Prediabetes Vad är det?
Prediabetes Vad är det? Prediabetes Vad är det?
KARIN HOFLING DIABETESSJUKSKÖTERSKA/ DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDCENTRAL KOPPARDALEN I AVESTA
- Page 2 and 3: Vad är prediabetes?
- Page 4 and 5: Nedsatt glukostolerans, Impaired Gl
- Page 6 and 7: Vävnadernas förmåga att reagera
- Page 8 and 9: Anses representera olika metabola s
- Page 10: Fasteblodsocker: Plasmaglukos 6,1-6
- Page 13 and 14: Inom EU finns inga klara riktlinjer
- Page 15 and 16: Förälder med diabetes BMI > 25 k
- Page 17 and 18: Personer med ischemisk hjärt- kär
- Page 19 and 20: Sökte sjukvård i 40-60% högre om
- Page 21 and 22: 522 medelålders personer med IGT
- Page 23 and 24: Studier 3-5 år: ca 50% finns kvar
- Page 25 and 26: Läkare: uttryckte behov av sammanf
- Page 27 and 28: Hade inte hört talas om PD tidigar
- Page 29 and 30: Saknade kunskap om samband mellan h
- Page 31 and 32: Hade inte hört talas om PD tidigar
- Page 33 and 34: Kost och motion påverkar, dock os
- Page 35 and 36: Aktiv screening på riskpatienter
- Page 37 and 38: Glada och positiva patienter - de k
- Page 39 and 40: 1. Personer med IFG och IGT samt me
- Page 41 and 42: ”Enligt WHO kan sunda levnadsvano
- Page 43: ”Varje individ är ansvarig för
KARIN HOFLING<br />
DIABETESSJUKSKÖTERSKA/<br />
DISTRIKTSSKÖTERSKA<br />
VÅRDCENTRAL KOPPARDALEN I AVESTA
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> prediabetes?
”ett metaboliskt tillstånd med insulinresistens<br />
samt prim<strong>är</strong> eller sekund<strong>är</strong> betacells-<br />
dysfunktion”<br />
Källa: Paulweber et al 2010
Nedsatt glukostolerans, Impaired Glucose<br />
Tolerance (IGT)<br />
och/eller<br />
Förhöjt fasteblodsocker, Impaired Fasting<br />
Glucose (IFG)<br />
Penn m.fl. 2009; Magalhães m.fl. 2010
Ökade fria fettsyror i blo<strong>det</strong><br />
Ökad perifer insulinresistens<br />
Ökad insulinresistens i levern<br />
Ökad insulinproduktion som kompensation<br />
Cellernas reaktion på insulin minskar<br />
Skiljer sig åt mellan olika etniska grupper<br />
Nilsson P, Olsson A, Zethelius B 2006; Penn m.fl. 2009; Magalhães m.fl. 2010, IDF 2012
Vävnadernas förmåga att reagera på insulin minskar,<br />
vilket leder till ökad insulinproduktion<br />
Fria fettsyror hämmar de insulinproducerande<br />
betacellernas förmåga att frisätta insulin<br />
Sämre kvalité på insulinet<br />
Brist på insulin<br />
Betaceller kan inte återskapas<br />
Källor: Nilsson P, Olsson A, Zethelius B. 2006; Agardh C-D, Berne C, Östman J. 2005
IGT<br />
Tidig störning i glukosomsättningen<br />
Stigande blodsockerv<strong>är</strong>den<br />
IFG<br />
Orsakas av insulinresistens i levern<br />
Leder till ökad glukosproduktion i fasta<br />
Källa: Nilsson P, Olsson A, Zethelius B. 2006; Paulweber m.fl. 2010; IDF 2012
Anses representera olika metabola störningar<br />
Insulinresistens skiljer sig åt mellan olika<br />
etniska grupper<br />
Insjuknan<strong>det</strong> i T2DM skiljer sig kraftigt åt<br />
mellan grupperna IFG och IGT<br />
Paulweber m.fl. 2010; IDF 2012
IGT: 20-25% har också högt IFG<br />
IFG:
Fasteblodsocker: Plasmaglukos 6,1-6,9 mmol/l<br />
eller<br />
Oral glukosbelastning: Plasmaglukos. Prov taget 2<br />
timmar efter intag av 75g glukos i fastande<br />
tillstånd 7.8-11,1 mmol/l<br />
Källa: Paulweber et al 2010<br />
Två v<strong>är</strong>den tagna vid olika tidpunkter
30 % av befolkningen >50 år i Europa<br />
År 2011: 280 miljoner globalt<br />
År 2030 beräknas 398 miljoner globalt<br />
Majoriteten <strong>är</strong> i åldersgruppen 20-39 år!<br />
Källa Penn et. al 2009; IDF 2012
Inom EU finns inga klara riktlinjer<br />
I Sverige förespråkar SoS opportunistisk screening enligt<br />
högriskstrategi<br />
Kvinnor som haft graviditetsdiabetes<br />
Hereditet för T2DM<br />
Överviktiga<br />
Hög ålder<br />
Personer med hypertoni eller hj<strong>är</strong>t/k<strong>är</strong>lsjukdom<br />
Källa: Nationella riktlinjer 2010
Vita personer >40 år<br />
Personer med etnisk tillhörighet från Asien,<br />
Afrika, Mellanöstern (samt andra etniska<br />
minoritetsgrupper) > 25 år<br />
Med minst en riskfaktor för diabetes samt<br />
en av följande riskfaktorer:
Förälder med diabetes<br />
BMI > 25 kg/m2<br />
Bukomfång > 94 cm för män, (> 90 cm för<br />
asiatiska män) > 80cm för kvinnor.<br />
Systoliskt blodtryck > 140 mmHg<br />
Diastoliskt blodtryck > 90 mmHg<br />
Personer med hypertonibehandling
HDL-kolesterol < 0,9mM<br />
Triglycerider > 2,2 mM<br />
Behandlad dyslipidemi<br />
Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes<br />
Kvinnor som har fött barn med födelsevikt > 4 kg<br />
Personer som behandlas med steroider<br />
Källa: Paulweber m.fl. 2010
Personer med ischemisk hj<strong>är</strong>t- k<strong>är</strong>lsjukdom<br />
Personer med cerebrovascul<strong>är</strong> sjukdom<br />
Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom samt<br />
BMI > 30 kg/ m2<br />
Personer med allvarliga psykiska sjukdomar<br />
och långvarig behandling med psykofarmaka<br />
Personer med tidigare känd historia med IGT<br />
eller IFG<br />
Källa: Paulweber m.fl. 2010
50 % Ökad risk för hj<strong>är</strong>t och k<strong>är</strong>lsjukdom<br />
40 % högre risk för mortalitet<br />
IGT ökar risk för T2DM 6ggr<br />
IFG ökar risk för T2DM 5ggr<br />
IGT+IFG ökar risken 12ggr<br />
Linj<strong>är</strong>t förhållande mellan IFG och död i ischemisk<br />
hj<strong>är</strong>tsjukdom bland icke diabetiska individer<br />
tröskeleffekt var synlig vid 6,2 mmol/l hos kvinnor<br />
Källor: Phillips et al 2006; WHO/IDF 2006; Colagiuri et al 2008; Shehab et al 2008; Throughton et.al. 2008;<br />
Paulweber et. al 2010.
Sökte sjukvård i 40-60% högre omfattning<br />
Förbrukade mer än dubbelt så mycket läkemedel i jämförelse<br />
mot kontrollgruppen<br />
Infektioner, psykiska problem, hj<strong>är</strong>t och k<strong>är</strong>l-relaterade<br />
sjukdomar, andningsbesv<strong>är</strong>, muskelbesv<strong>är</strong>, hudproblem,<br />
samt besv<strong>är</strong> från nervsystemet var sökorsaker<br />
Tillstånd med hypertoni, höga blodfetter, övervikt,<br />
hj<strong>är</strong>tsjukdom och stroke som var specifikt för de som senare<br />
fick T2DM<br />
Källa: Gulliford et al 2005
JA<br />
Hälsosammare levnadsvanor<br />
Ökad fysisk aktivitet<br />
Måttligt intag av alkohol<br />
Rökstopp
522 medelålders personer med IGT<br />
Interventions eller kontrollgrupp<br />
Kontrollgruppen fick både muntlig och skriftlig information om kost och<br />
motion<br />
Interventionsgruppen fick individualiserad rådgivning<br />
Minska minst 5 % i vikt för överviktiga, kostråd, ökad fysisk aktivitet om<br />
minst 30 minuter dagligen<br />
Individuell rådgivning hos dietist sju gånger under <strong>det</strong> första året och<br />
d<strong>är</strong>efter var tredje månad under studiens genomförande
58% lägre incidens för T2DM i<br />
interventionsgruppen<br />
Den minskade risken var direkt associerad till<br />
följd av livsstilsförändringen<br />
Källa: Lindstöm et al. The Finnish Diabetes prevention Study (DPS).
Studier 3-5 år:<br />
ca 50% finns kvar i PD-stadiet<br />
25% normaliseras<br />
25% utvecklar T2DM<br />
MEN: Paulweber et.al. Anser att upp emot 70%<br />
kommer att utveckla manifest T2DM<br />
Orsak: För kortsiktiga studier<br />
Källa. Paulweber et.al. 2010
Hör inte hemma i prim<strong>är</strong>vården, tar resurser från de<br />
som redan har diabetes<br />
Skepsis att ta hand om personer som inte klarar av sin<br />
hälsa på grund av felaktig livsstil<br />
Socialt problem istället för medicinskt<br />
Är inte en sjukdom, då ska patienterna inte heller göras<br />
sjuka<br />
Källa: Williams et.al.2004
Läkare: uttryckte behov av sammanfattade riktliner<br />
för handläggning av PD, samt svårt att skilja på IFG<br />
och IGT och <strong>det</strong> diagnostiska v<strong>är</strong><strong>det</strong> av proven<br />
Hade erfarenhet av att patienterna var<br />
ointresserade av sitt tillstånd<br />
Sköterskorna : mer data på hur patienternas<br />
motivation kan förbättras och hur information<br />
kring riskfaktorer kan förmedlas<br />
Källa: Curran et al 2008
?<br />
Få studier med patientperspektiv
Hade inte hört talas om PD tidigare<br />
Saknade kunskap om PD<br />
Erfarenhet av T2DM påverkade känslorna för PD<br />
Visste att de var i riskzonen för att få diabetes men<br />
saknade kunskap om samband och orsaker<br />
Osäkerhet om fysiska konsekvenser<br />
Förvirring av att inte känna något<br />
Källa Troughton et al 2008
Framtiden kändes osäker om hur de skulle förhindra<br />
utvecklingen mot T2DM.<br />
Kände sig “utslängda" efter beske<strong>det</strong> Ville träffa vårdpersonal<br />
för att kunna ställa frågor. Fick istället “goda råd" av anhöriga<br />
och vänner som hade diabetes<br />
De deltagare som fått brev med provsvar och information<br />
uppfattade beske<strong>det</strong> som mindre allvarligt än de som hade<br />
fått personligt bemötande.<br />
Fick besked av sin läkare att <strong>det</strong> “absolut inte var något att<br />
oroa sig för”.<br />
Källa Troughton et al 2008
Saknade kunskap om samband mellan hj<strong>är</strong>t–<br />
k<strong>är</strong>lsjukdom och högt blodsocker<br />
Samband med felaktig kost var framträdande vilket<br />
gjorde att personerna var mer fokuserade på<br />
kostförändringar.<br />
Framträdande i studien var att deltagarna föredrog<br />
kostförändringar framför ökad fysisk aktivitet<br />
Källa:Evans et al 2007
Fokusgrupper, totalt 12 personer<br />
Tre huvudkategorier:<br />
Upplevelser av att få PD<br />
Egen kunskap och erfarenhet<br />
Behov av utbildning och information
Hade inte hört talas om PD tidigare<br />
Några kände sig förvånade över beske<strong>det</strong>, andra<br />
hade väntat sig <strong>det</strong><br />
Viss besvikelse över bemötan<strong>det</strong>, kände sig<br />
utslängda<br />
För vissa hade personalen inte ansett <strong>det</strong> vara så<br />
viktigt, vilket ”smittade” av sig<br />
Spridda känslor: ”Skönt att slippa diabetes ”till ”fy<br />
vad n<strong>är</strong>a jag ligger”
Var oroliga för diabeteskomplikationer<br />
Började leta efter sjukdomstecken<br />
Uppgav symtom<br />
Blandade ihop med T2DM<br />
Ville förebygga ”riktig diabetes”
Kost och motion påverkar, dock osäkert om <strong>det</strong> bara gäller<br />
T2DM eller också PD<br />
”Detaljerade kunskaper om kost”<br />
De som redan motionerade hade svårast att acceptera<br />
De som inte motionerade hade andra sjukdomar och problem<br />
som ”stod över” PD<br />
Diskuterade sig fram till andra livsstilsfaktorer som rökning,<br />
stress, sömnproblem. Även skiftarbete, arv och läkemedel
Tidig information<br />
Spridning mellan ”personlig coachning” till<br />
regelbundna informationsmöten<br />
Information om PD samt hur att förhindra<br />
utveckling till T2DM<br />
Kostinformation<br />
Olika behov
Aktiv screening på riskpatienter<br />
Alla med två fastev<strong>är</strong>den över 6,1fångas upp. Vi<br />
glukosbelastar inte.<br />
Får brev med inbjudan till gruppinformation<br />
Försöker skilja på äldre och yngre i olika grupper<br />
Brevet inkluderar två olika frågeformul<strong>är</strong> som de tar<br />
med sig ifyllda<br />
Gruppinformation som innefattar information om PD,<br />
hälsorisker, utveckling, ”livsstilsrådgivning”
Hög uppslutning i grupperna<br />
Upplevs positivt från alla parter<br />
Alla oavsett ålder eller andra sjukdomar<br />
följs patienterna upp årligen.<br />
Samordnas med årskontroller, alt. kallas för<br />
enbart fasteprov
Glada och positiva patienter – de känner sig<br />
omhändertagna<br />
Hittar T2DM i tidigt skede –<strong>är</strong> lättare att behandla?<br />
Anser <strong>det</strong> vara v<strong>är</strong>defullt att förbereda patienten på<br />
hur <strong>det</strong> kan gå i framtiden<br />
Ger individen möjlighet att själv fatta beslut om<br />
förändring<br />
MEN: hur vet vi att <strong>det</strong> ger effekt??
Saknas riktlinjer, <strong>är</strong> upp till Landstinget att<br />
upprätta övergripande planer och<br />
uppdragsbeskrivningar<br />
SoS förespråkar strukturerade program för kost<br />
och motion för personer med fysisk inaktivitet och<br />
otillfredsställande kostvanor<br />
Källa: Socialstyrelsen 2011
1. Personer med IFG och IGT samt metabolt<br />
syndrom<br />
2. Personer med IFG och metabolt syndrom<br />
3. Personer med övervikt, hypertoni och fysisk<br />
inaktivitet<br />
4. Övriga personer med måttliga riskökningar<br />
Källa: Paulweber et.al 2010
”Korrekt och snabb utv<strong>är</strong>dering av diabetes och<br />
prediabetes hos personer med hög och<br />
måttlig risk <strong>är</strong> absolut nödvändigt”<br />
”Varannan person med hög eller måttlig risk<br />
för diabetes har odiagnostiserad diabetes<br />
eller pre-diabetes.<br />
Results of Diabetes and its Complications Prevention<br />
Program in Georgia<br />
L. Nikoleishvili1, R. Kurashvili1
”Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga<br />
80 procent av all kransk<strong>är</strong>lssjukdom och<br />
stroke, och 30 procent av all cancer.<br />
Hälsosamma levnadsvanor kan också<br />
förebygga eller fördröja utvecklingen av typ<br />
2– diabetes”<br />
Källa: Socialstyrelsen
”Personer med pre-diabetes <strong>är</strong><br />
speciellt mottagliga till<br />
förändringar av kost”.<br />
Källa: J. Garcia-Almeida, Spanien<br />
Long-term changes in trans fatty acids intake and<br />
adherence to Mediterranean diet in a cardiac<br />
rehabilitation program in diabetes patients
”Varje individ <strong>är</strong> ansvarig för sin livsstil. I syfte att<br />
motivera och st<strong>är</strong>ka, bör varje person veta sin egen<br />
personliga risk för att utveckla T2DM. I vilken<br />
utsträckning en sådan kunskap motiverar och<br />
stimulerar människor att ändra sin livsstil i försök att<br />
minska diabetesrisken, har inte studerats i <strong>det</strong>alj.<br />
Kvalitativ forskningen i denna fråga behövs”.<br />
Professor Jaakko Toumilehto<br />
Helsingfors universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap,<br />
Helsingfors, Finland<br />
(fri översättning från hans abstract på IDF's kongress i Dubai<br />
2011).
Change language