 Sverige AB är ett helägt dotterbolag inom TV4-Gruppen med cirka 300 anställda. Verksamheten består av 

lokala nyhetssändningar i TV4 och nyhetssajter från 25 orter samt försäljning av lokal reklam i TV4:s tablå från 30 

olika områden. TV4 Sverige AB har ambitionen att vara det självklara valet för tittare och annonsörer. 

Tidningsredigerare 

Brinner du för tidningsform? Kan 

du Indesign i sömnen, fixar snygga 

diagram i Illustrator och bilderna 

i Photoshop? Då kan du vara rätt 

person för oss! 

En av våra redigerare ska gå i 

pension i vår och vi söker nu en 

ersättare med känsla för bild och 

rubriksättning. 

LO-Tidningen, som i år firar 

90-årsjubileum, är LO-förbundens 

gemensamma nyhetstidning. 

Tidningen är en tabloid och 

utkommer med 42 nummer per 

år. Vid redaktionen finns sexton 

anställda. 

Upplysningar om arbetet kan 

lämnas av chefredaktör Johanna 

Kronlid (070 – 662 64 95). Facklig 

representant är Eva Vaihinen 

(08-796 27 10). 

Vi vill ha din ansökan med 

arbetsprover senast den 13 

februari. 

Ansökan skickar du till Johanna 

Kronlid, LO-Tidningen, Box 

1372, 111 93 Stockholm. Eller till 

johanna.kronlid@lotidningen.se 

lotidningen.se 

Vi söker en vass nyhetsjägare till 

TT:s inrikesgrupp med fokus på bevakning av 

områdena medicin och hälsa. Du ska ha en vass penna 

och kunna vara självgående inom ditt område men 

också vara beredd på att vid behov jobba med andra 

ämnen och för andra avdelningar inom TT. På nyhetsbyrån 

arbetar vi oftast under stor tidspress och det 

krävs ett nära samarbete med kollegor på redaktionen, 

såväl andra reportrar som nyhetsredaktörer. 

Frågor om tjänsten besvaras av 

Marianne Ahlenius och Magnus Persson. 

Ansökan till Britta Eliasson senast den 6 februari 2011 

E-post: britta.eliasson@tt.se 

Adress: TT, 105 12 Stockholm 

Tfn: 08-692 26 00 

Tidningarnas Telegrambyrå är Nordens största nyhetsbyrå sedan mer än 80 år 

tillbaka. TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem. 


Nytt journalistpris! 

Dags att nominera kandidater till Årets 

Hälsoreportage. Reportaget ska handla 

om hälsa och egenvård och ha publicerats 

i svensk media under 2010. Bakom 

utmärkelsen står Svensk Egenvård. 

Läs mer på www.svenskegenvard.se 

Dags att söka årets resestipendier till 

Europaparlamentet i Strasbourg 

Är du intresserad av hur det går till när EU:s enda direktvalda institution 

debatterar, fattar beslut och stiftar lagar? Vill du följa debatten och omröstningen 

om något speciellt ämne? Då kanske du vill söka ett resestipendium till 

någon av Europaparlamentets sessioner i Strasbourg under 2011. 

Sessionerna under första halvåret 2011 är: 

14–17 februari 7–10 mars 4–7 april 

9–12 maj 6–9 juni 

Stipendiet täcker kostnader för flyg i ekonomiklass och ett traktamente för 

övriga kostnader (boende och lokala transporter) på sammanlagt 360 euro. 

Stipendiet betalas ut på plats i Strasbourg. Du ordnar själv med biljetter och 

hotellrum. 

Läs mer om stipendierna på vår hemsida www.europaparlamentet.se under 

rubriken ”För journalister”. 

Välkommen med din intresseanmälan för stipendiet till: 

epstockholm@europarl.europa.eu. Skicka in en ansökan där du anger vem du 

är, var du arbetar och en kort beskrivning av varför du vill besöka Europaparlamentet. 

Ange också vilken av sessionerna du föredrar att åka på. 

Björn Kjellström/Marina Lähteenmaa 

Europaparlamentet – informationskontoret i Sverige 

Regeringsgatan 65, 6 tr. 

SE–111 56 Stockholm 

Tel. 08–562 444 50/61 Fax 08–562 444 99 

e-post: epstockholm@europarl.europa.eu 


Vi söker 

Reporter/ 

bilageredaktör 

Se www.uppsalatidningen.se 

Vill du ha södra Sveriges 

viktigaste nyhetsjobb? 

Sveriges Radio Malmöhus söker en 

kreativ nyhetschef som kan utveckla 

vårt nyhetstänk och kommunikation 

med publiken på olika plattformat. 

Läs mer på sverigesradio.se/jobb 

7 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

2011 

01 02 03 

52 1 2 3 4 5 5 6 7 8 9 910 11 12 13 

3 10 17 24 31 7 14 21 28 

7 14 21 28 

4 11 18 25 1 8 15 22 

1 8 15 22 29 

5 12 19 26 2 9 16 23 

2 9 16 23 30 

6 13 20 27 3 10 17 24 

3 10 17 24 31 

7 14 21 28 4 11 18 25 

4 11 18 25 

1 8 15 22 29 5 12 19 26 

5 12 19 26 

2 9 16 23 30 6 13 20 27 

6 13 20 27 

04 05 06 

13 14 15 16 17 

4 11 18 25 

5 12 19 26 

6 13 20 27 

7 14 21 28 

1 8 15 22 29 

2 9 16 23 30 

3 10 17 24 

1 

17 18 1920 21 22 

22 23 24 25 26 

07 08 09 

26 27 28 2930 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

10 11 12 

3940 41 42 43 44 

3 10 17 24 31 

4 11 18 25 

5 12 19 26 

6 13 20 27 

7 14 21 28 

1 8 15 22 29 

2 9 16 23 30 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

44 45 46 47 48 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

48 4950 51 52 

Неделя / Domingo / Nedĕle / Søndag / Sonntag / pühapäev / Κυριακή / Sunday / Dimanche / Domhnach / Domenica / svētdiena / sekmadienis / 

Vasárnap / II-Ħadd / Zondag / Niedziela / Domingo / duminică / nedeľa / nedelja / Sunnuntai / söndag 

Сесия / Sesión / Zasedání / Session / Plenarsitzung / Istungjärk / Σύνοδος / Session / Session / Seisiún / Sessione / Sesija / Sesija / Ülés / Sessjoni / 

Zitting / Posiedzenie / Sessão / Sesiune / Zasadnutie / Zasedanje / Istunto / Sammanträdesperiod 

Комисии / Comisiones / Výbory / Udvalg / Ausschüsse / Komiteed / Eπιτροπέú / Committees / Commissions / Coistí / Commissioni / 

Komitejas / Komisijos / Bizottságok / Kumitati / Commissies / Komisje / Comissões / Comisii / Výbory / Odbori / Valiokunnat / Utskott 

Групи / Grupos / Skupiny / Grupper / Fraktionen / Fraktsioonid / Oμάδεú / Groups / Groupes / Grúpaí / Gruppi / Politiskās grupas / Grupés / 

Képviselőcsoportok / Gruppi / Fracties / Grupy / Grupos / Grupuri / Skupiny / Skupine / Ryhmät / Grupper 

Външни парламентарни дейности – седмици за работа в избирателните райони / Actividades parlamentarias exteriores – semanas de 

circunscripción / Vnější parlamentní činnost – týdny vyhrazené pro volební obvody / Ekstern parlamentarisk virksomhed - valgkredsuger / 

Externe parlamentarische Aktivitäten - Wahlkreiswochen / Väljaspool parlamendi töökohta toimuv tegevus – töönädalad valijatega / Εξωτερικέú 

κοινοβουλευτικέú δραστηριότητεú - εβδομάδεú εκλογικήú περιφέρειαú / External parliamentary activities-constituency weeks / Activités 

parlementaires extérieures-semaines de circonscription / Gníomhaíochtaí parlaiminteacha seachtracha - seachtainí toghlaigh / Attività parlamentari 

esterne - settimane di collegio elettorale / Parlamenta ārējie pasākumi – nedēļas, kad deputāti tiekas ar vēlētājiem / Išorinė Parlamento 

veikla. Susitikimų su rinkėjais savaitės / Külső parlamenti tevékenységek – választókerületi hetek / Attivitajiet parlamentari esterni - ġimgħat 

tal-kostitwenza / Externe parlementaire activiteiten - achterbanweken / Zewnętrzne działania parlamentarne – tygodnie pracy w okręgach 

wyborczych / Actividades parlamentares externas – Semanas de circunscrição / Activităţi parlamentare exterioare – săptămâni de circumscripţie / 

Vonkajšie parlamentné činnosti – týždne vo volebných obvodoch / Zunanje parlamentarne dejavnosti – tedni v volilni enoti / Toiminta parlamentin 

ulkopuolella – vaalipiiriviikot / Externt parlamentariskt arbete – valkretsveckor 

Помирителен комитет / Comité de Conciliación / Smírčí výbor / Forligsudvalget / Vermittlungsausschuss / Lepituskomitee / Eπιτροπή 

συνδιαλλαγήú / Conciliation Committee / Comité de Conciliation / Coiste Idir-réitigh / Comitato di conciliazione / Samierināšanas 

komiteja / Taikinimo komitetas / Egyeztető Bizottság / Kumitat ta’ Konċiljazzjoni / bemiddelingscomité / Komisja Pojednawcza / 

Comité de conciliação / Comitet de conciliere / Zmierovací výbor / Posredovalni odbor / Sovittelukomitea / Förlikningskommitté 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

29 

30 

31 

28 

29 

30 

30 

31 

1 

2 

3 

4 

5 

1 

2 

3 

4 

1 

2 

3 

4 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

27 

28 

29 

30 

26 

27 

28 

29 

30 

26 

27 

28 

29 

30 

31

Nominera nu! 

Vem ska företräda dig? 

Valberedningen jobbar för fullt med att ta fram kandidater till förbundsstyrelsen och revisorer. Du vet 

säkert någon som skulle göra ett bra jobb! Den du nominerar måste vara tillfrågad och ha accepterat. 

Skriftlig nominering – med angivande av vad nomineringen avser; ordförande, vice ordförande, 

ledamot eller revisorsuppleant – ska skickas till valberedningens sammankallande: 

Cicci Renström Suurna, TV4 Nyheterna, 115 79 Stockholm eller till e-post cicci.renstrom@tv4.se 

Såväl distrikt som klubbar/sektioner och enskilda medlemmar har rätt att nominera kandidater. 

Sista datum för nominering är 3 april, men ju förr desto bättre! 

Läs mer på www.sjf.se/kongress 

Många möjliga uppdragsgivare 

för frilansare 

Som frilansmedlem i Journalistförbundet 

får du just nu Tidskriftsboken 2011 för endast 

150 kr (exkl. moms och porto). Ordinarie pris is 

är 250 kr (exkl. moms och porto). 

Tidskriftsboken innehåller kontaktuppgifter, 

redaktionellt program, upplaga och 

andra intressanta uppgifter om nära 400 av 

Sveriges mest kända och läsvärda tidskrifter. 

Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, 

men längst till och med den 31 mars 2011. 

Beställ boken på boka@sverigestidskrifter.se. se. 

Ange Frilanserbjudande i ämnesfältet. Erbjuddan det sker i samarbete med Journalistförbundet. et. 

sverigestidskrifter.se 

sjf.se 

150 kr 

exkl moms 

och porto 


debatt 

hår trots att det i dag är vanligt 

att folk rakar sina kön. Att censureringen 

av ett kön syftar till 

att fokusera på könet. Inte att 

det skulle kunna bero på att det 

i Japan, mangans hemland, varit 

förbjudet att visa kön i bild. 

Kanske är det när åklagaren 

Thomas Bälter Nordenman hävdar 

att barn i allmänhet kränks 

av dessa bilder som jag tvivlar. 

Uttalandet får mig att fundera 

över både rondellhundar och 

den våldtäkt jag senare bevittnar 

i en TV-serie. 

Om jag använder begreppet 

”övergreppsdokumentation” 

som kompass för vad jag tycker 

så blir svaret nej. Det är inte en 

självklar dokumentation av övergrepp. 

I det avseendet skiljer sig 

det tecknade från det fotografiska. 

Som fotograf är jag i allra 

högsta grad beroende av verkligheten. 

Jag kan inte fotografera 

något som inte existerar framför 

min kamera. Som tecknare står 

det mig fritt att teckna vad som 

helst som dyker upp i mitt sinne, 

helt oberoende av verkligheten. 

Flera bilder i det här målet 

skulle jag inte alls ha bedömt 

som barnpornografi. Bilder 

som, om det vore fotografier, 

liknar vanliga människors foton 

av sina barn. Sådana foton 

där slumpens olyckliga inverkan 

■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se 

eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. 

Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 

tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela 

skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. 

Bilder utifrån betraktarens öga 

mangadomen 

■Under 2010 dömdes en man 

i Uppsala tingsrätt för barnpornografibrott 

för ett innehav av 

51 tecknade mangabilder. Domen 

överklagades till Svea hovrätt 

och domen kommer den 28 

januari. 

Fallet är principiellt viktigt 

bland annat för att bilderna blev 

sekretessbelagda i tingsrättens 

dom vilket, till en början, omöjliggjorde 

granskning av domen. 

Av den orsaken satt jag med som 

åhörare på förhandlingen i hovrätten. 

Jag är fotograf och betraktar 

bilder utifrån det, och jag är kluven. 

I åtalet finns det en handfull 

bilder som, om de varit fotografier, 

utan tvekan skulle ha klassats 

som barnporr. Eller ”övergreppsdokumentation” 

som 

åklagarens expert Cecilia Wallin- 

Carlsson kallar det. Fast jag har 

svårt att ta dessa bilder på allvar. 

Jag vet inte om det beror på en 

”vuxen” attityd i förhållandet till 

teckningar. Jag blir orolig över 

att det skulle bero på mitt manliga 

perspektiv. Jag funderar på 

om kvinnliga reportrar gör samma 

bedömning som jag? Kanske 

beror det på att jag saknar förtroende 

för experten när hon väger 

in saker som avsaknad av köns- 

...de är fantasier 

hos 

någon som 

jag har 

svårt att 

identifiera 

mig med.” 

Rör inte våra läckor! 

efterforskning 

■ Den reporter som avslöjar sina 

hemliga källor begår inte bara ett 

brott enligt lagen, utan är också 

att betrakta som en människa 

utan heder. Att röja andra reportrars 

hemliga källor är måhända 

inte olagligt, men i princip lika 

moraliskt vidrigt. Det riskerar 

inte bara att utsätta läckan för repressalier, 

från saboterad karriär 

till rättsprocesser eller värre, i 

förlängningen skadar det förtroendet 

för journalistiken i stort. 

Ett tystare, mer slutet samhälle, 

blir konsekvensen om läckor vet 

att de riskerar bli exponerade av 

medierna. 

Därför är det med stor förvåning 

jag läser att sajterna Makthavare.se 

och Dagens Opinion 

hänger ut uppgiftslämnaren bak- 

44 Journalisten 27 jANUAri – 16 fEbrUAri 2011 

om Aftonbladets artiklar om hur 

PR-byrån Prime i hemlighet köpt 

inflytande i socialdemokratin. 

Läckan namnges inte, men 

beskrivs så ingående att alla inblandade 

kan identifiera den. 

Inte nog med det, i artiklarna vidarebefordras 

också hot från Prime 

om rättsprocesser och skadestånd 

på miljonbelopp mot 

läckan. 

Bakom denna publicistiska 

härdsmälta finns tre människor. 

Erfarne mediereportern Rolf 

van den Brink (han om någon 

borde veta bättre!) och journalisten 

Andreas Henriksson. De delar 

skulden med chefredaktören 

på Makthavare.se, Stina Morian, 

som på sin sajt gör ett patetiskt 

försök att försvara jakten på läckor. 

Också van den Brink har för- 

Engelskspråkiga mangaböcker visas på en japansk utställning i Villepinte i Frankrike 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 


på amatörfotografens snapshots 

råder. Där fotografens band till 

motivet filtrerar bort det vulgära 

uttryck bilden har för andra betraktare. 

Det känns inte rimligt 

att lagen kan tolkas så att vanliga 

familjer riskerar att ha skapat 

barnporr. Var det inte de maniskt 

samlande snuskhumrarna 

vi ville åt? 

Fotografen Sally Mann nämns 

ofta som en parallell. Det är fullt 

förståeligt om man känner till 

sökt rättfärdiga sig, utan framgång. 

Intressantare än att höra fler 

undanflykter från dessa tre är att 

fråga sig varför det gick fel. Jag 

tror att det har att göra med att 

det handlar om reportrar som levererar 

snabba nyheter om folk i 

PR, politik och mediebranschen. 

Inget fel med det, men i en sådan 

miljö är det nog lätt att glömma 

att journalistik är något annat än 

att kapitalisera exklusiv information. 

Kalla mig gammalmodig, 

men jag tycker att en reporter är 

något bättre än en privatdetektiv 

som publicerar sina rön. 

Till sist, ingen regel är absolut. 

Det finns exceptionella situationer 

där det är motiverat att skriva 

om andra mediers hemliga uppgiftslämnare. 

Exempelvis om 

hennes bilder. För en juridisk 

lekman framstår det som obegripligt 

att vissa av Sally Manns 

bilder kan hänga på Kulturhuset 

och dess tecknade motsvarighet 

bedöms vara ”övergreppsdokumentation”. 

I slutändan ser jag ändå inte 

dessa bilder som barnpornografi, 

de är fantasier hos någon som 

jag har svårt att identifiera mig 

med. Varken mer eller mindre. 

FrEdrik JohanSSon 

bildjournalist 

källan redan utpekats som ansvarig 

i offentligheten, som i fallet 

Bradley Manning – Wikileaks. 

Eller om källans identitet kan 

ge en omvälvande, helt ny och 

för allmänheten väsentlig bild 

av händelserna, som i Monica 

Antonssons granskning av Liza 

Marklund och fallet "Mia". 

Sådana speciella omständigheter 

föreligger dock inte i det här 

fallet. 

Visst pågår ett politiskt spel i 

kulisserna, där vänsterfalangen 

inom socialdemokratin använder 

Prime-avslöjandet som slagträ 

mot sina interna motståndare, 

men det är inte nödvändigt att röja 

källor för att rapportera om det. 

JESpEr huor 

författare, reporter och en av producenterna 

till dokumentärfilmen WikiLeaks – med 

läckan som vapen 

foto GoNZALo fUENtES / ScANpix

små annonser 

LEDIG PLATS I FRILANS- 

GRUPP 

nära Skanstull i Stockholm. Bredband, 

skrivare, kopiator, kaffe, 

skorpor och åtta kolleger för 1 

700 kr/mån + moms. 

Mats, 070-340 89 02 eller Erika, 

070-444 99 54 

Borås Tidning har 105 anställda, 

varav 65 på redaktionen. BT ingår 

i Gota Media-koncernen där även 

tidningarna Barometern, Smålandsposten, 

Blekinge Läns Tidning, 

Oskarshamns-Tidningen, Sydöstran, 

Östra Småland samt Ulricehamns 

Tidning ingår. 

Borås Tidning har dagligen drygt 

100 000 läsare av morgontidningen 

och cirka 70 000 personer som 

veckovis besöker vår nättidning på 

www.bt.se. Vi är därmed Borås- 

och Sjuhäradsbygdens största och 

viktigaste nyhetsförmedlare. 

Nominera nu! 

Vem ska företräda dig? 

RUM LEDIGT 

på frilanskontor nära Fridhemsplan, 

Stockholm. Även 

några platser i öppet landskap 

lediga. I hyran ingår 

bredband, kontorsmöbler, 

kök, larm etc. Tel 070-799 

80 02, Jeanette. 

Borås Tidning söker 

Nyhetschef 

Valberedningen jobbar för fullt med att ta fram kandidater till förbundsstyrelsen och revisorer. Du vet 

säkert någon som skulle göra ett bra jobb! Den du nominerar måste vara tillfrågad och ha accepterat. 

Skriftlig nominering – med angivande av vad nomineringen avser; ordförande, vice ordförande, 

ledamot eller revisorsuppleant – ska skickas till valberedningens sammankallande: 

Cicci Renström Suurna, TV4 Nyheterna, 115 79 Stockholm eller till e-post cicci.renstrom@tv4.se 

Såväl distrikt som klubbar/sektioner och enskilda medlemmar har rätt att nominera kandidater. 

Sista datum för nominering är 3 april, men ju förr desto bättre! 

Läs mer på www.sjf.se/kongress 

Nu bygger vi om vår nyhetsdesk. Där ska vi skapa ett team med bland 

annat två nyhetschefer som utformar den nya deskstrukturen tillsammans. 

Därför behöver vi en idérik, prestigelös och driftig kraft som vill vara med 

och forma BT. 

Borås Tidning står dessutom inför en spännande förändring av produkten. 

Vi har precis dragit igång ett stort omgörningsprojekt som syftar till att 

skapa en ny tidning, både innehålls- och layoutmässigt. 

Din bakgrund 

Du har en bred erfarenhet av nyhetsarbete och är intresserad av 

lokaljournalistik. 

Du är samhällsorienterad och allmänbildad. 

Du får gärna ha erfarenhet av liknande arbete eller någon typ av 

arbetsledning på redaktion. 

Du har en relevant journalistisk utbildning. 

Frågor 

Redaktionschef Anneli Johannisson – 033 - 700 07 87 

eller anneli.johannisson@bt.se 

SJF:s ordförande Pelle Boersma – 033 - 700 07 43 

eller pelle.boersma@bt.se 

Ansökan 

Skickas till anneli.johannisson@bt.se 

eller Anneli Johannisson, Borås Tidning, 501 85 Borås 

Sista ansökningsdag 13 februari 

PLATS ÖNSKAS I 

FRILANSLOKAL 

En trevlig plats i frilanslokal 

i Stockholms innerstad 

önskas januari – juni 

2011. Alla förslag välkomna. 

Ring eller mejla 

jenny@ryltenius.se 

PLATS PÅ FRILANSBYRÅ 

Plats på K12 Kommunikation i 

centrala Göteborg. Uthyres i tio 

månader med tillträde 15 februari 

2011.Hyra 1 996 kr/månad. 

Bredband, kontorsmöbler, skrivare, 

kaffe/te ingår. Mejla petra@ 

petrajonsson.se 

VY ÖVER HALVA STAN 

Har du i denna frilanslokal 

i Gamla Stan. Bredband, 

skrivare, kaffe, städning och 

inspirerande kolleger ingår. 

Omgående, 2 700 kr/mån 

exkl moms. marsipana@telia. 

com 

söker 

Senior External Relations 

Assistant (GL 5) 

Public Information 

Associate (GL 6) 

till sitt regionkontor 

i Stockholm. 

Ansök senast: 

25 februari 2011 

Läs mer om tjänsterna på 

www.unhcr.se 


debatt 

Det saknas social journalistik 

bostadsjournalistik 

■ Det må vara sant, som Journalisten 

konstaterar (14/10), att tidningarna 

har kommersialiserats. 

Bostadsjournalister skriver mer 

om inredning och mindre om 

sociala aspekter av boendet. Men 

min analys om anledningen till att 

bostadsjournalistiken försvunnit 

är en annan. Orsaken tror jag snarast 

är att samhället förändrats, att 

journalisterna har andra utgångspunkter 

när de söker nyheter och 

att statens roll i fråga om bostäder 

ändrats. 

I början av 60-talet saknades 

bostäder. Folket krävde att politikerna 

löste problemet. Som ett gigantiskt 

folkligt och gemensamt 

samhällsprojekt byggdes miljonprogrammet. 

Statsminister Tage 

Erlander gjorde bort sig i TV när 

han frågades ut om bostadspolitiken 

och folket straffade honom 

hårt. Socialdemokraterna led ett 

historiskt nederlag i kommunalvalet. 

Jag berättar detta för att illustrera 

hur viktig bostadspolitiken var 

och vilket tryck som fanns på politikerna 

att lösa frågan. Jag är en av 

ganska få journalister som debat- 

Radio över generationsgränserna? 

radiopublik 

■ P1-programmet Barnen har 

nu funnits i elva år. Jag möts 

ofta av journalister som undrar 

om programmet vänder sig till 

barn eller vuxna. Som om det är 

ett antingen eller, som om barn 

och vuxna lever på olika planeter. 

Mitt svar är att den ultimata 

publiken är både barn och vuxna 

och att de lyssnar tillsammans. 

I Sverige i dag finns det 

932 627 barn i åldrarna 9 till 

och med 17 år. Och de har i sin 

tur ca XX föräldrar. Hur når vi 

den här stora publiken av både 

barn och vuxna? En publik som 

förhoppningsvis ofta befinner 

sig i samma rum. 

webbfrågan 

Tycker du att medierna 

har rapporterat för mycket 

om vintervädret? 

Ja 57 % Nej 39 % Vet ej 4 % 

Gå in på Journalisten.se och rösta 

på fler frågor. 


Ett urval bostadsbilagor i svenska 

dagstidningar. 

terar bostadspolitik i dag. När jag 

deltog på ett bostadspolitiskt seminarium 

i somras trodde somliga 

där att bostadsfrågan skulle bli 

en valfråga. Bostad är ju en social 

rättighet, menade till exempel 

Hyresgästföreningens ordförande 

Barbro Engman. 

Hon har rätt i sak men jag trodde 

inte hennes profetia. Ingen kräver 

att staten löser bostadsfrågan 

i dag. Ungdomar gillar läget och 

i Stockholm köper de pendelkort, 

bor kvar hos mamma, hyr i tredje 

hand eller köper svartkontrakt. 

Funderingarna kring Barnen 

som ett allåldersprogram är inte 

nya. När Johan Thorstenson och 

jag startade Barnen ville vi göra 

en ny sorts familje/föräldraprogram. 

Ett program där barnen 

själva var huvudpersoner i stället 

för ett program där barnexperter 

pratar om barn. Reportagen 

i Barnen ska självklart inte göras 

på något tillgjort barnvänligt sätt. 

Sådant genomskådas som regel. 

Barn och unga vill vara delaktiga 

och kan även tycka att det vuxna 

gillar är mer intressant än barnprogram 

och ungdomsprogram. 

Förra året startade Kerstin M 

Lundberg och jag Barnens Romanpris, 

enligt Sveriges Radios 

Romanprismodell. Här tänker 

vi oss också både barn och vuxna 

som lyssnare. För vuxna kan det 

var intressant att lyssna på barn 

som talar om böcker, men ännu 

mer inspirerande för barnen själva. 

Tanken med programmen är 

att de ska inspirera barn att läsa, 

föräldrar att intressera sig för barnens 

läsning och lärare att diskutera 

litteratur i skolan. 

Ingvar Storm har kallat både 

programmen På minuten och 


Ingen kräver nya miljonprogram. 

Folket köper läget där bostaden 

allt mer betraktas som en vara på 

en marknad. Nu finns visserligen 

åter igen en bostadsminister men 

i stort går ändå politiken ut på att 

bedriva så lite politik som möjligt. 

Därmed har bostadsjournalisterna 

ingen politik att granska. Och 

utan folkligt tryck och när det inte 

finns något diarium att kontrollera, 

inga motioner eller propositioner 

att läsa blir det genast svårt för 

journalisterna. 

Så journalisterna är i stället 

upptagna med att följa det politiska 

spelet och gräva i andra diarier. 

När de tar upp samhällsproblem 

är det från medelklassens 

perspektiv. För journalisterna har 

inte bara berättat om inredning – 

de har också rapporterat flitigt om 

boräntor, fastighetsskatt och prisutvecklingen 

för bostadsrätter på 

Östermalm. 

Journalistik har blivit för dem 

som har – bostad, jobb och kontaktnät. 

Riksmedierna har fjärmat sig 

från vanliga människors vardag, 

från dem som inte är innerstadsmedelklasstockholmare. 

Spanarna för familjeprogram. 

Han menar att vi skall tänka på 

hur vi formulerar oss för att inte 

stöta bort någon utan hela tiden 

locka så många lyssnare som 

möjligt. Familjeprogram låter 

lite gammeldags, men är ett bra 

begrepp som vi kan använda när 

vi pratar internt i Sveriges Radio, 

tycker han. 

Men finns det familjeprogram 

i P1? P1 är kanalen för den vuxna 

publiken har jag läst någonstans. 

I P4 finns familjeprogram och 

där sänds numera också barnprogrammen. 

Att P1 bara ska vara för 

vuxna tycker jag är att begränsa 

vårt uppdrag. P1 ska vara för alla 

som gillar våra program och våra 

hemsidor. Även för barn. 

Ingvar Storm har verkligen en 

poäng här, vi ska inte vända oss 

till publiken och säga vilka vi vill 

ska lyssna! Publiken ska själva 

hitta programmen. Tilltalet och 

formen ska rikta sig till alla! Och 

sedan får vi se vilka som gillar oss. 

Barnens brevlåda är ett annat 

exempel på samma sak - program 

som avlyssnades av alla, i alla åldrar. 

Ett av de allra mest populära 

programmen i SRs historia. 

... vanliga 

människors 

verklighet 

är aldrig 

utgångspunkt 

för 

journalistiken.” 

Fredrik Karlsson 

Även andra 

radioprogram 

låter 

barns och 

ungas röster 

höras, 

men tyvärr 

allt för sällan.” 

Ylva Mårtens 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 


Det saknas beskrivningar av vad 

som händer i storstädernas förorter, 

på landsbygden eller i arbetslivet. 

Av ett samhälle som förändras. 

Reportage om utanförskap, 

segregation, arbetslöshet och operationsköer. 

Journalistik som utgår 

från människor som inte har 

bostad, jobb och kontaktnät. 

Landsbygdens eller arbetarklassens 

människor får vara med som 

case när en ny undersökning visat 

hur folk har det eller en opinionsundersökning 

avslöjat vad de tycker. 

Då får de en enkätfråga i Dagens 

Nyheter. Eller en TV-mick 

i ansiktet för att bekräfta. Sedan 

nästa expert i rutan. Men vanliga 

människors verklighet är aldrig 

utgångspunkt för journalistiken. 

Det finns medier, som lokaltidningar, 

med andra perspektiv. 

De medier som jag i första hand 

följt under senare år är Dagens 

Nyheter, Sveriges Television, 

TV4 och i viss mån även Svenska 

Dagbladet. I dessa medier hoppas 

jag på fler nyheter som inte hämtats 

från regeringskansliet eller redaktionsmejlenspressmeddelanden. 

FrEdrik karlsson 

chefredaktör Byggvärlden 

Att nå barn och ungdomar 

handlar inte bara om att göra roliga 

barnprogram på barnwebben 

eller program i P3, utan att 

ta upp deras frågor, deras perspektiv 

i det allmänna utbudet. 

De vill höras. De vill berätta 

om sina liv så att vuxna lyssnar, 

de vill vara delaktiga i samhället. 

Det är en av anledningarna 

till att Barnen och Barnens Romanpris 

finns och då ska barnen 

också kunna lyssna. Även 

andra radioprogram låter barns 

och ungas röster höras, men tyvärr 

allt för sällan. 

Nu är det dags att fördjupa diskussionen 

om hur Sveriges Radio 

ska nå den yngre publiken. 

Att även ta åldersegregationen 

på allvar tror jag är ett sätt att få 

fler yngre lyssnare. 

"Vi är inte världsbäst på att nå 

åldersgruppen 9 –19 år!", som 

Cilla Benkö konstaterade när 

hon och Mats Svegfors presenterade 

Medieormen 3.0. 

Ylva MårtEns 

producent 

Fotnot: En längre version av debattartikeln 

finns på 

www.journalisten.se/debatt

Rösta fram dina 

kongressombud 

Var delaktig i förbundets framtid! Rösta i kongressombudsvalet 

som hålls på www.sjf.se från 22 februari till 

och med 8 mars. Du kan också motionera om förslag 

till kongressen. 

Rösta! 

Logga in med ditt personnummer och lösenord och rösta på de 

kandidater som nominerats i ditt distrikt. Röstningen sker på 

förbundets webbplats 22 februari-8 mars. 

Totalt ska 111 kongressombud röstas fram av förbundets medlemmar. 

Detta är din chans att påverka vilka som ska företräda 

dig på kongressen 3-6 maj 2011. 

Motionera! 

Var delaktig i vad som ska diskuteras på kongressen – skriv en 

motion. Distrikt, klubbar och enskilda medlemmar har rätt att 

skriva motioner till kongressen. Skicka din motion med e-post till 

motioner@sjf.se senast den 15 mars. 

Läs mer på www.sjf.se/kongress

folk 

sAmtAlet 

Nora Strandberg blir programledare för Sveriges Radios nya sportprogram för 

unga, P3 Sport. 

Nora leder SRs nya 

sportprogram för unga 

Nora Strandberg, 29, är programledare 

för Sveriges Radios nya 

sportprogram P3 sport, som riktar 

sig till ungdomar. 

Hon kommer att vara tjänstledig från 

sitt ordinarie jobb som programledare 

och reporter för sportsändningarna i 

Canal Plus. 

– Det är kul att få vara med och starta 

ett helt nytt program. Och jag är sugen 

på att förkovra mig och att bredda 

mig som journalist, säger hon. 

Nora Strandberg började jobba med 

sport på radion i Malmö redan vid 16- 

17 års ålder som så kallad ”gurka”. 

– Som ”gurka” satt man och ringde 

runt och samlade in resultat och sammanställde 

tabeller, berättar hon. Det 

var före internets tid så det var telefon 

som gällde. 

Några år senare fick hon börja på 

Radiosporten. 

– Det var roligt och jag var engagerad 

och ambitiös och sög i mig så 

mycket kunskaper jag kunde. Det ska 

bli roligt att jobba med radio igen. 

Innan hon började på Canal Plus 

arbetade hon som sportjournalist på 

TV4, Expressen och Sydsvenskan. 

Vad är det för program ni ska göra 

i P3? 

– Det blir inget Radiosporten för 

ungdomar. Vi kommer inte att vara 

på några matcher utan vill berätta 

historierna runt omkring. Vi kommer 

bland annat att prata med ung- 


■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

domar som har ena foten kvar i skolan 

och den andra i vuxenvärlden, genom 

idrotten. Vi ska också diskutera och 

ifrågasätta stereotyper och roller inom 

idrottens värld. 

Kommer programmet bara att 

handla om ungdomar som sysslar 

med elitidrott? 

– Nej, historierna blir inte mindre 

spännande för att de handlar om ungdomar 

som kanske inte nått upp till 

den högsta eliten. Det kan vara intressant 

att prata med ungdomar om varför 

de till exempel väljer bort idrotten. 

Så vi får inte höra Zlatan i P3 Sport? 

– Att få träffa Zlatan är förstås en 

dröm. Men i så fall skulle vi nog ställa 

andra frågor till honom än vad han är 

van vid. Kanske skulle vi låta någon 

yngre fotbollstjej eller kille ställa de 

frågor de vill ha svar på. 

– Vi kommer också att ha med de 

stora idrottsnamnen i programmet, 

men då får de kanske ge träningstips 

till ungdomarna. Vi vill göra ett inspirerande 

program för alla som tycker 

att det är kul med sport. 

– Vi kommer att ha ett tydligt tema 

i varje program med både reportage 

och gäster i studion. Dessutom blir 

det en krönika och så musik. 

Utövar du själv någon sport? 

– Jag tränar boxning. Men jag tävlar 

inte, och har inte gjort det sedan jag 

var 18, så det är ju mer en träningsform. 

QIA RINDEVALL 

foto Mikael GrönberG/Sr 

pÅ NYA JoBB 

Simon Andrén är ny reporter på P4 

Extra med Lotta Bromé, på Sveriges 

Radio i Stockholm. Han har tidigare 

bland annat arbetat som reporter på 

Dagens Nyheter och Aftonbladet. 

Madeleine Appelgren 

är ny fackchef 

på Året Runt. Hon 

kommer närmast 

från tjänsten som redaktionssekreterare 

på Hus & Hem. 

Malin Belfrage har anställts som ny 

sportreporter på Västerviks-Tidningen. 

Hon har tidigare vikarierat på tidningen. 

Dessförinnan arbetade hon bland 

annat på Norrköpings Tidningar och 

Folkbladet. Hon efterträder Henrik 

Hultqvist som går över till nyhetsredaktionen 

efter att Margareta Ljungblad 

gått i pension. 

Lena Birgersson 

lämnar jobbet som 

pressansvarig på 

Tourism in Skåne för 

att ägna sig åt frilansjournalistik. 

Hon har 

tidigare bland annat 

arbetat som reporter 

och producent på Sveriges Television. 

Ellinor Brenning är 

praktikant på Journalistens 

redaktion. 

Hon läser journalistik 

på Ljungskile folkhögskola. 

Eva Buskas blir ny nyhetschef på Gotlands 

Allehanda. Hon kommer närmast 

från Aftonbladets samhällsredaktion. 

Louise Epstein debuterar 

som talkshowvärd 

i Sveriges 

Radio-programmet 

Epstein i P1. Hon har 

tidigare bland annat 

arbetat med programmen 

Biblioteket 

och Nya Vågen. 

Cecilia Helle är ny 

redaktionschef på 

Passion for Business. 

Hon kommer 

närmast från Dagens 

Medicin, där hon varit 

reporter. Tidigare 

var hon redaktionsledare 

och ställföreträdande ansvarig utgivare 

på Katrineholms-Kuriren, samt 

reporter på Aftonbladet Kvinna. 

Anders Hellberg lämnar Dagens Nyheter 

efter 20 år som nyhetsreporter. 

Han har också under perioder varit re- 

foto Stina Gullander/Sr 

daktionssekreterare på utrikes- och inrikesredaktionen. 

Han ska ägna sig åt 

egen verksamhet. 

Jennifer Howgate, från JMK, Stockholms 

universitet, praktiserar på Sveriges 

Television Gävledala i Falun under våren. 

Björn Häger blir ny redaktör för SVTprogrammet 

Veckans brott som görs 

av STO-CPH-Produktion AB. Han har tidigare 

bland annat arbetat som redaktör 

och reporter på TV4s Kalla fakta. 

Jonas Johansson är ny pressekreterare 

hos IT- och regionminister Anna- 

Karin Hatt. Han kommer närmast från 

TV4 där han varit verksam på samhällsredaktionen. 

Kitty Jutbring blir 

programledare för 

Sveriges Radios program 

P3 Star efter 

Cissi Wallin. Programmet 

får nytt format 

och blir ett renodlat 

musikprogram. 

Lasse Kronér blir programledare i 

Sveriges Televisions nya familjeprogram 

Smartare än en femteklassare 

som ska sändas under våren. 

Matz Kindmalm har 

tillträtt som VD för 

Skaraborgsbygden. 

Han kommer närmast 

från Alingsås 

Tidning. 

Martin Klepke är ny politisk redaktör 

på LO-tidningen. Han kommer närmast 

från tjänsten som ekonomiredaktör på 

samma tidning. 

Jens Kärrman blir ny reporter på Dagens 

Nyheters politiska redaktion. Han 

kommer närmast från frilansverksamhet 

och har tidigare arbetat som reporter 

på Aftonbladet och som editionschef 

på City. 

Sara Leijman, reporter på Östersunds-Posten, 

vikarierar som planeringsredaktör 

på Sveriges Television i 

Östersund. Hon har tidigare jobbat som 

nyhetschef på bland annat Helsingborgs 

Dagblad. 

Jennie Lorentsson har tillträtt som 

nyhetschef och ställföreträdande ansvarig 

utgivare på Västerviks-Tidningen. 

Hon var tidigare nyhetsreporter på 

tidningen. Hon efterträder Ulrik Alvarsson 

som går tillbaka till att jobba 

som nyhetsreporter. 

Tara Moshizi blir ny programledare för 

P3 Populär efter Hanna Fahl som fått 

nytt jobb på Dagens Nyheter. Hon kommer 

närmast från City Malmö/Lund där 

foto MattiaS ahlM/Sr

hon varit nöjesredaktör 

i fyra år. Hon 

började som 15-åring 

som ung-reporter på 

Göteborgs-Posten 

och har tidigare jobbat 

på Aftonbladet, 

Expressen och Stockholm 

City. I P3 har hon tidigare bland 

annat varit programledare för Frank. 

Helena Mirsch är 

tillsvidareanställd 

som reporter på 

Vårdfokus. Hon kommer 

närmast från 

Sveriges Television 

där hon har arbetat 

som reporter, redaktör 

och projektledare, framför allt med 

hälso- och medicinprogram. 

Annika Norman, moderedaktör på 

Frida förlags tidning Solo, blir redaktör 

på Tidningen Solos magasin Solo Mode 

som ska komma ut med två nummer i år. 

Hanna Nyberg är numera fast anställd 

som nyhetsreporter på Sveriges 

Television, Västnytt. Hon har under sju 

års tid arbetat som producent, repor- 

foto olivia Mariette borg/Sr 

ter och programledare i P3 och P1 på 

Sveriges Radio, samt som reporter på 

Göteborgs-Posten och Tidningarnas 

Telegrambyrå. 

Lisa Ovesen har tillsvidareanställts 

som reporter på Sveriges Televisions 

Sydnytt. Hon har vikarierat på Sydnytt i 

olika omgångar sedan 2003. 

Elin Parmhed är ny chefredaktör för 

Kamera & Bild. Hon har varit reporter 

på tidningen, Kamerabild.se och Fotoguiden.se 

i fem år. Hon efterträder 

Magnus Fröderberg. 

Malin Sjöberg är 

ny kommunikatör 

på Räddningstjänsten 

Syd. Hon kommer 

närmast från en tjänst 

som webbredaktör på 

Business Region Skåne. 

Tidigare har hon 

arbetat på Smålänningen, Trelleborgs- 

och Ystads Allehanda, Sydsvenskan och 

Helsingborgs Dagblad. 

Johan Taubert har utsetts till ny chefredaktör 

för Land Lantbruk. Han kommer 

närmast från jobbet som chef 

mer folk på journalisten.se 

förLRFs pressavdelning och har tidigare 

arbetat på bland annat Svenska 

Dagbladet och Sveriges Television. 

Annika Tidehorn blir redaktör för tidningen 

Live Life på Spoon Publishing. 

Hon kommer också att arbeta med Salt 

& Peppar och Sats magasin. Hon har tidigare 

jobbat på Topphälsa, Laga Lätt, 

Allt om fritidshus och Ica-kuriren. 

Sara Wennerblom 

Arén blir programledare 

i Sveriges Televisions 

program 

Nyhetsbruset, som 

ska servera annorlundainfallsvinklar 

ur nyhetsfloden. 

Programmet sänds från Göteborg och 

sändningsstart är i SVT2 den 1 februari. 

Michael Österlund blir nyhetschef på 

Sveriges Radio Ekot. Han kommer närmast 

från jobbet som utvecklingschef 

och har tidigare bland annat varit chef 

för Radio Västmanland. Han efterträder 

Rolf Stengård som efter tolv år 

som nyhetschef ska ägna sig åt grävande 

journalistik på Ekot. 

utmärkelser 

Magnus Karlsson, redaktör på Bilsport 

Classic, har tilldelats Bildningsnämndens 

hedersomnämnande i samband 

med att Emmaboda kommun 

delade ut kulturpris. Han får utmärkelsen 

tillsammans med medförfattaren 

Hans-Krister Karlsson för boken I 

backspegeln – bilismens födelse i småländska 

Emmaboda. 

Andreas Larsson har utsetts till Årets 

modefotograf av tidningen Elle. Han får 

priset med motiveringen: ”Med energi 

och leklust fångar han ögonblicket. Hans 

vassa bilder får en hel modevärld på fall 

och gör honom till en självklar vinnare”. 

Magdalena Ribbing, journalist och 

författare, har tilldelats Gastronomiska 

Akademiens guldmedalj för ”utomordentliga 

insatser för svensk matkultur”. 

Eta Kroon, redaktör på Allt om 

Mat och författare, tilldelas akademiens 

guldpenna för ”utomordentligt 

författarskap på det gastronomiska 

området”. 

Nils Schwartz, skribent på Expressen, 

har tilldelats Aftonbladets Axel Liff- 

AFTONBLADET SÖKER SVERIGES BÄSTA POLITIKREPORTER 

Sveriges största tidning. Sveriges största sajt. 

Och överlägset ledande i mobilen, Ipad och webb-tv. 

Hur blev det så? Svaret är enkelt: genom att vi är nyhetsledande. 

Vill du jobba med mig? 

Ett av Sveriges roligaste och 

mest eftertraktade reporterjobb 

har blivit ledigt: 

Politikreporter på Aftonbladets 

samhällsredaktion. 

Aftonbladet avslöjar och granskar. 

Aftonbladet är bäst på de stora 

nyheterna. 

Och Aftonbladet sätter nyhetsagendan. 

Där har du förklaringen till våra 2,5 

miljoner läsare – varje dag. 

Det genomsyrar inte minst vår 

politikbevakning. Bara i år har vi – 

förutom den bästa valbevakningen 

och granskningen av S-krisen – 

bland annat avslöjat spelet bakom 

Littorins avgång och hur socialdemokrater 

på Prime PR sålde sig 

till Svenskt näringsliv. 

Välkommen med din ansökan till personalredaktör marianne.peterson@aftonbladet.se senast den 13 februari. 

För frågor: kontakta Lena Mellin, Marianne Peterson eller journalistklubbens ordförande Anna Andersson. Du når alla på 08-725 20 00. 

foto Sofia Sabel/Svt 

En av våra politiska nyhets jägare, 

Eva Buskas, flyttar hem till Gotland 

och vi söker därför hennes ersättare. 

Du som söker älskar politik, är en 

grym lagspelare, en passionerad 

nyhetsreporter – och har en nyhetsnäsa 

och iver utöver det vanliga. 

Jag ser fram emot din ansökan! 

Lena Mellin, chef för 

samhällsredaktionen 


folk 

ner-stipendium på 30 000 kronor med 

motiveringen: ”Det sägs att kritiken är 

i kris, ja rent av död. Alla är ju numera 

kritiker! Nåja. Alla är kritiska. Men alla 

är inte kritiker. Och alla kritiker är inte 

som Nils Schwartz – även om många 

skulle önska att de var det. För stilistisk 

elegans, humoristisk briljans och 

en handfast beläsenhet som glänser 

utan att blända; för ett prestigelöst allvar 

som undersöker och underkänner 

motsättningarna mellan högt och lågt, 

brett och smalt, djupt och ytligt; för ett 

ständigt omprövande intellekt, så väl 

inför det dagsfärska som inför gammal 

kärlek, där viljan att förstå är lika stor 

som viljan att själv bli förstådd tilldelas 

Nils Schwartz 2010 års Axel Liffners 

stipendium.” 

Per Svensson, kulturjournalist, har 

tilldelats priset Årets notis för sin text 

Macho med Morberg, publicerad i Sydsvenskan. 

Han får priset med motiveringen: 

”I texten lieras hån och rim 

i en ljuv kombinationswok, vilket i sin 

notisiala effektivitet ger läsaren insikt 

och samtidigt kittlar nyfikenheten. Per 

Svensson vågar ta ut svängarna och visar 

att en kulturjournalistisk notis om 

ny litteratur kan vara så mycket mer än 

en kallpressad standardintroduktion.” 

presskontakten 

Annonsera 

under 

Presskontakten! 

■ Här annonserar 

företag, myndigheter och 

organisationer som vill nå 

ut med information och 

direktnummer till alla de 

som är ansvariga för informationsfrågor. 

■ 1 modul 

(40 mm x 146 mm) 

Pris: 23 000 kr 

■ 2 moduler 

(40 mm x 300 mm el 83 

mm x 146 mm) 

Pris: 36 800 

Gäller införande i varje 

nummer under ett år. 

■ Ring Johan Turian 

08-556 950 44 eller 

mejla johan@ad4you.se 

för att diskutera din 

annons. 


Ingemar Unge, kåsör, journalist och 

författare, har tilldelats Jolopriset för 

2011 på 10 000 kronor. Han får priset 

med motiveringen: ”Från Ingemar Unge 

flödar humor, nyfikenhet och vitterhet i 

kåserier, språkspalter, recensioner, intervjuer 

och reportage. Däremellan har 

han i boken ’Paradiset under Globen’ 

tagit med läsarna till sin uppväxtmiljö 

i Skärmarbrink. I Dagens Nyheter förr 

och numera i tidningen Vi står Ingemar 

Unge för de ljusa inslag som lockar 

fram leenden, medan pengavärlden 

har lätt att hålla sig för skratt åt hans 

sarkastiska kåserier i Aktiespararen. 

En särskild bråk-del av priset bör tillfalla 

det verdervärdiga Vittnet”. 

stipendier 

Christoph Andersson 

har fått ett upphovsrättsstipendium 

på 65 000 kronor 

från Sveriges författarförbund.Pengarna 

ska användas till 

research om ultrahögern 

och dess globala nätverk. Han 

har nyligen även fått ett radiostipendium 

från Författarförbundet. Christoph 

Andersson har specialiserat sig på att 

Förbundsordförande: 

Karl-Petter thorwaldsson 

Förbundssekreterare: 

Annika nilsson 

Presskontakter: 

stefan svensson 

Kommunikationsansvarig 

Telefon: 08 613 50 77 

mobil: 0705 43 76 74 

e-post: stefan.svensson@abf.se 

ArbetArnAs bildningsförbund 

(abf) är Sveriges äldsta och 

största studieförbund. bland med 

lemsorganisationerna finns bl a flertalet 

invandrarorganisa tio ner och 

handikapporganisationer. 

andra stora medlems orga nisa tio ner 

är LO, SaP, PRO och Kf. 

• abf samlar årligen ca 700 000 

cirkel deltagare och drygt 3,5 

mil joner männi skor deltar i något 

av abfs kulturprogram. 

• abf finns över hela landet. 

• abfs verksamhetsidé är att ge 

mest åt dem som fått minst! 

• abf utger tidningen fönstret, 

tidskrift för kultur och folkbildning. 

www.abf.se 

Akademikerförbundet SSR 

Box 12800 

112 96 Stockholm 

Besök: Mariedalsvägen 4 

Telefon 08-617 44 00 

Fax 08-617 44 01 

www.akademssr.se 

Förbundsordförande 

Christin Johansson 

Telefon 08-617 44 59 

Press- och 

kommunikationschef 

Stina Andersson 

Telefon 08-617 44 87 

Mobil 0706-18 44 87 

stina.andersson@akademssr.se 

Akademikerförbundet SSR är fack- 

och yrkes förbund för ekonomer, 

samhälls vetare, personalvetare, 

beteendevetare och socionomer. 

Med 54 000 medlemmar är vi 

det fjärde största inom SACO. 

bevaka ultrahögern och gjort ett antal 

P1-dokumentärer kring temat. 

Helena Mirsch, Vårdfokus, Andreas 

Ekström, Sydsvenskan, Tomas Lindblad, 

frilans, Göteborg, Julia Lundberg 

och Lotta Skoglund, båda frilansar 

i Stockholm, har fått Expertsvars 

resebidrag för att bevaka AAAS-konferensen 

i Washington, USA. 

Therese Eriksson har av Författarfonden 

tilldelats ett tvåårigt konstnärsbidrag 

för kulturjournalister på sammanlagt 

160 000 kronor. Hon är litteraturkritiker 

och kulturskribent och skriver 

bland annat för LO-tidningen, Residence, 

Upsala Nya tidning och Helsingborgs 

Dagblad. 

Kerstin Gustafsson Figueroa har fått 

ett punktstipendium från Författarnas 

fotokopieringsfond på 65 000 kronor. 

Hon har givit ut sju böcker, senast För 

Guds skull, på Atlas förlag 2007, och 

har medverkat i flera antologier. 

Ylva Herholz, frilans, har tilldelats ett 

konstnärsbidrag för kulturjournalister 

på 60 000 kronor från Sveriges författarfond. 

Hon medarbetar bland annat i 

Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Ax- 

Privata tjänsteföretag står 

för mer än 45 procent 

av sysselsättningen i 

Sverige. Ändå kämpar de 

mot dåligt anpassade 

regler och omoderna avtal. 

Därför arbetar Almega 

med att bana väg för 

Tjänsteföretagen. Vi är 

snart fler än 10 000 

tjänsteföretag med över 

500 000 anställda. 

KONTAKT 

Presschef 

David Wästberg 

070-345 6859 

Pressinformatör 

Cecilia Malmström 

070-345 6895 

www.almega.se 

ess, Fokus och Forskning & Framsteg. 

Elin Jönsson, frilansjournalist, Malmö, 

har tilldelats Lars Johan Hiertas stipendium 

på 50 000 kronor av Hiertanämnden, 

Publicistklubbens stipendienämnd. 

Elin Jönsson ska studera hur 

Sovjetunionens sammanbrott påverkat 

befolkningens hälsa och självbild. Elin 

Jönsson var utbytesstudent vid tiden 

för sammanbrottet och vill nu följa upp 

utvecklingen i landet. 45 andra journalister 

tilldelades också stipendier. Läs 

om dem på www.journalisten.se. 

Ami Lönnroth har fått ett punktstipendium 

från Författarnas fotokopieringsfond 

på 65 000 kronor. Hon ska arbeta 

med en bok om radikal islamism tillsammans 

med den pakistanske grävande 

journalisten Massoud Ansari. 

Ingvar von Malmborg har fått 65 000 

kronor i stipendium från Författarnas fotokopieringsfond 

och 10 000 kronor från 

Sveriges Läromedelsförfattares förbunds 

stipendienämnd. Han har varit redaktör 

på bland annat Finanstidningen, Ica-kuriren, 

Tidningen Stockholm och Stockholms-Tidningen. 

Niklas Orrenius, Erik Magnusson, Olle 

Apoteket AB 

010-447 50 00 (vxl) 

Besöksadress 

Södermalmsallén 36 

Stockholm 

Postadress 


www.apoteket.se 

Varumärkesdirektör 

Eva Fernvall 

010-447 50 74 

Pressjour 

010-447 52 00

Lönnaeus och Hussein El-Alawi, Sydsvenskan, 

har fått årets Fadime-stipendium 

på 30 000 kronor, som delas ut av 

Fadimes minnesfond. De har bland annat 

skrivit en uppmärksammad artikelserie 

om ”Haram” – förbjudet i islams namn. 

De får stipendiet för att ”deras artiklar 

visar prov på mod att bevaka och skriva 

om ett svårt ämne”. 

Stefan Westrin har tilldelats ett ettårigt 

konstnärsbidrag för kulturjournalister 

på 60 000 kronor av Sveriges 

författarfond. Han är frilansjournalist 

och reportageskribent och medverkar 

bland annat i Fokus, Arbetarbladet och 

reportagemagasinet Novell. 

nomineringar 

32 fotografer är nominerade till Årets 

Bild 2011: Robban Andersson, Expressen, 

Urban Andersson, Aftonbladet, 

Stefan Berg, Göteborgs-Posten, 

Arne Bivrin, frilans, Johan Bävman, 

Sydsvenskan/Moment Agency, Lars 

Dafgård, Dalarnas Tidningar, Hussein 

El-Alawi, Sydsvenskan, Åke Ericson, 

frilans, Paul Hansen, Dagens Nyheter, 

Anders Hansson, Dagens Nyheter/ 

Kontinent, Anette Nantell, Dagens Nyheter, 

Robert Henriksson, frilans/Da- 


Arbetsgivarföreningen 

KFO 

Presskontakt 

Kicki Blom 

08-702 54 18 / 070-578 80 02 

kicki.blom@kfo.se 

Arne Mårtensson 

VD 

Arbetsgivarföreningen KFO är 

med sina 3 600 medlemsföretag 

Sveriges största fristående 

arbetsgivarorganisation. 

KFO ger service till verksamheter 

med företrädesvis kooperativ eller 

idéburen karaktär. 

KFO har kollektivavtal inom ett 

30-tal områden och har stöttat 

arbetsgivare sedan 1943. 

www.kfo.se 

gens Nyheter, Amelie Herbertsson, 

frilans, Christoffer Hjalmarsson, frilans, 

Magnus Hjalmarsson Neidman, 

Svenska Dagbladet, Ingalill Joelsson, 

frilans, Jan Johannessen, frilans, 

Pavel Koubek, Nerikes Allehanda, 

Lars Lindqvist, Dagens Nyheter, Joel 

Marklund, Bildbyrån, Henrik Montgomery, 

Scanpix, Lasse Ottosson, Kristianstadsbladet, 

Matso Pamucina, frilans, 

Johan Persson, Kontinent, Sara 

Strandlund, frilans, Magnus Sundberg, 

Göteborgs-Posten, Mårten Svemark, 

City Malmö, Sonny Thoresen, 

Helsingborgs Dagblad, Magnus Wennman, 

Aftonbladet, Jon Wentzel, frilans, 

Peter Wixtröm, Aftonbladet samt 

Axel Öberg, frilans. Vinnarna offentliggörs 

den 18 mars i Norrköping. 

dödsfall 

Sun Axelsson har avlidit vid 75 års 

ålder. Innan hon blev författare arbetade 

hon som journalist, bland annat 

på BLM, Expressen och Stockholms- 

Tidningen. Hon har bland annat skrivit 

böckerna Drömmen om ett liv och Honungsvargar. 

Hon översatte också flera 

spanska och chilenska författare. 

Gunnar W Blomgren, hedersledamot 

Vårt uppdrag: 

Att bidra till att arbetsmiljön 

förebygger ohälsa och 

olycksfall och att människor 

inte utestängs från arbetet. 

Vår vision: 

Alla vill och kan skapa en 

bra arbetsmiljö 

Vårt huvudkontor finns på 

Kungsholmen i Stockholm. 

De tio inspektionsdistrikten 

är indelade i tre regioner: 

Inspektion Nord, Mitt och 

Syd. 

Generaldirektör: 

Mikael Sjöberg 

Tel 08-730 91 59 

Pressekreterare: 

Catarina Edgar 

Tel 08-730 99 99 

Mobil 070-210 79 99 

catarina.edgar@av.se 

www.av.se 

Vi är den myndighet som registrerar 

Sveriges företag och 

föreningar. Det är också vi 

som tar emot årsredovisningar. 

På www.bolagsverket.se kan 

du med hjälp av våra e-tjänster 

söka företagsinformation direkt 

från våra register. 

Sök företagsfakta 

Behöver du snabbt ett bevis eller 

kanske en årsredovisning? Då är 

Sök företagsfakta tjänsten för dig. 

Här kan du ladda ner: 

• registreringsbevis 

• årsredovisningar 

• delårsrapporter 

• bolagsordningar 

• persons uppdrag med historik 

Statistik om 

företag och föreningar 

Sök statistik om företag och föreningar 

i Sverige, utifrån geografiska 

områden och tidsperioder. 

Presskontakter 

Generaldirektör 

Annika Bränström 

060-18 43 18 

annika.branstrom@bolagsverket.se 

Press och medierelationer 

Ulf Karnell, informationschef 

060-18 41 03 

0708-66 22 36 

ulf.karnell@bolagsverket.se 

mer folk på journalisten.se 

i Västsvenska Seniorjournalisterna, har 

avlidit 96 år gammal. Han var verksam 

i flertalet dagstidningar i Göteborg. 

1991 utgav han boken På min mammas 

gator. 

Olle Carlsson, Umeå, har avlidit 82 

år gammal. Under studietiden var han 

redaktionssekreterare på studenttidningen 

Ergo 1952-53. 1958 började han 

arbeta på Västerbottens-Kuriren, först 

som reporter och därefter som kulturredaktör 

och ledarskribent fram till 

pensioneringen 1991. 

Per Ericsson, Stockholm, har avlidit 

87 år gammal. Han arbetade på Lunds 

Dagblad och Aurora i Ystad innan han 

övergick till Östgöta Correspondenten 

där han verkade i drygt tre decennier, 

som redaktionssekreterare och nattredaktör. 

Kurt Grundberg har avlidit vid 76 års 

ålder. Han arbetade som pressfotograf, 

bland annat på frilansbasis för Aftonbladet 

och Expressen. Från slutet av 

80-talet tog han anställning på TT/ELA 

i Vänersborg där han stannade till pensioneringen. 

Lars Krantz, Stockholm, har avlidit 84 

Brandskyddsföreningen 

Fråga oss 

om brandskydd 

Brandtekniker 

i pressjour 

08-588 474 77 

Pressekreterare 

Suzanne Weigl 

070-374 75 19 

Brandskyddsföreningen är 

en medlemsorganisation som 

arbetar för ett brandsäkrare 

Sverige. Genom information 

och utbildning hjälper vi människor, 

företag och organisationer 

ta eget ansvar för sitt 

brandskydd. 

www.brandskyddsforeningen.se 

år gammal. Han började som journalist 

på Ny Tid i Göteborg och arbetade 

därefter en kort tid på Göteborgs-Tidningen. 

Därefter övergick han till Sveriges 

Radio AB där han var med och startade 

den nya TV2-kanalen. Han gjorde 

många program och dokumentärer, 

som När kriget kom till Äppelbo, Hummer 

och Vikingar i Österled. På senare 

år ägnade han mycket energi åt att försöka 

lösa gåtorna kring mordet på Olof 

Palme. Han skrev bland annat en bok 

om fallet. 

Rein Välme, reportagefotograf 

och bildjournalist, har avlidit vid 74 

års ålder. Han gick bland annat på 

Münchens Bayrische fotoskola innan 

han började frilansa för både svenska 

och utländska uppdragsgivare. Han 

var också medlem i den tyska Alphagruppen 

som levererade bilder till 

Tyskland och utlandet. 

Marianne Wärnling, Stockholm, har 

avlidit 89 år gammal. Hon arbetade 

först på Allhems förlag innan hon 1947 

övergick till Åhlén & Åkerlunds förlag 

där hon bland annat arbetade på Damernas 

Värld, modetidningen Eva och 

Husmodern. Efter pensioneringen skrev 

hon flera matböcker. 

Tegnérgatan 23 

Box 1386 


Tel 08-401 87 00 

Fax 08-411 90 75 

www.bra.se 


Jan Andersson 


Jennie Zetterström 

Tel 08-401 87 36 

press@bra.se 

Informationschef 

Anders Jansson 

Tel 08-401 87 70 

anders.jansson@bra.se 

Brå verkar för att brottsligheten 

minskar och tryggheten 

ökar i samhället genom att ta 

fram fakta och sprida kunskap 

om brottslighet och brottsförebyggande 

arbete. 

Brå producerar även den 

officiella kriminalstatistiken, 

utvärderar reformer, bedriver 

forskning och stödjer lokalt 

brottsförebyggande arbete. 




Sven-Erik Alhem 

0739-738 600 

0708-577 600 

sven-erik.alhem@boj.se 

Generalsekreterare 

Eva Larsson 

08-556 09 281 

0739-738 601 

eva.larsson@boj.se 

Växel 

08-644 88 00 

Brottsofferjourernas 

Riksförbund, BOJ, är en 

ideell organisation som 

arbetar för bättre villkor 

för brottsoffer. Det finns 

100 lokala brottsofferjourer 

runt om i landet 

som varje år ger stöd till 

över 80 000 brottsoffer, 

anhöriga och vittnen. 

Läs mer på www.boj.se 


Vi arbetar 

för ett 

hållbart 

energisystem 

Vi ansvarar för frågor om 

användning och tillförsel av 

energi. Energimyndigheten 

främjar energi effektivisering 

på lokal, regional och nationell 

nivå. 

Läs mer om vår verksamhet på 

www.energimyndig heten.se 


Ola Westberg 

016-544 20 36 

press@energi myndigheten.se 

www.csn.se 

CSN administrerar det 

svenska studiestödet. Vi 

har cirka två miljoner 

kunder och betalar varje 

år ut cirka 25 miljarder 

kronor till studerande. 

CSN har knappt 1 000 

anställda på 15 orter. 


Kerstin Borg Wallin 


Klas Elfving 

060-18 61 55 

076-119 65 51 

klas.elfving@csn.se 


Agneta Solander Valter 

060-18 61 37 

070-648 82 44 

agneta.solander@csn.se 


Fastighetsägarna Sverige 

Drottninggatan 33 

Box 16132 


VD Reinhold Lennebo 

Tel: 08-613 57 10 

Mobil: 0705-12 33 90 

Näringspolitisk chef 

Martin Lindvall 

Tel: 08-613 57 32 

Mobil: 0709-43 69 60 

martin.lindvall@ 

fastighetsagarna.se 

Informatör 

Hans Öhman 

Tel: 08-613 57 33 

Mobil: 0736-26 90 58 

hans.ohman@ 

fastighetsagarna.se 

Fastighetstidningen 

Redaktionschef 

David Grossman 

Tel: 08-506 288 04 

Mobil: 0708-88 45 65 

david.grossman@ 

fastighetstidningen.se 

Box 3686 


Besöksadress: 

Torsgatan 11 

Vxl: 08-120 20 700 

E-post: do@do.se 

www.do.se 

Diskriminerings- 

ombudsmannen 

Katri Linna 

Pressjour 

08-120 20 710 

Pressansvarig 

Magnus Jacobson 


Eva Rosengren 

Sonya Aho 

Kommunikationschef 

Anneli Joyce 

Diskrimineringsombudsmannen 

(DO) arbetar mot diskriminering 

på grundav kön, könsöverskridandeidentitet 

eller utryck, etnisk 

tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfatning, 

funktionshinder, sexuell 

läggning och ålder. 

Fastighetsägarna Norr 

VD Ola Arwidsson 

Tel: 090-71 18 55 

Mobil: 070-600 94 56 

Fastighetsägarna 

Mellansverige 

VD Krister Nilsson 

Tel: 016-17 22 51 

Mobil: 0705-89 22 51 


Ola Ström 

Tel: 019-10 65 48 

ola.strom@ 

mellan.fastighetsagarna.se 


Stockholm 

VD Christer Jansson 

Tel: 08-617 77 20 

Mobil: 0705-13 77 20 

Informationsdirektör 

Mia Enayatollah 

Tel: 08-617 77 23 

Mobil: 0709-69 99 66 

mia.enayatollah@stofast.se 

Elektriska Installatörsorganisationen 

EIO är en opolitisk 

och oberoende bransch- och 

arbetsgivarorganisation för Sveriges 

el- och teleteknikföretag. 

EIO har 2.600 medlemsföretag 

med totalt 25.000 anställda som 

omsätter 28 miljarder kronor. 

Presskontakt 

Henrik Nygård, 

kommunikationschef 

08-762 75 83, 

0705-29 75 83 

henrik.nygard@eio.se 

Jan Siezing, vd 

08-762 75 77, 

070-532 10 18 

jan.siezing@eio.se 

Elektriska Installatörs- 

organisationen EIO 

Rosenlundsgatan 40 

Box 17537 


Tel. 08-762 75 00 

Fax. 08-668 86 17 

www.eio.se 


Göteborg Första Regionen 

VD Lennart Alexandersson 

Tel: 031-755 33 01 

Mobil: 0709-55 60 01 

Pressansvarig 

Henrik Mortensen 

Tel: 031-755 33 36 

Mobil: 0709-55 60 36 

henrik.mortensen@gff.se 

Fastighetsägarna Syd 

VD Stefan Lindvall 

Tel: 040-35 01 90 

Mobil: 0708-30 57 40 

Marknadschef 

Göran Höckert 

Tel: 040-35 01 92 

Mobil: 0709-55 31 34 

goran.hockert@ 

syd.fastighetsagarna.se 

Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. 

Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och 

bostads rättsföreningar. 

www.fastighetsagarna.se 

Box 155 

631 03 Eskilstuna 


Yvonne Fredriksson 

016-16 27 02 


Mattias Johansson 

016-16 27 42 

mattias.johansson@ei.se 

Energimarknadsinspektionen 

övervakar marknaderna för 

el, naturgas och fjärrvärme. 

Myndigheten verkar för att 

dessa marknader fungerar 

väl och är ansvarig för 

www.elpriskollen.se som 

hjälper sveriges elkunder att 

välja elhandelsföretag. 

www.ei.se

Ditt leende Ð vŒr drivkraft 

Folktanvården Stockholms 

län AB är ett av Europas 

största tandvårdsföretag. 

Våra 2 000 medarbetare erbjuder 

varje år över 400 000 

kunder allmäntandvård och 

specialisttandvård. Genom 

ett förebyggande arbetssätt, 

hög vårdkvalitet och personlig 

omtanke medverkar vi till 

att mun- och tandhälsan förbättras. 

Folktandvården är 

ett landstingsägt bolag och 

omsätter drygt 1,2 miljarder 

kronor. 

Pressansvarig 

Christian Larsen 

Tel. 08-123 166 94 

VD 

Ann-Charlotte Frank 

Lindgren 

Tel: 08-123 166 90 

www. 

visatanderna.nu 


Huvudkontor: 

Gunnebo AB 

Box 5181 

402 26 Göteborg 

Tel. 010-2095 00 

www.gunnebo.com 

Informationschef: 

Karin Wallström 

Tel. 010-2095 026 

karin.wallstrom 

@gunnebo.com 

Kort om koncernen: 

Säkerhetskoncernen 

Gunnebo tillhandahåller 

effektiva och innovativa säkerhetslösningar 

till kunder 

i hela världen. Koncernen 

har 6 000 anställda i 30 

länder i Europa, Asien, 

Afrika, Australien och 

Nordamerika och omsätter 

6 800 Mkr. Vårt erbjudande 

är fokuserat på Bank 

Security & Cash Handling, 

Secure Storage, Entrance 

Control och Services. 

VI ÄR VASSA 

PÅ SKYDD! 

Fortifikationsverket är 

experter på skyddsteknik. 

Vi bygger säkert. 

Vi har fastigheter som 

står emot all typ av 

vapenverkan och 

angrepp av andra slag. 


Catharina Millmarker 

010-44 44 990 

www.fortv.se 

Upplandsgatan 5 

Box 1146 


Tel 08-412 68 00 

Fax 08-10 00 62 

www.handels.se 


Lars-Anders Häggström 

Tel 412 68 02 

070-630 17 78 


Kristina Jogestrand 

Tel 08-412 19 89 

070-675 19 89 

kristina.jogestrand@handels.se 

Handelsanställdas förbund är 

Sveriges tredje största 

LO-förbund. Förbundet organiserar 

drygt 150 000 medlemmar 

på 25 000 arbetsplatser. 

Överintendent 

Eskil Franck 

Pressansvarig 

Johan Perwe 

0702-59 38 19 

press@levandehistoria.se 


Stora Nygatan 10 

Gamla Stan 

vxl: 08-723 87 50 

www.levandehistoria.se 

Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning) 

har regeringens uppdrag att verka 

samordnande och pådrivande i 

svensk handikappolitik. Handisam 

påskyndar utvecklingen mot 

ett samhälle där alla kan delta 

jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

Handisam har ett nära samarbete 

med andra statliga myndigheter, 

med kommuner och landsting och 

med handikapporganisationerna. 


Carl Älfvåg 

carl@handisam.se 

08-600 84 84 


Ola Balke 

ola@handisam.se 

08-600 84 10 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

www.handisam.se 

FRA är en civil myndighet 

under Försvarsdepartementets 

ansvarsområde 

med cirka 700 anställda. 

Genom underrättelseverksamheten, 

där bland annat 

signalspaning bedrivs, ger 

FRA stöd till regeringens 

utrikes-, säkerhets- och 

försvarspolitik. 


Anni Bölenius 

08- 471 40 05 

anni.bolenius@fra.se 

Vid brådskande ärenden 

utanför kontorstid kan 

växeln förmedla kontakt 

med informationschefen. 

Telefon växel: 08-471 46 00 

www.fra.se 

ICA AB 

Besöksadress 

Svetsarvägen 16 

171 93 Solna 

Telefon: 08 - 561 500 00 

Presstelefon 

070 - 253 66 60 

Pressjourstelefon 

070 - 544 07 10 

För brådskande ärenden 

utanför kontorstid 

(vardagar 17 - 08 och helger) 

Presschef 

Staffan Ekengren 

Telefon: 08 - 561 506 66 

070 - 285 89 74 

staffan.ekengren@ica.se 


Sara Hjelm 

Telefon: 08 - 561 502 76 

070 - 362 76 42 

sara.hjelm@ica.se 

Informatör 

Anna Hedström 

Telefon: 08 - 561 503 28 

073 - 765 12 00 

anna.r.hedstrom@ica.se 

Mer information finns på 

www.ica.se 

Postadress 


Besöksadress 

Klara Västra kyrkogata 11 

Telefon 

08-786 90 00 

Webbplats 

www.forsakringskassan.se 


Adriana Lender 

Telefon: 010-116 90 01 

Presskontakt 

Telefon: 010-116 98 88 

Presschef 

Staffan Karlsson 

Telefon: 010-119 82 31 

staffan.karlsson@forsakringskassan.se 

Regionala presskontakter 

www.forsakringskassan.se/press 

Industriarbetsgivarna är ett 

gemensamt bolag för Industri- 

och KemiGruppen, Stål och Metall 

Arbetsgivareförbundet, SveMin 

och SVEMEK. 

Medlemmar hos oss är industriföretag 

inom bland annat stål, 

läkemedel, glas, kemi, gruvor, 

sten, bioteknik, metall och plast. 

VD 

Industri- och KemiGruppen 

Magnus Ling 

Telefon: 08-762 67 67 

Mobil: 073-830 77 67 

VD 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, 

SveMin och SVEMEK 

Bengt Huldt 

Telefon: 08-762 67 33 

Mobil: 070-562 67 33 


Catharina von Sydow 

Telefon: 08-762 67 63 

Mobil: 0730-66 77 63 

Industriarbetsgivarna 

Kungsträdgårdsgatan 10 

Box 1721 


Telefon växel: 08-762 67 55 

info@industriarbetsgivarna.se 

www.industriarbetsgivarna.se 



www.innovationsbron.se 

Vi skapar nya affärer 

ur forskning och 

innovation. 

Helena Arvas 

HR & Kommunikationsdirektör 

E-post: 

helena.arvas@innovationsbron.se 

Tel dir: 08-587 919 06 

Mobil: 0708-16 10 48 

Postadress: 

Innovationsbron AB 

Box 70407 


Besöksadress: Vasagatan 11 

Tel: 08-587 919 20 

Pressinformationen 

Johan Hall 


johan.hall@lo.se 

08-796 26 06 

070-649 26 06 

Joakim Jakobsson 


joakim.jakobsson@lo.se 

08-796 26 05 

070-646 26 05 

Peter Cervin 

Pressassistent 

peter.cervin@lo.se 

07-796 27 54 

070-584 85 75 

Postadress 

105 53 STOCKHOLM 

08-796 25 00 (växel) 

Jourtelefon till 

pressinformationen 

08-24 49 59 

(efter växelns stängning) 

Invest Sweden är en myndig het 

som arbetar för att internationalisera 

det svenska näringslivet. 

Genom information och 

kontakter medverkar vi till att 

utländska företag investerar i 

Sverige, i form av t.ex. förvärv, 

etableringar eller strategiska 

samarbeten. Invest Sweden har 

kontor i Stockholm och Göteborg, 

samt utlandskontor i USA, 

Japan, Kina och Indien. 


Per-Erik Sandlund 

Presskontakt: 


Loth Hammar 

08-402 78 16 

070-731 93 30 

loth.hammar@investsweden.se 

Besöksadress 

World Trade Center, Klarabergsviadukten 

70, B6, Stockholm. 

08-402 78 00 

www.investsweden.se 

Locum AB är en av 

Sveriges större fastighetsförvaltare 

med ett fastighetsbestånd 

på cirka 2,1 

miljoner kvadratmeter i 

Stockholmsområdet. 

Bland hyresgästerna 

dominerar sjukvården i 

länet. Locum AB ägs av 

Stockholms läns landsting. 

Locums kärnvärden är 

Kompetens, Hållbarhet 

och Affärsmässighet. 

HR direktör 

Christina Hallberg 

08-690 77 42 

070-484 77 42 

christina.hallberg- 

hoglund@locum.se 

Informatör 

Shirley Nyberg 

08-690 75 41 

shirley.nyberg@locum.se 


Esplanaden 3A 

172 13 Sundbyberg 

tel: 08 - 519 411 00 

fax: 08 - 735 76 98 

e-post: kemi@kemi.se 


Nina Cromnier 

08-519 41 150 


Carin Törner 

08-519 41 217 

076-50 41 217 

carin.torner@kemi.se 

Karin Abrahamsson 

08-519 41 273 

076-50 41 273 

karin.abrahamsson 

@kemi.se 

www.kemi.se 


Eva-Lis Sirén 

070-576 72 38 

eva-lis.siren@lararforbundet.se 

lararforbundet.se/evalissiren 

Presschef 

Claes Nyberg 

08-737 69 02 

claes.nyberg@lararforbundet.se 

Lärarförbundet är ett fackligt 

yrkesförbund med 230 000 

medlemmar. De största 

medlemsgrupperna utgörs av 

lärare i grund- och gymnasieskolan, 

förskollärare, fritidspedagoger, 

skolledare och 

lärare på högskolan. 

Lärarförbundet är Sveriges 

största lärarorganisation och 

driver frågor som utvecklar 

läraryrket och skolan. 

lararforbundet.se/press 

Ordförande 

Annelie Nordström 

Pressjour: 010-442 71 30 

Tf kommunikationschef 

Emma Nilsson 

emma.nilsson@ 

kommunal.se 

010-442 71 41 

070-310 07 45 


Camilla Levin 

camilla.levin@ 

kommunal.se 

010-442 71 37 

0730-79 25 64 

Kommunal är Sveriges 

största fackförbund med över 

500 000 medlemmar. 

De flesta är anställda i välfärdssektorn, 

men också inom 

serviceyrken och lantbruk. 

www.kommunal.se 


Metta Fjelkner 

070-262 27 68 

metta.fjelkner@lr.se 

Presschef 

Zoran Alagic 

070-262 27 00 

08-613 27 79 

zoran.alagic@lr.se 

Lärarnas Riksförbund är det 

fackförbund som organiserar 

största andelen av Sveriges 

behöriga lärare. 

Kyrkans Akademikerförbund 

-Fackförbundet för akademiker 

inom Svenska kyrkan! 

Presskontakt: Jeanete Kern 

0768-41 85 67 

jeanete@kyrka.se 

Förbundsordf.: Bror Holm 

0703-41 28 92 

bror.holm@kyrka.se 

diakon församlingspedagog 

e kyrkogårdschef biskop kyrk 

sledare stfsadjunkt fältpräs 

on församlingspedagog kyrkohe 

ogårdschef präst biskop kyrkok 

sledare komminister fältpräs 


ogårdschef biskop kyrkokamr 

e komminister fältpräst präs 

samlingspedagog kyrkoherde kyrk 

dschef biskop kyrkokamrer arb 

minister fältpräst präst diakon f 

spedagog kyrkoherde kyrkogår 

p kyrkokamrer arbetsledare 

er fältpräst präst diakon försam 

dagog kyrkoherde kyrkogårdsc 

okamrer arbetsledare komminis 

äst präst diakon församling 

oherde kyrkogårdschef bisko 

er arbetsledare biskop kyrkok 

sledare komminister fältpräs 


ogårdschef biskop kyrkokamr 

e komminister www.kyrka.se fältpräst präs 

mlingspedagog kyrkoherde kyrk 

Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap 

(MSB) ersätter från 

1 januari 2009 Räddningsverket,Krisberedskapsmyndigheten 

och Styrelsen 

för Psyko logiskt försvar. 

Du når presskontakt 

vid MSB så här 

Pressjour dygnet runt 

070321 88 74 


Karin Wiklund 

070321 88 72 

Pressansvarig 

myndighetsledningen 

Eva Rundkvist 

070591 05 15 

Övriga kontaktuppgifter 

MSB 

E-post registrator@ 

msbmyndigheten.se 

Telefon 0771240 240 

Läs mer om MSB på 

www.msbmyndigheten.se


Myndigheten för yrkeshögskolan 

beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar 

för yrkeshögskoleutbildning 

(Yh), Kvalicerad yrkesutbildning 

(KY), Kompletterande utbildning 

(KU) och lärlingsutbildning för 

vuxna. 


Per-Åke Bladh 

Telefon: 010 – 20 90 131 

Mobil: 070 – 953 33 32 

E-post: per-ake.bladh@ 

yhmyndigheten.se 

www.yhmyndigheten.se 


Ringvägen 100 E 

Postadress: Box 20133 


Telefon: 08-402 02 00 

Fax: 08-402 02 50 

E-post: info@prevent.se 

Hemsida: www.prevent.se 

Presskontakt 

Andreas Alskog 


Marie Antman 

Verkställande direktör 

Maria Schönefeld 

Prevent är en ideell förening 

inom arbetsmiljöområdet 

med Svenskt Näringsliv, LO 

och PTK som huvudmän. 

Vår uppgift är att tillsammans 

med huvudmännen förmedla 

kunskap kring arbetsmiljö - 

frågor och utveckla metoder 

som ska fungera som ett stöd 

för varje arbetsplats i det 

löpande arbetsmiljö arbetet. 

Prevent: 

Ger ut arbets- och utbildningsmaterial 

samt faktaböcker 

Informerar och utbildar 

Ger ut tidningen Arbetsliv 

Prevent arbetar för ett friskt, 

sunt och säkert arbetsliv! 

PressKoNtAKt 

Karin sandell 

018-611 98 68 

070-167 90 60 

karin.sandell@nck.uu.se 

Adress 

Nationellt centrum 

för kvinnofrid 

Uppsala universitet 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

telefoN 

018-611 27 93 

www.nck.uu.se 

www.kvinnofridslinjen.se 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid är ett kunskaps- 

och resurscentrum vid 

Uppsala universitet och 

Akademiska sjukhuset. 

Vi arbetar på regeringens 

uppdrag med att sammanställa, 

utveckla och sprida kunskap om 

våld mot kvinnor, och med att 

förbättra stödet till våldsutsatta 

kvinnor i hela landet. 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid driver också 

den nationella stödtelefonen 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. 

PwC är Sveriges 

ledande företag 

inom revision 

och rådgivning 

I tjänste utbudet ingår 

förutom revision även 

redovisning, riskhantering, 

skatte rådgivning, corporate 

finance och annan 

revisionsnära rådgivning. 

Pressansvarig 

Martin Askman 

08-555 336 85, 0709-29 36 85 

martin.askman@se.pwc.com 


Mattias Isaksson 

08-555 340 64, 0709-29 40 64 

mattias.isaksson@se.pwc.com 

Torsgatan 21, 


www.pwc.com/se 

Box 5338 


Tel: 08-440 83 30 

www.officersforbundet.se 

Ordförande 

Lars Fresker 

08-440 83 47 

070-628 25 81 

lars.fresker 

@officersforbundet.se 

Tjf pressansvarig 

Daniel Skoglund 

08-440 83 49 

0765-25 40 85 

daniel.skoglund 

@officersforbundet.se 

Officersförbundet är ett 

SACO-förbund som företräder 

officerare, blivande 

officerare och övrig militär 

personal. Över 90 procent av 

yrkesofficerarna, samt ett antal 

soldater, är medlemmar i 

förbundet, vilket innebär att 

vi har cirka 9 000 

medlemmar. 


Lagergrens gata 2 

Postadress: Box 1022, 

651 15 Karlstad 

Tel: 054-701 10 00 

Fax: 054-701 10 01/02 

E-post: kansliet@regionvarmland.se 

Presskontakt: 

Hedvig Bergenheim, 

informationschef 

E-post: hedvig.bergenheim@ 

regionvarmland.se 

Telefon: +46547011019 

Region Värmland är ett 

samverkansorgan som 

Värmlands sexton kommuner 

och Landstinget i Värmland 

har bildat för att ansvara för 

regionala utvecklingsfrågor. 

Organisationen verkar för att 

skapa förutsättningar för 

tillväxt i Värmland. 

www.regionvarmland.se 

En myndighet under riksdagen med 

uppgift att granska den statliga verk- 

samheten. Riksrevisionen ska genom 

oberoende granskning medverka till 

demokratisk insyn och effektiv förvalt- 

ning i staten. 


Mikael Jonsson 

Mobil 0734-45 20 82 

mikael.jonsson@riksrevisionen.se 


Pernilla Eldblom 

Mobil 0734-45 22 00 

pernilla.eldblom@riksrevisionen.se 

www.riksrevisionen.se 

Preem AB 

Press & mediekontakter 

Thomas Ögren 

070 - 450 10 01 

thomas.ogren@preem.se 

PREEM AB (publ) är Sveriges 

största drivmedelsföretag och 

svarar för 80 procent av den 

svenska raffinaderikapaciteten 

och 30 procent av den nordiska. 

Över 2/3 av vår produktion 

exporteras vilket gör oss till ett 

av landets största exportföretag. 

Preem har ett rikstäckande 

servicenät med över 400 Preemstationer 

och 215 TruckStops/ 

tankställen för tung trafik. 

Preem AB har drygt 1300 anställda. 

Preems omsättning var 

73,6 miljarder kronor 

under 2009. 

Se även www.preem.se 

SABO, Sveriges Allmännyttiga 

Bostadsföretag, är bransch- 

och intresseorganisation 

för cirka 300 kommunala 

bostadsföretag. 


Kurt Eliasson 

08-406 55 69 

kurt.eliasson@sabo.se 

Pressansvarig 

Charlotta Lundström 

08-406 55 25 

070-721 20 11 

charlotta.lundstrom@sabo.se 

Postadress 

Box 474, 101 29 Stockholm 

Besöksadress 

Vasagatan 8-10, 5 tr 

Telefon 08-406 55 00 

Fax 08-20 99 04 

www.sabo.se 



Skogsstyrelsen är 

myndigheten för frågor 

som rör skog.Vi arbetar 

för att landets skogar 

ska vårdas och brukas 

så att skogen ger en 

uthålligt god avkastning 

samtidigt som biologisk 

mångfald bevaras. Vi 

arbetar också med att 

lyfta fram skogens 

värden för rekreation 

och friluftsliv, samt att 

öka medvetandet om 

skogens betydelse. 

PRESSKONTAKT 

Camilla Kastner 

Tel 0470 – 72 61 29 

E-post: camilla.kastner@ 

skogsstyrelsen.se 

INFORMATIONSCHEF 

Daniela Hammer 

Tel 036 – 35 94 09 

E-post: daniela.hammer@ 


SKOGSSTYRELSEN 

Vallgatan 8 

551 83 Jönköping 

Tel 036 – 35 93 00 

Fax 036 – 16 61 70 

E-post: skogsstyrelsen@ 


www.skogsstyrelsen.se 

Klarabergsviadukten 90 hus C 

Box 277 05 


Tel: 08-553 411 00 

VD 

Birgitta Böhlin 

Tel: 08-553 411 02 

birgitta.bohlin@samhall.se 

Kommunikationsdirektör 

Lars Lööw 

Tel: 08-553 411 47 

lars.loow@samhall.se 

Presschef 

Håkan Tenelius 

Tel: 08-553 411 46 

Mobil: 070-219 47 62 

hakan.tenelius@samhall.se 

Samhall har 21 000 medarbetare 

på 250 orter och omsätter 

årligen drygt 7 miljarder kronor. 

Bolaget ägs av staten och har 

uppdraget att skapa utvecklande 

jobb för personer med 

funktionsnedsättning som leder 

till nedsatt arbetsförmåga 

www.samhall.se 

Webbplats 

www.skolinspektionen.se 

Telefon 

08-586 080 00 


Ann-Marie Begler 


Carina Larsson 

08-586 082 50 

076-129 79 50 

carina.larsson@ 

skolinspektionen.se 

Barn- och elevombud 

Lars Arrhenius 


Joanna Abrahamsson 

08-586 082 48 

076-129 76 02 

joanna.abrahamsson@skolinspektionen.se 

56 Journalisten 27 januari – 16 FEBruari 2011 

Bostadsrätternas 

organisation 

VD 

Göran Olsson 

Telefon 0765-20 10 03 

goran.olsson@sbc.se 


Mats Lindbäck 

Telefon 0765-20 10 09 

mats.lindback@sbc.se 

Adress 

SBC ek för 

Luntmakargatan 46 


Webbplats 

www.sbc.se 

Bostadsrättsorganisationen 

SBC har kunskap om 

lagstiftningen och kan 

ge exempel på hur det 

fungerar i verkligheten. Vi 

är Sveriges största intresse- 

och serviceorganisation för 

bostadsrätter med drygt 

6 000 bostadsrättsföreningar 

och 20 000 bosparare 

som medlemmar i Sverige. 

Fackförbundet SKTF organiserar 

anställda i kommuner och landsting. 

Inom skola, vård och omsorg 

omfattas även anställda i privata 

verksamheter. SKTF organiserar de 

som är verksamma i bolag och stiftelser 

inom det kommunala området 

samt inom Svenska Kyrkan och 

ekumeniska organisationer. SKTF 

har drygt 160 000 medlemmar. 


Eva Nordmark 

mobil 070 624 13 11 

e-post eva.nordmark@sktf.se 

Presschef 

Peter Bloch 

mobil 070 255 13 37 

e-post peter.bloch@sktf.se 


Maria Martinsson 

mobil 070 655 50 48 

e-post maria.martinsson@sktf.se 

Chef medierelationer 

Pär Altan 

070-386 52 37 


Jörgen Olsson 

070-256 20 77 


Jan Johansson 

Petter Tiger 

070-344 09 73 

SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag 

som omsätter 111 miljarder 

kronor och har omkring 50 000 

anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. 

Försäljning sker i cirka 100 länder. 

Bland SCAs starkaste varumärken 

på den svenska marknaden märks 

Libero, Libresse, Tena, Edet och Tork. 

Miljöfrågor är högt prioriterade inom 

SCA, bland annat ska CO2-utsläppen 

minska med 20 procent fram till 2020. 

För bilder, videomaterial och fakta 

www.sca.com 

www.hygienematters.com 

Arbetslöshetskassornas 

Samorganisation (SO) är 

a-kassornas intresse- och 

serviceorganisation. 

www.samorg.org 

Kanslichef 

Melker Ödebrink 

08-555 138 11 

070-651 63 24 

melker.odebrink@samorg.org 

Ordförande 

Harald Petersson 

070-26 71 200 

Scan – bry dig om vad du äter 

Scan är ett av Sveriges mest omtyckta 

varumärken och förknippas 

med svenskt ursprung, trygghet och 

kvalitet. Genom vårt arbete från 

gård till bord har vi unik kontroll 

på djuromsorg, miljö och kvalitet. 

Presskontakt 

Margareta T orgren, 

kommunikationsdirektör. 

08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 

margareta.thorgren@scan.se 

Denis Mattsson, VD 

08-725 80 20, 076 -128 36 98 

denis.mattsson@scan.se 

Postadress: Scan AB, 

Box 30223, 


Telefon, växel: 0771 – 510 510 

Pressjour: 08 – 725 85 10 

www.scan.se


Box 1105, Barnhusgatan 6 


Tel: 08-791 41 00 

Fax: 08-21 89 53 

www.seko.se 

seko@seko.se 


Janne Rudén 

Informations- och presschef 

Jonas Pettersson 

Tel: 08 -791 41 95 

Mobil: 070-631 59 49 

jonas.pettersson@seko.se 


Erik Sandberg 

Tel: 08-791 41 55 

Mobil: 070-600 24 96 

erik.sandberg@seko.se 

SEKO är ett fackförbund inom LO. 

Vi är ungefär 140 000 medlemmar 

i nio branscher. Bland de 

största arbetsgivarna finns Posten, 

TeliaSonera, Kriminalvården,SJ, 

Försvarsmakten, Vattenfall, Vägverket 

och Banverket. 

SPF, Sveriges 

Pensionärsförbund 


Karl Erik Olsson 

0708-73 82 59 

karl.erik.olsson@spfpension.se 


Cathrine Swenzén 

0733-89 80 18 

cathrine.swenzen@spfpension.se 

SPF är en ideell, partipolitiskt och religiöst 

obunden intresseorganisation för 

seniorer med ca 260 000 medlemmar. 

Medlemstidningen Veteranen, 

TS upplaga 202 900 (2009) , 

utkommer med nio nummer/år. 

www.spfpension.se 

Sveriges geologiska 

undersökning, SGU, är 

den statliga myndighet 

som svarar för frågor 

som rör berg, jord och 

grund vatten i Sverige. 

Vårt huvudkontor ligger 

i Uppsala och våra filialer 

i Göteborg, Lund, Malå 

och Stockholm. 


Villavägen 18, Uppsala 

Tel. 018-17 90 00 

Generaldirektör: 

Jan Magnusson 

Presskontakt 

och information: 

Erika Ingvald 

erika.ingvald@sgu.se 

070-346 54 70 

Kaarina Ringstad 

kaarina.ringstad@sgu.se 

070 -342 36 36 

www.sgu.se 

Fackförbundet ST 

Annette Carnhede 


Maria Frändegård 

Pressansvarig 

maria.frandegard@st.org 

Mobil: 070-314 52 73 

Växel: 08-790 51 00 

www.st.org 

Fackförbundet för oss 

som valt att arbeta på 

statens och medborg- 

arnas uppdrag. 

VD 

Eva Östling Ollén 

08 - 762 74 01 


Lars Nylander 

08 - 762 74 22 

Thomas Laurell 

08 - 762 74 52 

SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, 

är bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

den svenska besöksnäringen. 

SHR samlar drygt 4 000 företag 

med sammanlagt 5 500 verksamheter 

inom hotell, restaurang, 

catering, spa, nöjes- och 

djurparker, skidanläggningar, 

camping och stugor, nattklubbar, 

vandrarhem, konferensanläggningar, 

aktivitetsföretag 

med mer. SHR är en medlemsorganisation 

inom Svenskt 

Näringsliv. 

www.shr.se 

Box 16363 


www.stat-inst.se 

Besöksadress 

Drottninggatan 29 

Vxl 08-453 40 00 

Fax 08-453 40 50 


Ewa Persson Göransson 

Presstjänst 

Judit Hadnagy 

Vik. presschef 

Tfn 08-453 40 56 

Mobil 070-605 56 81 

judit.hadnagy@stat-inst.se 

Statens institutionsstyrelse, SiS, 

bedriver individuellt anpassad 

tvångsvård för ungdomar och för 

vuxna med missbruksproblem. 

SiS verkställer också sluten 

ungdomsvård. SiS driver ett 30tal 

särskilda ungdomshem och 

LVM-hem över hela landet och 

finansierar forskning för att utveckla 

vården och behandlingen. 

www.sios.org 

Vill du 

skriva, få kunskap 

och information 

ur ett annat perspektiv 

om frågor som rör 

etnicitet, mångfald, 

integration 

språklig och kulturell 

pluralism 

diskriminering m.m. 

Kontakta organisationssekreteraren 

Milinko Mijatovic 

08-556 933 69 

milinko.mijatovic@ 

sios.org 

kansli@sios.org 

www.adb-stockholm.org 

adb@adb-stockholm.org 

08-643 09 88, 

08-689 70 60 

Bellmansgatan 15, 1tr 


tfn 08-556 933 60 

fax 08-643 90 68 

Gunilla Lundén, 


Tel:+46 (0)620 198 45 

Mob:+46 (0)70 521 31 16 

gunilla.lunden@statkraft.com 

Statkraft är Europas största 

producent av förnybar energi 

och Sveriges fjärde största 

elproducent. Statkraft äger 

58 vattenkraftverk och 

satsar stort på vindkraft 

genom projektering av 36 

vindkraftsparker med sammanlagt 

760 turbiner i norra 

och södra Sverige. Statkraft 

är även en stor aktör inom 

elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk. 

www.statkraft.se 

Sven Ljungberg 


Skandia 

Presstelefon: 08-788 42 97 

E-post: sven.ljungberg 

@skandia.se 

Annie Sebelius 


Skandia Liv 


E-post: annie.sebelius 

@skandia.se 

Lena Hök 


Skandiabanken 


E-post: lena.hok 

@skandiabanken.se 

www.skandia.se 

Vid Stockholms universitet pågår 

utbildning och forskning på 

högsta nivå. Universitetet deltar 

i regionala, nationella och inter- 

nationella samarbeten, i debatt 

och samhällsutveckling. 

Här är mer än 50 000 studenter 

och 5 000 medarbetare verk- 

samma inom humaniora, juridik, 

naturvetenskap, samhälls- 

vetenskap och lärarutbildning i 

en miljö där öppna sinnen möts 

och utvecklas. 

Pressnummer: 08-16 40 90 

E-post: press@su.se 

Presschef 

Maria Erlandsson 

08-16 39 53, 070-230 88 91 


Maria Sandqvist 

08-16 13 77, 070-664 22 64 

Presskontakt 

Jonas Åblad 

08-16 21 72, 070-268 27 17 


Sofi e Mauritzon 

08-16 26 62, 070-302 26 62 

www.su.se 

27 januari – 16 FEBruari 2011 Journalisten 57


Pressjour 

08-799 40 20 


Malin Nääs 

08-799 43 86 

070-917 66 52 

John Hillstierna 

08-799 41 09 

076-831 96 00 

Strålsäkerhetsmyndigheten 

arbetar pådrivande och 

förebyggande för att skydda 

människor och miljö från 

oönskade effekter av 

strålning, nu och i framtiden. 

stralsakerhetsmyndigheten.se 


Lasse Årling 

08-613 80 08 

070-329 80 08 

lars.arling@sverigesingenjorer.se 


Ulf Bengtsson 

Adress 

Malmskillnadsg 48 

Box 1419 


Tfn: 08-613 80 00 

info@sverigesingenjorer.se 

www.sverigesingenjorer.se 

Sveriges Ingenjörer är fackförbund 

och intresseorganisation 

för landets högskoleutbildade 

ingenjörer. Det är med sina 

mer än 125 000 medlemmar 

det största förbundet inom 

akademikerfederationen Saco. 

Svensk Biblioteksförening 

World Trade Center, D5 

Box 70380 


Tel 08-545 132 30 

www.biblioteksforeningen.org 


Niclas Lindberg 

Tel: 070-660 80 77 

Ordförande 

Inga Lundén 

Tel: 076-123 11 90 


Peter Axelsson 

Tel: 08-545 132 45 

Tel: 070-552 46 16 

pax@biblioteksforeningen.org 

Svensk Biblioteksförening är 

en ideell förening med uppgift 

att verka för ett nationellt 

bibliotekssystem av hög standard. 

Föreningen har både bibliotek 

och enskilda personer som 

medlemmar och samlar 3100 

personer och 530 bibliotek inom 

svenskt biblioteksväsende. 



Claes Bertilson 

070-327 78 07 

claes.bertilson@skl.se 


Liljeholmsvägen 32 

Tel: 08-728 48 00 

Fax: 08-34 50 51 


Hans Tilly 

Tel: 070-552 67 40 


Dan Lundqvist Dahlin 

Tel: 08-728 48 88 

Mobil: 070-591 00 12 

Fax: 08-31 65 46 

Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

är LO:s 

femte största medlemsförbund 

med cirka 

115 000 medlemmar. 

www.byggnads.se 


Iréne Tinglöv 

070-692 44 37 

irene.tinglov@skl.se 

PRESSKONTAKT 08-452 71 01 

nås även efter kontorstid och under helger 

VD Håkan Sörman 

Kommunikationsdirektör Monica Björklund Aksnes 

En fråga om demokrati. 

SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. 

Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och 

service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. 

Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar 

för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att ut- 

veckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. 

Svensk Energi 


Tel: 08-677 25 00 

Fax: 08-677 25 06 

Chef Kommunikation 

Kalle Karlsson 

Tel: 08-677 28 18 

Mobil: 073-301 73 68 

kalle.karlsson@ 

svenskenergi.se 

Presschef 

Kalle Lindholm 

Tel: 08-677 26 55 

Mobil: 0709-96 25 90 

kalle.lindholm@ 

svenskenergi.se 

Svensk Energi är 

branschorganisation för 

elbranschen, där ingår elnätsföretag,elhandelsföretag 

och produktionsföretag. 

Organisationen företräder 

branschen i energipolitiska 

frågor såväl nationellt som 

internationellt. 

www.svenskenergi.se 

Presschef 

Jimmy Larsson-Hagberg 

070-269 91 15 

jimmy.larsson-hagberg@skb.se 

Pressinformatör 

Jessica Alsenlid Otterstål 

070-242 07 27 

jessica.alsenlid.otterstal@skb.se 

www.skb.se/media 

Svensk Kärnbränslehantering AB tar 

hand om det radioaktiva avfallet från 

Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är 

de svenska kärnkraftsföretagen. 

Ordförande 

Christian W Jansson 

VD 

Dag Klackenberg 

Post 

Svensk Handel 


Besök 

Regeringsgatan 60 

Tel: 010-47 18 500 

E-post 

info@svenskhandel.se 

Pressansvarig 

Lars G Ohlsson 

Tel: 010-47 18 623 

Mobil: 070-370 2700 

larsg.ohlsson@svenskhandel.se 

Svensk Handel samlar handelsföretag 

av alla kategorier och har 

drygt 13 000 medlemsföretag med 

tillsammans cirka 300 000 

anställda. 

www.svenskhandel.se 

Pressansvariga 

Riksdagsförvaltningen 

Maria Skuldt, pressekreterare 

08-786 40 54, 

070-817 67 06 

maria.skuldt@riksdagen.se 

Karin Hedman, 

informationschef 

08-786 62 61, 

070-226 47 04 

karin.hedman@riksdagen.se 

Talmannen och 

riksdagsstyrelsen 

Pressnummer 

070-537 29 00 

Sara Hägg Liljedal, 

pressekreterare 

08-786 40 16 

sara.hagg.liljedal@riksdagen.se 

Frågor om riksdagen 

och EU 

Riksdagsinformation 

020-349 000 

riksdagsinformation@ 

riksdagen.se 

EU-upplysningen 

020-250 000 

eu-upplysningen@riksdagen.se 

www.riksdagen.se


Svenska Spel 

Presskontakt Svenska Spel 

Johan Tisell, 

08-757 78 00 

johan.tisell@ 

svenskaspel.se 

Johan Söderkvist, 

08-757 78 00 

johan.soderkvist@ 

svenskaspel.se 

Webbplats 

www.svenskaspel.se 

Presskontakt 

Casino Cosmopol 

Nina Ehnhage, 08-799 75 42 

nina.ehnhage@ 

casinocosmopol.se 

Webbplats 

www.casinocosmopol.se 

Svenska Spel är Sveriges 

största spelbolag och ägs 

av staten. 

Svenska Spels uppdrag är att 

efter tillstånd från regeringen 

anordna spel och lotterier. 

Casino Cosmopol är ett helägt 

dotterbolag till Svenska Spel. 

Svenska Spels vinst tillfaller 

idrottsrörelsen och 

statskassan. 

Teknikföretagen 

företräder 

Sveriges viktigaste 

företag. 

Deras framgång och export 

– Din välfärd och import 

VD 

Åke Svensson 


Jonas Cohen 

telefon 08-782 09 12 

mobil 070-219 09 38 

Teknikföretagen 

Box 5510 


telefon 08-782 08 00 

fax 08-782 09 00 

www.teknikforetagen.se 

Oberoende 

specialist på 

säkerhet. 

Vi ger opartisk information om 

hur man före bygger brott. 

Säkerhetsinformatör 

Jan-Peter Alm 

Tel 08-783 74 06 

Mobil 0709-81 65 78 

jan-peter.alm@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Informations- och 

marknadsansvarig 

Anna Härenvik 

Tel 08-783 75 30 

Mobil 0709-81 65 87 

anna.harenvik@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Svenska Stöldskyddsföreningen 

(SSF) är en oberoende ideell 

förening som arbetar för att 

förebygga brott. 

Tegeluddsvägen 100 


Tel 08-783 75 33 

Fax 08-663 96 52 

www.stoldskyddsforeningen.se 

Transportstyrelsen 

Vikboplan 7 

601 73 Norrköping 

tel vxl. 0771-503 503 


Marie Lindström, 

tel. 0709-22 69 71 

Presschef 

Anders Lundblad 

tel. 011-415 2360 

mobil. 0706-33 82 50 

Transportstyrelsen arbetar 

för att uppnå god tillgänglighet, 

hög kvalitet, 

säkra och miljöanpassade 

transporter inom järnväg, 

luftfart, sjöfart och väg. Vi 

har det samlade ansvaret 

för att ta fram regler och se 

till att myndigheter, företag, 

organisationer och medborgare 

följer dem. 

www.transportstyrelsen.se 

Postadress: Box 5115, 


Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon +46 8 762 65 50 

Cecilia Gierta 

verkställande direktör 

Sveriges Bryggerier, tidigare 

Svenska Bryggareföreningen, 

är branschorganisation för de 

svenska ölbryggerierna, cider-, 

läskedrycks- och vatentillverkarna. 

Totalt arbetar runt 

4000 personer i den svenska 

bryggerinäringen. I styrelsen 

för Sveriges Bryggerier ingår 

representanter för Carlsberg, 

Spendrups, Åbro, Coca-Cola 

och Kopparbergs. 

www.sverigesbryggerier.se 

Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 

Tel 08-504 150 00 www.unionen.se 

Ordförande Cecilia Fahlberg 

Pressjour 08-504 151 00 

Presschef 

Louise Gerdemo Holmgren 

Mobil 070-549 79 78 

louise.gerdemo.holmgren@ 

unionen.se 


Maria Mirsch 

Mobil 070-668 90 42 

maria.mirsch@unionen.se 

Unionen är det största tjänstemannafacket 

i Sverige och i världen med ca 

500 000 medlemmar. Med 45 000 för- 

troendevalda finns förbundet i både 

industri- och tjänstesektor i de flesta 

branscher i det privata näringslivet. Förbundet 

har 27 regionkontor över hela 

landet. 

Huvudkontor 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

Tel. 0470-890 00 

info@sodra.com 

www.sodra.com 

Södra Skogsägarna är en 

ekonomisk förening med 

51 000 medlemmar/ 

ägare. Koncernen omsätter 

20 miljarder kronor 

och har 4 000 anställda. 


Per Braconier 

070-534 51 66 

VTI, Statens väg- och 

transportforskningsinstitut, 

är ett oberoende 

och internationellt 

framstående institut 

som arbetar inom hela 

transportsektorn. 

Presskontakt 

Helena Sederström 

helena.sederstrom@vti.se 

013-20 42 09 

Sture Nordh 

Ordförande 

TCO är en centralorganisation för 

16 olika fackförbund och samlar 

omkring 1,2 miljoner människor. 

Över 60 procent är kvinnor. 

Medlemmarna i TCO-förbunden 

arbetar som ingenjörer, lärare, 

poliser, ekonomer, sjuksköterskor 

och inom kommuner, statliga 

myndigheter, banker och 

försäkringsbolag. TCOs uppgift är 

att värna de fackliga fri- och 

rättigheterna och utifrån arbetslivets 

villkor ge röst åt medlemmarnas 

krav på trygghet och 

välfärd. Organisationen är partipolitiskt 

obunden. 

Presschef 

Kerstin Olsson 

070 978 33 93 

kerstin.olsson@tco.se 


Hanna Finmo 

070-480 11 10 

hanna. nmo@tco.se 

Växel: 08 782 91 00 

www.tco.se 

Akademiker, högskoleutbildade och 

andra professionella i 16 förbund 

VVS Företagen arbetar med att 

skapa goda förutsättningar för 

framgångsrikt företagande och sunda 

konkurrensvillkor och därmed bidra 

till branschens anseende och värde för 

kunderna. Vår verksamhet fokuseras på 

medarbetarrelationer, branschutveckling, 

opinionsbildning och lobbying för 

företagens villkor. Via din kontaktperson 

får du service och stöd i din roll som 

arbetsgivare, företagare och entreprenör. 


Pär Bönnestig 

Tel: 08-762 75 09 

Mobil: 070-962 75 09 

VD 

Roine Kristianson 

Tel: 08-762 75 50 

Adress 

Årstaängsvägen 19 

Box 47160 


Tel: 08-762 73 00 

Fax: 08-669 41 19 

www.vvsforetagen.se 

27 januari – 16 FEBruari 2011 Journalisten 59


Anna-Karin Eklund 

förbundsordförande 

Cecilia Sandahl 

pressansvarig 

Tel: 08-14 77 69 

Mobil: 070-687 32 42 

cecilia.sandahl@vardforbundet.se 

Pressjour: 070-310 30 09 

Medlemmarna i Vårdförbundet 

arbetar för en säker 

vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, 

barnmorskor, 

biomedicinska analytiker 

och röntgensjuksköterskorsom 

utvecklar vården för dig 

som individ. Från sjukdom 

och diagnos till hälsa och 

helhet. 

www.vardforbundet.se 

Øresundsbron ägs och 

drivs av Øresundsbro 

Konsortiet, som också tar 

aktiv del i utvecklingen av 

Öresundsregionen. 

Pressansvarig 

Sanna Holmqvist 

mobil 0706-760 976 

sho@oresundsbron.com 

Karsten Østergaard 

Nielsen 

mobil +45 24 63 27 92 

kon@oresundsbron.com 

Pressjour dygnet runt: 

040-676 61 16 

VD 

Caroline Ullman-Hammer 

Adress: 

Vester Søgade 10 

DK-1601 København V 

Telefon 

040-676 60 00 

E-post: 

press@oresundsbron.com 

Hemsida 

www.oresundsbron.com 

Besöksadress: Strandvägen 1 

Postadress: Box 5407 


Tel 08-666 21 00 

Fax 08-666 21 30 

www.holmen.com 

VD och koncernchef 

Magnus Hall 

Koncernstab Information 


Ingela Carlsson 

Tel 08-666 21 15 

Mobil 070-212 97 12 

Fax 08-666 21 30 

info@holmen.com 

Holmen Paper AB 

601 88 Norrköping 

(Vattengränden 2) 

Informationsansvarig 

Jonas Lindell 

Tel 011-23 62 11 

Mobil 070-323 20 13 

Fax 011-23 60 30 

info@holmenpaper.com 

Iggesund Paperboard AB 

825 80 Iggesund 


Staffan Sjöberg 

Tel 0650-282 56 

Mobil 070-306 48 00 

Fax 0650-288 21 

info@iggesundpaperboard.com 

Holmen Timber AB 

Box 45 

825 21 Iggesund 

Affärsområdeschef 

Håkan Lindh 

Tel 0650-280 97 

Mobil 070-328 99 46 

Fax 0650-203 80 

info@holmentimber.com 

Holmen Skog AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 


Jeanette Tretten 

Mobil 0703-86 04 06 

Fax 011-23 61 70 

info@holmenskog.com 

Holmen Energi AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 

Affärsområdeschef 

Brynolf Alexandersson 

Tel 0660-755 01 

Mobil 076-110 55 01 

Fax 0660-755 10 

info@holmenenergi.com 

Holmens tillverkar och säljer 

tryckpapper, kartong och 

trävaror. 

Koncernens omsättning 

uppgick 2009 till cirka 

18 miljarder kronor och 

resultatet före skatt var 

1 365 miljoner kronor. 

Antalet anställda är cirka 

4 300. 


PRESSJOUR 

utanför kontorstid 

Tel: 018-16 94 75 

Pressekreterare inrikes 

Kristiina Ruuti 

Tel: 018-16 96 06 

Mobil: 070-576 39 98 

E-post: kristiina.ruuti@ 

svenskakyrkan.se 


ärkebiskopen 

Ewa Almqvist 

Tel: 018-16 96 77 

Mobil: 0705-46 96 77 

E-post: ewa.almqvist@ 


Pressekreterare utrikes 

Thomas Ekelund 

Tel: 018-16 96 93 

Mobil: 0730-23 32 71 

E-post: thomas.ekelund@ 



utrikes/katastrof 

Stefan Håkansson 

Tel: 018-16 94 20 

Mobil: 0768-00 01 02 

E-post: stefan.hakansson@ 



Lars Friedner 


Henrik Pederby 

Presschef 

Lotten Andersson 

Redaktionssekreterare för 

www.svenskakyrkan.se 

Björn Ericsson 

Beträffande stiftskanslier, 

biskopar och stifts- 

informa törer, se 

www.svenskakyrkan.se/ 

pressrum 

Kyrkokansliet 

751 70 Uppsala 

Tel: 018-16 95 00 

Fax: 018-16 96 40 

www.svenskakyrkan.se 

Kontakta 

Journalistförbundet 

Journalistförbundet 

Telefon: 08 – 613 75 00 

Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm 

Öppet: Måndag – torsdag: 9.00 – 16.45, 

Fredag: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

Postadress: 

Svenska Journalistförbundet 

Box 1116 


Personalen nås på e-post enligt mönstret: 

förnamn.efternamn@sjf.se. 

Medlemsservice 

Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, 

avgiftsfrågor, adressändringar, presskort 

med mera. Telefon: 08 – 613 75 55. Öppet: 

Mån 13.00 – 16.00, ti-fre 9.00 – 12.00. 

E-post: medlemsregistret@sjf.se 

Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du 

ringa angående frågor som rör lagar, kollektivavtal, 

löner, frilans- och vikariefrågor med 

mera. Telefon: 08 – 613 75 40. 

Öppet: Mån 13.00 – 16.00, ti – to 9.00 – 16.00, 

fre 9.00 –12.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

E-post: forhandlingsjouren@sjf.se 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Agneta Lindblom Hulthén, 

Telefon: 08 – 613 75 26, alh@sjf.se 

Vice ordförande: Arne König, 

Telefon: 08- 613 75 24, ak@sjf.se 

Adress och telefonnummer till övriga ledamöter 

hittar du på Journalistförbundets hemsida. 

Logga in på www.sjf.se 

I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf. 

se fyller du i det användarnamn och lösenord 

som du fått via brev hemskickat till dig. När du 

loggat in kan du se och ändra dina uppgifter i 

medlemsregistret mm. Under inloggningsrutan 

på www.sjf.se finns en länk som heter ”Glömt 

Lösenord”. Klicka där och följ instruktionerna. 

Journalisternas Arbetslöshetskassa 

Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 

08 - 613 75 60 Öppet: Må-fre 10-12, onsdagar 

även 13-15. Medlemskapsfrågor: 08-613 75 89 

eller mejlas till medlemakassan@sjf.se 

Hemsida: www.journalisternas-akassa.se 

Läs mer på www.sjf.se

utgång ■ 

kåseri 

En ofrivillig påtryckning 

Den ljumma 

kvällsbrisen 

drar in i bukten 

och får bananträdens 

blad 

att vaja till. Cikadorna 

börjar surra. Men just 

då på verandan i Asien förflyttas 

jag till London den 15 februari 

2003 där hjärnkirurgen Henry 

Perowne är uppe tidigt på morgon 

och ser ett ljussken som troligen 

är ett brinnande plan på 

väg ner till Heathrow. 

Men just då, på uppslaget 

36 – 37, knäpper det till, som 

när en torr kvist bryts. Boken – 

Ian McEwans Lördag i pocketupplaga 

– börjar gå sönder. Och 

lite senare, när Henry Perownes 

brottas med hur han ska ställa 

sig till den förestående invasionen 

av Irak, vad han som medborgare 

har för ansvar för vad 

som håller på att hända, knäpper 

det till igen och nu dalar 

några lösa blad ner på det mörka 

jakarandagolvet. 

När han fattat sitt beslut och 

LennArt 

LundQuiSt 

frilansjournalist 

Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON 

”Men just då, på uppslaget 36 – 37, knäpper det till, 

som när en torr kvist bryts.” 

bestämt sig för att operera och 

rädda livet på mannen som är 

ondskan själv är McEwans roman 

inte längre en bok utan en 

packe lösa sidor. Papperskompost. 

Hemma igen går jag till affären 

där jag köpt boken. 

Men vad har du gjort! utbrister 

expediten och tittar på mig som 

om jag förgripit mig på hennes 

minderåriga dotter. 

Läst den, svarar jag. 

Expediten förklarar att något 

sådant som detta har hon aldrig 

någonsin varit med om tidigare, 

att det är absolut uteslutet 

att reklamera boken om jag inte 

kan uppvisa kvitto – eller någon 

form av bevis att jag verkligen 

köpt den här i butiken. 

Utan kvitto går det inte. 

Möjligen betalade jag med 

kreditkort säger jag och expediten 

går med på att kolla om 

köpet registrerats. Jag öppnar 

plånboken, räcker över kreditkortet 

och hon skriver upp numret. 

Och försvinner bort för att 

leta i datasystemets minne. 

När hon kommer tillbaka är 

allt som förvandlat och expediten 

är en helt annan människa. 

Hon tar av sig glasögonen, visar 

sina vita tänder, ser mig i ögonen, 

skrattar lite lätt åt denna 

bagatell och tittar ner på den havererade 

boken. 

Köpet fanns inte registrerat. 

Men jag menar att vi kan byta, 

att du kan få en ny bok, rakt av 

alltså. Men tyvärr är det så att 

just nu ha vi inte boken inne. 

Tyvärr. Men när du kommer tillbaka 

ska du prata med Ingela så 

får du en ny. 

Kravet på kvitto har försvunnit, 

från det ena ögonblicket till 

det andra. Någonting har hänt. 

Men vad? 

På 53ans busshållplats memorerar 

jag händelsen i butiken 

och inser: Plånboken! 

När jag öppnade plånboken 

för att ta ram mitt kort lyste ett 

annat kort i eldrött: PRESS. 

Tredje statsmaktens passersedel. 

ny bok 

Att vArA med henne 

är som att springa uppför 

en sommaräng utan att bli 

det minsta trött 

Alex Schulman 

(Piratförlaget) 

■ I lösryckta 

fragment berättar 

Alex Schulman 

om ett 

omtumlande 

år i sitt liv. Boken 

är en kärleksförklaring 

till hans nya 

kvinna Amanda. Den börjar 

med att han separerar efter 

ett sex år långt förhållande, 

fortsätter med att han träffar 

sin Amanda och slutar ett år 

senare med att han får barn. 

I många stycken är boken 

väldigt utlämnande medan 

den i andra sveper snabbt 

över tid och stora händelser. 

Vad rörde sig i Schulmans 

huvud när han efter drygt en 

månads förhållande fick veta 

att hans tjej väntade barn? 

Det får vi aldrig veta. Jag hade 

gärna läst mer om det. Qr 

Hon hade förstås sett det och 

insett att här gäller det att ligga 

lågt och så fort som möjligt få 

iväg den här människan från 

butiken, nöjd och glad. Man vet 

ju aldrig vad som kan hända. 

Jag hade använt min ”ställning 

som journalist till att utöva 

påtryckning för egen eller andras 

vinning”, som det så vackert 

står i de yrkesetiska reglerna. 

Men det var ju inte meningen! 

Jag kunde inte rå för det! 

Men så blev det. Och frågan är 

om jag inte har ett ansvar även 

för det, ett ansvar för att en situation 

som denna inte får uppkomma? 

Var går gränsen? 

Alla känner igen Janne Josefsson. 

Betyder det att han måste 

ha en papperskasse över huvudet 

när han går tillbaka till affären 

med mögliga apelsiner? 

Och vad har expediten för ansvar 

att inte låta sig utsättas för 

otillbörlig påverkan, att inte låta 

sig förbländas av presskortet? 

Jag har inga svar på de frågorna. 

27 januari–16 februari 2011 Journalisten 61

utgång 

ny bok 

HErrEdjurET 

Mattias Hagberg 

(Bokförlaget Atlas) 

■ Herredjuret 

är en berättelse 

om konservatorn 

och 

naturfilmaren 

David Sjölander 

som 1948 

förverkligade 

sin dröm om att skjuta en elefant, 

och som arbetade fram till 

sin död med att stoppa upp djuret 

på Naturhistoriska museet i 

Göteborg. 

Det här är inte så mycket en 

biografi som en reflektion över 

den tidens syn på människan 

som överlägsen djuren och naturen, 

och den moderna västerlänningen 

som överlägsen alla 

andra kulturer och människor. 

Mattias Hagberg drar också intressanta 

paralleller till nutiden 

och ställer frågan om vår syn på 

människans roll verkligen har 

utvecklats sedan dess. 

Boken är skriven i du-form 

och riktar sig till huvudpersonen 

Sjölander, vilket skapar en 

vacker och sorgsen ton, men det 

gör också berättelsen en aning 

överdramatisk. Sammantaget 

är detta en ändå en läsvärd bok, 

som väcker tankar. aF 

ny bok 

Ögonblick i kiruna 

2009-2010 

kjell Törmä 

(Eget förlag) 

■ Kjell 

Törmä, 

själv Kirunabo, 

frågar 

sig hur 

man bär sig åt för att flytta en 

hel stad. Svaret har inte Kirunaborna 

riktigt ännu. Men 

Kjell Törmä har i samarbete 

med bland annat LKAB bestämt 

sig för att dokumentera 

Kiruna, som det ser ut 

i dag. 

När man går in i gamla 

fotoantikvariat så kan man 

hitta fotoböcker som visar 

svenska städer för hundra 

år sedan. Det här kommer 

att bli en sådan bok. En dokumentation 

över dagens 

Kiruna. Bilderna är noggrant 

märkta med datum, 

och ibland även klockslag. 

Hur människorna klädde 

sig, hur studentceremonin 

gick till och hur man påbörjade 

förflyttningen av en hel 

stad under första decenniet 

på 2000-talet. To 

62 Journalisten 27 jAnuAri–16 fEBruAri 2011 

kalendariet 

möten 

■ Mälardalens frilansklubb håller 

årsmöte fredagen den 18 februari, 

kl. 10.00 i Hartwickska huset, 

St Paulsgatan 39 C i Stockholm. 

Efter årsmötet bjuder klubben 

på lunchmacka. Eftermiddagen 

ägnas åt ”spännande evenemang”. 

För möteshandlingar och 

mer information, se sajten www. 

malardalensfrilansklubb.se. Motioner 

skickas till e-post: kristina@ 

kristinamattsson.se senast den 14 

februari. 

anslagstavlan 

■ bidrag till Europaparlamentets 

journalistpris ska vara inskickade 

senast den 31 mars. Priset på 

5 000 euro går till verksamma 

journalister som har bevakat angelägna 

europeiska frågor och 

det finns fyra kategorier för priset: 

press, radio, TV och internet. 

Bidragen ska ha publicerats eller 

sänts i radio eller TV under perioden 

1 april 2010 till 31 mars 2011. 

Läs mer om priset på sajten www. 

eppj.eu. 

■ Europaparlamentet utlyser 

resestipendier till parlamentets 

sessioner i Strasbourg för 2011. 

Stipendierna vänder sig till yrkesverksamma 

journalister som vill 

öka sina kunskaper om hur det 

går till i parlamentet. Stipendierna 

gäller till någon av vårens fem 

sessioner. Ansökningarna behandlas 

löpande. Läs mer på www.europaparlamentet.se 

under rubriken 

”för journalister”. 

utställningar 

■ Fotografiska museet i Stockholm 

visar utställningen Creeping 

in Circles till den 3 mars. Fotografen 

Joakim Brolin och konstnären 

Nils Olof Hedenskogs projekt 

har beskrivits som en ”expedition i 

gränslandet mellan fotografi, måleri 

och rit”. 

■ arbetets museum i Norrköping 

visar utställningen Byråkrater till 

den 27 mars. Den holländske fotografen 

Jan Branning har fotograferat 

människor som lever i olika 

världar men som har skrivbordet 

gemensamt, bland annat poliser i 

Texas, kinesiska statstjänstemän 

och arkivarier i Jemen. Människor 

som både representerar en trög 

byråkrati och samtidigt är en förutsättning 

för att samhället ska 

fungera. I anslutning till utställningen 

visas kontorsbilder som 

allmänheten skickat in till museet. 

■ Etnografiska museet i Stockholm 

visar utställningen Sudan, 

de lysande ögonen till den 3 april. 

Forskaren, författaren och rese- 

! 

■ Fotografiska 

museet 

i Stockholm 

visar en utställning 

med 

Sarah Moons 

fotografier och 

filmer till den 

17 april. 

! 

■ Fotogalleriet 

Format i 

Malmö visar 

Rekonstruktioner 

av Édouard 

Levé till den 

27 februari. 

Fotografierna 

är alla någon 

form av rekonstruktioner, 

där modeller 

återger scener 

från fotografier 

i tidningar och 

tidskrifter. 

nären Thomas Moberg har besökt 

Sudan ett flertal gånger sedan 

60-talet. I den här utställningen, 

där majoriteten av de 60 bilderna 

är tagna under 2010, ger han en 

poetisk och personlig skildring av 

människor och miljöer i Afrikas 

största land. 

■ Ölkaféet i Malmö visar Thomas 

€ Beckmanns utställning United 

colors of Beckmann till den 31 januari. 

■ karlskoga konsthall visar utställningen 

Revisit

MeTro 

arboga TiDning 

sunDsValls nyheTer 

Dagens nyheTer 

aTl–lanTbruKeTs affärsTiDning 

utgång grodor 

upsala nya TiDning 

goTlanDs TiDningar 

afTonblaDeT.se 

■ E-postadress: grodor@journalisten.se 

MeTro 

Dagens nyheTer 

KVällsTunDen 

blT.se 

goTlanDs TiDningar 

VK.se på TwiTTer 

sMålanDsposTen 

Tack till Tommy Klaar som får boken Fler pressgrodor. Tack också till bland andra Staffan Olsson, Misse Ljungström, Lars Gunnar 

Erlandson, Lennart Nygren, Inger Lindström, Déz Magnér, Göran Sjöstrand, Lillemor Strömberg, Bengt O Nordin, Maja Geffen, 

Thomas Harne, Patrik Lindwall med flera. 

#01 

aktuellt 

Jyllands- 

Posten under 

hot sid 6 

källor 


pressas sid 10 

världen 

Thailands 

tryck på 

medier sid 38 

Journalistförbundets tidning 27 jan–16 feb 2011 

senaste nytt: 

journalisten.se 

Helena Giertta: ”Flashbacktråden är mer att likna 

vid ett samtal på ett kafé.” sid 2 

Provocerar 

Johannes Wahlström sticker ut sid 20 

e-tidning: 

Användarnamn: 

Journalisten 

Lösenord: nrett 

Chefredaktör 

& ansvarig utgivare 

Helena Giertta 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Reporter/ 

redaktionssekreterare 

Qia Rindevall 

08-613 75 16 

qr@journalisten.se 

Layoutansvarig (vik) 

Tomas Olsson 

08-613 75 61 

to@journalisten.se 

Reporter 

Paul Frigyes 

08-613 75 30 

pf@journalisten.se 

Reporter/redigerare 

Pär Jansson 

08-613 75 17 

pj@journalisten.se 

Reporter 

Håkan Lindqvist 

08-613 75 18 

hl@journalisten.se 

Reporter (vik) 

Anna de Lima 

Fagerlind 

08-613 75 23 

af@journalisten.se 

Journalistpraktikant 

Jonatan Westin 

08-613 75 93 

jw@journalisten.se 

Journalistpraktikant 

Ellinor Brenning 

08-613 75 56 

eb@journalisten.se 

Annonsansvarig 

Eva Agrell 

08-613 75 19 

eal@journalisten.se 

Layoutansvarig Julia Nilsson (tjänstledig) 

Årgång 107 

Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm 

Besöksadress Vasagatan 50, Stockholm 

Telefon 08-613 75 00 (vxl) 

Fax 08-411 58 35 

Redaktionella ärenden 08-613 75 20 

eller e-post: redaktionen@journalisten.se 

Platsannonser 08-613 75 19 

eller e-post: annons@journalisten.se 

Produktannonser Ad4 You Media 

Johan Turian, 08-556 950 44 

Hemsida Journalisten.se 

Prenumerationsärenden 08-613 75 19 

Annons- och prenumerationspriser 

Se Journalisten.se/annonsera 

Upplaga 18 800 ex (TS-kontrollerad 

2009) 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. 

Räckvidd 38 000 läsare (Orvesto 2010:1) 

Text i databas För frilansar anslutna 

till Alis har tidningen träffat särskilt avtal 

om elektronisk lagring och publicering. 

Avtalet kan även tillämpas för frilansar 

tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, 

Journalistförbundet, Dramatikerförbundet 

och Författarförbundet. 

Tryckeri V-TAB, Västerås, 2010 

ISSN NR 0022-5592 

Den som anser att Journalistens publicering är ett 

brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen 

till Allmänhetens pressombudsman (se www. 

po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i 

sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan 

anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se 

under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN). 

27 januari–16 februari 2011 Journalisten 63

Posttidning B-post 

■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se 

Nu ökar vi trycket – vill du hänga med? 

w Upplagegapet till Aftonbladet 

minskar – månad för månad. 

w Första stora 

tidningen på iPad. 

w Sveriges mest lästa 

dagstidning i december. 

w Rekord på 

mobilsajten. 

w Rekord i antal unika 

besök på Expressen.se 

NYHETER NYHETER NÖJE NÖJE SPORT SPORT RES RES GALNA GGALNA GALNA GALNA GALNA GALNA GALNA GALNA KLIPP KLIPP KLIPP KLIPP KLIPP KLIPP KLIPP KLIPP MOTOR MMOTOR MOTOR MOTOR MOTOR MOTOR MO MOTOR R KULTUR KKULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR RR GT GT GT GT GT T KVP KVP KVP KVP KVPP NYHETSKANALEN 

NYHETSK 

NYHETS NYHETS NYHETSKANALEN 

INRIKES INRIKES UTRIKES UTRIKES POLITIK POLITIK KUNGLIGT 

KUNGLIGT UNICEF UNICEF OPINIONS-TV 

OPINIONS-TV CECILIA CECILIA HAGEN HAGEN ÅRETS ÅRETS HJÄLTEMAMMA 

HJÄLTEMAMMA 

INRIKES 

Camilla Henemark talar ut om kungen 

w Rekord i antal unika 

besök på Expressen.tv 

SØK SOMMARJOBB NU 

VI BEHÖVER VIKARIER REDAN I VINTER 

MM Expressen fortsätter att utvecklas i rasande 

fart, både på papper, webb, mobilt och iPad. 

MM Vi har det senaste året varit ledande vid de 

stora nyhetshändelserna. 

MM På nätet storsatsar vi på direktsänd webb-tv, 

i SPORT-Expressen får läsarna fl er sportsidor och 

bredare sportbevakning än hos konkurrenten. 

MM På nyhetssidorna förenas den snabba 

nyhetsrapporteringen med dagliga fördjupningsreportage. 

MM På iPad och mobilt utvecklar vi nya möjligheter 

att publicera journalistik. 

MM På Expressen Magasin gör vi förutom de 

ordinarie veckobilagorna så kallade oneshots, 

tillsammans över 350 utgåvor. 

MM Nu söker vi Sveriges bästa sommarvikarier 

till Sveriges roligaste jobb i Stockholm, Göteborg 

och Malmö. 

REPORTRAR: Till nyhetsredaktionen, sporten, 

nöje, Söndag, Leva&Bo, Extra och oneshots. Du 

skriver lättsamt och personligt och är noggrann, 

allmänbildad, envis och snabb. Du måste ha 

grundlig erfarenhet av arbete på annan redaktion 

och goda vitsord. 

REDIGERARE: Vi behöver både nyhets- och sportredigerare 

med erfarenhet från kvälls- och nattarbete 

med snabb nyhetspuls. Vi jobbar i InDesign. 

Våra magasin, både veckobilagorna och oneshots, 

går för högtryck på sommaren. Där behöver vi 

dig som har god formkänsla och gärna erfarenhet 

från tidskriftsbranschen. Vi jobbar i InDesign. 

Vikariat endast i Stockholm. 

O Nyhetsredigerare 

O Nyhetsreportrar 

O Sportredigerare 

O Webbredaktörer/reportrar 

EXPRESSEN.SE: Vi söker nyhets-, sport-, nöjes- 

och featureredaktörer samt reportrar. Du bör ha 

erfarenhet av tidigare arbete på större nyhetsredaktion. 

Vi jobbar i Newspilot och Polopoly. 

EXPRESSEN TV: Som tv-reporter bör du vara 

snabb och stresstålig och kunna hantera kamera 

och redigering. Vi arbetar i enmansteam och 

sänder ofta live från fältet. Som webb-tv-redaktör 

bör du kunna redigera inslag och ha erfarenhet 

av webbpublicering. Kunskaper i Final cut och 

Polopoly är meriterande. 

FOTOGRAFER: Du är en rutinerad fotograf som 

tänker journalistiskt och kan arbeta både med 

nyheter, sport och feature i kvällstidningstempo. 

Erfarenhet av att jobba med rörlig bild är en merit. 

BILDREDAKTÖRER: Du måste ha lång erfarenhet 

från liknande arbete på annan tidning eller 

nyhetsbyrå. Vikariat endast i Stockholm. 

BILDHANTERARE: Du har stor vana vid arbete 

med digital bildhantering. Vi jobbar i Macmiljö 

med Photoshop. Vikariat endast i Stockholm. 

TECKNARE/NYHETSGRAFIKER: Du har jobbat 

med nyhets- och informationsgrafi k tidigare. Du 

har bred erfarenhet av Illustrator CS, Photoshop 

CS och är van att arbeta under tidspress. 

Ansökningarna för jobben i Stockholm hanteras 

av Marieberg Media. 

TILL EXPRESSEN.SE 

12:31 12:31 NYHET NYHETER EETE ETE ET ET ET EEEE TT TT RRRRRR 

Alltid Alltid sena senaste nas na na na naa te te te te te tee e nyt nnytt 

t 

00:09 00:09 02:11 02:11 

MENYLÄGE 

TV-LÄGE FULLSKÄRM 

VI SVARAR PÅ DINA FRÅGOR: 

O Tobias Hellström, verksamhetschef Marieberg 

Media, tobias.hellstrom@mariebergmedia.se 

O Mari-Louise Pettersson, personalchef 

Marieberg Media, 

mari-louise.pettersson@mariebergmedia.se 

O Eva Sigemo, personalredaktör 

eva.sigemo@expressen.se 

O Mattias Carlson, redaktionschef Digitala 

Medier, mattias.carlson@expressen.se 

O Anna Rastner, editionschef TV, 

anna.rastner@expressen.se 

O Per Kagrell, bildchef, per.kagrell@expressen.se 

O Helén Rasmusen, tecknare- och infografi k-chef, 

helen.rasmusen@expressen.se 

O Sara Carlsson och Olle Fors, klubbordförande, 

besvarar fackliga frågor, 

sara.carlsson@mariebergmedia.se 

och olle.fors@expressen.se 

O Björn Lindsten, redaktionschef på GT, 

bjorn.lindsten@gt.se 

O Susanne Lindén, susanne.linden@kvp.se 

O Gunnar Ohlson (Göteborg) och Eva Sternäng 

(Malmö) besvarar fackliga frågor, 

gunnar.ohlson@gt.se och eva.sternang@kvp.se 

SKICKA ANSÖKAN: 

O Vi vill ha ansökan senast fredagen den 25 

februari. 

O För vikariaten i Stockholm: mejla till 

jobb@expressen.se 

O För vikariaten i Göteborg: mejla till jobb@gt.se 

O För vikariaten i Malmö: mejla till jobb@kvp.se

Provocerar - V-Tab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?