17.07.2013 Views

Ny njure - Roche Sverige

Ny njure - Roche Sverige

Ny njure - Roche Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Ingela Fehrman-Ekholm<br />

Björn Kornhall<br />

ATT FÅ EN NJURE<br />

en skrift om njurtransplantation


ATT FÅ EN NJURE<br />

en skrift om njurtransplantation.<br />

Ingela Fehrman-Ekholm<br />

Överläkare<br />

Transplantationscentrum<br />

Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />

413 45 GÖTEBORG<br />

ingela.fehrman-ekholm@vgregion.se<br />

Dialysavdelningen, Sophiahemmet<br />

114 86 STOCKHOLM<br />

ingela.fehrman@sophiahemmet.se<br />

Björn Kornhall<br />

Överläkare<br />

Verksamhetsområdet för hjärtsvikt och klaffsjukdom<br />

Hjärt- och Lungdivisionen,<br />

Universitetssjukhuset<br />

221 85 LUND<br />

bjorn.kornhall@skane.se<br />

Illustrationer: Ronny Lingstam<br />

Foto: Nordicphotos, Johnér Bildbyrå, Cecilia Nordstrand<br />

Foto omslag: Henrik Trygg<br />

© Ingela Fehrman-Ekholm, Björn Kornhall, Ronny Lingstam och <strong>Roche</strong> AB<br />

Figurera reklam och kommunikation<br />

ISBN 978-91 633 2527-4<br />

Boken är skriven av Ingela Fehrman-Ekholm och Björn Kornhall<br />

med bidrag av <strong>Roche</strong> AB. De åsikter som uttrycks i denna bok<br />

överensstämmer inte nödvändigtvis med de åsikter <strong>Roche</strong> AB har.<br />

3


Innehållsförteckning<br />

Förord<br />

1. Njurarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..3<br />

2. Njurarnas arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />

3. Njursvikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12<br />

4. När kan man transplantera en <strong>njure</strong>?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />

5. Utredning inför en njurtransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22<br />

6. Beslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28<br />

7. Utredning av levande donator. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30<br />

8. Väntetiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32<br />

9. Vad gör du under väntetiden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35<br />

10. Varifrån kommer <strong>njure</strong>n när det gäller avliden donator?. . . . . . . . . . .36<br />

11. Hur vet vi att <strong>njure</strong>n från den avlidne passar dig?. . . . . . . . . . . . . . .38<br />

12. Operationen när det finns en levande givare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39<br />

13. Tiden närmast efter njurtransplantationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41<br />

14. Efter utskrivningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..42<br />

15. Mediciner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45<br />

16. Mediciner mot avstötning av den nya <strong>njure</strong>n (immunosuppressiva) . . 46<br />

17. Mediciner mot infektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..61<br />

18. Mediciner mot högt blodtryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63<br />

19. Övriga mediciner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..64<br />

20. Biopsier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66<br />

21. Avstötning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67<br />

22. Avflödesproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />

23. Kronisk avstötning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72<br />

24. Infektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72<br />

25. Övervikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79<br />

26. Diabetes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80<br />

27. Benskörhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81<br />

28. Gikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83<br />

29. Tumörsjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85<br />

30. Allmänna levnadsråd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86<br />

31. Hur går det för njurtransplanterade idag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .95<br />

32. Kan man göra om det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97<br />

33. Patientföreningar, internetadresser och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . 98<br />

Index . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100<br />

5


Förord<br />

Denna skrift riktar sig till dig som är njursjuk och har möjligheter att bli<br />

njurtransplanterad – att få en <strong>njure</strong>. Det finns ju alternativ behandling med<br />

dialys, men boken handlar om transplantation, vilket är ett bättre alternativ<br />

om chansen ges. Att bli transplanterad innebär ofta att anhöriga blir involverade<br />

eftersom anhöriga ofta tillfrågas att donera en <strong>njure</strong>. Ja, många vet<br />

redan om denna möjlighet och erbjuder sig att donera.<br />

Skriften bygger på Björn Kornhalls tidigare utgivna ”Att byta hjärta”,<br />

som vänder sig till den som står inför en hjärttransplantation. Mycket är<br />

givetvis nyskrivet, då mest av Ingela Fehrman-Ekholm, mycket annat är giltigt<br />

oavsett vilket organ man transplanterar, och de avsnitten har vi bearbetat<br />

tillsammans. Ronny Lingstam har som tidigare gjort teckningarna.<br />

Skriften är avsedd för både dig själv och dina anhöriga. Boken kan också<br />

vara intressant för personal i vården. De första avsnitten handlar om hur<br />

<strong>njure</strong>n fungerar. Därefter följer ett kapitel om njursjukdomar som kan leda<br />

till njursvikt, ett kort avsnitt om dialysbehandling. Det finns sedan information<br />

om njurdonation. Så följer en lång serie avsnitt om just njurtransplantation,<br />

dess möjligheter, risker och konsekvenser. Den är inte avsedd som<br />

ersättning för – utan som ett komplement till – muntlig och individuell<br />

information.<br />

Ingela Fehrman-Ekholm<br />

Överläkare<br />

Transplantationscentrum<br />

Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />

413 45 GÖTEBORG<br />

ingela.fehrman-ekholm@vgregion.se<br />

Dialysavdelningen, Sophiahemmet<br />

114 86 STOCKHOLM<br />

ingela.fehrman@sophiahemmet.se<br />

1<br />

Björn Kornhall<br />

Överläkare<br />

Verksamhetsområdet för<br />

hjärtsvikt och klaffsjukdom,<br />

Hjärt- och Lungdivisionen,<br />

Universitetssjukhuset<br />

221 85 LUND<br />

bjorn.kornhall@skane.se


1. NJURARNA<br />

Njurarna och levern är kroppens reningsverk. Levern tar emot blod<br />

från tarmarna och har till uppgift att oskadliggöra en del giftiga ämnen<br />

som bildas under matsmältningen. Njurarnas uppgift är att befria kroppen<br />

från överskott av salt och vatten och av det vi kallar slaggprodukter<br />

– överblivna ämnen – som annars skulle bli kvar i kroppen och<br />

skada oss.<br />

Njurarna har också en viktig roll i regleringen av blodtrycket, liksom<br />

de reglerar kalkomsättningen i skelettet och bildningen av de röda<br />

blodkropparna vilka vi mäter som hemoglobin. De röda blodkropparnas<br />

roll är att transportera syre från lungorna till kroppens olika organ,<br />

och vid många njursjukdomar får man för lite hemoglobin, det vi kallar<br />

lågt blodvärde.<br />

Normalt har vi två njurar men man klarar sig med en frisk <strong>njure</strong> tack<br />

vare att <strong>njure</strong>n har en överkapacitet.<br />

Varje <strong>njure</strong> är ungefär så stor som en knuten hand. De ligger väl skyddade<br />

i en tjock kapsel bakom levern respektive mjälten. De väger cirka<br />

170 gram styck och är 11-12 cm långa.<br />

Tittar man på en uppskuren <strong>njure</strong> så ser man ett yttre skikt som kallas<br />

barken och längre in ett skikt som kallas märgen. I barken finns<br />

omkring 1 miljon små nystan av fina blodkärl (glomeruli). De här blodkärlen<br />

har porer i väggarna, små hål som gör att de fungerar som en sil<br />

och släpper igenom en del vatten och med vattnet följer salter och<br />

slaggämnen. Blodkropparna är för stora för att komma ut genom<br />

porerna och stora äggviteämnen ska inte heller kunna komma ut. Den<br />

här processen kallas för filtration.<br />

I märgen löper långa rör så kallade tubuli där det sker en koncentration av<br />

vätskan och visst utbyte av olika ämnen. Den slutliga produkten – urinen –<br />

samlas i njurbäckenet och genom urinledaren förs urinen till urinblåsan.<br />

Urinblåsan fylls på och när vi känner trängningar måste blåsan tömmas.<br />

3


glomeruli<br />

På ett dygn flyter 4 000 liter blod genom njurarna.<br />

Det är en fjärdedel av de 16 000 liter blod som hjärtat<br />

pumpar ut på ett dygn. Av detta filtreras ca 150 liter i<br />

glomeruli och bildar det vi kallar primärurinen.<br />

I tubuli tas 99 % av vattnet tillbaka och kvar blir en normal dygnsmängd<br />

urin på ca 1½ liter. Alla mått är ungefärliga och varierar förstås,<br />

bland annat med kroppsstorleken och vätskebalansen.<br />

4<br />

filtration<br />

tubuli


Antal tillförande kärl (artärer) kan vara olika. Det vanligaste är en<br />

artär till vardera <strong>njure</strong> men det finns personer som är födda med två<br />

eller flera artärer. Bortförande kärl (vener) kan också vara enkla eller<br />

flera. Ja, till och med njurbäcken och urinledare kan vara dubbla.<br />

Detta har praktisk<br />

betydelse inför en ev.<br />

njurdonation, alltså<br />

när en <strong>njure</strong> ska tas<br />

bort. Hos den njursjuke<br />

låter man i regel<br />

njurarna sitta kvar<br />

eftersom själva njurtransplantationen<br />

görs<br />

till bäckenkärlen, alltså<br />

på annan plats.<br />

Njurarna har oftast<br />

samma storlek och<br />

sidlik funktion men<br />

ibland är ena <strong>njure</strong>n<br />

något mindre och har<br />

då ofta lägre funktion.<br />

5<br />

Av 150 l filtrerad vätska per dygn<br />

blir det ca.1,5 l urin.


2. NJURARNAS ARBETE<br />

Att bilda urin<br />

Njurarna arbetar i det tysta, dygnet runt. Men för att urinproduktionen<br />

ska bli lagom stor krävs en noggrann självreglering (autoregulation)<br />

som tar hänsyn till blodtrycket och hur mycket man har druckit och<br />

mycket annat. En del av detta styrs från hypofysen som sitter mitt inne<br />

i huvudet under hjärnan. Hypofysen producerar olika signalsubstaner<br />

(hormoner) och en av dem är ADH som betyder antidiuretiskt hormon.<br />

(av orden ”anti” som betyder emot och ”diures” som betyder urinbildning).<br />

Har man druckit mycket så minskar hypofysen produktionen av ADH<br />

så att det bildas mera urin och har man druckit för litet så ökar hypofysen<br />

produktionen av ADH för att spara på vattnet.<br />

Erytropoetin (EPO)<br />

Ordet erytropoetin (EPO) kommer av latinets ”erytro” som betyder<br />

rött och ”poes” som betyder skapande (jämför med ordet poesi…).<br />

EPO är alltså ”det som gör blodet rött”, det vill säga stimulerar benmärgen<br />

till att bilda röda blodkroppar med mycket hemoglobin som<br />

kan transportera syre.<br />

EPO bildas i njurarna och produktionen minskar om njurarna fungerar<br />

dåligt. Då får man blodbrist eller som det ofta kallas lågt blodvärde.<br />

Den totala volymen blod påverkas inte men blodet blir vattnigt av att<br />

det finns för lite röda blodkroppar, ungefär som alltför utspädd akvarellfärg.<br />

Förmågan att transportera syre minskar.<br />

EPO kan sedan mer än 15 år ges som ett läkemedel (exempelvis Neo-<br />

Recormon®, Eprex®, Aranesp®, Mircera® med flera) och den möjligheten<br />

har varit en revolution för många njursjuka. Tidigare var man<br />

6


tvungen att ge regelbundna blodtransfusioner till de flesta dialyspatienter.<br />

EPO ges som injektioner och är ett dyrt läkemedel, så släng aldrig<br />

något!<br />

EPO kan missbrukas av<br />

idrottsmän eftersom det<br />

hos friska individer stimulerar<br />

benmärgen till övernormala<br />

nivåer av hemoglobin.<br />

På kort sikt kan det<br />

öka prestationsförmågan<br />

något men med övernormala<br />

nivåer av hemoglobin<br />

följer också risker för blodpropp<br />

som kan bli mycket<br />

farligt. Med en kontrollerad<br />

användning, som för<br />

njurpatienter, är blodproppsriskerna<br />

mycket<br />

små.<br />

Renin<br />

Renin (som kommer av latinets ”ren” och betyder <strong>njure</strong>) är ett hormon<br />

som bildas i njurarna och som är njurarnas sätt att reglera blodtrycket i<br />

kroppen. Tycker njurarna att blodtrycket är för lågt så bildar de renin<br />

som tänder en hel händelsekedja (det vi kallar renin-angiotensin-aldosteronsystemet<br />

(RAAS)) och som leder till att blodtrycket stiger.<br />

I motsats till EPO där produktionen dalar vid sjunkande njurfunktion så<br />

bildar sjuka njurar ofta för mycket renin. De flesta njursjuka behöver<br />

därför ta mediciner mot högt blodtryck, och då gärna mediciner som<br />

ingriper i RAAS-systemet. Man kan hämma enzymet ACE (angiotensin<br />

converting enzyme) med ACE-hämmare och man kan blockera verkningarna<br />

av angiotensin II med angiotensinreceptorblockerare (ARB).<br />

7


Även ansamling av salt och vatten ger högt blodtryck som behandlas<br />

med vätskedrivande medicin (diuretika).<br />

D-vitamin<br />

D-vitamin bildas i huden när man solar och man kan också få i sig<br />

D-vitamin med maten. Det omvandlas i njurarna till så kallat aktivt<br />

D-vitamin som är viktigt för att skelettet ska få tillräcklig kalkhalt.<br />

Njurarna samspelar med bisköldkörtlarna som ligger innanför halsgropen<br />

och bildar hormonet parathormon (PTH). Detta hormon styr<br />

kalkbalansen i kroppen. I regel blir bisköldkörtlarna överaktiva vid<br />

njursvikt och man kan behöva operera bort en alltför aktiv bisköldkörtel.<br />

För det mesta kan man dock klara det hela med mediciner.<br />

Nu börjar du kanske förstå varför det behövs så mycket mediciner när<br />

njurarna sviktar. Det är helt enkelt åtgärder för att kompensera brister<br />

eller överskott. Att få en normal <strong>njure</strong> vore förstås det enklaste.<br />

8


Hur kontrollerar man njurarnas funktion?<br />

Kreatinin<br />

Det vanligaste sättet är att ta ett blodprov och mäta mängden kreatinin<br />

i blodet. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt som hela tiden bildas i<br />

våra muskler i kroppen. Kreatinin hör till slaggämnena som kroppen<br />

ska göra sig av med. Det sker framförallt genom att kreatininet utsöndras<br />

i urinen. Normalt är kreatinin i blodet under 90-100 µmol/L. (Går<br />

man i dialys ligger kreatininet omkring 500-1000 µmol/L)<br />

Om man har ett för högt kreatininvärde i blodet så beror det på att njurarnas<br />

funktion är nedsatt. Metoden har en del begränsningar, bland<br />

annat för att kreatininvärdet också beror på hur mycket muskler man<br />

har. Är man mycket klen i muskulaturen så bildas det lite kreatinin och<br />

då kan kreatininvärdet i blodet vara normalt även om njurarnas funktion<br />

är nedsatt. Detta ser man till exempel hos kortisonbehandlade efter<br />

njur- eller levertransplantation där personerna helt enkelt tappat muskler<br />

av medicinen.<br />

Cystatin C<br />

Man kan också kontrollera njurfunktionen genom att mäta mängden<br />

cystatin C i blodet. Till skillnad från mängden kreatinin i blodet så<br />

påverkas mängden cystatin C inte av hur mycket muskler man har.<br />

Cystatin C är ett mycket litet äggviteämne som bildas hela tiden i kroppen<br />

oberoende av ålder eller muskelmassa. Det utsöndras i urinen, och<br />

om njurarna fungerar dåligt så får man en ansamling av cystatin C<br />

i blodet.<br />

Clearanceundersökningar<br />

Clearance betyder att bli av med någonting. Om detta ”någonting” är<br />

något som enbart lämnar kroppen genom att filtreras bort i glomeruli<br />

och rinna ut i urinen så kan man bedöma njurfunktionen genom att mäta<br />

hur fort en given mängd att detta ”någonting” försvinner ur blodet.<br />

9


Man använder ofta iohexol eller Cr-EDTA (läses krom-EDTA) vilka är<br />

lätta att mäta och som inte påverkar kroppen på något sätt. En liten<br />

mängd injiceras och sedan tar man ett par blodprover med några timmars<br />

mellanrum. Genom en matematisk beräkning kan man sedan få<br />

fram glomerulusfiltrationen (GFR) som är ett viktigt mått på njurfunktionen.<br />

Man anger GFR i milliliter per minut (mL/min). För unga friska människor<br />

så ligger GFR över 100 mL/min. Njurfunktionen avtar normalt<br />

med åldern. Efter fyllda 50 så kan man räkna med att GFR minskar<br />

med 1 mL/min och år. En frisk 80-åring har ett GFR kring 70 mL/min.<br />

Njurarna har en stor reservkapacitet så man brukar inte behöva tillgripa<br />

dialys förrän GFR sjunkit till 4 – 10 mL/min. En transplanterad<br />

<strong>njure</strong> som fungerar väl har ett GFR på 60-70 mL/min och det klarar<br />

man sig gott på.<br />

Njurarnas koncentrationsförmåga<br />

Ett annat mått på njurfunktionen är att mäta njurarnas förmåga att<br />

koncentrera urinen. En sådan mätning ger ett mått på tubulis funktion.<br />

Törstprov användes tidigare för att mäta denna funktion. Patienterna<br />

fick inte dricka efter ett visst klockslag och det var ganska plågsamt.<br />

Idag gör man istället ett så kallat minirintest. Minirin® är ett läkemedel<br />

som liknar en av kroppens egna signalsubstanser, det antidiuretiska<br />

hormonet (ADH).<br />

Man ger Minirin® som en injektion eller som en spraydusch i näsan.<br />

Efter ett par timmar får man lämna ett urinprov. Urinen har då koncentrerats.<br />

Har man bra njurar så får man knappt fram en droppe… Är<br />

njurfunktionen sänkt så kan inte njurarna koncentrera lika bra och det<br />

blir större urinmängder. En del njursjuka och även transplanterade kan<br />

inte förstå att njurfunktionen är sänkt – ”jag har ju stora urinmängder!”<br />

Men det är en tunn urin som innehåller mycket vatten och inte<br />

så mycket slaggämnen som kroppen behöver bli av med.<br />

10


Också koncentrationsförmågan i tubuli avtar med åren. Därför får<br />

många äldre gå upp på natten. För män kan det även handla om prostatabesvär.<br />

Urinprov<br />

Det ska normalt inte finnas några äggviteämnen (proteiner) i urinen<br />

och inte heller några röda blodkroppar eller vita blodkroppar. De kan<br />

finnas helt tillfälligt vid en infektion men om de är bestående så kan de<br />

vara ett tecken på njursjukdom. Sådana fynd vid en hälsokontroll eller<br />

liknande ska man utreda vidare.<br />

Man kan testa urinen med stickor eller genom att titta på urinen i<br />

mikroskop. För att se någonting i mikroskopet så måste man centrifugera<br />

urinprovet och titta på bottensatsen – det så kallade sedimentet.<br />

Är allting normalt så säger man att urinprovet var ”blankt”. De flesta<br />

njursjukdomar ger ett onormalt sediment, men exempelvis åderförkalkning<br />

i de större eller mindre kärlen till <strong>njure</strong>n brukar inte ge några förändringar<br />

i sedimentet.<br />

Finns det ett stort läckage av äggviteämnen, framförallt av det stora<br />

äggviteämnet albumin så talar det för en glomerulär proteinuri.<br />

Porerna i de små blodkärlens väggar har blivit för stora så att albuminet<br />

kan rinna ut i urinen. Det kan handla om en pågående eller äldre<br />

njurinflammation.<br />

Ibland visar urinprovet att det framförallt är lite mindre äggviteämnen<br />

som slinker ut i urinen. De har i så fall läckt ut från tubuli och vi kallar<br />

det tubulär proteinuri. Det kan handla om skador av vissa läkemedel.<br />

Den exakta orsaken går inte att fastställa bara utifrån urinprovet.<br />

Njurbiopsi<br />

För att få en diagnos på äggviteläckaget eller njurfunktionsförsämringen<br />

kan det vara nödvändigt att göra en njurbiopsi (av ”bio” som betyder<br />

11


liv, och ”opsi” som betyder syn eller titta på). Man tar ett vävnadsprov<br />

från <strong>njure</strong>n med en fin nål och får ut en mycket liten ”korv” av njurvävnad.<br />

Den får man bädda in och skiva tunt och granska i mikroskop.<br />

Njurbiopsi görs också på en transplanterad <strong>njure</strong>, men här handlar det<br />

framförallt om att se om det är någon avstötning på gång.<br />

3. NJURSVIKT<br />

Njursvikt betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Det kan bero<br />

på att njurarna är sjuka eller skadade på något vis – men det kan också<br />

bero på att de inte får rimliga förutsättningar för att göra ett gott arbete.<br />

En viktig sådan förutsättning är att njurarna får tillräckligt mycket<br />

blod och att det är tillräckligt tryck på blodet. En annan viktig förutsättning<br />

är att urinen kan flyta iväg fritt och inte stockar sig i njurarna.<br />

Om problemet – som vid otillräckligt blodflöde – sitter före njurarna så<br />

kallar man det prerenal njursvikt (av latinets ”pre” som betyder ”före”).<br />

Om problemet sitter i njurarna så kallar man det renal svikt. Om problemet<br />

– som vid avflödeshinder för urinen – sitter efter njurarna så<br />

kallar man det postrenal svikt (av latinets ”post” som betyder ”efter”).<br />

Att skilja upp de här tre orsakerna kallar man för nivådiagnostik.<br />

12<br />

glomeruli (kapilärnystan)


prerenal<br />

Prerenal svikt<br />

Prerenal svikt är den i särklass vanligaste orsaken och utgör omkring<br />

80 % av all njursvikt. Den är oftast akut och handlar om bristande<br />

blodflöde och lågt blodtryck vid hjärtstopp, akut hjärtsvikt eller olycksfall<br />

och blödningar. Det kan också handla om ”blodförgiftning” med<br />

lågt blodtryck vid svåra infektioner och intorkning vid akuta diarrésjukdomar.<br />

Det viktigaste är att behandla grundorsakerna och återställa blodcirkulationen<br />

och det gör man med läkemedel och med vätska direkt i blodet.<br />

Ibland behövs det blodtransfusioner och ibland antibiotika. Då<br />

återhämtar sig njurarna, ibland på några dagar eller fortare än så, men<br />

ibland kan det ta längre tid. Om njurarna har fått en ”ordentlig<br />

chock”så kan de vara utslagna i upp till två månader – för att sedan<br />

resa sig och komma igång igen! Det beror på att ett långdraget blodtrycksfall<br />

förstör mängder av celler i tubulis väggar. De döda cellerna<br />

13<br />

renal<br />

postrenal


svullnar och täpper till tubuli så att urinen inte kan komma fram. Så<br />

småningom tas resterna av de döda cellerna omhand och nya väggceller<br />

växer fram. Då kan urinen rinna igenom igen.<br />

En sådan chock kallas en akut tubulär nekros eller ATN (av latinets<br />

”nekros” som betyder död). Man kan inte göra någonting åt det mer<br />

än att vänta tills njurarna kommit igång igen, och om det behövs, stötta<br />

med dialys. Man måste, som den franske 1700-talsfilosofen Voltaire<br />

har sagt, ha tålamod<br />

och ägna sig åt att<br />

underhålla patienten<br />

tills naturen har läkt<br />

sjukdomen av sig själv.<br />

ATN kan också inträffa<br />

efter en njurtransplantation,<br />

i synnerhet<br />

när man använt en<br />

<strong>njure</strong> från en avliden<br />

givare. Njuren har<br />

transporterats och<br />

varit utan cirkulation<br />

i ett antal timmar, och<br />

den kan behöva tid för<br />

att återhämta sig.<br />

Kronisk prerenal svikt kan bero på kronisk hjärtsvikt eller på förträngningar<br />

i pulsådrorna till njurarna.<br />

Postrenal svikt<br />

Postrenal svikt är det näst vanligaste och beror på avflödeshinder för<br />

urinen som då stockar sig i njurarna. Det kan handla om ett tillfälligt<br />

tvärstopp för att en njursten proppar igen en urinledare eller kroniska<br />

svårigheter att tömma urinblåsan som drabbar många män när prosta-<br />

14<br />

ATN


tan förstoras. Gör man en ultraljudsundersökning<br />

så ser man att <strong>njure</strong>n eller njurarna är stora<br />

och uppspända av urin. Behandlingen består<br />

i att på ett eller annat sätt leda ut urinen. Är<br />

avflödeshindret tillfälligt så brukar <strong>njure</strong>n<br />

eller njurarna återhämta sig väl, men om det<br />

varat länge så kan det bli en bestående skada.<br />

Renal svikt<br />

Renal svikt utgör bara 1 % av all njursvikt! Njursjukdomar i sig är alltså<br />

ganska ovanliga tillstånd. Det kan handla om kroniska inflammationer<br />

av olika slag och kärlförändringar i njurarna av diabetes och högt<br />

blodtryck. Det kan också handla om medfödda sjukdomar som cystnjurar.<br />

Kronisk glomerulonefrit<br />

Kronisk glomerulonefrit är en långvarig inflammation i njurarnas kärlnystan<br />

(glomeruli). De känsliga kärlnystanen skadas och porerna blir<br />

större så att albumin och andra äggviteämnen kan rinna ut i urinen. Om<br />

man gör en njurbiopsi och tittar på några glomeruli i mikroskop så ser<br />

man typiska skador. En form av kronisk glomerulonefrit kallas för IgAnefrit<br />

(uttalas som det står och betyder immunoglobulin A nefrit). Då<br />

ser man att äggviteämnet immunoglobulin A har läckt ut från de porösa<br />

kärlen och samlats i mesangiet (mellanrummet) strax utanför. Detta är<br />

den vanligaste glomerulonefriten i <strong>Sverige</strong> och den drabbar främst män.<br />

Symtomen varierar. Ibland är den ganska symtomfattig och ger enbart<br />

ett läckage av äggvita och små mängder blod till urinen (mikroskopisk<br />

hematuri). Ibland är den mera påtaglig med en synlig blodtillblandning<br />

(makroskopisk hematuri), kraftigare äggviteläckage och högt blodtryck.<br />

Fokal segmentell skleros<br />

Fokal segmentell skleros eller noggrannare sagt fokal segmentell glomeruloskleros<br />

(FSGS) är en annan form av kronisk glomerulonefrit där<br />

15


äggviteläckaget till urinen blir mycket stort. Man ser hur det skummar<br />

i toalettstolen när man kissar. Eftersom läckaget är så stort att kroppen<br />

inte hinner bilda ny äggvita snabbt nog så sjunker äggvitehalten i blodet.<br />

Det leder till att man samlar på sig vatten och blir svullen i hela<br />

kroppen. Sjukdomen är ilsken och leder snabbt till terminal njursvikt,<br />

alltså att man behöver dialys eller transplantation.<br />

Den har tyvärr en tendens att återkomma i den nya <strong>njure</strong>n efter transplantationen<br />

och det kräver särskilda åtgärder som plasmaferes (plasmabyte)<br />

och särskilda mediciner.<br />

Kronisk interstitiell nefrit<br />

Kronisk interstitiell nefrit (av ”interstitium” som betyder mellanrum)<br />

är en långvarig inflammation i mellanrummen mellan tubuli. Den kan<br />

uppstå efter infektioner eller som en allvarlig biverkan av vissa läkemedel.<br />

Ett sådant läkemedel är ciklosporin som ges efter transplantationer,<br />

inte bara av njurar utan också efter exempelvis hjärttransplantation<br />

eller lungtransplantation. Det är därför inte helt ovanligt att den som<br />

blivit hjärttransplanterad behöver njurtransplanteras så småningom,<br />

men då oftast många år efter hjärttransplantationen. Flera faktorer<br />

bidrar till njursvikten.<br />

Nefroskleros och diabetesnefropati<br />

Nefroskleros och diabetesnefropati är smygande njursjukdomar som<br />

beror på åderförkalkning i njurarnas blodkärl. De är vanligast hos<br />

äldre och beror på långvarigt och dåligt reglerat högt blodtryck<br />

och/eller diabetes.<br />

Cystnjurar<br />

Cystnjurar eller polycystisk njursjukdom är en ärftlig medfödd sjukdom<br />

som drabbar både män och kvinnor. Njurarna blir långsamt<br />

förstörda av tusentals vätskefyllda blåsor (cystor) som klämmer på<br />

njurvävnaden. Njurarna blir samtidigt mycket stora och kan väga flera<br />

kilo. Symtomen kommer oftast inte förrän i 40-årsåldern eller senare.<br />

Om man blir njurtransplanterad på grund av cystnjurar så kan det bli<br />

17


nödvändigt att ta bort åtminstone den ena cyst<strong>njure</strong>n för att det över<br />

huvud taget ska vara möjligt att få plats med en ny <strong>njure</strong>.<br />

Enstaka cystor i njurarna är mycket vanligt och har inte alls med cystnjurar<br />

att göra.<br />

Njursvikt vid autoimmuna sjukdomar<br />

Det finns sjukdomar som finns i hela kroppen och som kallas bindvävssjukdomar<br />

eller autoimmuna sjukdomar. De kännetecknas av att kroppens<br />

eget immunförsvar missuppfattat sin uppgift och angripit de egna<br />

vävnaderna. En sådan sjukdom är SLE där immunförsvarets angrepp<br />

bland annat kan drabba njurarna. Man behandlar detta med immunosuppressiva<br />

läkemedel (se avsnitt 16) men man kan ändå inte alltid hindra<br />

njurarna från att skadas. De här sjukdomarna går ofta i attacker<br />

(skov) med stillsamma mellanliggande perioder.<br />

Kombinerad prerenal och renal svikt<br />

En del sjukdomar ger både prerenal och renal svikt. Ett exempel är den<br />

akuta diarrésjukdomen hemolytiskt uremiskt syndrom eller HUS (av<br />

orden ”hemolys” som betyder nedbrytning av de röda blodkropparna,<br />

”uremi” som betyder urinförgiftning och ”syndrom” som betyder en<br />

kombination av olika symtom). HUS kan drabba små barn som fått i<br />

sig bakterier som normalt finns hos kor via opastöriserad mjölk, i förorenat<br />

vatten eller förorenad köttfärs. De får en våldsam blodig diarré<br />

och njursvikt och blir mycket svårt sjuka och i behov av akut sjukhusvård.<br />

Sjukdomen läker oftast ut väl, men några få drabbas av bestående<br />

njursvikt.<br />

Vad gör man då vid kronisk njursvikt?<br />

Symtomen vid njursvikt är oftast desamma oavsett vilken njursjukdom<br />

som är orsaken. Skillnaderna ligger mera i om njursvikten kommit akut<br />

eller långsamt smugit sig på. Den senare – kronisk njursvikt – är den vi<br />

beskriver här.<br />

18


Till att börja med märks ingenting. När clearance (se kapitel 2 sid 9)<br />

sjunkit ner mot 25 - 15 mL/min brukar det börja märkas. Symtomen<br />

är då oftast trötthet, dålig aptit, klåda, viktnedgång, illamående och<br />

en känsla av mjölksyra i benen. Vid en läkarundersökning finner man<br />

oftast ett högt blodtryck och blodbrist (anemi) liksom rubbningar i blodets<br />

salthalt och ibland en allmän vätskeansamling i kroppen.<br />

Behandlingsmålet blir att i första hand bota den bakomliggande njursjukdomen<br />

– men det är ofta inte möjligt. Då får man sikta på att<br />

bromsa sjukdomen, hejda den annars pågående försämringen, och<br />

lindra symtomen.<br />

Njursvikt behandlas i första hand med mediciner – många mediciner –<br />

och med särskilda kostråd. Medicinerna berör vi inte här men det är<br />

bra att veta vad som ligger bakom kostråden.<br />

Kostråden handlar om att inte belasta njurarna med för mycket äggvita<br />

i maten. Äggviteämnen – eller proteiner – är ju en viktig del av maten,<br />

men om man äter mera proteiner än vad man behöver så får njurarna<br />

jobba hårt för att rena blodet från slaggprodukten urea eller urinämne.<br />

Urea är en mycket liten molekyl som innehåller kväve och väte. Flera<br />

av symtomen vid njursvikt beror på att vi har för mycket urea i blodet.<br />

Normalt utsöndras urea i urinen utan problem.<br />

Om man väljer eller är ordinerad en proteinfattig kost – som pasta med<br />

gräddiga såser till – så sjunker ureanivåerna i blodet och man mår bätt-<br />

19


e. Om man äter stora köttstycken och dricker mycket mjölk så ökar<br />

ureanivåerna och man mår sämre. Det var faktiskt italienarna som<br />

lanserade proteinfattig kost vid njursvikt…<br />

Det är först vid clearancenivåer kring 10 – 4 mL/min som man behöver<br />

ta till dialys – eller transplantation. Gränserna är individuella och beror<br />

mycket på symtomen. Om möjligheterna finns är dock tidig transplantation<br />

att föredra.<br />

Dialys<br />

Dialys och transplantation är inga konkurrerande verksamheter i<br />

<strong>Sverige</strong>. Behandlingarna ses som ett komplement till varandra. Man<br />

dialyserar i väntan på en transplantation, mellan två transplantationer<br />

eller kanske som enda behandling.<br />

Dialys är en livsuppehållande behandling och startade i liten skala i<br />

<strong>Sverige</strong> 1946. De borde ha fått Nobelpris, Nils Alwall och Wilhelm<br />

Kolff, pionjärerna i Lund respektive Holland.<br />

Idag finns två behandlingsval: hemodialys (HD) eller bloddialys och<br />

påsdialys (CAPD = continuous ambulatory peritoneal dialysis). Sedan<br />

finns det olika förfinade varianter på detta. Dialysbehandling kräver<br />

förberedelse.<br />

Vid hemodialys behövs tillgång till blodbanan, en bra AV-fistel (arteriovenös<br />

fistel) behöver opereras, vilket bör göras innan planerad dialysstart.<br />

Sedan kan det för en del patienter behövas åtskilliga operationer<br />

innan man får en riktigt bra blodtillgång. Centrala dialyskatetrar (CDK)<br />

som läggs in i något halskärl är en nödlösning som tas till alltför ofta.<br />

Påsdialys kräver att man opererar in en dialyskateter i buken, för dialysen<br />

sker med hjälp av bukhinnan (peritoneum). Det fungerar bra en tid<br />

och cirka 20-30 % av dialyspatienterna har denna behandling. Dock<br />

ska man sluta i tid. Efter många år kan det bildas besvärlig kalkbild-<br />

20


ning som gör att tarmarna inte fungerar. Detta märks framför allt när<br />

vederbörande blir transplanterad!<br />

<strong>Sverige</strong> är unikt såtillvida att merparten av alla njursjuka, alltså 55 %,<br />

har fungerande transplantat och 45 % dialysbehandling. I Tyskland har<br />

5 % fungerande transplantat och 95 % dialys. Traditionen, satsningarna<br />

och samhällssystemen är olika.<br />

4. NÄR KAN MAN TRANSPLANTERA<br />

EN NJURE?<br />

Transplantera kan man göra när njurfunktionen är ner mot 5 %, det<br />

vill säga när en patient är på väg in i dialys eller redan går i regelbunden<br />

dialys. Idag startar cirka 1100 personer i landet dialys per år och<br />

det görs cirka 390 njurtransplantationer. Alla som börjar i dialys kommer<br />

inte automatiskt upp på någon väntelista för transplantation, vilket<br />

en del tror. Alla kan i stort sett få dialys men alla accepteras inte för<br />

en transplantation. Att leva med dialys får de flesta njursjuka göra men<br />

att få en <strong>njure</strong> innebär ett friare, friskare liv även om det inte alltid är<br />

en dans på rosor. En njurtransplanterad måste ta vissa mediciner varje<br />

dag och stå under läkarkontroll. Njuren kan stötas bort även när det<br />

gått mycket lång tid efter transplantationen och därför måste alla som<br />

transplanteras ta sina ordinerade mediciner och ha regelbunden kontroll.<br />

För att accepteras för njurtransplantation krävs en viss utredning<br />

som ibland kan bli omfattande och ta tid beroende på din hälsostatus.<br />

Det är din behandlande läkare på mottagningen eller på dialysen som<br />

driver utredningen och många patienter upplever att det tar tid. Det är<br />

bara att tjata.<br />

När du är färdigutredd skrivs en remiss till Transplantationskliniken du<br />

hör till. Här behandlas och bedöms du via journalhandlingarna. Detta<br />

görs dock lite olika i landet. I Stockholm, Malmö och Uppsala har man<br />

speciell konsultmottagning. I Göteborg har man transplantationsmöte,<br />

21


den så kallade ”boarden”, varje vecka och bedömer de flesta patienterna<br />

enbart på de handlingar som skickats från behandlande läkare.<br />

Ibland begärs kompletteringar och då kan det dra ut på tiden. Begärda<br />

undersökningar görs på respektive sjukhus där du går eller får behandling.<br />

Vissa patienter kallas personligen för bedömning. Slutbedömning<br />

görs och du blir accepterad eller inte.<br />

Utredningen sker i stort sett på samma sätt i hela landet. Är man inte<br />

nöjd med bedömningen kan man vända sig till annat centrum i <strong>Sverige</strong><br />

för ”second opinion”. Man kan dock bara stå på en väntelista.<br />

5. UTREDNING INFÖR EN NJURTRANS-<br />

PLANTATION<br />

Du har, när du läser detta, förmodligen redan varit med om en del av<br />

denna utredning. Eftersom alla inte varit med om allt, så följer här en<br />

beskrivning av de viktigaste utredningsmomenten.<br />

Undersökningar av dina njurar och urinvägar<br />

Man vill veta diagnosen, man vill veta lite om förloppet och eventuella<br />

behandlingsförsök. Tyvärr finns det vissa sjukdomar som kan komma<br />

tillbaka i transplantatet. Då behövs speciell behandling. Andra sjukdomar<br />

t.ex. cystnjurar kan innebära att en <strong>njure</strong> kanske måste tas bort<br />

för att få plats att transplantera en <strong>njure</strong>.<br />

En vanlig njursjukdom är diabetes. Vid diabetes som är en generell<br />

kärlsjukdom med varierande åderförkalkning, krävs mer undersökningar,<br />

just av kärlen till olika organ.<br />

22


Njurcancer, vilket är ovanligt, innebär att man måste vänta minst 2 år<br />

innan en transplantation är aktuell. Ja, det här är lite bakgrund till varför<br />

vi vill veta diagnosen.<br />

För övrigt är man inte så intresserad av de egna njurarna. Dessa lämnas<br />

kvar. Den nya <strong>njure</strong>n sys till bäckenkärlen (latinska namnen på artärerna<br />

är arteria iliaca interna och arteria iliaca externa). Så därför är det<br />

viktigt att titta på kärlen till bäckenet och benen. Det görs med ultraljud.<br />

Verkar de åderförkalkade kanske man vill kartlägga anatomin<br />

noggrannare med CT= computer tomography, på svenska - datortomografi<br />

- eller skiktröntgen. Det är undersökningsmetoder som används<br />

mer och mer. Om kontrastvätska behövs, injiceras det i armen i en ven.<br />

Det är inte så krångligt. Det finns en liten risk med att ge kontrastvätska.<br />

Njurfunktionen kan tillfälligt försämras så röntgenläkarna är försiktiga.<br />

Man vill gärna att du ska ha tillräckligt med vätska, ibland med tillägg<br />

av medicin. Det är möjligt att du får extra vätskedrivande efteråt för att<br />

hjälpa njurarna.<br />

23<br />

Det hela går ut på att<br />

säkerställa att det går<br />

att sätta in en <strong>njure</strong><br />

någonstans. Vi har faktiskt<br />

för många, många<br />

år sedan varit med om<br />

att det inte gick att sy<br />

in en <strong>njure</strong>. Patienten<br />

var storrökare och<br />

hade utbredd åderförkalkning.<br />

Efter <strong>njure</strong>n<br />

kommer blåsan och hos<br />

män finns prostatan.<br />

Vi måste veta att urinen<br />

kan flöda så urinflödesmätning<br />

måste göras på<br />

män över 50 år och<br />

diabetiker.


Beträffande din nuvarande behandling vill man veta om du går i dialys,<br />

när du startade och vilken dialysform du har. Om det rör sig om retransplantation<br />

(ny transplantation) vill man veta om du fortfarande<br />

har fungerande transplantat och står på immundämpande medicin.<br />

Vilka prover ska tas?<br />

Blodgrupp, vävnadstypning, HLA, human leucocyte antigen A samt<br />

prov för korstest är speciella blodprover med speciella rör som ska tas.<br />

Blodgrupp och vävnadstyp ändrar sig inte. Det är något du ärvt. Det är<br />

en viss genuppsättning, ett visst utseende på dina röda blodkroppar<br />

(blodgrupp) respektive vita blodkroppar eller lymfocyter (HLA). Det<br />

finns en otrolig mångfald av HLA-typer. Det är nästan bara syskon som<br />

kan vara helt lika. Idag betyder det mindre att givare och mottagare är<br />

lika för resultaten vid en transplantation.<br />

Men blodprov för korstest måste tas<br />

regelbundet. I blodet kan det finnas<br />

antikroppar och de kan öka eller minska.<br />

Antikroppar gör att du reagerar<br />

mot givarens celler och försvårar en<br />

transplantation. Det är korstesten som<br />

ska vara negativ, då är det positivt,<br />

för då kan du få <strong>njure</strong>n!<br />

Sedan är det kartläggning om du har<br />

eller har haft vissa virussjukdomar.<br />

Virusinfektioner kan bli svårare infektioner<br />

för den som är transplanterad. Därför tas det prover på om du<br />

har haft hepatit (gulsot), HIV (AIDS), CMV (cytomegalvirus), och<br />

VZV (varicella), alltså vattkoppor.<br />

Ibland försöker man behandla gulsot innan transplantation, en behandling<br />

som tar ett par månader och är ganska krävande. Har man inte<br />

haft varicella bör man vaccineras.<br />

24


Blodprover, som anger leverstatus, blodvärde, koagulationsprover (det<br />

vill säga om du har tendens till blodpropp eller blödning) är viktigt<br />

inför en operation och detta tas naturligtvis.<br />

Att ta ställning till provsvaren är behandlande läkares uppgift men du<br />

blir ju klart involverad.<br />

Har du andra sjukdomar? Hur mår hjärtat?<br />

Inför en transplantation ska du sövas och medicinerna som ges efter<br />

en organtransplantation ställer krav på ett ganska så friskt hjärta, så<br />

en hjärtundersökning ingår.<br />

Även ett vanligt läkarsamtal görs inriktat på att ta reda på hur ditt vardagsliv<br />

ser ut, hur mycket besvär du har av hjärtat och hur mycket du<br />

orkar. Här görs en vanlig läkarundersökning med avlyssning av hjärta<br />

och lungor. Ett enkelt test är att gå i trappor med doktorn….., vem<br />

orkar mest?<br />

Hjärt-lungröntgen har du säkert gjort någon gång. Man tittar på hjärtstorlek,<br />

lungförändringar, färska eller gamla. Går man i bloddialys ska<br />

röntgen göras efter en dialys så att man inte är övervätskad. Vätska<br />

syns som skuggor och det är inte bra, det skapar bara onödig oro.<br />

EKG (elektrokardiogram) i vila känner du säkert till. Elektroder med<br />

klisterlappar på bröstet och sladdar som kopplas till en apparat som<br />

ganska snabbt tar ett vanligt Ekg. Man kan grovt bedöma om hjärtat<br />

är normalt eller inte.<br />

Vi vill också veta vikt och längd. BMI (vikt (kg)/längd 2 (m)) bör inte<br />

vara över 30 på grund av operationsrisker.<br />

Din medicinering behöver vi också veta. Ha alltid en lapp i fickan –<br />

det underlättar kommunikationerna. Ja, här har du som är under 50<br />

år och inte har diabetes gjort klart din utredning.<br />

25


Undersökning vid 50+ och diabetes<br />

Man kompletterar med följande undersökningar:<br />

Arbetsprov med mätning av EKG och blodtryck under cykling på en<br />

testcykel ska göras. Det gäller att anstränga sig och inte bryta för tidigt<br />

för då säger provet absolut ingenting. Kanske redan dags att du börjar<br />

träna!<br />

Motionera behöver du såväl i dialys som<br />

efter en transplantation. (Ja, det behöver vi<br />

alla!) Undersökningar har visat att hälften av<br />

muskelmassan redan är borta när du startar<br />

dialys. Och kortison som fortfarande är<br />

grundstommen i behandlingen efter transplantationen<br />

bryter ned muskler. Det enda är<br />

att träna, motionera, aktivera sig med något<br />

man gillar, för då blir det av!<br />

Ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiogram,<br />

eller rätt och slätt ”hjärteko”) görs<br />

för att få uppfattning om det finns hjärtsvikt,<br />

klaffsjukdom eller förtjockade väggar som<br />

kan ha utvecklats vid långvarig blodtrycksförhöjning.<br />

På många ställen görs denna<br />

undersökning varje år hos dialyspatienter.<br />

I undantagsfall kan man behöva göra ultraljudsundersökningen<br />

från matstrupen, i stället<br />

för på bröstet. Då får du först lokalbedövning i svalget och därefter<br />

får du svälja en slang som når ner till matstrupens nedre del.<br />

Matstrupen ligger alldeles bakom hjärtat, så man kan ofta få mycket<br />

bra bilder av hjärtat härifrån. Det är viktigt om man misstänker att det<br />

finns bakterier som slagit sig ner på hjärtats klaffar.<br />

Mätning av urinflöde och residualurin (kvarstående urin)<br />

Denna undersökning görs på män över 50 år, diabetiker samt vid urinvägsmissbildning.<br />

Undersökningar som säger oss om det finns problem<br />

med avflödet, att du inte tömmer urinblåsan ordentligt vid toalett-<br />

26


esök. Kvarstående urin bäddar nämligen för återkommande infektioner<br />

i urinvägarna. Ett urinflöde ska vara mer än 12 mL/sek och res.urin<br />

som det allmänt förkortas till ska helst vara 0. Detta mäts med så kallad<br />

bladderscan, en ultraljudsundersökning av blåsan. Undersökningen,<br />

som görs på mottagningen eller avdelningen, är mycket enkel.<br />

Kvarvarande urin får vara högst cirka 200 mL. Annars visar det på ett<br />

hinder som måste åtgärdas innan en transplantation, oftast prostataförstoring<br />

hos män.<br />

Dopplerundersökning eller ultraljudsundersökning av pulsådrorna<br />

i bäckenet<br />

Man mäter flödet vid olika ställen längs med kärlen. Det görs på fysiologiska<br />

avdelningar som har specialapparatur för detta. Är det trångt<br />

någonstans, ökar flödet och trycket förändras. Man får en uppfattning<br />

om det är allvarlig åderförkalkning som kan äventyra cirkulationen till<br />

benen. Ibland får man komplettera med CT enligt ovan.<br />

Andra undersökningar<br />

De andra undersökningarna vi gör är inriktade på att ta reda på om<br />

du är ”frisk nog” förutom njursjukdomen. Är du till exempel hjärtsjuk<br />

kanske du ska genomgå en kranskärlsoperation innan en transplantation.<br />

Har du flimmer, alltså oregelbunden hjärtrytm, kanske detta ska<br />

åtgärdas innan en transplantation. Vissa sjukdomar till exempel cancer<br />

som inte är säkert botad eller svår hjärtsvikt kan göra att en njurtransplantation<br />

är omöjlig.<br />

Tyvärr finns det en väntetid för transplantation och ibland är man<br />

tvungen att göra om undersökningar. Väntetiden i blodgrupp 0 för<br />

organ från avlidna kan ibland vara flera år eftersom det finns flest<br />

patienter med denna blodgrupp.<br />

Skelettets kalkhalt mäter man mycket enkelt och smärtfritt genom en<br />

densitometri. Du får ligga på en brits en kort stund medan en mycket<br />

svag röntgenapparat sveper över dig. Njursvikt i sig kan ge sämre skelett<br />

och även många mediciner efter transplantation. Här gäller det att<br />

27


kunna vara förberedd. Hitta lämplig medicinering. Åter igen att röra<br />

sig förflyttar kalk från blodet in i skelettet. Att motionera är alltid bra!<br />

När det gäller psykosociala problem vänder man sig till kuratorn.<br />

Hon kan både vara någon att prata med och någon som kan stötta dig<br />

i kontakterna med försäkringskassan eller andra myndigheter. Våra<br />

patientkoordinatorer kan hålla kontakt med dig under väntetiden vare<br />

sig det gäller levande givartransplantation eller transplantation med<br />

organ från avlidna.<br />

Vaccinationer<br />

Detta gäller framför allt barn. Vaccination mot vattkoppor är nödvändigt<br />

om det inte är gjort.<br />

Influensavaccinationer eller vaccination mot gulsot finns det inga krav<br />

på utan behandlande doktor får ta ställning till detta (se sid 93).<br />

6. BESLUTET<br />

Blir du accepterad för en transplantation tas frågan om donator alltid<br />

upp. Finns en levande givare, utreds detta. I bästa fall är det redan<br />

gjort. Då kan man bestämma ett datum för transplantation.<br />

Finns det ingen levande givare sätts du på väntelistan för transplantation.<br />

Varje centrum har sin väntelista men alla patienter får ett Scandianummer,<br />

ett nummer inom Scandiatransplant. Det är den organisation i<br />

Skandinavien, med huvudkontor i Århus, där alla uppgifter koordineras<br />

inför en organdonation. Regeln är att vissa njurar ska skickas till<br />

annat centrum. Det görs när det finns en helt vävnadslik (se kapitel 5)<br />

mottagare någonstans.<br />

28


På väntelistan står patienterna i tur och ordning inom varje blodgrupp.<br />

Det framgår antikroppsstatus, aktuell behandling samt plats och telefonnummer<br />

där du kan nås.<br />

7. UTREDNING AV LEVANDE DONATOR<br />

När det gäller njurtransplantation, benmärgstransplantation och levertransplantation,<br />

ja även lungtransplantation, kan man använda levande<br />

givare. Det är naturligtvis njurdonatorn som är den vanligaste donatorn.<br />

Idag har drygt 3 000 personer donerat en <strong>njure</strong> i <strong>Sverige</strong> sedan starten<br />

1964. Förr var det enbart föräldrar och syskon som var aktuella. Idag<br />

kan i princip vem som helst ge, men vi kräver att vederbörande ska vara<br />

frisk och motiverad att donera. Cirka 1/4 är föräldrar, 1/4 syskon och<br />

1/4 make/maka. Övriga är vänner, andra släktingar än ovan och vuxna<br />

barn. Helt nytt är anonyma donatorer, vilket har gjorts sedan 2004. De<br />

är inte många, men verkligen angelägna donatorer.<br />

Vi upplever att donationsviljan är mycket stor. Folk vill verkligen hjälpa<br />

till! <strong>Sverige</strong> har till och med passerat Norge i antal donationer per miljon<br />

invånare när det gäller levande givare. Norge har annars alltid legat<br />

främst.<br />

Hur får ni folk att ställa upp? Den frågan ställs ofta vid föreläsningar<br />

utomlands. Sker kontakten via den njursjuke patienten eller tar ni<br />

kontakt med anhöriga? Förr tog vi oftare kontakt med de anhöriga, nu<br />

anmäler de sig frivilligt själva. De har själva tagit reda på att det går att<br />

transplantera med en <strong>njure</strong> från en anhörig och att man kan leva med en<br />

<strong>njure</strong>, ja till och med leva längre än normalt. Är vi ganska hårda i selektionen<br />

- att enbart friska får donera - så är det sant!<br />

En donator går igenom en utredning med ett femtiotal blod/urinprover<br />

och ett tiotal undersökningar och det finns en gemensam undersökningsmall<br />

för hela <strong>Sverige</strong>. Ibland bor ju donatorn någon helt annan<br />

30


stans än mottagaren. Många upplever att det är trögt med donatorsutredningar.<br />

Det tar tid. Ingen driver utredningen. Ibland får den blivande<br />

donatorn tjata sig till alla undersökningar och blir inte riktigt informerad<br />

om svaren. Men utredningen måste få ta lite tid, så donatorn hinner<br />

bearbeta all information.<br />

Själva donatorsoperationen sker i dag på två olika sätt. De görs antingen<br />

med öppen kirurgi dvs. klassiskt sätt att ta ut en <strong>njure</strong> med snitt rakt<br />

framifrån eller i sidan. Den andra metoden är titthålskirurgi, laparoskopisk<br />

kirurgi, som man började med i USA och som gjordes för första<br />

gången i <strong>Sverige</strong> 1998.<br />

Varje donator bör få information om båda metoderna, men det blir<br />

kirurgen, kärlens anatomi och förekomst av sidoskillnader som avgör<br />

hur det blir till slut. Idag opereras cirka hälften med öppen teknik och<br />

hälften med titthålsteknik, men det finns lokala variationer.<br />

Vid titthålskirurgi tar man helst ut vänster <strong>njure</strong> och man vill helst att<br />

kärlen är enkla, en artär och en ven. Fördelen med titthål är att det ger<br />

mindre smärtor och att donatorerna får något kortare sjukskrivning,<br />

sex istället för sju veckor enligt svenska erfarenheter. I USA är donatorn<br />

tillbaka på arbetet efter två veckor. Det handlar inte enbart om smärta<br />

och arbete utan även en mental bit – att återhämta sig efter stressen och<br />

spänningen som det oftast varit och kommer att vara i början.<br />

På sjukhuset stannar donatorn c:a en vecka.<br />

Det tar sex veckor innan full läkning och under tiden kan och bör man<br />

göra lättare aktiviteter. Alltså inte hem och ligga på soffan – då finns<br />

det risk för blodpropp!<br />

Efteråt rekommenderar vi årliga kontroller av donatorn. Det är viktigt<br />

att kontrollera blodtryck och ta prover såsom kreatinin i blodet och<br />

urinprov för kontroll av äggvita. Vi skulle också gärna se att donatorn<br />

kan få något slags guldkort – ett frikort för att slippa betala vid kontrollerna.<br />

En fungerande <strong>njure</strong> går ju inte att värdera i pengar, men<br />

donatorn kan få ett slags tack tillbaka från sjukvården.<br />

Mottagaren genomgår samma utredning vare sig det blir transplantation<br />

med organ från levande eller avliden givare.<br />

31


8. VÄNTETIDEN<br />

Väntetiden för mottagare av levande givarorgan<br />

Det är väntetid på att få organ både från levande givare och från avliden<br />

donator. Skillnaden är att väntetiden vid en levande givare går att<br />

påverka men inte den andra. Det är mycket som ska passa och stämma<br />

innan en planerad njurtransplantation med levande givare kan bli av.<br />

I regel planeras en levande givare operation in med att par veckors<br />

framförhållning, inte minst för att donatorn ska kunna förebereda sig<br />

när det gäller arbete och kanske barnpassning. Att skjuta upp en transplantation<br />

med levande givare har gjorts men det är inte ett önskvärt<br />

scenario. Därför görs stora ansträngningar för att planeringen ska fungera.<br />

En utredning kan ta upp till sex månader men startar man för tidigt<br />

kanske den måste göras om. Det gäller då att den njursjuke har förblivit<br />

”för frisk” alltså klarar sig utan en transplantation ett tag till. Detta<br />

kan vara svårt att bedöma på förhand. En del menar att alla skulle kunna<br />

transplanteras innan dialys är aktuellt, men det fungerar inte alltid.<br />

När både donatorn och mottagaren läggs in för den planerade donationen<br />

resp. transplantationen tas nya prover och nytt prov för korstest.<br />

Det görs även en lungröntgen och ett EKG och en ny bedömning av<br />

läkarna.<br />

Det händer någon gång att operationen stryks eller skjuts upp för att<br />

någon givare eller mottagare inte är helt OK. Ibland är det något oväntat<br />

akut på operationsavdelningen som gör att ett planerat ingrepp blir<br />

uppskjutet – vilket självklart blir en stor besvikelse.<br />

Väntetiden för mottagare av organ från avlidna<br />

Att stå på väntelista kan ta en dag eller flera år beroende på olika faktorer.<br />

Den viktigaste orsaken är organbristen. Sedan kommer egenska-<br />

32


per hos mottagaren. Blodgrupp 0 har längst väntetid, cirka tre år. De<br />

som har antikroppar efter tidigare transplantation, blodtransfusion eller<br />

graviditet och speciellt de som har breda antikroppar (reagerar mot de<br />

flesta givare) har många års väntetid. De måste få en <strong>njure</strong> som matchar<br />

perfekt, det vill säga är vävnadslik. Alla som sätts upp på väntelistan får<br />

förutom ett Scandianummer också ett datum. Även om du tas ned från<br />

listan tillfälligt behåller du det datumet hela tiden.<br />

Andra faktorer som påverkar kötiden är försök till åldersmatchning.<br />

Väntelistan hanteras av transplantationskoordinatorerna i samarbete<br />

med läkarna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.<br />

Kommunikation sker till den för de nordiska länderna gemensamma<br />

organisationen Scandiatransplant. Transplantationskoordinatorerna är<br />

specialutbildade sjuksköterskor som dygnet runt tar emot och vidarebefordrar<br />

uppgifter om donerade organ och är med vid varje organuttag<br />

från avlidna personer.<br />

Var sker njurtransplantionerna?<br />

I <strong>Sverige</strong> utförs njurtransplantationer sedan 1964. De görs vid fyra<br />

sjukhus: Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Karolinska<br />

Universitetssjukhuset, Huddinge, Akademiska Universitetssjukhuset i<br />

Uppsala samt Universitetssjukhuset i Malmö. Kirurgerna och koordinatorerna<br />

åker ut och hämtar organ från olika sjukhus i hela <strong>Sverige</strong>.<br />

Cirka 95 % av njurarna används för de ”egna” patienterna, den lokala<br />

väntelistan. Det finns skickningskrav inom Skandinavien som nämnts<br />

tidigare och det är för att de patienterna med breda antikroppar ska få<br />

en chans. Det centrum som skickar får i gengäld tillbaka en <strong>njure</strong> en<br />

annan gång. Så rättvisan finns någonstans.<br />

Om du ändrar adress eller telefonnummer måste du meddela det. Om<br />

du blir inlagd på sjukhus är det viktigt att du meddelar oss det också.<br />

Du kan alltid ringa koordinatorn om det är något du är osäker på. Förbered<br />

dig också att det kan ringa mitt i natten. Det är det vanligaste!<br />

Hur du ska resa till Transplantationskliniken beror förstås främst på avståndet.<br />

Det kan bli taxi, tåg eller flyg. Huvudsaken är att det går fort.<br />

33


Den vanligaste frågan är hur länge du får vänta på <strong>njure</strong>n. Det kan vara<br />

länge men du arbetar dig fram i ”kön”. Du har dialysbehandling under<br />

väntetiden och regelbunden läkarkontakt. Reser du utomlands bör du<br />

vara tillfälligt nedtagen från listan. Det kan vara svårt att hinna hem. En<br />

<strong>njure</strong> bör transplanteras inom 24 timmar från det att den är uttagen från<br />

den avlidne givaren.<br />

Bakom varje transplantation ligger en tragedi – någonstans har en människa<br />

hastigt avlidit. Ett dygn senare kan kanske fem svårt sjuka människor,<br />

tiotals eller kanske hundra mil därifrån, få en gåva som kan ge dem<br />

livet åter. Det ligger i sakens natur att ingen vet när det blir.<br />

9. VAD GÖR DU UNDER VÄNTETIDEN<br />

Gäller både för mottagare av levande som avlidna givare.<br />

Dialys kan vara påfrestande och tar framför allt tid. Behandlingen är<br />

dock livräddande. Det gäller att hålla sig så frisk och fysiskt aktiv som<br />

möjligt. Saker och ting kan hända i dialys, som infektioner, hjärtproblem<br />

med mer. Du kan bli nedtagen från väntelistan om det är allvarliga problem.<br />

Det är din behandlande läkare som får frågan om ditt tillstånd och<br />

bör meddela oss detta.<br />

35


10. VARIFRÅN KOMMER NJUREN NÄR<br />

DET GÄLLER AVLIDEN DONATOR?<br />

Din <strong>njure</strong> kommer från en människa som velat donera sina organ –<br />

hjärta, lungor, lever, tarm, njurar, bukspottkörtel – när hon själv inte<br />

behöver dem längre. Denna vilja att donera sina organ efter döden har<br />

han eller hon oftast uttryckt för sina anhöriga och ibland skrivit ner på<br />

ett så kallat donationskort eller anmält det till donationsregistret.<br />

Ibland finns det ingen så uppenbar viljeyttring, och då får de anhöriga<br />

säga vad de tror att den döde skulle ha velat. Det handlar alltså inte om<br />

vad de anhöriga för sin egen personliga del tycker, utan det är de anhörigas<br />

uppgift att tolka den dödes vilja. Det är en svår uppgift i en psykiskt<br />

mycket svår situation. Men man kan ha hjälp av att tänka på att<br />

det värsta ändå redan har hänt. Många anhöriga som sagt ja till donation<br />

har i efterhand kunnat känna en liten strimma av ljus i att det<br />

åtminstone kom något gott ur det som hände.<br />

Denna din medmänniska, man eller kvinna, från <strong>Sverige</strong> eller från<br />

något av våra grannländer, har sedan kommit att avlida på ett sådant<br />

sätt att njurarna kunnat tas till vara. Det handlar nästan alltid om<br />

plötsliga och oväntade dödsfall, som en hjärnblödning eller ett olycksfall<br />

med svåra skallskador.<br />

Sådana blödningar och skallskador leder till en hjärnsvullnad. Eftersom<br />

hjärnan är instängd i skallen så kan den inte svullna på samma sätt som<br />

en arm eller ett ben som man skadat eller fått en blödning i. Hjärnan<br />

kan inte svullna mycket förrän den tar emot väggarna, och trycket inne<br />

i skallen börjar stiga. Den drabbade blir då allt djupare medvetslös.<br />

Om tryckstegringen inte kan hejdas stiger trycket till slut så högt att<br />

hjärtat inte längre kan pressa in något blod till hjärnan. Därmed förlorar<br />

hjärnan all tillförsel av näring och syre – och dör. Det är detta som<br />

kallas hjärndöd. Diagnosen kan ställas med full säkerhet.<br />

När hjärndöd inträtt så är människan död. Hon andas inte, rör sig inte,<br />

och hon kan inte drömma, tänka eller känna någonting. Med respiratorbehandling<br />

och övrig modern intensivvård fortsätter dock hjärtat att<br />

slå under ytterligare något eller några dygn, i undantagsfall något läng-<br />

36


Normal hjärna Hjärnblödning<br />

Begynnande hjärnsvullnad Hjärndöd<br />

re. Det är i början av denna tid, oftast inom högst ett halvt dygn från<br />

det hjärndöd konstaterats, som det finns möjlighet att ta tillvara organ<br />

för transplantationsändamål.<br />

Det är vår uppgift att förmedla denna donation på bästa sätt – och<br />

under full anonymitet. Donatorns anhöriga kommer aldrig att få veta<br />

vem just du är som fick den ena <strong>njure</strong>n – och du kommer inte att få<br />

veta vem donatorn var. Denna respekt för donatorns anonymitet är en<br />

grundförutsättning för hela transplantationsverksamheten. Vi begär av<br />

dig att du respekterar denna gräns och inte försöker efterforska din nya<br />

<strong>njure</strong>s ursprung. Det är en anonym gåva som räddat ditt liv. Donatorns<br />

enda begäran är att få förbli anonym.<br />

37


11. HUR VET VI ATT NJUREN FRÅN DEN<br />

AVLIDNE PASSAR DIG?<br />

De medicinska uppgifter om dig som registreras på väntelistan är egentligen<br />

ganska få och enkla. Det handlar om din blodgrupp, vävnadstyp,<br />

antikroppsstatus, din kroppslängd och kroppsvikt (för uträkning av<br />

BMI) och en uppgift om huruvida du har haft någon CMV-infektion<br />

tidigare i livet (se kapitel 24 om CMV). Kraven på donatorn är främst<br />

att njurarna fungerar och att blodgruppen passar. Vi strävar efter att<br />

yngre ska kunna bli transplanterade så fort som möjligt samt att ge njurar<br />

från yngre donatorer till yngre mottagare.<br />

Idag är det inte vävnadstypningen i sig som styr utan tid på väntelistan.<br />

Dock är det ett krav att korstesten ska vara negativ, det vill säga du bör<br />

inte ha några antikroppar mot givaren. Du kanske har antikroppar, det<br />

har många framför allt de som väntar på att bli transplanterade igen.<br />

Då gäller det att hitta den givaren som du ej har antikroppar mot. För<br />

vissa patienter med mycket aktivt antikroppsvar kan det ta mycket lång<br />

tid att hitta en passande donator. Tack vare samarbete inom<br />

Scandiatransplant ökar man nu möjligheten att få en passande <strong>njure</strong>.<br />

Om du själv inte har haft någon CMV-infektion tidigare i livet, så är<br />

det en fördel om detsamma gäller donatorn. Numera spelar det mindre<br />

roll då det finns medel för att förebygga denna virusinfektion.<br />

Njurarnas kvalitet bedöms av kirurgerna. De har stor vana att se och<br />

känna och är de osäkra kan det göras en njurbiopsi akut. Donatorn<br />

kan ha behandlats för högt blodtryck, eller har en akut njursvikt som<br />

man räknar med ska tillfriskna.<br />

I vilket fall som helst får donatorn inte ha några kända smittsamma<br />

sjukdomar. Det finns idag både snabba och säkra test för HIV virus<br />

(AIDS-virus) och för de virus som ger hepatit B och C, två olika sorters<br />

smittsam gulsot. Alla donatorer testas för dessa virus före donationen.<br />

Det kan hända att hepatit C positiv <strong>njure</strong> används till hepatit C positiv<br />

mottagare men då tillfrågas alltid mottagaren om han eller hon accepterar<br />

detta.<br />

38


12. OPERATIONEN<br />

När det finns en levande givare<br />

Både donator och mottagare är förberedda. De har varit intagna och<br />

inskrivna ett par dygn innan, så allt ska vara klart. Provtagning, inskrivning,<br />

korstest, samtal med opererande kirurg och markering på<br />

vilken sida operationen ska göras.<br />

På de flesta ställen sker donationen och transplantationen samtidigt.<br />

Det innebär att donatorsoperationen startar i en sal och mottagaren<br />

öppnas i en annan sal på operationsavdelningen. Ingreppen görs av<br />

olika kirurgteam som håller kontakt med varandra. När <strong>njure</strong>n är klar<br />

att tas ut tar mottagarteamet emot <strong>njure</strong>n i en balja med sterilt saltvatten<br />

där den ”friseras”. Mottagarteamet sätter in <strong>njure</strong>n och tiden<br />

som <strong>njure</strong>n är utan cirkulation är cirka 20 minuter. Njuren kickar<br />

igång med detsamma och producerar urin hela tiden – nästan störande<br />

för kirurgen, som ska sy in urinledaren i blåsan.<br />

39


På vissa centra lägger man in en kateter, mellan <strong>njure</strong>n och blåsan –<br />

för att underlätta passage – och den får sitta kvar den första tiden.<br />

Såväl givare som mottagare får en vanlig urinkateter. Dropp ges också<br />

till båda för att hålla takt med vätskeförluster. En <strong>njure</strong> kan producera<br />

upp till 12 liter första dygnet.<br />

Det är alltså proffsiga team med specialutbildade kirurger, narkosläkare,<br />

operationssköterskor och assistenter som utför donatorsoperation<br />

och transplantation. Säkerheten ska vara maximal!<br />

Operation med organ från avliden<br />

NU ÄR DET MERA BRÅTTOM. Så fort koordinatorn har ringt dig<br />

ska du in på sjukhuset, till transplantationsavdelningen. Det gäller<br />

inskrivning, provtagning, läkarundersökning, lungröntgen och EKG.<br />

Och du ska fasta men får dricka. Du får också besked om att det finns<br />

en minimal risk att du får åka hem utan transplantation. Vad gäller dialys<br />

får prover och vikt avgöra om du behöver en kort bloddialys innan<br />

transplantationen. Dialysen sker då på dialysavdelningen på samma<br />

sjukhus, så att du finns nära Transplantationskliniken. Har du påsdialys,<br />

är det inga problem. Den pågår fram till det är dags för transplantation.<br />

Du tar några påsar med dig.<br />

40<br />

Själva transplantationen görs av<br />

specialutbildat team av kirurger,<br />

narkosläkare, operationssköterskor<br />

och assistenter.<br />

Transplantatet sätts in på höger<br />

eller vänster sida och kärlen sys<br />

till bäckenkärlen. Dina egna njurar<br />

opereras inte bort.<br />

Urinledaren sys till blåsan och<br />

det är en mycket kortare urinledare<br />

än den som redan finns.<br />

Redan på operationsavdelningen<br />

får du din första dos immundämpande<br />

medicin direkt i blodet.


Urinkateter sätts in och dropp för att ge vätska. Det är viktigt att hålla<br />

vätskebalansen under kontroll. Ibland producerar <strong>njure</strong>n ingen urin<br />

direkt. Njuren har varit utan cirkulation och behöver lite tid på sig att<br />

återhämta sig. Går det flera dagar behövs stöddialys. Men det gäller att<br />

inte ge upp. Det brukar ordna sig!<br />

13. TIDEN NÄRMAST EFTER NJURTRANS-<br />

PLANTATIONEN<br />

Efter operationen observeras du under några timmar på postoperativ<br />

avdelning. Sedan får du åka upp på avdelningen. Du har ett förband<br />

över <strong>njure</strong>n på höger eller vänster sida. Dropp som pågår och urinkateter<br />

är på plats och man mäter timdiuresen - hur mycket urin som flödar<br />

varje timme. En ny transplanterad <strong>njure</strong> kan producera flera liter urin<br />

på kort tid, så detta måste kompenseras med dropp på dropp. Flera<br />

liter går in och ut. Det är så det ska vara. Urinen kan plötsligt upphöra<br />

att komma – då har något hänt. Är det något kirurgtekniskt? Är det<br />

redan en avstötning? Är det läckage? Är det ett mekaniskt hinder? Här<br />

är varje timme viktig och varje beslut viktigt.<br />

Kreatininvärdet i blodet sjunker ungefär till hälften efter ett dygn när<br />

det gäller organ från levande givare, men det kan variera. Det sjunker<br />

kanske med 50-100 µmol/L varje dygn när det gäller organ från avlidna.<br />

Det går lite långsammare, men bara vi ser att kreatinin sjunker vet<br />

vi att <strong>njure</strong>n fungerar. En del landar på kreatinin kring 130 µmol/L<br />

medan andra sjunker under 100 i s-kreatinin. Det brukar ta 7-10 dagar<br />

innan kreatinin når ett stabilt värde, men det kan ta ännu längre tid.<br />

Dagen efter operationen får du börja med immundämpande mediciner<br />

i tablettform. Oftast tre olika sorter: kortison (Prednisolon), ciklosporin<br />

(Sandimmun Neoral®) eller takrolimus (Prograf ®) samt MMF<br />

(CellCept®) är numera en klassisk kombination (se kapitel 16). Man<br />

utnyttjar medicinernas olika egenskaper att attackera immunapparaten.<br />

41


Sedan tillkommer blodtrycksmediciner om trycket blir för högt vilket<br />

är vanligt och även smärtstillande medicin.<br />

I början tas prover varje dag, urinmängder mäts, vikten, blodtrycket<br />

följs och du är bevakad av läkare, sköterskor och undersköterskor dygnet<br />

runt.<br />

Urinkatetern behålls i cirka fem dygn, och dropp avvecklas när du kan<br />

dricka och äta, vilket sker tidigare. Ultraljudsundersökning av transplantatet<br />

görs dag fem, alltså dagen när katetern är dragen. Hur ser<br />

<strong>njure</strong>n ut? Finns det avflödeshinder? Finns det cele, det vill säga vätskeansamling<br />

utanför <strong>njure</strong>n? Hur är RI? RI står för resistive index – det<br />

talar om för oss hur blodflödet genom <strong>njure</strong>n är. Ett högt RI anger risk<br />

för avstötning, ett lågt RI anger risk för blodpropp.<br />

Kreatinin förväntas sjunka och stanna på en nivå som vi inte vet i förväg.<br />

Skulle kreatinin gå upp får du räkna med att det görs akut ultraljudsundersökning<br />

av <strong>njure</strong>n igen och en transplantatbiopsi. Det är<br />

efter en vecka som avstötningsreaktionerna brukar komma. Går kreatinin<br />

upp tidigare är det ofta något tekniskt problem. Kirurgerna måste<br />

kanske öppna och kontrollera kärlen eller urinledaren. Du får räkna<br />

med att tillbringa ungefär två-tre veckor på sjukhus, lite grann beroende<br />

på var du bor. Patienter som bor nära kan oftast gå hem tidigare.<br />

På avdelningen är det viktigt att du är uppe och rör dig, gärna tar<br />

promenader mellan provtagningarna, ronderna och måltiderna.<br />

Sjukgymnast, dietist och kurator finns att tillgå – allt för att underlätta<br />

återhämtandet.<br />

14. EFTER UTSKRIVNINGEN<br />

Efter utskrivningen kommer du först att ha en regelbunden kontakt<br />

med Transplantationskliniken och så småningom med kliniken på hemorten<br />

som skött dig innan transplantationen. Hur lång tid du går kvar<br />

42


på transplantationskliniken varierar från att du blir deras patient för<br />

alltid till att du säger adjö direkt efter utskrivningen. Bor du till exempel<br />

i Norrland och transplanteras i Göteborg avslutas kontrollerna och<br />

du sköts framöver av erfarna njurmedicinare på hemorten.<br />

Vanligtvis går man på kontroll 2 gånger per vecka de första tre månaderna<br />

och då är du oftast sjukskriven. Sedan glesas det ut till varje<br />

vecka, varje månad. Efter ett år blir det kontroll var tredje till var<br />

fjärde månad och så förblir det framöver. Även om du mår bra behövs<br />

kontrollerna.<br />

Tid efter operation Antal kontroller<br />

1-4 veckor 2 per vecka<br />

1-3 månader 1-2 per vecka<br />

3-6 månader 1 varannan vecka<br />

6-12 månader 1 gång per månad<br />

mer än 12 månader 3-4 gånger per år<br />

I samband med besöken är det provtagning, blodprover, urinprover,<br />

blodtryck, vikt, läkarbesök. Medicinlistan är viktig för det sker ständiga<br />

ändringar!<br />

Var redan nu försiktig med vikten, tänk på vad du äter! En del ser man<br />

ökar ofattbart i vikt. Många skyller på kortisonet. Den ger ökad aptit,<br />

det är sant, men om kortisonet tas bort kan det vara svårt att få ner<br />

vikten.<br />

Tillstöter avstötning, svåra infektioner eller krångel med urinläckage<br />

krävs sjukhusvård och du blir inlagd för några dagar till veckor beroende<br />

på svårighetsgraden. Räkna med att du blir sjukskriven under de<br />

tre första månaderna, just för att det är under denna tid som komplikationer<br />

kan ske.<br />

Många frågar om de kan gå på bio eller om de måste undvika folk. Vi<br />

brukar säga att gör vad du brukar göra. Krångla inte till det!<br />

43


Infektioner typ förkylningar är inte mycket vanligare hos njurtransplanterade<br />

än hos befolkningen i övrigt. Urinvägsinfektioner är vanligare<br />

liksom vissa virus infektioner. Det är infektioner som inte uppstår<br />

genom kontaktsmitta utan det är virus och bakterier som finns inom<br />

dig och kan bli aktiva. Får du symptom ska du behandlas, men många<br />

gånger ges förebyggande medicin för att undvika infektioner (se vidare<br />

i kapitel 24 om infektioner).<br />

15. MEDICINER<br />

Efter en njurtransplantation måste du ta en hel del mediciner.<br />

Visserligen minskar antalet tabletter efterhand, men du måste räkna<br />

med att du alltid behöver ta mediciner flera gånger om dagen. Eftersom<br />

detta kommer att spela en stor roll för dig i framtiden får du här<br />

en rätt utförlig beskrivning av de mediciner det handlar om. Du kan<br />

använda det här avsnittet som en uppslagsbok när det är något du<br />

undrar, men du ska ändå aldrig tveka att fråga din läkare.<br />

Detta avsnitt handlar främst om de mediciner som du kommer att ta<br />

efter utskrivningen. Mediciner som du bara får på sjukhuset berörs<br />

kortfattat. Du kommer att få undervisning om dina mediciner av en<br />

sjuksköterska och en lista över hur du ska ta dem. Listan kan ändras,<br />

be därför doktorn/sköterskan att skriva med blyerts, annars blir det<br />

lätt kladdigt och oläsligt!<br />

Namnen på mediciner är ofta knepiga, och det blir inte lättare av att<br />

varje medicin har två sorters namn – dels ett substansnamn som anger<br />

vad som finns i tabletten, och dels ett produktnamn som är det namn<br />

medicinen har på apoteket. Samma substans kan säljas under flera<br />

olika produktnamn beroende på att det finns flera olika läkemedelsföretag<br />

som konkurrerar med varandra (exempelvis substansen paracetamol<br />

som säljs under flera olika produktnamn såsom Alvedon®,<br />

Panodil®, Curadon® med flera). Ibland använder något företag substansnamnet<br />

som produktnamn (exempelvis substansen enalapril som<br />

säljs som preparatet Enalapril men också som preparatet Renitec®).<br />

45


Det är också så att apoteket kan byta ut ett läkemedel till ett billigare<br />

alternativ. Det gör oftast ingenting bara det är samma substans det<br />

handlar om, och det är apoteken skyldiga att se till.<br />

16. MEDICINER MOT AVSTÖTNING AV DEN<br />

NYA NJUREN (IMMUNOSUPPRESSIVA)<br />

Den allra viktigaste medicineringen är den som motverkar avstötning<br />

eller rejektion, det vill säga den som ska hindra din kropp från att stöta<br />

bort din nya <strong>njure</strong>. Din kropp uppfattar av naturliga skäl <strong>njure</strong>n som<br />

främmande, och ditt immunförsvar inriktar sig på att förstöra den, på<br />

samma sätt som immunförsvaret angriper bakterier och virus som<br />

kommit in i kroppen.<br />

Därför måste immunförsvarets soldater, som består av olika sorters vita<br />

blodkroppar, hållas i mycket strama tyglar. Det gör man med mediciner<br />

som med ett gemensamt namn kallas immunosuppressiva (av det latinska<br />

ordet ”suppressio” som betyder ”nedtryckning”). Dessa mediciner<br />

kommer du att behöva ta för all framtid. Visserligen minskas doserna<br />

efterhand, men man kan aldrig sluta helt med alla immunosuppressiva<br />

mediciner. I så fall stöts <strong>njure</strong>n bort.<br />

Alla immunosuppressiva mediciner ger en viss ökad risk för infektioner,<br />

med både vanliga bakterier, virus och svampar men också med mera<br />

ovanliga mikroorganismer som normalt inte ger sig på människor.<br />

På lång sikt kan det finnas risk för tumörer. Här är det hudtumörer<br />

som är vanligast (se kapitel 29). Men det är det totala ”trycket” på<br />

immunsystemet, inte någon enskild medicin, som ligger bakom.<br />

Konsten att använda immunosuppressiva läkemedel är främst frågan<br />

om att dosera lagom. Ger man för mycket immunosuppressiva får<br />

man för mycket biverkningar. Ger man för lite börjar immunförsvaret<br />

angripa <strong>njure</strong>n. Däremellan finns en rätt smal balansgång – men vi<br />

46


kommer att styra den här behandlingen så att du inte faller ner på<br />

någondera sidan.<br />

Ändra aldrig din dos själv! Ring oss om du är det minsta tveksam<br />

om hur du ska göra!<br />

Prednisolon och Solu-Medrol®<br />

Kortisonpreparat finns av många olika sorter. Prednisolon och Solu-<br />

Medrol® är de vi brukar använda. Kortison är ett hormon som<br />

normalt bildas i binjurarna och som har stor betydelse för ämnesomsättningen.<br />

Prednisolon och Solu-Medrol® är industriellt framställda<br />

läkemedel. De fungerar ungefär som det naturligt förekommande<br />

kortisonet i kroppen, men effekterna blir starkare.<br />

Kortison dämpar inflammationer av alla slag. Inflammation är den<br />

rodnad, svullnad, värme och ömhet som uppstår runt en skada eller en<br />

bakterieansamling i kroppen. På så sätt dämpar kortison också avstötningsreaktioner,<br />

som är en sorts inflammation riktad mot din nya<br />

<strong>njure</strong>. Tyvärr har kortison också mycket biverkningar, men en del av<br />

dem kan du undgå eller lindra bara du är medveten om vad som händer.<br />

Vi strävar också efter att ge dig lägsta möjliga kortisondos för att<br />

biverkningarna ska bli så lindriga som möjligt. Troligen kommer allt<br />

flera att kunna vara helt utan kortison i framtiden. Tala gärna med din<br />

läkare om det – men sluta inte med kortison på egen hand!<br />

Biverkningar<br />

Långvarig kortisonbehandling kan ge benskörhet med risk för benbrott<br />

och sättningar i ryggraden. Den bästa förebyggande behandlingen är<br />

daglig motion! Se i övrigt kapitel 27 om benskörhet.<br />

Ökad matlust med fetma är också vanligt. Aptiten kommer tillbaka!<br />

Sockersjuka (diabetes) kan utlösas eller förvärras av kortison, i synnerhet<br />

om du är överviktig. Problemen är ofta störst under den första<br />

47


tiden efter transplantationen – men går du upp för mycket i vikt blir<br />

det svårt att banta bort det senare. Tänk därför på vad du äter. Du<br />

kommer också att få individuella dietråd i samband med transplantationen.<br />

Se i övrigt kapitel 25 om övervikt och kapitel 26 om diabetes.<br />

Rundare och rosigare kinder förekommer framförallt när man ger<br />

högre doser kortison, liksom bukfetma. Dessa biverkningar är ofta<br />

mest märkbara tiden närmast efter transplantationen, när vi ger dig<br />

högre doser kortison, och de går sedan oftast tillbaka.<br />

De led- och muskelsmärtor, den muskelsvaghet och den benägenhet för<br />

vätskeansamling i kroppen som uppträder under behandling med höga<br />

kortisondoser brukar försvinna när kortisondoserna blir lägre.<br />

Vätskeansamlingen märks oftast som en svullnad kring ögonen och<br />

vristerna.<br />

Huden kan bli tunnare och skörare efter långvarig kortisonbehandling.<br />

Sola måttligt och använd solskyddskräm med hög skyddsfaktor (20<br />

eller mer). Finnar (akne) uppträder mest när kortisondoserna är höga.<br />

Kortisonbehandlingen kan också orsaka magsår. Om du redan före<br />

transplantationen har haft problem av det slaget brukar vi ge dig en<br />

lämplig förebyggande medicinering under den första tiden efteråt.<br />

Humörsvängningar är inte ovanligt under den första tiden efter en njurtransplantation.<br />

De flesta blir glada, nästan rastlösa och får sömnproblem.<br />

Några få blir nedstämda. När det gått en tid och kortisondoserna<br />

är lägre är allt som vanligt igen.<br />

Praktiska anvisningar<br />

Prednisolon finns som tabletter på 2,5 mg, 5 mg och 10 mg. De är små,<br />

vita och alla tre har en skåra, så se upp så det står rätt styrka på förpackningen.<br />

Prednisolon tas en eller två gånger om dagen beroende på<br />

dosen.<br />

49


Långvarig prednisolonbehandling leder till att dina egna binjurar mer<br />

eller mindre slutar bilda kortison själva. Därför måste man gradvis –<br />

under flera månader - minska en kortisonbehandling (om man bestämt<br />

sig för att ta bort kortisonbehandlingen) så att kroppen hinner bilda<br />

kortison igen.<br />

Solu-Medrol® finns bara som injektion, och det är ett starkt kortisonpreparat<br />

som ges direkt i blodet i samband med transplantationen och<br />

vid avstötningsreaktioner.<br />

Sandimmun Neoral® och Prograf®<br />

Sandimmun Neoral® och Prograf® är två snarlika läkemedel som idag<br />

används av de flesta efter en njurtransplantation. De kallas gemensamt<br />

för calcineurininhibitorer (förkortat CNI). Det är ett svårt ord som du<br />

inte behöver lära dig, men det kan vara bra för dig att veta att de här<br />

två läkemedlen är ”kusiner” med varandra. Nästan alla njurtransplanterade<br />

har ett av de här läkemedlen. Ingen har båda samtidigt.<br />

De här läkemedlen har betytt mycket vid organtransplantationer, eftersom<br />

de hämmar just de delar av immunförsvaret som är mest aggressiva<br />

mot främmande organ. Man kan säga att medlen hindrar vissa av<br />

immunförsvarets celler från att få kontakt med varandra och utan kontakt<br />

blir det inget allvarligt anfall mot din <strong>njure</strong>. De påverkar inte bildningen<br />

av de vita blodkropparna. På så vis är de nära nog idealiska<br />

som immunosuppressiva läkemedel. Tyvärr finns biverkningar.<br />

Se nedan!<br />

Sandimmun Neoral®<br />

Substansen ciklosporin (ofta förkortat CyA efter en äldre beteckning;<br />

cyclosporin A) säljs under preparatnamnet Sandimmun Neoral®.<br />

Ciklosporin upptäcktes 1970 i en oansenlig svamp som växte på<br />

Hardangervidda i Norge. 1972 kunde man visa att extrakt från denna<br />

50


svamp, som gick att odla i laboratorium, hade starka immunosuppressiva<br />

egenskaper. Från början letade man efter ett nytt antibiotikum<br />

(alltså ett läkemedel mot infektioner, liksom penicillin), men när man<br />

upptäckte de starka immunosuppressiva egenskaperna så förstod man<br />

att ciklosporin skulle kunna användas till något helt annat. Det visade<br />

sig vara ett utmärkt medel efter en transplantation.<br />

Ciklosporin IVAX innehåller också ciklosporin och kan vara ett alternativ<br />

till Sandimmun Neoral. Vilket du får beror på vad din läkare skriver<br />

ut. Ciklosporin IVAX finns inte i alla styrkor, vilket kan vara opraktiskt.<br />

Apoteket byter inte ut Sandimmun Neoral mot Ciklosporin IVAX.<br />

Biverkningar<br />

De vanligaste biverkningarna är nedsatt njurfunktion och högt blodtryck.<br />

Det är tyvärr så att ciklosporin både är mycket viktigt för din<br />

nya <strong>njure</strong> och en ansträngning för <strong>njure</strong>n. Vi styr doseringen så att du<br />

får ett skydd mot avstötning med så lite risk för skada på <strong>njure</strong>n som<br />

möjligt, men det är oftast inte möjligt att helt undvika negativa effekter.<br />

Man ser speciella förändringar om njurbiopsi eller transplantatbiopsi<br />

görs. Är det avancerade förändringar kan preparatbyte bli aktuellt.<br />

Darrhänthet är vanligt om ciklosporinkoncentrationen (CyA-nivåer) i<br />

blodet ligger högt, liksom trötthet och huvudvärk. Det är också vanligt<br />

med sveda och hetta i handflator och fotsulor. Det är sällan nödvändigt<br />

att hålla så höga CyA-nivåer utom kanske just i början av behandlingen.<br />

Ökad hårväxt är vanligt i början. Allt hår, både i ansiktet och på kroppen<br />

blir tjockare och mörkare. Typiskt nog inte tillräckligt där man vill<br />

att det ska vara tjockt!<br />

Svullnad och tillväxt av tandköttet är vanligt. Var mycket noggrann<br />

med munhygienen, och kontakta din tandläkare vid problem!<br />

51


Illamående, muskelkramper och domningar förekommer, liksom leverpåverkan<br />

(syns bara i laboratorieproven) och gikt (se kapitel 28).<br />

Förhöjda blodfetter är också vanligt, men det problemet kan nästan<br />

alltid lösas med blodfettssänkande läkemedel.<br />

Praktiska anvisningar<br />

Sandimmun Neoral® finns i kapslar på 10, 25, 50 och 100 mg samt<br />

som mixtur 100 mg/ml. Valet mellan mixtur och kapslar är mest en<br />

smaksak. De flesta föredrar kapslarna. När ciklosporin introducerades<br />

fanns bara mixturen.<br />

Kapslarna är förpackade i folie en och en. Låt folien sitta kvar tills du<br />

ska använda dem – annars avdunstar ciklosporinet genom gelatinkapseln!<br />

Kapslarna ska sväljas hela och sköljas ner med vatten.<br />

Mixturen ska blandas i ett glas (ej plastmaterial) med kall dryck, mjölk<br />

eller fruktjuice (OBS! Inte grapefruktjuice – se nedan). För att vid varje<br />

intag få rätt mängd Sandimmun Neoral® bör samma sorts dryck<br />

användas varje gång. Blandningen omrörs väl och intas genast. För att<br />

få med hela dosen hälls sedan ytterligare litet vätska i glaset och resten<br />

av blandningen intas. Efter användandet torkas mätpipetten med rent<br />

papper och placeras i skyddsfodralet. Skölj inte ur pipetten med vatten<br />

eller annan vätska – om det blir kvar lite i pipetten så blir mixturen<br />

utspädd och doseringen felaktig nästa gång! Mixturen förvaras i rumstemperatur.<br />

Den innehåller olivolja som stelnar och blir grynig i<br />

kylskåpstemperatur. Om mixturen av någon anledning hållits kall (+8<br />

grader C eller lägre) så är det viktigt att kontrollera att lösningen ser<br />

välblandad ut innan den sugs upp i pipetten.<br />

Drick inte grapefruktjuice och ät inte grapefrukt i anslutning till att du<br />

tar Sandimmun Neoral. Grapefrukt har visat sig ge för hög koncentration<br />

av Sandimmun i blodet än vad du ska ha.<br />

53


Sandimmun Neoral® doseras två gånger per dygn. Ta medicinen vid<br />

ungefär samma klockslag morgon och kväll. För att ställa in rätt dos är<br />

det nödvändigt med regelbundna kontroller av ciklosporinkoncentrationen<br />

i blodet (så kallat CyA-prov). Provet tas alltid på morgonen och du<br />

ska då inte ha tagit morgondosen Sandimmun före! Du kan äta frukost<br />

och ta alla andra mediciner som vanligt före provtagningen (möjligen<br />

med undantag för CellCept®, se nedan).<br />

Det är också möjligt att styra Sandimmundosen efter CyA-värdet två<br />

timmar efter morgondosen Sandimmun, ett så kallat C 2 -värde. Det värdet<br />

är förstås betydligt högre än värdet omedelbart före morgondosen,<br />

som kallas för C 0 -värdet. Praktiskt viktigt är att C 2 -värdet måste tas<br />

exakt på rätt tid (två timmar +/- 15 minuter efter morgondosen).<br />

Både Sandimmun Neoral® och Ciklosporin IVAX innehåller ciklosporin,<br />

men så länge man inte kan garantera att mängden ciklosporin som<br />

tas upp i kroppen är exakt densamma så är det viktigt att inte hoppa<br />

mellan olika preparat.<br />

Prograf®<br />

Prograf® innehåller substansen takrolimus, som (liksom ciklosporin)<br />

upptäcktes i en oansenlig svamp, men inte i Norge utan på berget Fuiji<br />

i Japan.<br />

Denna medicin har blivit vanligare. Effekten är möjligen något bättre<br />

och biverkningarna något annorlunda. Prograf® är en calcineurinhämmare<br />

(CNI), precis som ciklosporin vi talade om tidigare.<br />

Njurfunktionen påverkas något mindre, speciellt om detta medel<br />

används i lågdos, vilket det görs mer och mer.<br />

En nackdel med Prograf® är dock att preparatet har en större benägenhet<br />

för att höja blodsockret och att utlösa eller försämra en diabetes.<br />

54


Darrhänthet kan bli ett problem för somliga. Magbesvär får en del.<br />

I proverna ser vi att blodvärdena påverkas med tendens till blodbrist<br />

och högt kalium, men detta noteras framför allt i början då du ligger<br />

inne efter transplantationen eller i början då du har täta kontroller.<br />

Problemen är dosrelaterade.<br />

Läkemedlet Prograf® lanserades 10 år senare än ciclosporin men har<br />

vunnit mark. Prograf® i lågdos i kombination med lågdos kortison och<br />

CellCept® (se nedan) har visat mycket bra resultat i färska, stora<br />

Europeiska studier.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att i studier är det behandlingsstrategier<br />

som jämförs, inte effekten av enskilda läkemedel.<br />

En “långsamsmältande” kapsel med takrolimus med namnet<br />

Advagraf® har nyligen blivit godkänt av läkemedelsverket. Fördelen är<br />

att den bara behöver tas en gång om dagen.<br />

Praktiska anvisningar<br />

Prograf® finns som kapslar på 0,5 mg, 1 mg och 5 mg. Läkemedlet ska<br />

förvaras i sin tryckförpackning fram till intagningstillfället.<br />

Doseringen styrs av regelbundna blodprovskontroller där man mäter<br />

mängden takrolimus i blodet omedelbart före morgondosen av<br />

Prograf®. Prograf® påverkas något av om du äter eller dricker samtidigt<br />

som du tar medicinen. Skulle du få för mycket svängningar av<br />

mängden takrolimus i blodet så kan det bli nödvändigt att ta hänsyn<br />

till detta genom att du alltid tar Prograf® minst en timme före eller två<br />

timmar efter en måltid. Men oftast går det bra ändå.<br />

Prograf® används aldrig tillsammans med Sandimmun Neoral®.<br />

Det finns idag vissa patienter som enbart har Prograf® som immunosuppressivt<br />

medel efter en organtransplantation.<br />

55


CellCept® och Myfortic®<br />

Substansen mykofenolatmofetil (MMF) säljs under namnet CellCept®<br />

och omvandlas i kroppen till mykofenolsyra (MPA, myco phenolic acid).<br />

CellCept® hämmar bildningen av vita blodkroppar, och effekten är koncentrerad<br />

på just den sorts vita blodkroppar som man vill påverka.<br />

Myfortic® innehåller MPA och fungerar på samma sätt som CellCept®<br />

i kroppen.<br />

Biverkningar<br />

Diarré, illamående och kräkningar är nog de vanligaste biverkningarna,<br />

men man kan också se en ökad infektionskänslighet, blödningar och<br />

blodbrist (anemi). Dessa läkemedel påverkar inte alls njurfunktionen<br />

eller blodtrycket, vilket är bra. De sänker dock de vita blodkropparna,<br />

så risk för allvarlig infektion finns, typ blodförgiftning, virusinfektion<br />

eller svampinfektion. Det är därför viktigt med noggrann kontroll av de<br />

vita blodkropparna i blodet, vilket görs via blodprov. Var därför noga<br />

med att gå på dina kontroller, både för provtagning och på läkarundersökning.<br />

56


Praktiska anvisningar<br />

CellCept® finns som kapslar på 250 mg och tabletter på 500 mg samt<br />

som mixtur på 200 mg/ml och är godkända att användas av både vuxna<br />

och barn. Vilken sort du använder spelar ingen roll. Myfortic® är godkänt<br />

för vuxna och finns som tabletter på 180 mg och 360 mg.<br />

Kapslarna och tabletterna ska inte delas.<br />

CellCept® eller Myfortic® tas normalt två gånger per dygn och kan<br />

gärna tas samtidigt med Sandimmun Neoral® eller Prograf®.<br />

För dem som får magbesvär av CellCept® eller Myfortic® så kan det<br />

löna sig att fördela dosen på tre gånger per dygn och prova om det<br />

känns bäst att ta dem till måltiderna eller mellan måltiderna. För<br />

CellCept® kan det också vara värt att prova om det är någon skillnad<br />

mellan kapslarna och tabletterna.<br />

Man kan mäta mängden MPA i blodet, men enbart ett morgonvärde<br />

ger inte någon värdefull information. Ska man bedöma om mängden<br />

MPA är lagom så behöver man ta både ett morgonvärde (före tablettintaget)<br />

samt blodprov, efter 30 min resp. 120 min efter tablettintaget.<br />

Då kan man beräkna den genomsnittliga MPA mängden i blodet på<br />

ett pålitligare sätt. På grund av hur läkemedlen tas upp av kroppen är<br />

detta endast möjligt med CellCept®. Sådana här mätningar görs sällan<br />

rutinmässigt, men de kan vara bra vid biverkningar eller vid otillräcklig<br />

effekt. CellCept® används aldrig tillsammans med Myfortic®.<br />

Rapamune® och Certican®<br />

Sirolimus (Rapamune®) och everolimus (Certican®) är en annan sorts<br />

immunosuppressiva läkemedel som har sitt ursprung från Påskön (som<br />

heter Rapa Nui på polynesiska). De används oftast tillsammans med<br />

Sandimmun Neoral® eller Prograf® (CNI), vilket gör att dessa njurtoxiska<br />

medel kan användas i lägre doser.<br />

Sirolimus och everolimus hämmar bland annat den oönskade inflammationen<br />

med förtjockning av de finaste blodkärlens väggar som<br />

annars kan uppträda efter en transplantation. Detta är visat vid hjärttransplantation.<br />

57


Biverkningar<br />

Förhöjda blodfetter och nedsatt antal vita blodkroppar samt anemi är<br />

vanligt men även äggviteläckage i urinen kan uppstå. De förhöjda blodfetterna<br />

kan behandlas med blodfettssänkande mediciner, men det blir<br />

förstås en medicin till…<br />

Ödem, alltså vätskeansamling i kroppen är också vanligt. Det märks i<br />

lindriga fall som en bensvullnad, som kanske kan tolereras, men om det<br />

samlar sig vätska i hela kroppen kan man behöva avbryta behandlingen.<br />

Försämrad sårläkning förekommer också. Det är därför sällan man ger<br />

Rapamune från start. Man vill att alla operationssår ska läka färdigt!<br />

Praktiska anvisningar<br />

Rapamune® finns som tabletter på 1 och 2 mg och som mixtur på 1<br />

mg/ml. Certican® finns som tabletter på 0,1 mg, 0,25 mg, 0,5 mg och<br />

0,75 mg. Tabletterna tas två gånger om dagen. Doseringen styrs av<br />

blodprov som tas före morgondosen.<br />

Både Rapamune® och Certican® påverkar koncentrationerna av<br />

Sandimmun Neoral® och Prograf® i blodet, dessa i sin tur påverkar<br />

koncentrationerna av Rapamune® och Certican®. Det blir alltså ett<br />

rätt komplicerat samspel som måste skötas noga!<br />

En speciell egenskap är att både Rapamune® och Certican® dröjer sig<br />

kvar länge i blodet, Certican® något kortare, och det är därför viktigt<br />

att inte ha för bråttom vid dosändringar. Det lönar sig sällan att ta nya<br />

blodprover för att mäta mängden Rapamune® eller Certican® i blodet<br />

förrän 3-5 dagar efter en dosändring.<br />

Rapamune® används aldrig tillsammans med Certican®<br />

59


Imurel® och Azathioprin<br />

Substansen azathioprin säljs under namnen Imurel® och Azathioprin.<br />

Azathioprin används nästan aldrig till nya patienter idag, men de som<br />

har haft azathioprin länge och där det har fungerat bra, kan få behålla<br />

det.<br />

Thymoglobin®, Orthoclone OKT®3, Zenapax®<br />

och Simulect®<br />

Thymoglobin® innehåller antithymocytglobulin (ATG) och är ett läkemedel<br />

som funnits länge. Det består av antikroppar (gammaglobuliner)<br />

mot T-lymfocyter eller thymocyter, som är en sorts vita blodkroppar<br />

som är aktiva vid avstötning. Dessa antikroppar framställs genom att<br />

man injicerat T-lymfocyter från människa till något djur, oftast kaniner.<br />

Kaninen bildar då antikroppar som förstör T-lymfocyterna. Dessa antikroppar<br />

kan man sedan rena fram ur kaninens blod. Givet som läkemedel<br />

till en människa angriper de T-lymfocyterna och förstör dem, ett<br />

kraftfullt vapen mot de T-lymfocyter som attackerar din <strong>njure</strong> vid en<br />

avstötningsreaktion. ATG kan användas om inte <strong>njure</strong>n riktigt vill<br />

komma igång eller vid svår avstötning där kortison inte haft effekt.<br />

Som en vidareutveckling av samma princip finns det nu syntetiskt framställda<br />

antithymocytglobuliner som Orthoclone OKT®3 och mera<br />

selektiva antikroppar som Zenapax® och Simulect®. Både Zenapax®<br />

och Simulect® kan ges som förstärkning innan en transplantation och<br />

sedan som återkommande förstärkning.<br />

Många behandlingschema efter njurtransplantation innehåller därför<br />

idag ett par doser av Zenapax® eller Simulect® i början av en transplantation.<br />

Man kan då ge lägre doser av andra immundämpande<br />

mediciner. ATG används istället mindre och mindre. Orthoclone<br />

OKT®3 används enbart vid konstaterad svårbemästrad avstötning.<br />

Alla dessa läkemedel kan ge allergiska biverkningar och de ges därför<br />

endast på sjukhus under noggrann kontroll. ATG och OKT3 kan ge<br />

60


frossa, smärtor och skakningar. Vanligast är att de ges under de första<br />

veckorna efter en njurtransplantation eller senare vid allvarlig avstötningsreaktion.<br />

Både Zenapax® och Simulect® tål de flesta utan biverkningar.<br />

Ingen av dessa medel påverkar njurfunktionen. Medlen används<br />

därför mer och mer tack vare god effekt och föga biverkningar.<br />

Mabthera®<br />

Mabthera® innehåller rituximab som också är en syntetiskt framställd<br />

antikropp. Den är riktad mot den andra sortens lymfocyter som kallas<br />

för B-lymfocyter. Mabthera® används bland annat när man gör transplantationer<br />

mellan individer med blodgrupper som normalt inte går<br />

att förena. Det visar sig att den sannolikt är mycket effektiv att förebygga<br />

avstötningsreaktioner. Det ges som en engångsdos och det intressanta<br />

är att effekten sitter i flera månader varför läkemedlet kan ges<br />

veckor innan en planerad transplantation!<br />

Det pågår nu studier om det kan ges som förebyggande mot avstötning.<br />

17. MEDICINER MOT INFEKTIONER<br />

Den första tiden efter transplantationen är doserna av läkemedel mot<br />

avstötning som högst, och därmed är också infektionsriskerna som<br />

störst. Du får en förebyggande antibiotikabehandling direkt i blodet i<br />

samband med transplantationen. Du kommer också att få recept på<br />

andra mediciner som du ska ta under 3 - 12 månader efter transplantationen<br />

för att förebygga vissa infektioner som annars gärna bryter fram<br />

under den tiden.<br />

Därutöver kommer du troligen också att få mediciner mot en eller annan<br />

konstaterad infektion. Några viktiga mediciner mot infektioner är:<br />

61


Valganciklovir (Valcyte®) förebygger eller lindrar infektioner med cytomegalovirus<br />

(CMV). Se kapitel 24 om virusinfektioner. Ganciklovir<br />

(Cymevene®) används vid behandling av CMV-infektion.<br />

Aciklovir (Geavir®, Zovirax® med flera) eller valaciklovir (Valtrex®)<br />

som förebygger eller lindrar infektioner med herpes simplex virus<br />

(HSV) och varicella-zoster virus (VZV). Se kapitel 24 om virusinfektioner.<br />

Trimetoprim-sulfa (Bactrim ®) förebygger infektioner med en mikroorganism<br />

som kallas Pneumocystis carinii och som kan ge besvärliga<br />

lunginflammationer. Behandlingen brukar pågå ½-1 år efter transplantationen.<br />

Trimetoprim-sulfa har också en viss skyddande effekt mot<br />

toxoplasma (se sid 78) samt mot en del vanliga bakterier.<br />

Pentamidin (Pentacarinat) kan också användas för att förebygga eller<br />

behandla infektioner med Pneumocystis carinii. Medlet ges då som<br />

inhalationer en gång per månad under de sex första månaderna. Man<br />

får andas in läkemedlet som en finfördelad dimma. Pentamidin ersätter<br />

här trimetoprim-sulfa.<br />

<strong>Ny</strong>statin (Mycostatin®) och flukonazol (Diflucan®) förebygger och<br />

behandlar svampinfektioner, ”torsk”, i munhåla och underliv. Sådana<br />

svampinfektioner kan annars sprida sig in i kroppen<br />

18. MEDICINER MOT HÖGT BLODTRYCK<br />

Furosemid (Furosemid, Furix®) eller andra vätskedrivande läkemedel<br />

används ofta för att få igång <strong>njure</strong>n efter transplantation med organ<br />

från avlidna. Den används också mot högt blodtryck och mot den<br />

benägenhet för vätskeansamling i kroppen (ödem) som sker med höga<br />

kortisondoser. Medlet kan ges i sprutform för snabb effekt eller som<br />

tabletter med mera utdragen effekt.<br />

Felodipin (Plendil®) är ett bra blodtrycksmedel. Det är ett kärlvidgande<br />

63


medel som du möjligen haft tidigare. Man brukar kombinera detta<br />

medel med någon betablockare. Metoprolol (Metoprolol HEXAL eller<br />

Seloken ZOC®) är en så kallad betablockerare som minskar vår känslighet<br />

för stresshormoner och därigenom sänker blodtrycket och lugnar<br />

ner hjärtat.<br />

ACE-hämmare som enalapril (Enalapril eller Renitec®) och de närbesläktade<br />

så kallade ARB-preparaten (angiotensinreceptorblockerarna)<br />

som telmisartan (Micardis®) och kandesartan (Atacand®) är bra både<br />

vid högt blodtryck och vid äggvita i urinen. Man ser dem som njurskyddande<br />

och använder dem därför gärna. Det är dock viktigt att följa<br />

koncentrationen av kreatinin och kalium i blodet, i synnerhet i början<br />

av behandlingen.<br />

Doxazocin (Alfadil®) är en annan blodtryckstablett som vi lägger till<br />

när blodtrycket vägrar gå ned. Den är också kärlvidgande.<br />

Det är ofta nödvändigt att använda flera av de ovanstående läkemedlen<br />

samtidigt för att få en god kontroll av blodtrycket. Tar man bara ett av<br />

dem så räcker det sällan till. Eller så får man höja dosen så mycket att<br />

man får biverkningar. Då är det bättre att kombinationsbehandla.<br />

19. ÖVRIGA MEDICINER<br />

Mediciner mot gikt kan vara aktuella, se kapitel 28.<br />

Kalk- och D-vitamintillskott och mediciner mot benskörhet kan vara<br />

aktuella, se sid kapitel 27.<br />

Medel mot höga blodfetter kan behövas.<br />

Mediciner mot höga blodfetter är ofta nödvändiga efter en njurtransplantation.<br />

För att ”hålla emot” och skydda blodkärlen så använder<br />

man idag blodfettssänkande mediciner, så kallade statiner där simvasta-<br />

64


tin (Zocord®, Simvastatin), pravastatin (Pravachol®, Pravastatin) och<br />

atorvastatin (Lipitor®) kanske är de mest kända. Den behandlingen är<br />

oftast oproblematisk, men ibland kan man få bekymmer med muskelvärk.<br />

Tycker du att högen tabletter är stor varje dag? En dosett är lösningen,<br />

så kan du ladda din dosett varje vecka och då går det ganska fort att ta<br />

dina mediciner.<br />

OBS! Vissa mediciner kan ej läggas i kassett i förväg (till exempel dina<br />

immundämpande mediciner som beskrivits enligt ovan).<br />

Ta medicinen som du blivit ordinerad, och gör det på ungefär samma<br />

tider varje dag. Misstänker du att du inte tål någon medicin så tala om<br />

det. Ändra ingenting själv.<br />

Om du ska göra ett tillfälligt uppehåll, som till exempel med Prograf®<br />

på morgonen när du ska ta koncentrationsprov, så ta sedan läkemedlet<br />

genast efter det att blodprovet är taget.<br />

Om du någon gång har glömt en dos, ta den genast! Nästa dos tas på<br />

rätt tid!<br />

Berätta för andra läkare och tandläkare som du kommer i kontakt med<br />

att du är njurtransplanterad och vilka mediciner du tar.<br />

OBS! Ta din medicinlista med dig vid läkarbesök.<br />

Ta inga mediciner på egen hand! Det enda undantaget är paracetamol<br />

(Panodil®, Alvedon® eller Curadon® med flera) som kan tas vid tillfällig<br />

värk. Många mediciner kan inte kombineras med dina mediciner<br />

mot avstötning, och chanstagningar kan få obehagliga konsekvenser.<br />

65


20. BIOPSIER<br />

Efter njurtransplantationen måste vi ibland ta biopsi (vävnadsprov)<br />

från den nya <strong>njure</strong>n. Vi vill se om det är avstötning, ATN (akut tubulär<br />

nekros = tillfällig syrebrist, se sid 14), läkemedelsskada eller virusinfektion,<br />

vilka är olika diagnoser som vägleder behandlingen. Den första<br />

biopsin har tagits redan på operationsbordet för att få ett utgångsläge.<br />

Sedan brukar det göras biopsi om kreatinin stiger, alltså när njurfunktionen<br />

försämrats. Är det fel på avflödet eller cirkulationen till <strong>njure</strong>n<br />

eller är det avstötning? Vi kombinerar ultraljudsundersökningen med<br />

biopsin och båda undersökningarna görs på röntgen. På en del sjukhus<br />

gör kirurgerna biopsin själva på avdelningen.<br />

Biopsin görs med lokalbedövning. Det brukar inte kännas något, men<br />

du får ligga ett par timmar för observation efteråt. Har du blodförtunnande<br />

medicin måste man ge motmediciner eller tillfälligt använda<br />

annan form med mera kortverkande medel (sprutor som till exempel<br />

dalteparinnatrium (Fragmin®). En punktion innebär alltid en viss blödningsrisk.<br />

Biopsierna skickas för mikroskopisk undersökning och vi får svar<br />

samma dag eller dagen efter, beroende på hur akut vi bedömer att det är.<br />

66


21. AVSTÖTNING<br />

Avstötning, eller rejektion som det också kallas, är kroppens naturliga<br />

reaktion, på den nya främmande <strong>njure</strong>n. Du får förebyggande läkemedel<br />

mot detta men ändå kan det ske en avstötning. Förr hade 50 % av<br />

alla njurtransplanterade avstötningsepisoder, idag är det färre än 20 %.<br />

Vissa har ett väldigt aktivt immunsvar och får återkommande avstötningar<br />

medan de flesta aldrig får det. Avstötningar ger sig till känna<br />

tidigt, oftast inom de första månaderna. Senare kan det vara en annan<br />

typ av avstötning eller en virusinfektion. En <strong>njure</strong> är mer avstötningsbenägen<br />

än både hjärta, lever och bukspottskörtel.<br />

Vid retransplantation, alltså transplantation på nytt, är alla människor<br />

immuniserade - immunsvaret är väckt. Man reagerar snabbare med<br />

avstötning än första gången. Här finns alltså ökad risk, för <strong>njure</strong>n kan<br />

förloras snabbt. Till patienter med mycket antikroppar ger man oftast<br />

en speciell behandling, där man kanske kombinerar fyra olika mediciner<br />

under kort tid för att klara transplantationen.<br />

Avstötning är vanligast under det första året efter transplantationen,<br />

och särskilt under de första månaderna. Det är därför du kommer<br />

att gå på täta kontroller i början. Avstötning kan dock förekomma<br />

många år efter transplantationen. Ibland har det berott på att man<br />

slutat ta sina mediciner. Oftast kommer det dock utan att man har<br />

gjort något fel.<br />

Njurbiopsi kan bli aktuellt när det gått många år. Om vi får en sen<br />

kreatininstegring vill vi veta vad det beror på.<br />

Vi har en diagnos, kronisk avstötning, som kan se lite olika ut.<br />

Symptom är förutom kreatinstegring, äggvite läckage och högt blodtryck.<br />

Ibland kan det vara förändringar som beror på din pågående<br />

medicinering med till exempel Prograf® eller Sandimmun®. Då kanske<br />

man byter till något som inte påverkar njurfunktionen, som<br />

Rapamune® eller Certican®. Ofta har man det som tillägg ett tag och<br />

tar så småningom bort det njurskadliga läkemedlet. Ibland är det<br />

grundsjukdomen som kommit tillbaka i den transplanterade <strong>njure</strong>n.<br />

67


Avstötning kan aldrig skyllas på att du överansträngt dig eller misskött<br />

dig på något annat sätt. Det är oftast symptomfritt, syns enbart i prover.<br />

En del patienter tycker det är mycket nervöst – de vet aldrig hur<br />

läget är. Har kreatinin gått upp eller ner? Tyvärr hoppar kreatinin lite<br />

upp och ner, men de flesta gångerna är det inte någon avstötning. Som<br />

patient måste du ha tålamod och starkt psyke.<br />

Symtom<br />

Du har oftast inga symtom. En <strong>njure</strong> kan producera urin trots att det är<br />

en avstötning. Det är ovanligt med kraftiga avstötningar som man såg<br />

förr då patienterna fick feber och ömhet över transplantatet och blev<br />

svårt sjuka. Det finns dock en del otroligt immunreaktiva personer,<br />

”antikroppspatienter” som vi säger, där immunsvaret (kroppens reaktion)<br />

är så kraftigt att patienten blir ordentligt sjuk och <strong>njure</strong>n inte går<br />

att rädda.<br />

pyelostomikateter<br />

69<br />

Diagnos<br />

Njurbiopsi ger alltid säker diagnos.<br />

Hur bråttom är det? Ibland<br />

kan man av olika skäl inte göra<br />

en biopsi först, utan man får<br />

behandla dig ändå om misstanken<br />

på avstötning är stark.<br />

Vi brukar göra ultraljuds-undersökning<br />

av transplantatet för att<br />

utesluta annan orsak till nedsatt<br />

funktion och sedan görs biopsin.<br />

Ofta får vi inte svar samma<br />

dag utan förloppet får avgöra<br />

hur snabbt diagnosen behövs.<br />

Vid ultraljudsundersökning ser<br />

man vid avstötning ett ökat<br />

motstånd för flödet. Vi talar<br />

om RI (resistive index) vilket är<br />

måttet på motståndet. En svul


len <strong>njure</strong> som vid avstötning ger ett högt värde. Ett lågt värde talar för<br />

blodpropp. Det är en viktig undersökning som röntgenläkare hjälper<br />

oss med. Ibland ringer röntgenläkaren och säger att det är ett avflödeshinder<br />

och då brukar man istället lägga in en p-kateter (pyelostomikateter),<br />

en slang från njurbäckenet (pyelos) för att få avlastning direkt.<br />

Biopsin behöver inte göras. Ibland är det ett cele, en vätskeansamling<br />

tillföljd av avskurna lymfkärl, som man kan få tidigt efter en transplantation.<br />

I sådana fall läggs en slang till celet för dränage.<br />

(Se även sid 42)<br />

Behandling<br />

Avstötningen klassificeras enligt Banff. Det är en ort i Canada där man<br />

första gången försökte bestämma och definiera hur avstötning kan se<br />

ut. Vid en lättare avstötning, så kallad klass I, ger man hög dos kortison<br />

i dropp, Solu-Medrol®, en gång om dagen i tre-fyra dagar. I samband<br />

med detta justeras doserna av din immunosuppressiva medicinering<br />

eller ändras till annan sort. Över 90 % av avstötningarna svarar<br />

på behandlingen. Vid allvarligare avstötning ges ATG eller Ortoclone<br />

OKT-3®. (se sid 60)<br />

Vid klass II avstötning när framför allt antikroppar orsakar avstötning<br />

kan Mabthera® ges om det inte är givet tidigare och plasmaferes eller<br />

immunadsorbtion tillgrips. Det är behandlingar som oftast görs på dialysavdelningen<br />

där man tar bort antikroppar med hjälp av plasmafilter.<br />

Problemet kan vara att man även tar bort skyddande antikroppar och<br />

viktiga faktorer i blodet som behövs för att förhindra blödning eller<br />

blodpropp.<br />

Plasmabyte ersätter inte dialys! Har du ingen urinproduktion måste<br />

du även dialyseras. Många upplever denna tid som tuff och krävande.<br />

Men det gäller att inte ge upp! De flesta njurarna går att rädda.<br />

Virusinfektion i <strong>njure</strong>n<br />

Det är en ny diagnos och är lite av medaljens baksida, som vi ser det<br />

idag. Med nya effektiva immundämpande mediciner kan tyvärr virus<br />

få fäste i transplantatet. Ett sådant virus är BK-virus. BK är initialerna<br />

70


på den patienten där man först gjorde detta fynd. Man kan mäta virusmängden<br />

i urinen, man kan påvisa det i blodet och man kan se virus<br />

vid biopsin. BK-virus drabbar cirka 5-10 % av alla transplanterade.<br />

BK tillhör gruppen polyomavirus som är ganska nytt för oss också.<br />

Behandlingen är att sänka immunosuppressionen och vänta. Det kan ta<br />

flera månader innan virus försvinner. Behandlingsförsök görs med nya<br />

läkemedel men resultaten är inte riktigt övertygande. En del förlorar<br />

sina transplantat i denna komplikation. En del får vad vi kallar kronisk<br />

avstötning. Se nästa sida.<br />

22. AVFLÖDESPROBLEM<br />

Att kreatinin går upp eller att feber tillstöter efter en transplantation är<br />

inte alltid en avstötning. Ibland kan det vara läckage av urin från den<br />

nyopererade urinledaren eller förträngning av urinledaren. Här kan<br />

ovan nämnda BK virus vara orsaken. Det är alltså inte enbart tekniska<br />

tillkortakommanden. Problem med läckage eller avflödeshinder inträffar<br />

i ett par procent men måste åtgärdas omedelbart. Behandlingen är<br />

att slangar läggs in som leder ut urinen och som ska ligga kvar ett bra<br />

tag för att läkning ska ske. Det är ju skör vävnad.<br />

Kortisonbehandlingen gör det inte lättare. Förutom dränage med slangar<br />

blir det tillägg av antibiotika. Det kan kännas drygt!<br />

En del kliniker väljer att lägga in en slang mellan njurbäcken<br />

och urinblåsa så kallad pigtailkateter i förebyggande<br />

syfte. Den avlägsnas efter 5 dagar och finns bara där initialt<br />

när urinledaren riskerar att vara svullen. Det kan<br />

också finnas risk för dålig cirkulation vilket kan medföra<br />

urinläckage.<br />

71<br />

pigtailkateter


23. KRONISK AVSTÖTNING<br />

Symptomen vid kronisk avstötning är högt och svårbehandlat blodtryck,<br />

äggviteläckage samt stigande kreatinin, vilket är tecken på en<br />

sämre transplantatfunktion.<br />

En transplantatbiopsi visar en bild där det är en blandning med kärlförändringar,<br />

åderförkalkning, ökad bindväv och undergång av frisk<br />

vävnad. Ibland finns inslag av inflammation. Somliga kallar det kronisk<br />

vaskulär rejektion (av ordet ”vaskulär” som betyder hörande till kärlen)<br />

eller sen rejektion. Blodförsörjningen blir inte tillräcklig för att<br />

<strong>njure</strong>n ska fungera.<br />

Orsakerna till kärlförändringarna är ofullständigt kända. De liknar på<br />

många sätt den vanliga åderförfettningssjukdomen (atheromatos eller<br />

atheroskleros), men det finns också ett inslag av en kronisk inflammation<br />

i kärlväggen. Vi siktar på god kontroll av blodtrycket och blodfetterna.<br />

Om du har diabetes är det också viktigt att få en så god kontroll<br />

av sockerläget som möjligt.<br />

24. INFEKTIONER<br />

Till följd av den immunosuppressiva medicineringen får en del infektionsproblem<br />

Sök alltid läkare vid feber, sjukdomskänsla eller annars om du inte känner<br />

dig bra. Handlar det om en banal förkylning med snuva så räcker<br />

det oftast med en telefonkontakt, men annars måste du söka för att bli<br />

undersökt och få blodprover tagna och kontrollerade.<br />

Om du söker annan läkare än din vanliga, så berätta alltid att du är<br />

njurtransplanterad Vissa läkemedel som innehåller erytromycin<br />

(Abboticin®, Ery-Max® med flera) kan inte utan vidare kombineras<br />

72


med din immunosuppressiva behandling. De höjer Sandimmun- och<br />

Prografkoncentrationerna.<br />

Det finns en del speciella infektioner och infektionsorsaker som det<br />

kan vara bra att känna till.<br />

Urinvägsinfektioner<br />

Urinvägsinfektion är faktiskt den vanligaste bakteriella infektionen<br />

efter en njurtransplantation (det är det även hos ”vanlig” befolkning).<br />

Ibland ger infektionen inga symptom men vi behandlar efter odlingssvaret.<br />

En transplanterad <strong>njure</strong> saknar ju nerver! Oftast är det tarmbakterier<br />

så kallade E.coli och då biter penicillin som selexidin<br />

(Selexid®). Får du återkommande infektioner kanske det blir byte<br />

av preparat och utredning om det finns något problem med avflödet.<br />

Drabbas du av hög feber med infektion i blodet utgånget från urinvägarna,<br />

så kallad urosepsis, måste du läggas in. Blodförgiftning kan<br />

påverka cirkulationen. Det är viktigt med vätska och antibiotika direkt<br />

i blodbanan. Behandlingen pågår efter det akuta skedet med tabletter<br />

i flera veckor.<br />

Lunginflammation<br />

Vi har alltid respekt för hosta med feber. Sök läkare eller hör av dig!<br />

Vanligast är infektion med pneumokocker, alltså typiska bakterier i<br />

luftvägarna, och dessa är känsliga för penicillin. Men det kan även vara<br />

virus eller legionella, en mer ovanlig bakterie. Den senare kan finnas på<br />

SPA-anläggningar, där vattnet inte har tillräckligt hög temperatur, och<br />

ger lunginflammation med snabb försämring av lungfunktionen. Det<br />

går att behandla men då är det bråttom.<br />

73


Vattkoppor och bältros<br />

Vattkoppor orsakas av ett virus som kallas<br />

varicella-zoster-virus (VZV). Den hör<br />

till de vanliga barnsjukdomarna och den<br />

är mycket smittsam. Nästan alla vuxna<br />

har därför haft infektionen någon gång,<br />

och de är sedan immuna. Vi tar reda på<br />

det i de prover som tas före transplantationen.<br />

Om det skulle vara så att du inte<br />

har haft vattkoppor rekommenderar vi<br />

vaccination. Till alla barn är det mycket<br />

viktigt. Efter en transplantation blir vattkoppor<br />

en mycket allvarligare infektion!<br />

Om du skulle få vattkoppor<br />

eller bli utsatt för smitta så<br />

får du aciklovir (Zovirax®,<br />

Geavir® m fl) eller valaciklovir<br />

(Valtrex®). Ett särskilt immunoglobulin<br />

kan i vissa fall lindra<br />

sjukdomsförloppet.<br />

Varicella-zoster-virus blir kvar i kroppen i hela livet efter det du haft<br />

vattenkoppor. Viruset kan vakna långt senare och ge upphov till bältros.<br />

Bältros börjar ofta som en intensiv brännande smärta i ett mer eller<br />

mindre bandformigt hudparti på den ena sidan av kroppen, utan att<br />

man från början kan se något konstigt alls på huden. Även ansiktet kan<br />

drabbas. Efter några dygn uppstår det små blåsor på en rodnad botten.<br />

Om detta händer så ta omedelbar kontakt med din läkare.<br />

Sjukdomsförloppet kan lindras väsentligt med tidigt insatt behandling.<br />

Läkemedlen ovan finns som tabletter och behandlingen måste sättas<br />

in inom 48 timmar efter blåsorna kommit. Läkemedlet kan ge biverkningar<br />

i form av förvirring och måste doseras efter njurfunktionen.<br />

Får infektionen fäste finns det risk för en spridning av bältrosen till<br />

övriga kroppen eller att du får ett mycket långdraget och svårbehandlat<br />

smärttillstånd inom det drabbade området. Vi har träffat patienter som<br />

74<br />

Bältros


fått kroniska smärttillstånd och blivit narkotikaberoende efter en bältros.<br />

Detta har gällt såväl dialyspatienter som transplanterade. Ibland<br />

kan man få bältros utan att det gör ont, men även då är det viktigt med<br />

behandling.<br />

Herpes<br />

Herpes<br />

Herpesblåsor orsakas av herpessimplexvirus<br />

(HSV). Precis som vid vattenkoppor<br />

så har de flesta vuxna haft infektionen<br />

någon gång i barndomen eller ungdomen.<br />

Viruset kan dock dröja sig kvar<br />

i kroppen och då och då ge sig tillkänna<br />

genom att det uppstår små blåsor på<br />

rodnad botten, vanligen på läpparna<br />

eller i underlivet. Aciklovir (Zovirax®, Geavir® m fl) eller valaciklovir<br />

(Valtrex®) dämpar sjukdomsattackerna effektivt om behandlingen sätts<br />

in tidigt, men det finns ingen medicin som kan ta bort viruset för alltid.<br />

CMV<br />

Cytomegalovirus (CMV) är också ett sådant virus som många har smittats<br />

med redan i barndomen och ungdomen. Den klassiska smittvägen<br />

är en ”puss i sandlådan” som sedan följs av en harmlös sjukdomsepisod<br />

med några dagars feber och lymfkörtelsvullnad. Efter en transplantation<br />

kan virus, som legat kvar i kroppen, vakna till och ge upphov till<br />

ett besvärligare sjukdomstillstånd med långdragen feber. Symtom kan<br />

uppstå från många olika organ – levern, tarmarna, lungorna, ögonen<br />

m fl. Man kan också bli smittad i samband med transplantationen, om<br />

donatorn har haft en CMV-infektion, och den som tar emot organet<br />

inte har haft det. Idag ger vi därför förebyggande behandling.<br />

Möjligheterna att förebygga CMV-sjukdom efter transplantation finns<br />

idag för alla. Man ger behandling 3-6 månader beroende på om dona-<br />

75


torn/respektive mottagaren har haft CMV eller inte. Ibland kan CMV<br />

dyka upp när profylaxen är avslutad eller det gått många år. Här finns<br />

behandling både i tablettform och som intravenös behandling beroende<br />

på hur allvarlig infektionen är. CMV-problem var mycket större förr, då<br />

kunde transplanterade få ”vita lungor”, alltså ingen luft alls i lungorna<br />

på grund av utbredd inflammation i lungorna. Det krävdes respiratorbehandling<br />

på intensivvårdsavdelningen men det hjälpte inte heller. Här<br />

har verkligen skett en utveckling!<br />

Med ganciklovir (Cymevene®) behandlas allvarlig CMV infektion och<br />

medlet ges då direkt i blodet under flera veckor. Vid lindrigare infektion<br />

ges valganciklovir (Valcyte®), samma medicin som används som förebyggande<br />

i tablettform.<br />

EBV<br />

EBV eller Epstein-Barr-virus är ett annat virus, som liksom CMV finns<br />

hos de flesta av oss sedan barnaåren eller ungdomsåren. Viruset ger<br />

ibland bara några dagars feber och svullna lymfkörtlar. Det kan också<br />

ge en ganska ilsken sjukdom med halsont och hög feber som kallas<br />

körtelfeber eller mononukleos.<br />

EBV är ett problem efter en njurtransplantation eftersom det kan bidra<br />

till utvecklingen av en elakartad tumör i lymfkörtlarna (malignt lymfom<br />

eller PTLD; post transplant lymphoproliferative disorder). Det är<br />

framför allt barn som drabbas. Se i övrigt avsnittet 29 om tumörsjukdomar.<br />

Vårtvirus<br />

Vanliga vårtor på händer och fötter beror också på virus. Har du haft<br />

lätt för att få vårtor tidigare, kommer de gärna tillbaka efter en transplantation.<br />

Sök hjälp hos hudläkare innan vårtorna har blivit för stora!<br />

76


Det samma gäller kondylom som är en sorts mera upphöjda vårtor<br />

som oftast sätter sig i underlivet.<br />

Svamp<br />

Candida är en mycket vanlig jästsvamp som lätt ger upphov till infektioner<br />

i munhålan (så kallad torsk”) och i underlivet. Candida i munnen<br />

ger rodnade ömma slemhinnor med vitaktiga beläggningar. De<br />

behandlas med mixtur nystatin (Mycostatin® eller <strong>Ny</strong>statin) lokalt.<br />

Candida i underlivet drabbar främst kvinnor och ger en grynig vitaktig<br />

flytning med klåda. Lokalbehandling med exempelvis klotrimazol<br />

(Canesten®) kräm i underlivet tar bort besvären.<br />

Candida kan också behandlas med flukonazol tabletter (Diflucan®<br />

med flera).<br />

Aspergillus är en annan mögelsvamp som kan ge upphov till besvärliga<br />

lunginflammationer. Svampens sporer finns överallt, men det är delvis<br />

mängden som avgör riskerna. Låt därför bli att rota med mögliga och<br />

fuktiga gamla hus! Håll dig undan och låt andra jobba! Det kommer<br />

loss massor med svampsporer när man river i mögligt material och det<br />

kan också finnas i krukväxter.<br />

Pneumocystis carinii (uttalas precis som det står) är också en svamp,<br />

som kan ge livshotande lunginflammationer hos patienter med nedsatt<br />

immunförsvar. Numera är detta mycket sällsynt på grund av den förebyggande<br />

behandlingen med trimetroprim-sulfa (Bactrim®) under den<br />

första tiden efter transplantationen eller alternativbehandlingen med<br />

pentacarinatinhalation 1 gång i månaden under 6 månader som nämnts<br />

tidigare.<br />

Gemensamt för svampinfektionerna är att ytliga infektioner på huden<br />

och slemhinnorna inte är farliga i sig, men vi måste behandla dem för<br />

78


att hindra att svampinfektionerna får djupare fäste i kroppen. Skulle<br />

de få fäste på djupet kan svampen sprida sig snabbt med blodet och det<br />

krävs ofta mycket långvarig behandling med läkemedel direkt i blodet<br />

för att bekämpa dem effektivt. En blodförgiftning med svamp är livshotande!<br />

Urdjur<br />

Toxoplasma är ett urdjur som kan ge lymfkörtelsvullnad, men även<br />

inflammationer i många andra organ. Toxoplasma kan finnas i dåligt<br />

kokt eller stekt kött och utekatter bär ofta smittan. Ungefär hälften av<br />

alla vuxna har haft en toxoplasmainfektion tidigare i livet. Vid njurtransplantation<br />

gör man ingen speciell utredning, men däremot inför<br />

en hjärttransplantation.<br />

25. ÖVERVIKT<br />

Övervikt är tyvärr ganska vanligt efter njurtransplantation. Många som<br />

varit trötta och aptitlösa före transplantationen får en glupande aptit<br />

efter transplantationen. Kortisonbehandlingen är en viktig orsak, men<br />

säkert inte den enda. Livsglädje och lättnad över att den bundna dialystiden<br />

är över spelar också en roll.<br />

Du kommer att få rådgivning av en dietist både före och efter transplantationen.<br />

De kostråd du får är oftast inriktade på mat med lite fett,<br />

rätt fettkvalitet och mer fiberrika livsmedel. Det är inga märkvärdigheter,<br />

utan det handlar mest om att få en varierad och näringsriktig mathållning.<br />

Men sedan hänger det på dig. Det kan vara arbetsamt, men<br />

det är nödvändigt att du själv (och kanske din partner) hittar ett sätt att<br />

slå till bromsarna i tid. Väg dig regelbundet och skriv upp vikten, så är<br />

det svårare att lura sig själv. Alltför många nya hål i livremmen är ett<br />

dåligt tecken.<br />

79


Den allra första tiden efter transplantationen gäller särskilda kostråd<br />

för att undvika infektionssjukdomar, som kan smitta med maten.<br />

Det mesta av detta handlar om den mat du får under tiden du är inlagd<br />

efter transplantationen. Det du måste känna till själv framgår av avsnittet<br />

om mat och dryck eller så berättar dietisten det för dig.<br />

26. DIABETES<br />

Diabetes (sockersjuka) är en vanlig och allvarlig komplikation efter en<br />

njurtransplantation. Orsakerna är flera. Såväl kortisonbehandlingen i<br />

sig som den övervikt som den bidrar till kan utlösa eller förvärra en<br />

diabetes. Vissa av de andra immunosuppressiva läkemedlen kan också<br />

bidra till en diabetes.<br />

Många, mer än hälften, får högt blodsocker under den första vårdtiden<br />

på avdelningen och kan behöva insulin. Vi ger det enligt ett visst schema<br />

beroende på sockervärdena. En del behöver skrivas ut med insulinbehandling.<br />

Insulin, teststickor, nålar medmera, får du på recept eller<br />

hjälpmedelskort. En apparat att mäta sockret med måste du köpa. Den<br />

kostar dock inte så mycket.<br />

Blodsockerminskande tabletter räcker för vissa och det får framtiden<br />

utvisa. Problemet är att de vanligaste tabletterna, metformin<br />

(Metformin®, Glucophage®), inte kan användas vid nedsatt njurfunktion.<br />

En annan tablett som kan vara aktuell är glibenklamid (Daonil®).<br />

Insulin kan alltid användas.<br />

En del klarar sig utan någon medicinering alls. C:a 15-20 % utvecklar<br />

diabetes för all framtid som kräver medicinering.<br />

Idag strävar man efter så normalt blodsocker som möjligt. Insulin som<br />

kan vara aktuellt är kortverkande insulin aspart (Novorapid®) och<br />

långverkande glargin (Lantus®) eller insulin human (Insulatard®).<br />

Det du själv kan göra för att slippa diabetes eller lindra symtomen är<br />

80


att motionera och se till att du inte blir överviktig. Det gäller även för<br />

icke-transplanterade!<br />

Det som är allvarligt med en diabetes är inte i första hand att du måste<br />

hålla diet eller ta tabletter eller insulin, utan det är att en diabetes påskyndar<br />

åderförfettning och andra skador i blodkärlen runt om i kroppen.<br />

27. BENSKÖRHET<br />

Benskörhet med benbrott eller smärtsamma sättningar i ryggen kan<br />

vara ett stort problem för den som drabbas. Orsakerna till benskörhet är<br />

många. Långvarig behandling i dialys, malnutrition (dåligt näringsläge<br />

med låg vikt som följd), vätskedrivande läkemedel är exempel vilka kan<br />

ge benskörhet. Andra orsaker är rökning, påtvungen inaktivitet och kortisonbehandlingen<br />

efter transplantationen. Benstommen mår bra av såväl<br />

tyngd (äntligen någon som försvarar min övervikt eller?) som rörelse.<br />

När du rör dig förflyttar sig kalken in i benstommen.<br />

Benskörhet ska hellre förebyggas än behandlas. Eftersom D-vitamin<br />

behövs för benstommen, och samspelet mellan kalk och D-vitamin regleras<br />

med hjälp av PTH (parathormon) och njurarnas D-vitaminhantering,<br />

finns det ofta en benpåverkan redan innan du blir transplanterad på<br />

grund av njursvikten. Nu gäller det att snabbt göra det bästa möjliga.<br />

Förutom viss medicinering, det får din läkare ta ställning till, är den<br />

bästa förebyggande behandlingen daglig motion. När musklerna arbetar<br />

stimuleras benstommen till att bli starkare. Dessutom är det bra att<br />

dricka mjölk eller äta ost dagligen så du får i dig tillräckligt med kalk.<br />

Om du har bekymmer med övervikt eller höga blodfetter så får du hålla<br />

dig till lättmjölk och mager ost – för kalk behövs ändå.<br />

Man räknar med att en vuxen människa behöver 1,5 gram kalk per dag.<br />

Om det är den minsta tvekan om att du får i dig detta med maten så kan<br />

man komplettera med kalktabletter, gärna i kombination med D-vitamin,<br />

exempelvis Calcichew-D3® eller Ideos®. Rent D-vitamin finns i alfakalcidol<br />

(Etalpha®) och kalcitriol (Rocaltrol®).<br />

81


Vi mäter din bentäthet med densitometri oftast före transplantationen<br />

och efteråt någon gång (se kapitel 5 om utredning inför transplantation).<br />

Om det skulle behövas kan man komplettera behandlingen med<br />

bisfosfonater, som är läkemedel som stimulerar benbildningen.<br />

Bisfosfonater, (som t ex Fosamax®) är besvärliga mediciner så tillvida<br />

att deras effekt fullkomligt utraderas om man till exempel dricker ett<br />

glas mjölk samtidigt. Bisfosfonater måste tas ensamma och på fastande<br />

mage minst en halvtimme före frukosten och de andra medicinerna. Sitt<br />

eller stå upp när du sväljer dem och skölj ner med minst ett halvt glas<br />

vatten i stora klunkar. Det är viktigt att de kommer direkt ner i magsäcken<br />

och inte stannar i matstrupen där de kan ge upphov till besvärliga<br />

frätsår. Det kan vara praktiskt med en starkare så kallad veckotablett<br />

som det räcker med att ta en gång i veckan. Ett alternativ under utveckling<br />

är att ge bisfosfonatbehandling som ett dropp direkt i blodet och då<br />

kan det räcka med en behandling en gång om året. För kvinnor kan en<br />

förebyggande behandling med östrogenpreparat vara av värde.<br />

28. GIKT<br />

Gikt beror på att mängden urinsyra (urat) i blodet blivit för hög. Det är<br />

en klen tröst att denna sjukdom endast drabbar människor och enstaka<br />

apor. Alla andra däggdjur är bättre på att göra sig av med urinsyra.<br />

Förhöjda mängder urinsyra i blodet beror i första hand på en minskad<br />

utsöndring av urinsyra i urinen till följd av sänkt njurfunktion. Flera av<br />

de läkemedel som är nödvändiga efter transplantationen kan bidra till<br />

att höja urinsyranivåerna i blodet. Även alkohol och övervikt höjer<br />

urinsyranivåerna, där av namnet ”portvinstå”. Förhöjda mängder urinsyra<br />

kan också bero på en ökad tillförsel av födoämnen som bildar<br />

urinsyra (lever, inälvsmat, blodmat, kött och ansjovis), men detta spelar<br />

mindre roll och är bara viktigt om du ligger ”på gränsen” till att få giktattacker.<br />

83


Den akuta giktattacken beror på att urinsyra fälls ut som kristaller i<br />

någon led, då ofta i fotleden eller stortåns grundled (leden mellan fotbladet<br />

och stortån). Den drabbade leden blir intensivt öm, svullen,<br />

varm och röd.<br />

Den akuta giktattacken kan behandlas<br />

med vanliga inflammationsdämpande<br />

läkemedel eller med Kolkicin.<br />

De vanliga inflammationsdämpande<br />

läkemedlen, så kallad NSAID (icke<br />

steroid anti inflammations medel),<br />

är en stor grupp där Indomee®,<br />

Ipren®, Voltaren®, Brufen® och<br />

Naproxen® kanske är de mest<br />

kända. Preparaten bör dock undvikas<br />

om njurarnas funktion är<br />

väsentligt nedsatt. Kolkicin är ett<br />

utmärkt alternativ som i motsats<br />

till NSAID inte kan skada njurarna.<br />

Den enda mera påtagliga nackdelen<br />

med Kolkicin är att man ofta får<br />

diarré. Effekten på smärtorna är<br />

oftast både god och snabb.<br />

För att förebygga framtida giktattacker kan man antingen ge allopurinol<br />

(Zyloric® eller Allopurinol) se nedan, eller probenecid (Probecid®)<br />

tillsammans med natriumbikarbonattabletter. Dessa läkemedel sänker<br />

urinsyran i blodet.<br />

Allopurinol (Zyloric®) påverkar kraftigt effekterna av eventuell samtidig<br />

behandling med azatioprin. Det är därför mycket viktigt att<br />

behandling med Allopurinol aldrig påbörjas utan att konsultera transplantations-<br />

eller njurspecialist!<br />

84


29. TUMÖRSJUKDOMAR<br />

Det finns en ökad risk för tumörsjukdomar efter en njurtransplantation<br />

jämfört med jämnåriga som inte är transplanterade. Det gäller både<br />

godartade och elakartade tumörer. Orsaken är de samlade effekterna<br />

av de olika immunosuppressiva medicinerna som tillsammans dämpar<br />

kroppens eget första försvar mot tumörsjukdomar.<br />

Låt inte detta bli något stort spöke för dig, utan se det mera som något<br />

du bör känna till. Det är nämligen så att många av dessa tumörsjukdomar<br />

går att bota om man är observant på de tidiga symtomen.<br />

Huden<br />

Mer än hälften av alla tumörsjukdomar efter en njurtransplantation sitter<br />

i huden. Det vanligaste är godartade fnasiga fläckar, men det finns<br />

också elakartade tumörer, både sådana som växer lokalt (basalcellscancer)<br />

och sådana som kan sprida sig (skivepitelcancer och maligna melanom).<br />

Gemensamt för alla hudtumörer är ju att de går att titta på – och<br />

därmed också upptäcka på ett tidigt stadium.<br />

Om du märker att ett födelsemärke växer, ändrar färg eller form, blöder<br />

eller kliar så sök läkare. Om man tar bort det i tid så är sjukdomen<br />

botad. I många fall kan det vara bra att gå på ”besiktning” hos en hudläkare<br />

en gång om året, i synnerhet om du har många födelsemärken av<br />

den sorten som kan förvandlas till elakartade tumörer.<br />

Sola med måtta och använd ett solskyddsmedel med hög skyddsfaktor<br />

(20 eller mer). Undvik noga att bränna dig! Se sid 93 i övrigt.<br />

Malignt lymfom eller PTLD<br />

Malignt lymfom är en elakartad tumör i lymfkörtlarna som hos transplanterade<br />

individer uppträder i en alldeles speciell form som kallas<br />

85


PTLD (post transplant lymphoproliferative disease). Sjukdomen beror<br />

på EBV-virus tillsammans med de immunosuppressiva medicinerna.<br />

Behandlingen består i första hand av att man under noggrann kontroll<br />

får minska den immunosuppressiva medicineringen så att kroppen kan<br />

bekämpa EBV-viruset tillräckligt. Då kan tumören gå tillbaka. Gör den<br />

inte det behandlas du med Mabthera®, en medicin som ges i blodet och<br />

som vi lärt oss tar bort vissa vita blodkroppar, B-lymfocyter. Oftast ges<br />

en dos per månad och det är vissa läkare – lymfomspecialister – som<br />

håller i detta. Sjukdomen kan vara farlig, och den kräver behandling<br />

och uppföljning.<br />

Övrigt<br />

Tala om för din behandlande läkare om det är något som ändrat sig<br />

eller känns annorlunda. Du kommer ju för all framtid att ha ganska<br />

täta läkarkontakter. Kvinnor bör genomgå regelbundna hälsokontroller<br />

hos en gynekolog. Bröströntgenkontroller (mammografi) kan också<br />

vara befogade med lite olika mellanrum i olika åldrar. För män finns<br />

det inte några lika självklara kontroller, men åtminstone hos dem som<br />

är lite äldre bör prostatan undersökas då och då. Tidiga stadier av<br />

tjocktarmscancer kan ofta avslöjas genom att tumörerna blöder en liten<br />

aning. Blodet blir osynligt när det blandas med avföringen i tarmen,<br />

men det kan avslöjas genom att undersöka en serie enkla avföringsprov<br />

(oftast tre prov från olika dagar). Synligt blod i urinen – som uppträder<br />

långt efter operationen – bör utredas med tanke på eventuell cancerrisk.<br />

30. ALLMÄNNA LEVNADSRÅD<br />

Var inte rädd, men var inte heller dumdristig. Du kan leva ett nästan<br />

alldeles vanligt liv med din nya <strong>njure</strong>, och göra nästan vad som faller<br />

dig in om du är på det humöret. Det är det som är meningen med<br />

transplantationen. Men det finns några undantag som det är bra att<br />

känna till. Kontaktsporter som ishockey och innebandy, där man<br />

krockar och svänger en klubba är olämpligt. Din <strong>njure</strong> ligger ju ytligare<br />

86


än dina gamla. Men det finns så mycket annat du kan sporta med!<br />

Sedan är det bara du som kan välja vad som är bäst just för ditt liv.<br />

Mat och dryck<br />

Utöver de kostråd som är inriktade på att ge dig en varierad och<br />

näringsriktig kost med lagom mängd kalorier så finns det några råd till.<br />

De handlar mest om vad man bör tänka på för att inte få infektionssjukdomar<br />

på rund av bakterier, virus eller mögelsvamp, som kan finnas<br />

i mat och dryck. Somliga infektioner kan drabba vem som helst, men<br />

andra är lättare att få just om man tar immunosuppressiva läkemedel.<br />

❦ Glöm inte att det största problemet med mat och<br />

dryck efter en njurtransplantation är att du äter för<br />

mycket och blir för tjock! En omväxlande kost med<br />

frukt och grönsaker är mycket bättre för din hälsa,<br />

än ur infektionssynpunkt ”bombsäkra” rätter som<br />

rykande nyfriterade pommes frites…<br />

• Ät inte rått, gravat eller dåligt genomstekt kött.<br />

• Ät inte gravad eller rökt fisk.<br />

• Ät inte grapefrukt eller fruktjuicer som helt eller delvis består av<br />

grapefruktjuice, eftersom grapefrukt ökar upptaget av Sandimmun<br />

och gör det svårt att ge dig rätt dos.<br />

• Drick inte opastöriserad mjölk. Vissa exklusiva dessertostar kan<br />

också vara gjorda på opastöriserad mjölk. De kan innehålla listeria<br />

bakterier.<br />

• Använd näsan och sunt förnuft! Luktar det gott och ser det gott ut?<br />

Är maten rimligt nylagad och har kylvaror förvarats vid rätt temperatur?<br />

87


• Se till att varm mat som ska få svalna och serveras kall får svalna<br />

snabbt. Sätt gärna ner formen eller grytan i en diskho med kallt<br />

vatten. Maten ska inte vara ljummen eller rumstempererad längre<br />

än absolut nödvändigt.<br />

• Skölj eller skala frukt och grönsaker.<br />

• Kyckling är bra mat, men se till att den är genomstekt. Låt inte den<br />

råa kycklingen komma i kontakt med andra livsmedel. Diska kniv<br />

och skärbräda noga. Använd gärna plastskärbrädor som är lättare<br />

att hålla rena.<br />

• Om du har en känslig mage så drick inte för mycket kaffe, i synnerhet<br />

inte under den första tiden efter transplantationen. Kortison och<br />

kaffe kan tillsammans bli för mycket för magen.<br />

• Alkohol påverkar levern, som ofta redan från början är ansträngd<br />

av dina mediciner. Undvik därför alkohol under den första tiden.<br />

Om leverproverna sedan är normala kan du använda måttliga mängder<br />

alkohol.<br />

• Fråga dietisten så får du veta mera!<br />

Fysisk aktivitet<br />

Styrkan och konditionen återkommer inte av sig själv bara för att du<br />

fått en ny <strong>njure</strong>. Även musklerna i armar och ben har oftast försvagats<br />

betydligt under den tid du har haft njursvikt och dialysbehandling före<br />

transplantationen. Den sjukgymnastiska träning som du fått under<br />

vårdtiden i samband med transplantationen får i lämpliga former fortsätta<br />

hemma. Det är viktigt att du inte slöar till utan verkligen fortsätter<br />

att träna. Ändå tar det ofta upp emot ett år innan skelettmuskulaturen<br />

återfått sin kraft. Och åldern har vi ju alla mot oss…<br />

För <strong>njure</strong>ns del finns det egentligen inga begränsningar, mer än vad du<br />

själv känner, men sårläkning tar ungefär 6 veckor. Det går fort!<br />

88


Den nya <strong>njure</strong>n saknar nervförbindelser med din kropp, åtminstone<br />

under de första åren efter transplantationen. Det betyder bland annat<br />

att du inte känner någon smärta från <strong>njure</strong>n.<br />

Rökning<br />

Om du är rökare – passa på att fimpa! Snusa inte heller. Risken för<br />

sjukdomar i munnen ökar om du snusar efter transplantationen.<br />

Sex<br />

Du kan återuppta ditt samliv när du känner att du orkar med det.<br />

Impotens och nedsatt sexuell lust är vanligt och naturligt när man är<br />

svårt sjuk eller nyss genomgått en stor operation. Det är väl mera om<br />

detta dröjer sig kvar sedan du i övrigt återhämtat dig som det finns<br />

anledning att undra – och kanske söka hjälp. Mediciner mot impotens,<br />

till exempel Viagra®, påverkar inte dina immunosuppressiva mediciner,<br />

så det går bra att kombinera.<br />

Det finns en del infektionssjukdomar som kan smitta vid samlag.<br />

Virusinfektioner som herpes och kondylom är nog de vanligaste.<br />

Du är känsligare också för sådana sexuellt överförda infektioner.<br />

Kondom skyddar.<br />

Val av preventivmedel kan behöva diskuteras med din läkare.<br />

Att skaffa barn<br />

Det finns många njurtransplanterade kvinnor som har fött barn både i<br />

<strong>Sverige</strong> och utomlands. Men det är inte alldeles okomplicerat. Ungefär<br />

90


hälften föder sitt barn för tidigt. Får man högt blodtryck under graviditeten<br />

så riskerar man en försämrad njurfunktion.<br />

Frågan om att skaffa barn efter njurtransplantation har förstås många<br />

dimensioner – både de existentiella frågorna och de i mera snäv mening<br />

medicinska frågorna. Finns det risker för modern och barnet under graviditeten?<br />

Finns det risker för missbildningar? Hur länge klarar jag mig<br />

med den nya <strong>njure</strong>n? Försämras njurfunktionen under en graviditet?<br />

Kan den nya <strong>njure</strong>ns läge ge problem med urinavflödet under en eventuell<br />

graviditet?<br />

Om du har funderingar åt det hållet så tala med din behandlande läkare<br />

först så att du får ta del av den kunskap som finns. Det är också viktigt<br />

att – före en graviditet – gå igenom dina mediciner. Vissa mediciner<br />

som CellCept® och Myfortic® är helt olämpliga under en graviditet.<br />

Husdjur<br />

Som för så mycket annat är frågan om husdjur efter en njurtransplantation<br />

en balansgång mellan risker och fördelar, inte minst för livskvaliteten.<br />

Riskerna – infektionsriskerna – är på det hela taget små. Men om<br />

du inte redan har husdjur så kan du gärna vänta lite med att skaffa<br />

något husdjur tills den första och känsligaste tiden efter transplantationen<br />

har gått. Och den viktigaste åtgärden för att förebygga smitta är –<br />

som vanligt – att tvätta händerna.<br />

Hundar kan ge mycket glädje och de behöver dessutom gå på promenader<br />

liksom du själv! Infektionsriskerna är små, men låt inte hunden<br />

pussa dig i ansiktet i onödan. Korthåriga raser är lättast att hålla rena.<br />

Klipp klorna!<br />

Utekatter kan ha toxoplasma i tarmen, och att få infekterade klösmärken<br />

i skinnet är inte heller bra. Burfåglar kan smitta människor med<br />

olika parasiter. Ödlor och sköldpaddor bär ofta salmonella. Fiskar kan<br />

också ha med sig ovanliga bakterier som sprider sig i akvarievattnet.<br />

91


Hästar, om de nu kan räknas till husdjuren, är knappast någon infektionskälla<br />

i sig. Men se upp för damm i stallet av mögligt hö som varken<br />

hästen eller du mår väl av. Rida kan du göra när du har muskelstyrka<br />

och balans tillräckligt. Fråga sjukgymnasten!<br />

Naturmedel<br />

Låt bli naturmedel eller naturläkemedel! Vi vet att vissa naturmedel<br />

som exempelvis Johannesört och preparat som innehåller så kallade<br />

bioflavonider är ogynnsamma och farliga tillsammans med dina mediciner.<br />

Om andra naturmedel vet vi inte hur de fungerar tillsammans<br />

med dina mediciner, och det finns inte heller någon pålitlig möjlighet<br />

att ta reda på detta. Det dyker upp rapporter ibland om medel som<br />

visat sig farliga både för <strong>njure</strong> och för lever. Det verkar onödigt att<br />

laborera med dessa!<br />

Tatueringar och piercing<br />

Alla ingrepp som innebär att man sticker hål på skinnet innebär också<br />

att man öppnar en port för infektioner. Låt bli sådant.<br />

Utlandsresor<br />

Vänta helst ett år efter transplantationen. Njuren bör fungera bra och<br />

din medicinering vara nere på en låg och stabil nivå först. Diskutera<br />

därför utlandsresor med oss. De hygieniska råden kring livsmedel,<br />

dricksvatten med mera, är väsentliga. Vaccinationer måste bedömas<br />

individuellt – se avsnittet om detta. Gammaglobulin kan du ta om det<br />

rekommenderas.<br />

Ta med dig tillräckligt av dina mediciner – gärna dubbelt upp fördelat<br />

på både handbagaget och väskan, så att du inte plötsligt blir ställd utan<br />

92


dina mediciner! De kan vara svåra att få tag på utomlands. Det kan i<br />

vissa sammanhang också vara bra med ett intyg om ditt hälsotillstånd<br />

och din medicinering.<br />

Avdödade vacciner<br />

Vaccin mot pneumokockinfektioner<br />

Vaccin mot influensa<br />

Vaccin mot tetanus (stelkramp)<br />

Vaccin mot difteri<br />

Vaccin mot polio<br />

Vaccin mot kikhosta<br />

Vaccin mot hemofilus influenzae<br />

Vaccin mot fästingburen<br />

virusencephalit (TBE)<br />

Vaccin mot meningokocker<br />

(epidemisk hjärnhinneinflammation)<br />

Vaccin mot hepatit A<br />

Vaccin mot hepatit B<br />

Vaccin mot kolera och<br />

turistdiarre<br />

Vaccin mot tyfoid (injektionsvaccin)<br />

Vaccinationer<br />

Allmänt gäller att du endast får vaccineras med så kallade avdödade<br />

vaccin. Dessa innehåller bara fragment av de organismer de ska skydda<br />

emot, och de kan aldrig ge upphov till sjukdomen. Däremot ska du<br />

undvika levande vacciner som innehåller hela organismer. De kan ge<br />

dig den sjukdom de avsåg skydda dig emot!<br />

93<br />

Levande vacciner<br />

BCG-vaccin (mot tuberkulos)<br />

Vaccin mot rubella (röda hund)<br />

Vaccin mot morbilli (mässling)<br />

Vaccin mot parotit (påssjuka)<br />

Vaccin mot varicella<br />

(vattenkoppor)<br />

Vaccin mot tyfoid (vaccin i<br />

kapslar)<br />

Vaccin mot gula febern


Skyddseffekten av vaccinationer du fått före transplantationen kvarstår<br />

oförändrad men skyddseffekten av vaccinationer du får efter transplantationen<br />

kan vara lägre än hos andra människor. Diskutera därför alltid<br />

vaccinationer med oss eller med infektionsläkare, och berätta att du är<br />

njurtransplanterad och vilka mediciner du tar. I undantagsfall kan vaccination<br />

med levande vacciner vara befogad, men det måste avgöras<br />

individuellt av infektionsläkare.<br />

En återkommande fråga är om man ska ta influensavaccin eller inte.<br />

Det finns inget övertygande svar eller studier på detta. Skyddseffekten<br />

är förmodligen lägre.<br />

Sol<br />

Sola med måtta, och använd solskyddsmedel med hög skyddsfaktor (20<br />

eller mera). Undvik noga att bränna dig! Det finns särskilda solskyddsstift<br />

med mycket hög skyddsfaktor för läpparna eller andra mycket<br />

94


utsatta hudpartier. Använd gärna en solhatt. Apoteken har en del bra<br />

allmänna råd.<br />

Anledningen är att den immunosuppressiva behandlingen gör huden<br />

lite skörare och mera känslig. Det är därför viktigt att inte ytterligare<br />

belasta huden med brännskador. Se sid 84 om hudtumörer i övrigt.<br />

Tandläkare<br />

Vid tandläkarbehandling som leder till någon blödning bör du få antibiotika<br />

och även vid behandling med skrapning av tandsten hos tandhygienist.<br />

Normalt ger man amoxicillin (Imacillin®, Amimox® med<br />

flera) 3 gram som du får svälja som en engångsdos ungefär en timme<br />

före behandlingen. Om du är överkänslig mot amoxicillin kan du få<br />

klindamycin (Dalacin®) 600 mg istället. Enklast är att se till att du har<br />

recept hemma.<br />

Det är viktigt att tandhygien/tandlagning sker för att hålla dig infektionsfri.<br />

Tandvårdsstöd ger något billigare tandläkarräkning. Du kan<br />

söka tandvårdsstöd, be om intyg från din läkare.<br />

31. HUR GÅR DET FÖR NJURTRANS-<br />

PLANTERADE IDAG?<br />

Alltsedan den första lyckade njurtransplantationen på människa utfördes<br />

av professor Murray i Boston 1953, mellan enäggstvillingar, har<br />

åtskilliga transplantationer gjorts både med organ från avlidna och<br />

levande givare. Man räknar med att cirka 95 % av de transplanterade<br />

njurarna fungerar mer än ett år och 85 % över 5 år. Resultaten är alltid<br />

bättre än i dialys. Långtidsöverlevnaden beror på ålder, tiden i dialys<br />

innan transplantationen, det givna organets ursprung det vill säga om<br />

du fått organ från levande givare eller avliden samt om det tillstöter<br />

komplikationer.<br />

95


I <strong>Sverige</strong> har cirka 11 000 personer njurtransplanterats och 3 000 har<br />

fått organ från levande givare. Resultaten sammanställs årligen i svenska<br />

register.<br />

32. KAN MAN GÖRA OM DET?<br />

Ja, man kan göra en ny njurtransplantation om den först transplanterade<br />

<strong>njure</strong>n inte fungerar. Man får återgå i dialys och göra en ny utredning<br />

inför nästa transplantation. Man har kanske en ny levande givare<br />

så det blir en ny procedur med detta också. Upp till 3-4 ggr kan transplantationer<br />

göras, även om det inte är så vanligt.<br />

97


33. PATIENTFÖRENINGAR, INTERNET-<br />

ADRESSER OCH LITTERATUR<br />

www.organdonation.a.se<br />

Livet som gåva arbetar för att främja organdonation.<br />

www.ettamneomlivet.nu<br />

Innehåller utbildningsmaterial för gymnasieskolan om organdonation<br />

och transplantation.<br />

www.livsviktigt.se<br />

En hemsida för Landstingsförbundets nationella arbete för organ- och<br />

vävnadsdonation i samverkan med Socialstyrelsen, Apoteket, patientorganisationer<br />

och medicinsk profession. Livsviktigt ska informera alla<br />

i <strong>Sverige</strong> om behovet av organdonation och vikten av att göra sin vilja<br />

känd.<br />

www.yes2life.net<br />

Yes2 life arbetar också för att sprida kunskap om organdonation och<br />

transplantation.<br />

www.transplantation.roche.se<br />

Här finns denna bok som en nedladdningsbar PDF-fil.<br />

www.rnj.se<br />

Njurförbundet har till uppgift att främja och tillvarata de njursjukas<br />

intressen.<br />

www.transplanterad.se<br />

Transplanterads förening är en patientförenig vars syfte är att ge stöd<br />

och hjälp åt transplanterade och dess anhöriga.<br />

www.diabetes.se<br />

Svenska Diabetesförbundet<br />

98


www.ceapir.org<br />

European Kidney Patients Federation – CEAPIR<br />

www.transplanterad.se<br />

Patientförening för transplanterade och dess anhöriga.<br />

www.yes2life.net<br />

Yes2 life arbetar också för att sprida kunskap om organdonation och<br />

transplantation.<br />

www.livetsomgava.se<br />

Livet som gåva.<br />

Martin Klepke; I väntan på en lever. Om en organdonation. 166 sidor.<br />

Norstedts; 2003. ISBN 91-301141-3<br />

Ingela Fehrman-Ekholm; Morgongåvan med tillägg. Erfarenheter, tankar<br />

och fakta kring en njurdonation. 120 sidor. Knipplablå AB 2004.<br />

www.levandegivare.com. ISBN 91-631-4872-2<br />

Lena Essedahl; Utsikt mot livet. 114 sidor. Walberg & Wesström bokförlag;<br />

1997. ISBN 91-630-6307-7<br />

99


Index<br />

ACE ................................................................................ 7<br />

Aciklovir ............................................................ 63, 74, 75<br />

ADH .......................................................................... 6, 10<br />

Advagraf ........................................................................ 55<br />

Akut tubulär nekros ...................................................... 14<br />

Alfakalcicol .................................................................... 81<br />

Allopurinol .................................................................... 84<br />

Angiotensin converting enzyme ........................................ 7<br />

Angiotensinreceptorblockerare ........................................ 8<br />

Antidiuretiskt hormon ............................................... 6, 10<br />

Antithymocytglobulin .................................................... 60<br />

ARB ................................................................................ 8<br />

Arteriovenös fistel .......................................................... 20<br />

Aspergillus...................................................................... 78<br />

ATG .............................................................................. 60<br />

ATN .............................................................................. 14<br />

Atorvastatin .................................................................. 65<br />

AV-fistel ......................................................................... 20<br />

Avflödeshinder ........................................................ 70, 71<br />

Avstötning . .............................................................. 46, 67<br />

Azathioprin .................................................................... 60<br />

Bactrim .......................................................................... 63<br />

Banff . ............................................................................ 70<br />

Benskörhet .................................................................... 81<br />

Bentäthetsmätning.......................................................... 27<br />

Biopsi ...................................................................... 66, 69<br />

Bisfosfonater .................................................................. 83<br />

BK-virus ........................................................................ 70<br />

Bladderscan.................................................................... 26<br />

Blodfettssänkande medicin ............................................ 64<br />

Blodförgiftning .............................................................. 73<br />

101


Blodtryck........................................................................ 63<br />

BMI................................................................................ 25<br />

Body mass index ............................................................ 25<br />

Bältros............................................................................ 74<br />

Calcichew-D3 ................................................................ 81<br />

Calcineurininhibitorer . .................................................. 50<br />

Candida.......................................................................... 78<br />

Canesten ........................................................................ 78<br />

CAPD ............................................................................ 20<br />

CDK .............................................................................. 20<br />

Cele ......................................................................... 42, 70<br />

CellCept ........................................................................ 56<br />

Central dialyskateter ...................................................... 20<br />

Certican.......................................................................... 57<br />

Ciklosporin .................................................................... 50<br />

Clearance ........................................................................ 9<br />

CMV.............................................................................. 75<br />

CNI .............................................................................. 50<br />

CT.................................................................................. 23<br />

CyA................................................................................ 50<br />

Cymevene ................................................................ 63, 76<br />

Cystatin C ........................................................................ 9<br />

Cystnjurar ...................................................................... 17<br />

Cytomegalovirus ............................................................ 75<br />

Datortomografi .............................................................. 23<br />

Densitometri ............................................................ 27, 83<br />

Diabetes ........................................................................ 80<br />

Diabetesnefropati .......................................................... 17<br />

Diflucan .................................................................. 63, 78<br />

D-vitamin ...................................................................... 81<br />

EBV................................................................................ 76<br />

EPO.................................................................................. 6<br />

Epstein-Barr virus .......................................................... 76<br />

102


Erytropoetin .................................................................... 6<br />

Etalpha .......................................................................... 81<br />

Everolimus .................................................................... 57<br />

Filtration .................................................................... 3, 10<br />

Flukonazol .............................................................. 63, 78<br />

Fokal segmentell skleros ................................................ 15<br />

Fosamax ........................................................................ 83<br />

FSGS .............................................................................. 15<br />

Ganciklovir .............................................................. 63, 76<br />

Geavir ................................................................ 63, 74, 75<br />

GFR .............................................................................. 10<br />

Gikt................................................................................ 83<br />

Glomerulonefrit.............................................................. 15<br />

Glomerulus ...................................................................... 3<br />

Glomerulusfiltration ...................................................... 10<br />

Graviditet........................................................................90<br />

HD ................................................................................ 20<br />

Hemodialys .................................................................... 20<br />

Hemolytiskt uremiskt syndrom ...................................... 18<br />

Herpes............................................................................ 75<br />

HLA .............................................................................. 24<br />

HSV .............................................................................. 75<br />

Hudcancer...................................................................... 85<br />

Human leukocyte antigen .............................................. 24<br />

HUS .............................................................................. 18<br />

Husdjur.......................................................................... 91<br />

Ideos .............................................................................. 81<br />

IgA-nefrit........................................................................ 15<br />

Immunadsorbtion .......................................................... 70<br />

Immunosuppressiva........................................................ 46<br />

Imurel ............................................................................ 60<br />

Interstitiell nefrit ............................................................ 17<br />

Jästsvamp........................................................................78<br />

103


Kalcitriol ........................................................................ 81<br />

Klotrimazol .................................................................... 78<br />

Kortison ........................................................................ 47<br />

Kreatinin .......................................................................... 9<br />

Kronisk avstötning ........................................................ 72<br />

Kronisk njursvikt ............................................................19<br />

Kronisk vaskulär rejektion ............................................ 72<br />

Kvarstående urin ............................................................ 26<br />

Körtelfeber .................................................................... 76<br />

Laparoskopisk kirurgi .................................................... 31<br />

Legionella ...................................................................... 73<br />

Lipitor............................................................................ 65<br />

Lymfom.................................................................... 76, 85<br />

Mabthera ...................................................................... 61<br />

Minirintest .................................................................... 10<br />

MMF.............................................................................. 56<br />

Mononukleos ................................................................ 76<br />

Mycostatin .............................................................. 63, 78<br />

Myfortic ........................................................................ 56<br />

Mykofenolatmofetil........................................................ 56<br />

Mögelsvamp .................................................................. 78<br />

Naturmedel .................................................................... 92<br />

Nefroskleros .................................................................. 17<br />

Njurbiopsi...................................................................... 11<br />

Njursvikt........................................................................ 19<br />

NSAID .......................................................................... 84<br />

<strong>Ny</strong>statin .................................................................. 63, 78<br />

Ortochlone OKT3.......................................................... 60<br />

Paracetamol.................................................................... 65<br />

Parathormon .............................................................. 8, 81<br />

Pentacarinat ............................................................ 63, 78<br />

Pentamidin .................................................................... 63<br />

Pigtailkateter .................................................................. 71<br />

104


P-kateter ........................................................................ 70<br />

Plasmabyte .................................................................... 70<br />

Plasmaferes .................................................................... 70<br />

Pneumocystis carinii ...................................................... 78<br />

Pneumokocker................................................................ 73<br />

Polyomavirus.................................................................. 70<br />

Portvinstå ...................................................................... 83<br />

Pravachol ...................................................................... 64<br />

Pravastatin .................................................................... 64<br />

Prednisolon .................................................................... 47<br />

Probecid ........................................................................ 84<br />

Prograf .......................................................................... 50<br />

PTH .......................................................................... 8, 81<br />

PTLD ...................................................................... 76, 85<br />

Pyelostomikateter .......................................................... 70<br />

Påsdialys ........................................................................ 20<br />

RAAS .............................................................................. 7<br />

Rapamune...................................................................... 57<br />

Rejektion.................................................................. 46, 67<br />

Renin................................................................................ 7<br />

Renin-angiotensin-aldosteron-systemet ............................ 7<br />

Residualurin .................................................................. 26<br />

Resistive index.......................................................... 42, 69<br />

Retransplantation .......................................................... 67<br />

RI ............................................................................ 42, 69<br />

Rituximab ................................................................ 61, 69<br />

Rocaltrol ........................................................................ 81<br />

Rökning ........................................................................ 90<br />

Sandimmun Neoral ........................................................ 50<br />

Scandiatransplant .......................................................... 28<br />

Sen rejektion .................................................................. 72<br />

Sex ................................................................................ 90<br />

Simulect.......................................................................... 60<br />

105


Simvastatin .................................................................... 64<br />

Sirolimus ........................................................................ 57<br />

SLE ................................................................................ 18<br />

Sockersjuka .................................................................... 80<br />

Solu-Medrol ............................................................ 47, 94<br />

Statiner .......................................................................... 64<br />

Svamp ............................................................................ 78<br />

Systemisk lupus erytematodes ........................................ 18<br />

Takrolimus .................................................................... 54<br />

Tandläkare .................................................................... 95<br />

Tatueringar och piercing..................................................92<br />

Thymoglobin.................................................................. 60<br />

Titthålskirurgi ................................................................ 31<br />

Torsk.............................................................................. 78<br />

Toxoplasma ....................................................................79<br />

Transplantationskoordinator.......................................... 33<br />

Trimetoprim-sulfa .................................................... 63, 78<br />

Tubuli ........................................................................ 3, 10<br />

Tumörsjukdomar............................................................ 85<br />

Urat................................................................................ 83<br />

Urdjur ............................................................................ 79<br />

Urinkateter .................................................................... 41<br />

Urinledarkateter ............................................................ 71<br />

Urinprov ........................................................................ 11<br />

Urinsyra ........................................................................ 83<br />

Urinvägsinfektion .......................................................... 73<br />

Urosepsis........................................................................ 73<br />

Utlandsresor .................................................................. 92<br />

Vaccinationer ................................................................ 93<br />

Valaciklovir ........................................................ 63, 74, 75<br />

Valcyte .................................................................... 63, 76<br />

Valganciklovir .......................................................... 63, 76<br />

Valtrex .............................................................. 63, 74, 75<br />

106


Varicella-Zoster virus .................................................... 74<br />

Vattkoppor .................................................................... 74<br />

VZV .............................................................................. 74<br />

Vårtor ............................................................................ 76<br />

Vävnadsprov ............................................................ 66, 69<br />

Vävnadstypning.............................................................. 24<br />

Zenapax ........................................................................ 60<br />

Zocord .......................................................................... 64<br />

Zovirax .............................................................. 63, 74, 75<br />

Zyloric .......................................................................... 84<br />

Åldersmatchning ............................................................ 33<br />

Övervikt ........................................................................ 79<br />

PTH parathormon ......................................................sid 8<br />

RAAS rennin-angiotensin-aldosteronsystmet ..............sid 7<br />

Renin ..........................................................................sid 7<br />

Residualurin, kvarstående urin ..................................sid 26<br />

RI resistive index..................................................sid 42, 69<br />

Scandiatransplant ......................................................sid 28<br />

SLE systemisk lupus erytematodes ............................sid 18<br />

Transplantationskoordinator ....................................sid 33<br />

Tubuli ....................................................................sid 3, 10<br />

Urinkater ............................................................sid 41, 42<br />

Urinprov ....................................................................sid 11<br />

Urospesis, blodförgiftning från urinvägarna ..............sid 73<br />

Åldersmatchning........................................................sid 33<br />

HD hemodialys..........................................................sid 20<br />

HLA human leucocyte antigen, vävnadstypning ........sid 24<br />

HUS hemolytiskt uremiskt syndrom ..........................sid 18<br />

IgA nefrit ..................................................................sid 15<br />

Immunadsorbtion ......................................................sid 70<br />

Interstiell nefrit ..........................................................sid 17<br />

Kreatinin......................................................................sid 9<br />

Kronisk avstötning ....................................................sid 71<br />

107


Box 47327, 100 74 Stockholm.<br />

Tel: 08-726 12 00<br />

www.roche.se<br />

SE.CEL.0804.1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!