Ny njure - Roche Sverige

Ingela Fehrman-Ekholm 

Björn Kornhall 

ATT FÅ EN NJURE 

en skrift om njurtransplantation

ATT FÅ EN NJURE 

en skrift om njurtransplantation. 


Överläkare 

Transplantationscentrum 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

413 45 GÖTEBORG 

ingela.fehrman-ekholm@vgregion.se 

Dialysavdelningen, Sophiahemmet 

114 86 STOCKHOLM 

ingela.fehrman@sophiahemmet.se 


Överläkare 

Verksamhetsområdet för hjärtsvikt och klaffsjukdom 

Hjärt- och Lungdivisionen, 

Universitetssjukhuset 

221 85 LUND 

bjorn.kornhall@skane.se 

Illustrationer: Ronny Lingstam 

Foto: Nordicphotos, Johnér Bildbyrå, Cecilia Nordstrand 

Foto omslag: Henrik Trygg 

© Ingela Fehrman-Ekholm, Björn Kornhall, Ronny Lingstam och Roche AB 

Figurera reklam och kommunikation 

ISBN 978-91 633 2527-4 

Boken är skriven av Ingela Fehrman-Ekholm och Björn Kornhall 

med bidrag av Roche AB. De åsikter som uttrycks i denna bok 

överensstämmer inte nödvändigtvis med de åsikter Roche AB har. 

3

Innehållsförteckning 

Förord 

1. Njurarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..3 

2. Njurarnas arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 

3. Njursvikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

4. När kan man transplantera en njure?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 

5. Utredning inför en njurtransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

6. Beslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 

7. Utredning av levande donator. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 

8. Väntetiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

9. Vad gör du under väntetiden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

10. Varifrån kommer njuren när det gäller avliden donator?. . . . . . . . . . .36 

11. Hur vet vi att njuren från den avlidne passar dig?. . . . . . . . . . . . . . .38 

12. Operationen när det finns en levande givare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 

13. Tiden närmast efter njurtransplantationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

14. Efter utskrivningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..42 

15. Mediciner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 

16. Mediciner mot avstötning av den nya njuren (immunosuppressiva) . . 46 

17. Mediciner mot infektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..61 

18. Mediciner mot högt blodtryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 

19. Övriga mediciner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..64 

20. Biopsier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66 

21. Avstötning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67 

22. Avflödesproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71 

23. Kronisk avstötning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 

24. Infektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 

25. Övervikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79 

26. Diabetes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80 

27. Benskörhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81 

28. Gikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83 

29. Tumörsjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85 

30. Allmänna levnadsråd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86 

31. Hur går det för njurtransplanterade idag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .95 

32. Kan man göra om det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97 

33. Patientföreningar, internetadresser och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . 98 

Index . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

5

Förord 

Denna skrift riktar sig till dig som är njursjuk och har möjligheter att bli 

njurtransplanterad – att få en njure. Det finns ju alternativ behandling med 

dialys, men boken handlar om transplantation, vilket är ett bättre alternativ 

om chansen ges. Att bli transplanterad innebär ofta att anhöriga blir involverade 

eftersom anhöriga ofta tillfrågas att donera en njure. Ja, många vet 

redan om denna möjlighet och erbjuder sig att donera. 

Skriften bygger på Björn Kornhalls tidigare utgivna ”Att byta hjärta”, 

som vänder sig till den som står inför en hjärttransplantation. Mycket är 

givetvis nyskrivet, då mest av Ingela Fehrman-Ekholm, mycket annat är giltigt 

oavsett vilket organ man transplanterar, och de avsnitten har vi bearbetat 

tillsammans. Ronny Lingstam har som tidigare gjort teckningarna. 

Skriften är avsedd för både dig själv och dina anhöriga. Boken kan också 

vara intressant för personal i vården. De första avsnitten handlar om hur 

njuren fungerar. Därefter följer ett kapitel om njursjukdomar som kan leda 

till njursvikt, ett kort avsnitt om dialysbehandling. Det finns sedan information 

om njurdonation. Så följer en lång serie avsnitt om just njurtransplantation, 

dess möjligheter, risker och konsekvenser. Den är inte avsedd som 

ersättning för – utan som ett komplement till – muntlig och individuell 

information. 


Överläkare 

Transplantationscentrum 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

413 45 GÖTEBORG 

ingela.fehrman-ekholm@vgregion.se 

Dialysavdelningen, Sophiahemmet 

114 86 STOCKHOLM 

ingela.fehrman@sophiahemmet.se 

1 


Överläkare 

Verksamhetsområdet för 

hjärtsvikt och klaffsjukdom, 

Hjärt- och Lungdivisionen, 

Universitetssjukhuset 

221 85 LUND 

bjorn.kornhall@skane.se

1. NJURARNA 

Njurarna och levern är kroppens reningsverk. Levern tar emot blod 

från tarmarna och har till uppgift att oskadliggöra en del giftiga ämnen 

som bildas under matsmältningen. Njurarnas uppgift är att befria kroppen 

från överskott av salt och vatten och av det vi kallar slaggprodukter 

– överblivna ämnen – som annars skulle bli kvar i kroppen och 

skada oss. 

Njurarna har också en viktig roll i regleringen av blodtrycket, liksom 

de reglerar kalkomsättningen i skelettet och bildningen av de röda 

blodkropparna vilka vi mäter som hemoglobin. De röda blodkropparnas 

roll är att transportera syre från lungorna till kroppens olika organ, 

och vid många njursjukdomar får man för lite hemoglobin, det vi kallar 

lågt blodvärde. 

Normalt har vi två njurar men man klarar sig med en frisk njure tack 

vare att njuren har en överkapacitet. 

Varje njure är ungefär så stor som en knuten hand. De ligger väl skyddade 

i en tjock kapsel bakom levern respektive mjälten. De väger cirka 

170 gram styck och är 11-12 cm långa. 

Tittar man på en uppskuren njure så ser man ett yttre skikt som kallas 

barken och längre in ett skikt som kallas märgen. I barken finns 

omkring 1 miljon små nystan av fina blodkärl (glomeruli). De här blodkärlen 

har porer i väggarna, små hål som gör att de fungerar som en sil 

och släpper igenom en del vatten och med vattnet följer salter och 

slaggämnen. Blodkropparna är för stora för att komma ut genom 

porerna och stora äggviteämnen ska inte heller kunna komma ut. Den 

här processen kallas för filtration. 

I märgen löper långa rör så kallade tubuli där det sker en koncentration av 

vätskan och visst utbyte av olika ämnen. Den slutliga produkten – urinen – 

samlas i njurbäckenet och genom urinledaren förs urinen till urinblåsan. 

Urinblåsan fylls på och när vi känner trängningar måste blåsan tömmas. 

3

glomeruli 

På ett dygn flyter 4 000 liter blod genom njurarna. 

Det är en fjärdedel av de 16 000 liter blod som hjärtat 

pumpar ut på ett dygn. Av detta filtreras ca 150 liter i 

glomeruli och bildar det vi kallar primärurinen. 

I tubuli tas 99 % av vattnet tillbaka och kvar blir en normal dygnsmängd 

urin på ca 1½ liter. Alla mått är ungefärliga och varierar förstås, 

bland annat med kroppsstorleken och vätskebalansen. 

4 

filtration 

tubuli

Antal tillförande kärl (artärer) kan vara olika. Det vanligaste är en 

artär till vardera njure men det finns personer som är födda med två 

eller flera artärer. Bortförande kärl (vener) kan också vara enkla eller 

flera. Ja, till och med njurbäcken och urinledare kan vara dubbla. 

Detta har praktisk 

betydelse inför en ev. 

njurdonation, alltså 

när en njure ska tas 

bort. Hos den njursjuke 

låter man i regel 

njurarna sitta kvar 

eftersom själva njurtransplantationen 

görs 

till bäckenkärlen, alltså 

på annan plats. 

Njurarna har oftast 

samma storlek och 

sidlik funktion men 

ibland är ena njuren 

något mindre och har 

då ofta lägre funktion. 

5 

Av 150 l filtrerad vätska per dygn 

blir det ca.1,5 l urin.

2. NJURARNAS ARBETE 

Att bilda urin 

Njurarna arbetar i det tysta, dygnet runt. Men för att urinproduktionen 

ska bli lagom stor krävs en noggrann självreglering (autoregulation) 

som tar hänsyn till blodtrycket och hur mycket man har druckit och 

mycket annat. En del av detta styrs från hypofysen som sitter mitt inne 

i huvudet under hjärnan. Hypofysen producerar olika signalsubstaner 

(hormoner) och en av dem är ADH som betyder antidiuretiskt hormon. 

(av orden ”anti” som betyder emot och ”diures” som betyder urinbildning). 

Har man druckit mycket så minskar hypofysen produktionen av ADH 

så att det bildas mera urin och har man druckit för litet så ökar hypofysen 

produktionen av ADH för att spara på vattnet. 

Erytropoetin (EPO) 

Ordet erytropoetin (EPO) kommer av latinets ”erytro” som betyder 

rött och ”poes” som betyder skapande (jämför med ordet poesi…). 

EPO är alltså ”det som gör blodet rött”, det vill säga stimulerar benmärgen 

till att bilda röda blodkroppar med mycket hemoglobin som 

kan transportera syre. 

EPO bildas i njurarna och produktionen minskar om njurarna fungerar 

dåligt. Då får man blodbrist eller som det ofta kallas lågt blodvärde. 

Den totala volymen blod påverkas inte men blodet blir vattnigt av att 

det finns för lite röda blodkroppar, ungefär som alltför utspädd akvarellfärg. 

Förmågan att transportera syre minskar. 

EPO kan sedan mer än 15 år ges som ett läkemedel (exempelvis Neo- 

Recormon®, Eprex®, Aranesp®, Mircera® med flera) och den möjligheten 

har varit en revolution för många njursjuka. Tidigare var man 

6

tvungen att ge regelbundna blodtransfusioner till de flesta dialyspatienter. 

EPO ges som injektioner och är ett dyrt läkemedel, så släng aldrig 

något! 

EPO kan missbrukas av 

idrottsmän eftersom det 

hos friska individer stimulerar 

benmärgen till övernormala 

nivåer av hemoglobin. 

På kort sikt kan det 

öka prestationsförmågan 

något men med övernormala 

nivåer av hemoglobin 

följer också risker för blodpropp 

som kan bli mycket 

farligt. Med en kontrollerad 

användning, som för 

njurpatienter, är blodproppsriskerna 

mycket 

små. 

Renin 

Renin (som kommer av latinets ”ren” och betyder njure) är ett hormon 

som bildas i njurarna och som är njurarnas sätt att reglera blodtrycket i 

kroppen. Tycker njurarna att blodtrycket är för lågt så bildar de renin 

som tänder en hel händelsekedja (det vi kallar renin-angiotensin-aldosteronsystemet 

(RAAS)) och som leder till att blodtrycket stiger. 

I motsats till EPO där produktionen dalar vid sjunkande njurfunktion så 

bildar sjuka njurar ofta för mycket renin. De flesta njursjuka behöver 

därför ta mediciner mot högt blodtryck, och då gärna mediciner som 

ingriper i RAAS-systemet. Man kan hämma enzymet ACE (angiotensin 

converting enzyme) med ACE-hämmare och man kan blockera verkningarna 

av angiotensin II med angiotensinreceptorblockerare (ARB). 

7

Även ansamling av salt och vatten ger högt blodtryck som behandlas 

med vätskedrivande medicin (diuretika). 

D-vitamin 

D-vitamin bildas i huden när man solar och man kan också få i sig 

D-vitamin med maten. Det omvandlas i njurarna till så kallat aktivt 

D-vitamin som är viktigt för att skelettet ska få tillräcklig kalkhalt. 

Njurarna samspelar med bisköldkörtlarna som ligger innanför halsgropen 

och bildar hormonet parathormon (PTH). Detta hormon styr 

kalkbalansen i kroppen. I regel blir bisköldkörtlarna överaktiva vid 

njursvikt och man kan behöva operera bort en alltför aktiv bisköldkörtel. 

För det mesta kan man dock klara det hela med mediciner. 

Nu börjar du kanske förstå varför det behövs så mycket mediciner när 

njurarna sviktar. Det är helt enkelt åtgärder för att kompensera brister 

eller överskott. Att få en normal njure vore förstås det enklaste. 

8

Hur kontrollerar man njurarnas funktion? 

Kreatinin 

Det vanligaste sättet är att ta ett blodprov och mäta mängden kreatinin 

i blodet. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt som hela tiden bildas i 

våra muskler i kroppen. Kreatinin hör till slaggämnena som kroppen 

ska göra sig av med. Det sker framförallt genom att kreatininet utsöndras 

i urinen. Normalt är kreatinin i blodet under 90-100 µmol/L. (Går 

man i dialys ligger kreatininet omkring 500-1000 µmol/L) 

Om man har ett för högt kreatininvärde i blodet så beror det på att njurarnas 

funktion är nedsatt. Metoden har en del begränsningar, bland 

annat för att kreatininvärdet också beror på hur mycket muskler man 

har. Är man mycket klen i muskulaturen så bildas det lite kreatinin och 

då kan kreatininvärdet i blodet vara normalt även om njurarnas funktion 

är nedsatt. Detta ser man till exempel hos kortisonbehandlade efter 

njur- eller levertransplantation där personerna helt enkelt tappat muskler 

av medicinen. 

Cystatin C 

Man kan också kontrollera njurfunktionen genom att mäta mängden 

cystatin C i blodet. Till skillnad från mängden kreatinin i blodet så 

påverkas mängden cystatin C inte av hur mycket muskler man har. 

Cystatin C är ett mycket litet äggviteämne som bildas hela tiden i kroppen 

oberoende av ålder eller muskelmassa. Det utsöndras i urinen, och 

om njurarna fungerar dåligt så får man en ansamling av cystatin C 

i blodet. 

Clearanceundersökningar 

Clearance betyder att bli av med någonting. Om detta ”någonting” är 

något som enbart lämnar kroppen genom att filtreras bort i glomeruli 

och rinna ut i urinen så kan man bedöma njurfunktionen genom att mäta 

hur fort en given mängd att detta ”någonting” försvinner ur blodet. 

9

Man använder ofta iohexol eller Cr-EDTA (läses krom-EDTA) vilka är 

lätta att mäta och som inte påverkar kroppen på något sätt. En liten 

mängd injiceras och sedan tar man ett par blodprover med några timmars 

mellanrum. Genom en matematisk beräkning kan man sedan få 

fram glomerulusfiltrationen (GFR) som är ett viktigt mått på njurfunktionen. 

Man anger GFR i milliliter per minut (mL/min). För unga friska människor 

så ligger GFR över 100 mL/min. Njurfunktionen avtar normalt 

med åldern. Efter fyllda 50 så kan man räkna med att GFR minskar 

med 1 mL/min och år. En frisk 80-åring har ett GFR kring 70 mL/min. 

Njurarna har en stor reservkapacitet så man brukar inte behöva tillgripa 

dialys förrän GFR sjunkit till 4 – 10 mL/min. En transplanterad 

njure som fungerar väl har ett GFR på 60-70 mL/min och det klarar 

man sig gott på. 

Njurarnas koncentrationsförmåga 

Ett annat mått på njurfunktionen är att mäta njurarnas förmåga att 

koncentrera urinen. En sådan mätning ger ett mått på tubulis funktion. 

Törstprov användes tidigare för att mäta denna funktion. Patienterna 

fick inte dricka efter ett visst klockslag och det var ganska plågsamt. 

Idag gör man istället ett så kallat minirintest. Minirin® är ett läkemedel 

som liknar en av kroppens egna signalsubstanser, det antidiuretiska 

hormonet (ADH). 

Man ger Minirin® som en injektion eller som en spraydusch i näsan. 

Efter ett par timmar får man lämna ett urinprov. Urinen har då koncentrerats. 

Har man bra njurar så får man knappt fram en droppe… Är 

njurfunktionen sänkt så kan inte njurarna koncentrera lika bra och det 

blir större urinmängder. En del njursjuka och även transplanterade kan 

inte förstå att njurfunktionen är sänkt – ”jag har ju stora urinmängder!” 

Men det är en tunn urin som innehåller mycket vatten och inte 

så mycket slaggämnen som kroppen behöver bli av med. 

10

Också koncentrationsförmågan i tubuli avtar med åren. Därför får 

många äldre gå upp på natten. För män kan det även handla om prostatabesvär. 

Urinprov 

Det ska normalt inte finnas några äggviteämnen (proteiner) i urinen 

och inte heller några röda blodkroppar eller vita blodkroppar. De kan 

finnas helt tillfälligt vid en infektion men om de är bestående så kan de 

vara ett tecken på njursjukdom. Sådana fynd vid en hälsokontroll eller 

liknande ska man utreda vidare. 

Man kan testa urinen med stickor eller genom att titta på urinen i 

mikroskop. För att se någonting i mikroskopet så måste man centrifugera 

urinprovet och titta på bottensatsen – det så kallade sedimentet. 

Är allting normalt så säger man att urinprovet var ”blankt”. De flesta 

njursjukdomar ger ett onormalt sediment, men exempelvis åderförkalkning 

i de större eller mindre kärlen till njuren brukar inte ge några förändringar 

i sedimentet. 

Finns det ett stort läckage av äggviteämnen, framförallt av det stora 

äggviteämnet albumin så talar det för en glomerulär proteinuri. 

Porerna i de små blodkärlens väggar har blivit för stora så att albuminet 

kan rinna ut i urinen. Det kan handla om en pågående eller äldre 

njurinflammation. 

Ibland visar urinprovet att det framförallt är lite mindre äggviteämnen 

som slinker ut i urinen. De har i så fall läckt ut från tubuli och vi kallar 

det tubulär proteinuri. Det kan handla om skador av vissa läkemedel. 

Den exakta orsaken går inte att fastställa bara utifrån urinprovet. 

Njurbiopsi 

För att få en diagnos på äggviteläckaget eller njurfunktionsförsämringen 

kan det vara nödvändigt att göra en njurbiopsi (av ”bio” som betyder 

11

liv, och ”opsi” som betyder syn eller titta på). Man tar ett vävnadsprov 

från njuren med en fin nål och får ut en mycket liten ”korv” av njurvävnad. 

Den får man bädda in och skiva tunt och granska i mikroskop. 

Njurbiopsi görs också på en transplanterad njure, men här handlar det 

framförallt om att se om det är någon avstötning på gång. 

3. NJURSVIKT 

Njursvikt betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Det kan bero 

på att njurarna är sjuka eller skadade på något vis – men det kan också 

bero på att de inte får rimliga förutsättningar för att göra ett gott arbete. 

En viktig sådan förutsättning är att njurarna får tillräckligt mycket 

blod och att det är tillräckligt tryck på blodet. En annan viktig förutsättning 

är att urinen kan flyta iväg fritt och inte stockar sig i njurarna. 

Om problemet – som vid otillräckligt blodflöde – sitter före njurarna så 

kallar man det prerenal njursvikt (av latinets ”pre” som betyder ”före”). 

Om problemet sitter i njurarna så kallar man det renal svikt. Om problemet 

– som vid avflödeshinder för urinen – sitter efter njurarna så 

kallar man det postrenal svikt (av latinets ”post” som betyder ”efter”). 

Att skilja upp de här tre orsakerna kallar man för nivådiagnostik. 

12 

glomeruli (kapilärnystan)

prerenal 

Prerenal svikt 

Prerenal svikt är den i särklass vanligaste orsaken och utgör omkring 

80 % av all njursvikt. Den är oftast akut och handlar om bristande 

blodflöde och lågt blodtryck vid hjärtstopp, akut hjärtsvikt eller olycksfall 

och blödningar. Det kan också handla om ”blodförgiftning” med 

lågt blodtryck vid svåra infektioner och intorkning vid akuta diarrésjukdomar. 

Det viktigaste är att behandla grundorsakerna och återställa blodcirkulationen 

och det gör man med läkemedel och med vätska direkt i blodet. 

Ibland behövs det blodtransfusioner och ibland antibiotika. Då 

återhämtar sig njurarna, ibland på några dagar eller fortare än så, men 

ibland kan det ta längre tid. Om njurarna har fått en ”ordentlig 

chock”så kan de vara utslagna i upp till två månader – för att sedan 

resa sig och komma igång igen! Det beror på att ett långdraget blodtrycksfall 

förstör mängder av celler i tubulis väggar. De döda cellerna 

13 

renal 

postrenal

svullnar och täpper till tubuli så att urinen inte kan komma fram. Så 

småningom tas resterna av de döda cellerna omhand och nya väggceller 

växer fram. Då kan urinen rinna igenom igen. 

En sådan chock kallas en akut tubulär nekros eller ATN (av latinets 

”nekros” som betyder död). Man kan inte göra någonting åt det mer 

än att vänta tills njurarna kommit igång igen, och om det behövs, stötta 

med dialys. Man måste, som den franske 1700-talsfilosofen Voltaire 

har sagt, ha tålamod 

och ägna sig åt att 

underhålla patienten 

tills naturen har läkt 

sjukdomen av sig själv. 

ATN kan också inträffa 

efter en njurtransplantation, 

i synnerhet 

när man använt en 

njure från en avliden 

givare. Njuren har 

transporterats och 

varit utan cirkulation 

i ett antal timmar, och 

den kan behöva tid för 

att återhämta sig. 

Kronisk prerenal svikt kan bero på kronisk hjärtsvikt eller på förträngningar 

i pulsådrorna till njurarna. 

Postrenal svikt 

Postrenal svikt är det näst vanligaste och beror på avflödeshinder för 

urinen som då stockar sig i njurarna. Det kan handla om ett tillfälligt 

tvärstopp för att en njursten proppar igen en urinledare eller kroniska 

svårigheter att tömma urinblåsan som drabbar många män när prosta- 

14 

ATN

tan förstoras. Gör man en ultraljudsundersökning 

så ser man att njuren eller njurarna är stora 

och uppspända av urin. Behandlingen består 

i att på ett eller annat sätt leda ut urinen. Är 

avflödeshindret tillfälligt så brukar njuren 

eller njurarna återhämta sig väl, men om det 

varat länge så kan det bli en bestående skada. 

Renal svikt 

Renal svikt utgör bara 1 % av all njursvikt! Njursjukdomar i sig är alltså 

ganska ovanliga tillstånd. Det kan handla om kroniska inflammationer 

av olika slag och kärlförändringar i njurarna av diabetes och högt 

blodtryck. Det kan också handla om medfödda sjukdomar som cystnjurar. 

Kronisk glomerulonefrit 

Kronisk glomerulonefrit är en långvarig inflammation i njurarnas kärlnystan 

(glomeruli). De känsliga kärlnystanen skadas och porerna blir 

större så att albumin och andra äggviteämnen kan rinna ut i urinen. Om 

man gör en njurbiopsi och tittar på några glomeruli i mikroskop så ser 

man typiska skador. En form av kronisk glomerulonefrit kallas för IgAnefrit 

(uttalas som det står och betyder immunoglobulin A nefrit). Då 

ser man att äggviteämnet immunoglobulin A har läckt ut från de porösa 

kärlen och samlats i mesangiet (mellanrummet) strax utanför. Detta är 

den vanligaste glomerulonefriten i Sverige och den drabbar främst män. 

Symtomen varierar. Ibland är den ganska symtomfattig och ger enbart 

ett läckage av äggvita och små mängder blod till urinen (mikroskopisk 

hematuri). Ibland är den mera påtaglig med en synlig blodtillblandning 

(makroskopisk hematuri), kraftigare äggviteläckage och högt blodtryck. 

Fokal segmentell skleros 

Fokal segmentell skleros eller noggrannare sagt fokal segmentell glomeruloskleros 

(FSGS) är en annan form av kronisk glomerulonefrit där 

15

äggviteläckaget till urinen blir mycket stort. Man ser hur det skummar 

i toalettstolen när man kissar. Eftersom läckaget är så stort att kroppen 

inte hinner bilda ny äggvita snabbt nog så sjunker äggvitehalten i blodet. 

Det leder till att man samlar på sig vatten och blir svullen i hela 

kroppen. Sjukdomen är ilsken och leder snabbt till terminal njursvikt, 

alltså att man behöver dialys eller transplantation. 

Den har tyvärr en tendens att återkomma i den nya njuren efter transplantationen 

och det kräver särskilda åtgärder som plasmaferes (plasmabyte) 

och särskilda mediciner. 

Kronisk interstitiell nefrit 

Kronisk interstitiell nefrit (av ”interstitium” som betyder mellanrum) 

är en långvarig inflammation i mellanrummen mellan tubuli. Den kan 

uppstå efter infektioner eller som en allvarlig biverkan av vissa läkemedel. 

Ett sådant läkemedel är ciklosporin som ges efter transplantationer, 

inte bara av njurar utan också efter exempelvis hjärttransplantation 

eller lungtransplantation. Det är därför inte helt ovanligt att den som 

blivit hjärttransplanterad behöver njurtransplanteras så småningom, 

men då oftast många år efter hjärttransplantationen. Flera faktorer 

bidrar till njursvikten. 

Nefroskleros och diabetesnefropati 

Nefroskleros och diabetesnefropati är smygande njursjukdomar som 

beror på åderförkalkning i njurarnas blodkärl. De är vanligast hos 

äldre och beror på långvarigt och dåligt reglerat högt blodtryck 

och/eller diabetes. 

Cystnjurar 

Cystnjurar eller polycystisk njursjukdom är en ärftlig medfödd sjukdom 

som drabbar både män och kvinnor. Njurarna blir långsamt 

förstörda av tusentals vätskefyllda blåsor (cystor) som klämmer på 

njurvävnaden. Njurarna blir samtidigt mycket stora och kan väga flera 

kilo. Symtomen kommer oftast inte förrän i 40-årsåldern eller senare. 

Om man blir njurtransplanterad på grund av cystnjurar så kan det bli 

17

nödvändigt att ta bort åtminstone den ena cystnjuren för att det över 

huvud taget ska vara möjligt att få plats med en ny njure. 

Enstaka cystor i njurarna är mycket vanligt och har inte alls med cystnjurar 

att göra. 

Njursvikt vid autoimmuna sjukdomar 

Det finns sjukdomar som finns i hela kroppen och som kallas bindvävssjukdomar 

eller autoimmuna sjukdomar. De kännetecknas av att kroppens 

eget immunförsvar missuppfattat sin uppgift och angripit de egna 

vävnaderna. En sådan sjukdom är SLE där immunförsvarets angrepp 

bland annat kan drabba njurarna. Man behandlar detta med immunosuppressiva 

läkemedel (se avsnitt 16) men man kan ändå inte alltid hindra 

njurarna från att skadas. De här sjukdomarna går ofta i attacker 

(skov) med stillsamma mellanliggande perioder. 

Kombinerad prerenal och renal svikt 

En del sjukdomar ger både prerenal och renal svikt. Ett exempel är den 

akuta diarrésjukdomen hemolytiskt uremiskt syndrom eller HUS (av 

orden ”hemolys” som betyder nedbrytning av de röda blodkropparna, 

”uremi” som betyder urinförgiftning och ”syndrom” som betyder en 

kombination av olika symtom). HUS kan drabba små barn som fått i 

sig bakterier som normalt finns hos kor via opastöriserad mjölk, i förorenat 

vatten eller förorenad köttfärs. De får en våldsam blodig diarré 

och njursvikt och blir mycket svårt sjuka och i behov av akut sjukhusvård. 

Sjukdomen läker oftast ut väl, men några få drabbas av bestående 

njursvikt. 

Vad gör man då vid kronisk njursvikt? 

Symtomen vid njursvikt är oftast desamma oavsett vilken njursjukdom 

som är orsaken. Skillnaderna ligger mera i om njursvikten kommit akut 

eller långsamt smugit sig på. Den senare – kronisk njursvikt – är den vi 

beskriver här. 

18

Till att börja med märks ingenting. När clearance (se kapitel 2 sid 9) 

sjunkit ner mot 25 - 15 mL/min brukar det börja märkas. Symtomen 

är då oftast trötthet, dålig aptit, klåda, viktnedgång, illamående och 

en känsla av mjölksyra i benen. Vid en läkarundersökning finner man 

oftast ett högt blodtryck och blodbrist (anemi) liksom rubbningar i blodets 

salthalt och ibland en allmän vätskeansamling i kroppen. 

Behandlingsmålet blir att i första hand bota den bakomliggande njursjukdomen 

– men det är ofta inte möjligt. Då får man sikta på att 

bromsa sjukdomen, hejda den annars pågående försämringen, och 

lindra symtomen. 

Njursvikt behandlas i första hand med mediciner – många mediciner – 

och med särskilda kostråd. Medicinerna berör vi inte här men det är 

bra att veta vad som ligger bakom kostråden. 

Kostråden handlar om att inte belasta njurarna med för mycket äggvita 

i maten. Äggviteämnen – eller proteiner – är ju en viktig del av maten, 

men om man äter mera proteiner än vad man behöver så får njurarna 

jobba hårt för att rena blodet från slaggprodukten urea eller urinämne. 

Urea är en mycket liten molekyl som innehåller kväve och väte. Flera 

av symtomen vid njursvikt beror på att vi har för mycket urea i blodet. 

Normalt utsöndras urea i urinen utan problem. 

Om man väljer eller är ordinerad en proteinfattig kost – som pasta med 

gräddiga såser till – så sjunker ureanivåerna i blodet och man mår bätt- 

19

e. Om man äter stora köttstycken och dricker mycket mjölk så ökar 

ureanivåerna och man mår sämre. Det var faktiskt italienarna som 

lanserade proteinfattig kost vid njursvikt… 

Det är först vid clearancenivåer kring 10 – 4 mL/min som man behöver 

ta till dialys – eller transplantation. Gränserna är individuella och beror 

mycket på symtomen. Om möjligheterna finns är dock tidig transplantation 

att föredra. 

Dialys 

Dialys och transplantation är inga konkurrerande verksamheter i 

Sverige. Behandlingarna ses som ett komplement till varandra. Man 

dialyserar i väntan på en transplantation, mellan två transplantationer 

eller kanske som enda behandling. 

Dialys är en livsuppehållande behandling och startade i liten skala i 

Sverige 1946. De borde ha fått Nobelpris, Nils Alwall och Wilhelm 

Kolff, pionjärerna i Lund respektive Holland. 

Idag finns två behandlingsval: hemodialys (HD) eller bloddialys och 

påsdialys (CAPD = continuous ambulatory peritoneal dialysis). Sedan 

finns det olika förfinade varianter på detta. Dialysbehandling kräver 

förberedelse. 

Vid hemodialys behövs tillgång till blodbanan, en bra AV-fistel (arteriovenös 

fistel) behöver opereras, vilket bör göras innan planerad dialysstart. 

Sedan kan det för en del patienter behövas åtskilliga operationer 

innan man får en riktigt bra blodtillgång. Centrala dialyskatetrar (CDK) 

som läggs in i något halskärl är en nödlösning som tas till alltför ofta. 

Påsdialys kräver att man opererar in en dialyskateter i buken, för dialysen 

sker med hjälp av bukhinnan (peritoneum). Det fungerar bra en tid 

och cirka 20-30 % av dialyspatienterna har denna behandling. Dock 

ska man sluta i tid. Efter många år kan det bildas besvärlig kalkbild- 

20

ning som gör att tarmarna inte fungerar. Detta märks framför allt när 

vederbörande blir transplanterad! 

Sverige är unikt såtillvida att merparten av alla njursjuka, alltså 55 %, 

har fungerande transplantat och 45 % dialysbehandling. I Tyskland har 

5 % fungerande transplantat och 95 % dialys. Traditionen, satsningarna 

och samhällssystemen är olika. 

4. NÄR KAN MAN TRANSPLANTERA 

EN NJURE? 

Transplantera kan man göra när njurfunktionen är ner mot 5 %, det 

vill säga när en patient är på väg in i dialys eller redan går i regelbunden 

dialys. Idag startar cirka 1100 personer i landet dialys per år och 

det görs cirka 390 njurtransplantationer. Alla som börjar i dialys kommer 

inte automatiskt upp på någon väntelista för transplantation, vilket 

en del tror. Alla kan i stort sett få dialys men alla accepteras inte för 

en transplantation. Att leva med dialys får de flesta njursjuka göra men 

att få en njure innebär ett friare, friskare liv även om det inte alltid är 

en dans på rosor. En njurtransplanterad måste ta vissa mediciner varje 

dag och stå under läkarkontroll. Njuren kan stötas bort även när det 

gått mycket lång tid efter transplantationen och därför måste alla som 

transplanteras ta sina ordinerade mediciner och ha regelbunden kontroll. 

För att accepteras för njurtransplantation krävs en viss utredning 

som ibland kan bli omfattande och ta tid beroende på din hälsostatus. 

Det är din behandlande läkare på mottagningen eller på dialysen som 

driver utredningen och många patienter upplever att det tar tid. Det är 

bara att tjata. 

När du är färdigutredd skrivs en remiss till Transplantationskliniken du 

hör till. Här behandlas och bedöms du via journalhandlingarna. Detta 

görs dock lite olika i landet. I Stockholm, Malmö och Uppsala har man 

speciell konsultmottagning. I Göteborg har man transplantationsmöte, 

21

den så kallade ”boarden”, varje vecka och bedömer de flesta patienterna 

enbart på de handlingar som skickats från behandlande läkare. 

Ibland begärs kompletteringar och då kan det dra ut på tiden. Begärda 

undersökningar görs på respektive sjukhus där du går eller får behandling. 

Vissa patienter kallas personligen för bedömning. Slutbedömning 

görs och du blir accepterad eller inte. 

Utredningen sker i stort sett på samma sätt i hela landet. Är man inte 

nöjd med bedömningen kan man vända sig till annat centrum i Sverige 

för ”second opinion”. Man kan dock bara stå på en väntelista. 

5. UTREDNING INFÖR EN NJURTRANS- 

PLANTATION 

Du har, när du läser detta, förmodligen redan varit med om en del av 

denna utredning. Eftersom alla inte varit med om allt, så följer här en 

beskrivning av de viktigaste utredningsmomenten. 

Undersökningar av dina njurar och urinvägar 

Man vill veta diagnosen, man vill veta lite om förloppet och eventuella 

behandlingsförsök. Tyvärr finns det vissa sjukdomar som kan komma 

tillbaka i transplantatet. Då behövs speciell behandling. Andra sjukdomar 

t.ex. cystnjurar kan innebära att en njure kanske måste tas bort 

för att få plats att transplantera en njure. 

En vanlig njursjukdom är diabetes. Vid diabetes som är en generell 

kärlsjukdom med varierande åderförkalkning, krävs mer undersökningar, 

just av kärlen till olika organ. 

22

Njurcancer, vilket är ovanligt, innebär att man måste vänta minst 2 år 

innan en transplantation är aktuell. Ja, det här är lite bakgrund till varför 

vi vill veta diagnosen. 

För övrigt är man inte så intresserad av de egna njurarna. Dessa lämnas 

kvar. Den nya njuren sys till bäckenkärlen (latinska namnen på artärerna 

är arteria iliaca interna och arteria iliaca externa). Så därför är det 

viktigt att titta på kärlen till bäckenet och benen. Det görs med ultraljud. 

Verkar de åderförkalkade kanske man vill kartlägga anatomin 

noggrannare med CT= computer tomography, på svenska - datortomografi 

- eller skiktröntgen. Det är undersökningsmetoder som används 

mer och mer. Om kontrastvätska behövs, injiceras det i armen i en ven. 

Det är inte så krångligt. Det finns en liten risk med att ge kontrastvätska. 

Njurfunktionen kan tillfälligt försämras så röntgenläkarna är försiktiga. 

Man vill gärna att du ska ha tillräckligt med vätska, ibland med tillägg 

av medicin. Det är möjligt att du får extra vätskedrivande efteråt för att 

hjälpa njurarna. 

23 

Det hela går ut på att 

säkerställa att det går 

att sätta in en njure 

någonstans. Vi har faktiskt 

för många, många 

år sedan varit med om 

att det inte gick att sy 

in en njure. Patienten 

var storrökare och 

hade utbredd åderförkalkning. 

Efter njuren 

kommer blåsan och hos 

män finns prostatan. 

Vi måste veta att urinen 

kan flöda så urinflödesmätning 

måste göras på 

män över 50 år och 

diabetiker.

Beträffande din nuvarande behandling vill man veta om du går i dialys, 

när du startade och vilken dialysform du har. Om det rör sig om retransplantation 

(ny transplantation) vill man veta om du fortfarande 

har fungerande transplantat och står på immundämpande medicin. 

Vilka prover ska tas? 

Blodgrupp, vävnadstypning, HLA, human leucocyte antigen A samt 

prov för korstest är speciella blodprover med speciella rör som ska tas. 

Blodgrupp och vävnadstyp ändrar sig inte. Det är något du ärvt. Det är 

en viss genuppsättning, ett visst utseende på dina röda blodkroppar 

(blodgrupp) respektive vita blodkroppar eller lymfocyter (HLA). Det 

finns en otrolig mångfald av HLA-typer. Det är nästan bara syskon som 

kan vara helt lika. Idag betyder det mindre att givare och mottagare är 

lika för resultaten vid en transplantation. 

Men blodprov för korstest måste tas 

regelbundet. I blodet kan det finnas 

antikroppar och de kan öka eller minska. 

Antikroppar gör att du reagerar 

mot givarens celler och försvårar en 

transplantation. Det är korstesten som 

ska vara negativ, då är det positivt, 

för då kan du få njuren! 

Sedan är det kartläggning om du har 

eller har haft vissa virussjukdomar. 

Virusinfektioner kan bli svårare infektioner 

för den som är transplanterad. Därför tas det prover på om du 

har haft hepatit (gulsot), HIV (AIDS), CMV (cytomegalvirus), och 

VZV (varicella), alltså vattkoppor. 

Ibland försöker man behandla gulsot innan transplantation, en behandling 

som tar ett par månader och är ganska krävande. Har man inte 

haft varicella bör man vaccineras. 

24

Blodprover, som anger leverstatus, blodvärde, koagulationsprover (det 

vill säga om du har tendens till blodpropp eller blödning) är viktigt 

inför en operation och detta tas naturligtvis. 

Att ta ställning till provsvaren är behandlande läkares uppgift men du 

blir ju klart involverad. 

Har du andra sjukdomar? Hur mår hjärtat? 

Inför en transplantation ska du sövas och medicinerna som ges efter 

en organtransplantation ställer krav på ett ganska så friskt hjärta, så 

en hjärtundersökning ingår. 

Även ett vanligt läkarsamtal görs inriktat på att ta reda på hur ditt vardagsliv 

ser ut, hur mycket besvär du har av hjärtat och hur mycket du 

orkar. Här görs en vanlig läkarundersökning med avlyssning av hjärta 

och lungor. Ett enkelt test är att gå i trappor med doktorn….., vem 

orkar mest? 

Hjärt-lungröntgen har du säkert gjort någon gång. Man tittar på hjärtstorlek, 

lungförändringar, färska eller gamla. Går man i bloddialys ska 

röntgen göras efter en dialys så att man inte är övervätskad. Vätska 

syns som skuggor och det är inte bra, det skapar bara onödig oro. 

EKG (elektrokardiogram) i vila känner du säkert till. Elektroder med 

klisterlappar på bröstet och sladdar som kopplas till en apparat som 

ganska snabbt tar ett vanligt Ekg. Man kan grovt bedöma om hjärtat 

är normalt eller inte. 

Vi vill också veta vikt och längd. BMI (vikt (kg)/längd 2 (m)) bör inte 

vara över 30 på grund av operationsrisker. 

Din medicinering behöver vi också veta. Ha alltid en lapp i fickan – 

det underlättar kommunikationerna. Ja, här har du som är under 50 

år och inte har diabetes gjort klart din utredning. 

25

Undersökning vid 50+ och diabetes 

Man kompletterar med följande undersökningar: 

Arbetsprov med mätning av EKG och blodtryck under cykling på en 

testcykel ska göras. Det gäller att anstränga sig och inte bryta för tidigt 

för då säger provet absolut ingenting. Kanske redan dags att du börjar 

träna! 

Motionera behöver du såväl i dialys som 

efter en transplantation. (Ja, det behöver vi 

alla!) Undersökningar har visat att hälften av 

muskelmassan redan är borta när du startar 

dialys. Och kortison som fortfarande är 

grundstommen i behandlingen efter transplantationen 

bryter ned muskler. Det enda är 

att träna, motionera, aktivera sig med något 

man gillar, för då blir det av! 

Ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiogram, 

eller rätt och slätt ”hjärteko”) görs 

för att få uppfattning om det finns hjärtsvikt, 

klaffsjukdom eller förtjockade väggar som 

kan ha utvecklats vid långvarig blodtrycksförhöjning. 

På många ställen görs denna 

undersökning varje år hos dialyspatienter. 

I undantagsfall kan man behöva göra ultraljudsundersökningen 

från matstrupen, i stället 

för på bröstet. Då får du först lokalbedövning i svalget och därefter 

får du svälja en slang som når ner till matstrupens nedre del. 

Matstrupen ligger alldeles bakom hjärtat, så man kan ofta få mycket 

bra bilder av hjärtat härifrån. Det är viktigt om man misstänker att det 

finns bakterier som slagit sig ner på hjärtats klaffar. 

Mätning av urinflöde och residualurin (kvarstående urin) 

Denna undersökning görs på män över 50 år, diabetiker samt vid urinvägsmissbildning. 

Undersökningar som säger oss om det finns problem 

med avflödet, att du inte tömmer urinblåsan ordentligt vid toalett- 

26

esök. Kvarstående urin bäddar nämligen för återkommande infektioner 

i urinvägarna. Ett urinflöde ska vara mer än 12 mL/sek och res.urin 

som det allmänt förkortas till ska helst vara 0. Detta mäts med så kallad 

bladderscan, en ultraljudsundersökning av blåsan. Undersökningen, 

som görs på mottagningen eller avdelningen, är mycket enkel. 

Kvarvarande urin får vara högst cirka 200 mL. Annars visar det på ett 

hinder som måste åtgärdas innan en transplantation, oftast prostataförstoring 

hos män. 

Dopplerundersökning eller ultraljudsundersökning av pulsådrorna 

i bäckenet 

Man mäter flödet vid olika ställen längs med kärlen. Det görs på fysiologiska 

avdelningar som har specialapparatur för detta. Är det trångt 

någonstans, ökar flödet och trycket förändras. Man får en uppfattning 

om det är allvarlig åderförkalkning som kan äventyra cirkulationen till 

benen. Ibland får man komplettera med CT enligt ovan. 

Andra undersökningar 

De andra undersökningarna vi gör är inriktade på att ta reda på om 

du är ”frisk nog” förutom njursjukdomen. Är du till exempel hjärtsjuk 

kanske du ska genomgå en kranskärlsoperation innan en transplantation. 

Har du flimmer, alltså oregelbunden hjärtrytm, kanske detta ska 

åtgärdas innan en transplantation. Vissa sjukdomar till exempel cancer 

som inte är säkert botad eller svår hjärtsvikt kan göra att en njurtransplantation 

är omöjlig. 

Tyvärr finns det en väntetid för transplantation och ibland är man 

tvungen att göra om undersökningar. Väntetiden i blodgrupp 0 för 

organ från avlidna kan ibland vara flera år eftersom det finns flest 

patienter med denna blodgrupp. 

Skelettets kalkhalt mäter man mycket enkelt och smärtfritt genom en 

densitometri. Du får ligga på en brits en kort stund medan en mycket 

svag röntgenapparat sveper över dig. Njursvikt i sig kan ge sämre skelett 

och även många mediciner efter transplantation. Här gäller det att 

27

kunna vara förberedd. Hitta lämplig medicinering. Åter igen att röra 

sig förflyttar kalk från blodet in i skelettet. Att motionera är alltid bra! 

När det gäller psykosociala problem vänder man sig till kuratorn. 

Hon kan både vara någon att prata med och någon som kan stötta dig 

i kontakterna med försäkringskassan eller andra myndigheter. Våra 

patientkoordinatorer kan hålla kontakt med dig under väntetiden vare 

sig det gäller levande givartransplantation eller transplantation med 

organ från avlidna. 

Vaccinationer 

Detta gäller framför allt barn. Vaccination mot vattkoppor är nödvändigt 

om det inte är gjort. 

Influensavaccinationer eller vaccination mot gulsot finns det inga krav 

på utan behandlande doktor får ta ställning till detta (se sid 93). 

6. BESLUTET 

Blir du accepterad för en transplantation tas frågan om donator alltid 

upp. Finns en levande givare, utreds detta. I bästa fall är det redan 

gjort. Då kan man bestämma ett datum för transplantation. 

Finns det ingen levande givare sätts du på väntelistan för transplantation. 

Varje centrum har sin väntelista men alla patienter får ett Scandianummer, 

ett nummer inom Scandiatransplant. Det är den organisation i 

Skandinavien, med huvudkontor i Århus, där alla uppgifter koordineras 

inför en organdonation. Regeln är att vissa njurar ska skickas till 

annat centrum. Det görs när det finns en helt vävnadslik (se kapitel 5) 

mottagare någonstans. 

28

På väntelistan står patienterna i tur och ordning inom varje blodgrupp. 

Det framgår antikroppsstatus, aktuell behandling samt plats och telefonnummer 

där du kan nås. 

7. UTREDNING AV LEVANDE DONATOR 

När det gäller njurtransplantation, benmärgstransplantation och levertransplantation, 

ja även lungtransplantation, kan man använda levande 

givare. Det är naturligtvis njurdonatorn som är den vanligaste donatorn. 

Idag har drygt 3 000 personer donerat en njure i Sverige sedan starten 

1964. Förr var det enbart föräldrar och syskon som var aktuella. Idag 

kan i princip vem som helst ge, men vi kräver att vederbörande ska vara 

frisk och motiverad att donera. Cirka 1/4 är föräldrar, 1/4 syskon och 

1/4 make/maka. Övriga är vänner, andra släktingar än ovan och vuxna 

barn. Helt nytt är anonyma donatorer, vilket har gjorts sedan 2004. De 

är inte många, men verkligen angelägna donatorer. 

Vi upplever att donationsviljan är mycket stor. Folk vill verkligen hjälpa 

till! Sverige har till och med passerat Norge i antal donationer per miljon 

invånare när det gäller levande givare. Norge har annars alltid legat 

främst. 

Hur får ni folk att ställa upp? Den frågan ställs ofta vid föreläsningar 

utomlands. Sker kontakten via den njursjuke patienten eller tar ni 

kontakt med anhöriga? Förr tog vi oftare kontakt med de anhöriga, nu 

anmäler de sig frivilligt själva. De har själva tagit reda på att det går att 

transplantera med en njure från en anhörig och att man kan leva med en 

njure, ja till och med leva längre än normalt. Är vi ganska hårda i selektionen 

- att enbart friska får donera - så är det sant! 

En donator går igenom en utredning med ett femtiotal blod/urinprover 

och ett tiotal undersökningar och det finns en gemensam undersökningsmall 

för hela Sverige. Ibland bor ju donatorn någon helt annan 

30

stans än mottagaren. Många upplever att det är trögt med donatorsutredningar. 

Det tar tid. Ingen driver utredningen. Ibland får den blivande 

donatorn tjata sig till alla undersökningar och blir inte riktigt informerad 

om svaren. Men utredningen måste få ta lite tid, så donatorn hinner 

bearbeta all information. 

Själva donatorsoperationen sker i dag på två olika sätt. De görs antingen 

med öppen kirurgi dvs. klassiskt sätt att ta ut en njure med snitt rakt 

framifrån eller i sidan. Den andra metoden är titthålskirurgi, laparoskopisk 

kirurgi, som man började med i USA och som gjordes för första 

gången i Sverige 1998. 

Varje donator bör få information om båda metoderna, men det blir 

kirurgen, kärlens anatomi och förekomst av sidoskillnader som avgör 

hur det blir till slut. Idag opereras cirka hälften med öppen teknik och 

hälften med titthålsteknik, men det finns lokala variationer. 

Vid titthålskirurgi tar man helst ut vänster njure och man vill helst att 

kärlen är enkla, en artär och en ven. Fördelen med titthål är att det ger 

mindre smärtor och att donatorerna får något kortare sjukskrivning, 

sex istället för sju veckor enligt svenska erfarenheter. I USA är donatorn 

tillbaka på arbetet efter två veckor. Det handlar inte enbart om smärta 

och arbete utan även en mental bit – att återhämta sig efter stressen och 

spänningen som det oftast varit och kommer att vara i början. 

På sjukhuset stannar donatorn c:a en vecka. 

Det tar sex veckor innan full läkning och under tiden kan och bör man 

göra lättare aktiviteter. Alltså inte hem och ligga på soffan – då finns 

det risk för blodpropp! 

Efteråt rekommenderar vi årliga kontroller av donatorn. Det är viktigt 

att kontrollera blodtryck och ta prover såsom kreatinin i blodet och 

urinprov för kontroll av äggvita. Vi skulle också gärna se att donatorn 

kan få något slags guldkort – ett frikort för att slippa betala vid kontrollerna. 

En fungerande njure går ju inte att värdera i pengar, men 

donatorn kan få ett slags tack tillbaka från sjukvården. 

Mottagaren genomgår samma utredning vare sig det blir transplantation 

med organ från levande eller avliden givare. 

31

8. VÄNTETIDEN 

Väntetiden för mottagare av levande givarorgan 

Det är väntetid på att få organ både från levande givare och från avliden 

donator. Skillnaden är att väntetiden vid en levande givare går att 

påverka men inte den andra. Det är mycket som ska passa och stämma 

innan en planerad njurtransplantation med levande givare kan bli av. 

I regel planeras en levande givare operation in med att par veckors 

framförhållning, inte minst för att donatorn ska kunna förebereda sig 

när det gäller arbete och kanske barnpassning. Att skjuta upp en transplantation 

med levande givare har gjorts men det är inte ett önskvärt 

scenario. Därför görs stora ansträngningar för att planeringen ska fungera. 

En utredning kan ta upp till sex månader men startar man för tidigt 

kanske den måste göras om. Det gäller då att den njursjuke har förblivit 

”för frisk” alltså klarar sig utan en transplantation ett tag till. Detta 

kan vara svårt att bedöma på förhand. En del menar att alla skulle kunna 

transplanteras innan dialys är aktuellt, men det fungerar inte alltid. 

När både donatorn och mottagaren läggs in för den planerade donationen 

resp. transplantationen tas nya prover och nytt prov för korstest. 

Det görs även en lungröntgen och ett EKG och en ny bedömning av 

läkarna. 

Det händer någon gång att operationen stryks eller skjuts upp för att 

någon givare eller mottagare inte är helt OK. Ibland är det något oväntat 

akut på operationsavdelningen som gör att ett planerat ingrepp blir 

uppskjutet – vilket självklart blir en stor besvikelse. 

Väntetiden för mottagare av organ från avlidna 

Att stå på väntelista kan ta en dag eller flera år beroende på olika faktorer. 

Den viktigaste orsaken är organbristen. Sedan kommer egenska- 

32

per hos mottagaren. Blodgrupp 0 har längst väntetid, cirka tre år. De 

som har antikroppar efter tidigare transplantation, blodtransfusion eller 

graviditet och speciellt de som har breda antikroppar (reagerar mot de 

flesta givare) har många års väntetid. De måste få en njure som matchar 

perfekt, det vill säga är vävnadslik. Alla som sätts upp på väntelistan får 

förutom ett Scandianummer också ett datum. Även om du tas ned från 

listan tillfälligt behåller du det datumet hela tiden. 

Andra faktorer som påverkar kötiden är försök till åldersmatchning. 

Väntelistan hanteras av transplantationskoordinatorerna i samarbete 

med läkarna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala. 

Kommunikation sker till den för de nordiska länderna gemensamma 

organisationen Scandiatransplant. Transplantationskoordinatorerna är 

specialutbildade sjuksköterskor som dygnet runt tar emot och vidarebefordrar 

uppgifter om donerade organ och är med vid varje organuttag 

från avlidna personer. 

Var sker njurtransplantionerna? 

I Sverige utförs njurtransplantationer sedan 1964. De görs vid fyra 

sjukhus: Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Karolinska 

Universitetssjukhuset, Huddinge, Akademiska Universitetssjukhuset i 

Uppsala samt Universitetssjukhuset i Malmö. Kirurgerna och koordinatorerna 

åker ut och hämtar organ från olika sjukhus i hela Sverige. 

Cirka 95 % av njurarna används för de ”egna” patienterna, den lokala 

väntelistan. Det finns skickningskrav inom Skandinavien som nämnts 

tidigare och det är för att de patienterna med breda antikroppar ska få 

en chans. Det centrum som skickar får i gengäld tillbaka en njure en 

annan gång. Så rättvisan finns någonstans. 

Om du ändrar adress eller telefonnummer måste du meddela det. Om 

du blir inlagd på sjukhus är det viktigt att du meddelar oss det också. 

Du kan alltid ringa koordinatorn om det är något du är osäker på. Förbered 

dig också att det kan ringa mitt i natten. Det är det vanligaste! 

Hur du ska resa till Transplantationskliniken beror förstås främst på avståndet. 

Det kan bli taxi, tåg eller flyg. Huvudsaken är att det går fort. 

33

Den vanligaste frågan är hur länge du får vänta på njuren. Det kan vara 

länge men du arbetar dig fram i ”kön”. Du har dialysbehandling under 

väntetiden och regelbunden läkarkontakt. Reser du utomlands bör du 

vara tillfälligt nedtagen från listan. Det kan vara svårt att hinna hem. En 

njure bör transplanteras inom 24 timmar från det att den är uttagen från 

den avlidne givaren. 

Bakom varje transplantation ligger en tragedi – någonstans har en människa 

hastigt avlidit. Ett dygn senare kan kanske fem svårt sjuka människor, 

tiotals eller kanske hundra mil därifrån, få en gåva som kan ge dem 

livet åter. Det ligger i sakens natur att ingen vet när det blir. 

9. VAD GÖR DU UNDER VÄNTETIDEN 

Gäller både för mottagare av levande som avlidna givare. 

Dialys kan vara påfrestande och tar framför allt tid. Behandlingen är 

dock livräddande. Det gäller att hålla sig så frisk och fysiskt aktiv som 

möjligt. Saker och ting kan hända i dialys, som infektioner, hjärtproblem 

med mer. Du kan bli nedtagen från väntelistan om det är allvarliga problem. 

Det är din behandlande läkare som får frågan om ditt tillstånd och 

bör meddela oss detta. 

35

10. VARIFRÅN KOMMER NJUREN NÄR 

DET GÄLLER AVLIDEN DONATOR? 

Din njure kommer från en människa som velat donera sina organ – 

hjärta, lungor, lever, tarm, njurar, bukspottkörtel – när hon själv inte 

behöver dem längre. Denna vilja att donera sina organ efter döden har 

han eller hon oftast uttryckt för sina anhöriga och ibland skrivit ner på 

ett så kallat donationskort eller anmält det till donationsregistret. 

Ibland finns det ingen så uppenbar viljeyttring, och då får de anhöriga 

säga vad de tror att den döde skulle ha velat. Det handlar alltså inte om 

vad de anhöriga för sin egen personliga del tycker, utan det är de anhörigas 

uppgift att tolka den dödes vilja. Det är en svår uppgift i en psykiskt 

mycket svår situation. Men man kan ha hjälp av att tänka på att 

det värsta ändå redan har hänt. Många anhöriga som sagt ja till donation 

har i efterhand kunnat känna en liten strimma av ljus i att det 

åtminstone kom något gott ur det som hände. 

Denna din medmänniska, man eller kvinna, från Sverige eller från 

något av våra grannländer, har sedan kommit att avlida på ett sådant 

sätt att njurarna kunnat tas till vara. Det handlar nästan alltid om 

plötsliga och oväntade dödsfall, som en hjärnblödning eller ett olycksfall 

med svåra skallskador. 

Sådana blödningar och skallskador leder till en hjärnsvullnad. Eftersom 

hjärnan är instängd i skallen så kan den inte svullna på samma sätt som 

en arm eller ett ben som man skadat eller fått en blödning i. Hjärnan 

kan inte svullna mycket förrän den tar emot väggarna, och trycket inne 

i skallen börjar stiga. Den drabbade blir då allt djupare medvetslös. 

Om tryckstegringen inte kan hejdas stiger trycket till slut så högt att 

hjärtat inte längre kan pressa in något blod till hjärnan. Därmed förlorar 

hjärnan all tillförsel av näring och syre – och dör. Det är detta som 

kallas hjärndöd. Diagnosen kan ställas med full säkerhet. 

När hjärndöd inträtt så är människan död. Hon andas inte, rör sig inte, 

och hon kan inte drömma, tänka eller känna någonting. Med respiratorbehandling 

och övrig modern intensivvård fortsätter dock hjärtat att 

slå under ytterligare något eller några dygn, i undantagsfall något läng- 

36

Normal hjärna Hjärnblödning 

Begynnande hjärnsvullnad Hjärndöd 

re. Det är i början av denna tid, oftast inom högst ett halvt dygn från 

det hjärndöd konstaterats, som det finns möjlighet att ta tillvara organ 

för transplantationsändamål. 

Det är vår uppgift att förmedla denna donation på bästa sätt – och 

under full anonymitet. Donatorns anhöriga kommer aldrig att få veta 

vem just du är som fick den ena njuren – och du kommer inte att få 

veta vem donatorn var. Denna respekt för donatorns anonymitet är en 

grundförutsättning för hela transplantationsverksamheten. Vi begär av 

dig att du respekterar denna gräns och inte försöker efterforska din nya 

njures ursprung. Det är en anonym gåva som räddat ditt liv. Donatorns 

enda begäran är att få förbli anonym. 

37

11. HUR VET VI ATT NJUREN FRÅN DEN 

AVLIDNE PASSAR DIG? 

De medicinska uppgifter om dig som registreras på väntelistan är egentligen 

ganska få och enkla. Det handlar om din blodgrupp, vävnadstyp, 

antikroppsstatus, din kroppslängd och kroppsvikt (för uträkning av 

BMI) och en uppgift om huruvida du har haft någon CMV-infektion 

tidigare i livet (se kapitel 24 om CMV). Kraven på donatorn är främst 

att njurarna fungerar och att blodgruppen passar. Vi strävar efter att 

yngre ska kunna bli transplanterade så fort som möjligt samt att ge njurar 

från yngre donatorer till yngre mottagare. 

Idag är det inte vävnadstypningen i sig som styr utan tid på väntelistan. 

Dock är det ett krav att korstesten ska vara negativ, det vill säga du bör 

inte ha några antikroppar mot givaren. Du kanske har antikroppar, det 

har många framför allt de som väntar på att bli transplanterade igen. 

Då gäller det att hitta den givaren som du ej har antikroppar mot. För 

vissa patienter med mycket aktivt antikroppsvar kan det ta mycket lång 

tid att hitta en passande donator. Tack vare samarbete inom 

Scandiatransplant ökar man nu möjligheten att få en passande njure. 

Om du själv inte har haft någon CMV-infektion tidigare i livet, så är 

det en fördel om detsamma gäller donatorn. Numera spelar det mindre 

roll då det finns medel för att förebygga denna virusinfektion. 

Njurarnas kvalitet bedöms av kirurgerna. De har stor vana att se och 

känna och är de osäkra kan det göras en njurbiopsi akut. Donatorn 

kan ha behandlats för högt blodtryck, eller har en akut njursvikt som 

man räknar med ska tillfriskna. 

I vilket fall som helst får donatorn inte ha några kända smittsamma 

sjukdomar. Det finns idag både snabba och säkra test för HIV virus 

(AIDS-virus) och för de virus som ger hepatit B och C, två olika sorters 

smittsam gulsot. Alla donatorer testas för dessa virus före donationen. 

Det kan hända att hepatit C positiv njure används till hepatit C positiv 

mottagare men då tillfrågas alltid mottagaren om han eller hon accepterar 

detta. 

38

12. OPERATIONEN 

När det finns en levande givare 

Både donator och mottagare är förberedda. De har varit intagna och 

inskrivna ett par dygn innan, så allt ska vara klart. Provtagning, inskrivning, 

korstest, samtal med opererande kirurg och markering på 

vilken sida operationen ska göras. 

På de flesta ställen sker donationen och transplantationen samtidigt. 

Det innebär att donatorsoperationen startar i en sal och mottagaren 

öppnas i en annan sal på operationsavdelningen. Ingreppen görs av 

olika kirurgteam som håller kontakt med varandra. När njuren är klar 

att tas ut tar mottagarteamet emot njuren i en balja med sterilt saltvatten 

där den ”friseras”. Mottagarteamet sätter in njuren och tiden 

som njuren är utan cirkulation är cirka 20 minuter. Njuren kickar 

igång med detsamma och producerar urin hela tiden – nästan störande 

för kirurgen, som ska sy in urinledaren i blåsan. 

39

På vissa centra lägger man in en kateter, mellan njuren och blåsan – 

för att underlätta passage – och den får sitta kvar den första tiden. 

Såväl givare som mottagare får en vanlig urinkateter. Dropp ges också 

till båda för att hålla takt med vätskeförluster. En njure kan producera 

upp till 12 liter första dygnet. 

Det är alltså proffsiga team med specialutbildade kirurger, narkosläkare, 

operationssköterskor och assistenter som utför donatorsoperation 

och transplantation. Säkerheten ska vara maximal! 

Operation med organ från avliden 

NU ÄR DET MERA BRÅTTOM. Så fort koordinatorn har ringt dig 

ska du in på sjukhuset, till transplantationsavdelningen. Det gäller 

inskrivning, provtagning, läkarundersökning, lungröntgen och EKG. 

Och du ska fasta men får dricka. Du får också besked om att det finns 

en minimal risk att du får åka hem utan transplantation. Vad gäller dialys 

får prover och vikt avgöra om du behöver en kort bloddialys innan 

transplantationen. Dialysen sker då på dialysavdelningen på samma 

sjukhus, så att du finns nära Transplantationskliniken. Har du påsdialys, 

är det inga problem. Den pågår fram till det är dags för transplantation. 

Du tar några påsar med dig. 

40 

Själva transplantationen görs av 

specialutbildat team av kirurger, 

narkosläkare, operationssköterskor 

och assistenter. 

Transplantatet sätts in på höger 

eller vänster sida och kärlen sys 

till bäckenkärlen. Dina egna njurar 

opereras inte bort. 

Urinledaren sys till blåsan och 

det är en mycket kortare urinledare 

än den som redan finns. 

Redan på operationsavdelningen 

får du din första dos immundämpande 

medicin direkt i blodet.

Urinkateter sätts in och dropp för att ge vätska. Det är viktigt att hålla 

vätskebalansen under kontroll. Ibland producerar njuren ingen urin 

direkt. Njuren har varit utan cirkulation och behöver lite tid på sig att 

återhämta sig. Går det flera dagar behövs stöddialys. Men det gäller att 

inte ge upp. Det brukar ordna sig! 

13. TIDEN NÄRMAST EFTER NJURTRANS- 

PLANTATIONEN 

Efter operationen observeras du under några timmar på postoperativ 

avdelning. Sedan får du åka upp på avdelningen. Du har ett förband 

över njuren på höger eller vänster sida. Dropp som pågår och urinkateter 

är på plats och man mäter timdiuresen - hur mycket urin som flödar 

varje timme. En ny transplanterad njure kan producera flera liter urin 

på kort tid, så detta måste kompenseras med dropp på dropp. Flera 

liter går in och ut. Det är så det ska vara. Urinen kan plötsligt upphöra 

att komma – då har något hänt. Är det något kirurgtekniskt? Är det 

redan en avstötning? Är det läckage? Är det ett mekaniskt hinder? Här 

är varje timme viktig och varje beslut viktigt. 

Kreatininvärdet i blodet sjunker ungefär till hälften efter ett dygn när 

det gäller organ från levande givare, men det kan variera. Det sjunker 

kanske med 50-100 µmol/L varje dygn när det gäller organ från avlidna. 

Det går lite långsammare, men bara vi ser att kreatinin sjunker vet 

vi att njuren fungerar. En del landar på kreatinin kring 130 µmol/L 

medan andra sjunker under 100 i s-kreatinin. Det brukar ta 7-10 dagar 

innan kreatinin når ett stabilt värde, men det kan ta ännu längre tid. 

Dagen efter operationen får du börja med immundämpande mediciner 

i tablettform. Oftast tre olika sorter: kortison (Prednisolon), ciklosporin 

(Sandimmun Neoral®) eller takrolimus (Prograf ®) samt MMF 

(CellCept®) är numera en klassisk kombination (se kapitel 16). Man 

utnyttjar medicinernas olika egenskaper att attackera immunapparaten. 

41

Sedan tillkommer blodtrycksmediciner om trycket blir för högt vilket 

är vanligt och även smärtstillande medicin. 

I början tas prover varje dag, urinmängder mäts, vikten, blodtrycket 

följs och du är bevakad av läkare, sköterskor och undersköterskor dygnet 

runt. 

Urinkatetern behålls i cirka fem dygn, och dropp avvecklas när du kan 

dricka och äta, vilket sker tidigare. Ultraljudsundersökning av transplantatet 

görs dag fem, alltså dagen när katetern är dragen. Hur ser 

njuren ut? Finns det avflödeshinder? Finns det cele, det vill säga vätskeansamling 

utanför njuren? Hur är RI? RI står för resistive index – det 

talar om för oss hur blodflödet genom njuren är. Ett högt RI anger risk 

för avstötning, ett lågt RI anger risk för blodpropp. 

Kreatinin förväntas sjunka och stanna på en nivå som vi inte vet i förväg. 

Skulle kreatinin gå upp får du räkna med att det görs akut ultraljudsundersökning 

av njuren igen och en transplantatbiopsi. Det är 

efter en vecka som avstötningsreaktionerna brukar komma. Går kreatinin 

upp tidigare är det ofta något tekniskt problem. Kirurgerna måste 

kanske öppna och kontrollera kärlen eller urinledaren. Du får räkna 

med att tillbringa ungefär två-tre veckor på sjukhus, lite grann beroende 

på var du bor. Patienter som bor nära kan oftast gå hem tidigare. 

På avdelningen är det viktigt att du är uppe och rör dig, gärna tar 

promenader mellan provtagningarna, ronderna och måltiderna. 

Sjukgymnast, dietist och kurator finns att tillgå – allt för att underlätta 

återhämtandet. 

14. EFTER UTSKRIVNINGEN 

Efter utskrivningen kommer du först att ha en regelbunden kontakt 

med Transplantationskliniken och så småningom med kliniken på hemorten 

som skött dig innan transplantationen. Hur lång tid du går kvar 

42

på transplantationskliniken varierar från att du blir deras patient för 

alltid till att du säger adjö direkt efter utskrivningen. Bor du till exempel 

i Norrland och transplanteras i Göteborg avslutas kontrollerna och 

du sköts framöver av erfarna njurmedicinare på hemorten. 

Vanligtvis går man på kontroll 2 gånger per vecka de första tre månaderna 

och då är du oftast sjukskriven. Sedan glesas det ut till varje 

vecka, varje månad. Efter ett år blir det kontroll var tredje till var 

fjärde månad och så förblir det framöver. Även om du mår bra behövs 

kontrollerna. 

Tid efter operation Antal kontroller 

1-4 veckor 2 per vecka 

1-3 månader 1-2 per vecka 

3-6 månader 1 varannan vecka 

6-12 månader 1 gång per månad 

mer än 12 månader 3-4 gånger per år 

I samband med besöken är det provtagning, blodprover, urinprover, 

blodtryck, vikt, läkarbesök. Medicinlistan är viktig för det sker ständiga 

ändringar! 

Var redan nu försiktig med vikten, tänk på vad du äter! En del ser man 

ökar ofattbart i vikt. Många skyller på kortisonet. Den ger ökad aptit, 

det är sant, men om kortisonet tas bort kan det vara svårt att få ner 

vikten. 

Tillstöter avstötning, svåra infektioner eller krångel med urinläckage 

krävs sjukhusvård och du blir inlagd för några dagar till veckor beroende 

på svårighetsgraden. Räkna med att du blir sjukskriven under de 

tre första månaderna, just för att det är under denna tid som komplikationer 

kan ske. 

Många frågar om de kan gå på bio eller om de måste undvika folk. Vi 

brukar säga att gör vad du brukar göra. Krångla inte till det! 

43

Infektioner typ förkylningar är inte mycket vanligare hos njurtransplanterade 

än hos befolkningen i övrigt. Urinvägsinfektioner är vanligare 

liksom vissa virus infektioner. Det är infektioner som inte uppstår 

genom kontaktsmitta utan det är virus och bakterier som finns inom 

dig och kan bli aktiva. Får du symptom ska du behandlas, men många 

gånger ges förebyggande medicin för att undvika infektioner (se vidare 

i kapitel 24 om infektioner). 

15. MEDICINER 

Efter en njurtransplantation måste du ta en hel del mediciner. 

Visserligen minskar antalet tabletter efterhand, men du måste räkna 

med att du alltid behöver ta mediciner flera gånger om dagen. Eftersom 

detta kommer att spela en stor roll för dig i framtiden får du här 

en rätt utförlig beskrivning av de mediciner det handlar om. Du kan 

använda det här avsnittet som en uppslagsbok när det är något du 

undrar, men du ska ändå aldrig tveka att fråga din läkare. 

Detta avsnitt handlar främst om de mediciner som du kommer att ta 

efter utskrivningen. Mediciner som du bara får på sjukhuset berörs 

kortfattat. Du kommer att få undervisning om dina mediciner av en 

sjuksköterska och en lista över hur du ska ta dem. Listan kan ändras, 

be därför doktorn/sköterskan att skriva med blyerts, annars blir det 

lätt kladdigt och oläsligt! 

Namnen på mediciner är ofta knepiga, och det blir inte lättare av att 

varje medicin har två sorters namn – dels ett substansnamn som anger 

vad som finns i tabletten, och dels ett produktnamn som är det namn 

medicinen har på apoteket. Samma substans kan säljas under flera 

olika produktnamn beroende på att det finns flera olika läkemedelsföretag 

som konkurrerar med varandra (exempelvis substansen paracetamol 

som säljs under flera olika produktnamn såsom Alvedon®, 

Panodil®, Curadon® med flera). Ibland använder något företag substansnamnet 

som produktnamn (exempelvis substansen enalapril som 

säljs som preparatet Enalapril men också som preparatet Renitec®). 

45

Det är också så att apoteket kan byta ut ett läkemedel till ett billigare 

alternativ. Det gör oftast ingenting bara det är samma substans det 

handlar om, och det är apoteken skyldiga att se till. 

16. MEDICINER MOT AVSTÖTNING AV DEN 

NYA NJUREN (IMMUNOSUPPRESSIVA) 

Den allra viktigaste medicineringen är den som motverkar avstötning 

eller rejektion, det vill säga den som ska hindra din kropp från att stöta 

bort din nya njure. Din kropp uppfattar av naturliga skäl njuren som 

främmande, och ditt immunförsvar inriktar sig på att förstöra den, på 

samma sätt som immunförsvaret angriper bakterier och virus som 

kommit in i kroppen. 

Därför måste immunförsvarets soldater, som består av olika sorters vita 

blodkroppar, hållas i mycket strama tyglar. Det gör man med mediciner 

som med ett gemensamt namn kallas immunosuppressiva (av det latinska 

ordet ”suppressio” som betyder ”nedtryckning”). Dessa mediciner 

kommer du att behöva ta för all framtid. Visserligen minskas doserna 

efterhand, men man kan aldrig sluta helt med alla immunosuppressiva 

mediciner. I så fall stöts njuren bort. 

Alla immunosuppressiva mediciner ger en viss ökad risk för infektioner, 

med både vanliga bakterier, virus och svampar men också med mera 

ovanliga mikroorganismer som normalt inte ger sig på människor. 

På lång sikt kan det finnas risk för tumörer. Här är det hudtumörer 

som är vanligast (se kapitel 29). Men det är det totala ”trycket” på 

immunsystemet, inte någon enskild medicin, som ligger bakom. 

Konsten att använda immunosuppressiva läkemedel är främst frågan 

om att dosera lagom. Ger man för mycket immunosuppressiva får 

man för mycket biverkningar. Ger man för lite börjar immunförsvaret 

angripa njuren. Däremellan finns en rätt smal balansgång – men vi 

46

kommer att styra den här behandlingen så att du inte faller ner på 

någondera sidan. 

Ändra aldrig din dos själv! Ring oss om du är det minsta tveksam 

om hur du ska göra! 

Prednisolon och Solu-Medrol® 

Kortisonpreparat finns av många olika sorter. Prednisolon och Solu- 

Medrol® är de vi brukar använda. Kortison är ett hormon som 

normalt bildas i binjurarna och som har stor betydelse för ämnesomsättningen. 

Prednisolon och Solu-Medrol® är industriellt framställda 

läkemedel. De fungerar ungefär som det naturligt förekommande 

kortisonet i kroppen, men effekterna blir starkare. 

Kortison dämpar inflammationer av alla slag. Inflammation är den 

rodnad, svullnad, värme och ömhet som uppstår runt en skada eller en 

bakterieansamling i kroppen. På så sätt dämpar kortison också avstötningsreaktioner, 

som är en sorts inflammation riktad mot din nya 

njure. Tyvärr har kortison också mycket biverkningar, men en del av 

dem kan du undgå eller lindra bara du är medveten om vad som händer. 

Vi strävar också efter att ge dig lägsta möjliga kortisondos för att 

biverkningarna ska bli så lindriga som möjligt. Troligen kommer allt 

flera att kunna vara helt utan kortison i framtiden. Tala gärna med din 

läkare om det – men sluta inte med kortison på egen hand! 

Biverkningar 

Långvarig kortisonbehandling kan ge benskörhet med risk för benbrott 

och sättningar i ryggraden. Den bästa förebyggande behandlingen är 

daglig motion! Se i övrigt kapitel 27 om benskörhet. 

Ökad matlust med fetma är också vanligt. Aptiten kommer tillbaka! 

Sockersjuka (diabetes) kan utlösas eller förvärras av kortison, i synnerhet 

om du är överviktig. Problemen är ofta störst under den första 

47

tiden efter transplantationen – men går du upp för mycket i vikt blir 

det svårt att banta bort det senare. Tänk därför på vad du äter. Du 

kommer också att få individuella dietråd i samband med transplantationen. 

Se i övrigt kapitel 25 om övervikt och kapitel 26 om diabetes. 

Rundare och rosigare kinder förekommer framförallt när man ger 

högre doser kortison, liksom bukfetma. Dessa biverkningar är ofta 

mest märkbara tiden närmast efter transplantationen, när vi ger dig 

högre doser kortison, och de går sedan oftast tillbaka. 

De led- och muskelsmärtor, den muskelsvaghet och den benägenhet för 

vätskeansamling i kroppen som uppträder under behandling med höga 

kortisondoser brukar försvinna när kortisondoserna blir lägre. 

Vätskeansamlingen märks oftast som en svullnad kring ögonen och 

vristerna. 

Huden kan bli tunnare och skörare efter långvarig kortisonbehandling. 

Sola måttligt och använd solskyddskräm med hög skyddsfaktor (20 

eller mer). Finnar (akne) uppträder mest när kortisondoserna är höga. 

Kortisonbehandlingen kan också orsaka magsår. Om du redan före 

transplantationen har haft problem av det slaget brukar vi ge dig en 

lämplig förebyggande medicinering under den första tiden efteråt. 

Humörsvängningar är inte ovanligt under den första tiden efter en njurtransplantation. 

De flesta blir glada, nästan rastlösa och får sömnproblem. 

Några få blir nedstämda. När det gått en tid och kortisondoserna 

är lägre är allt som vanligt igen. 

Praktiska anvisningar 

Prednisolon finns som tabletter på 2,5 mg, 5 mg och 10 mg. De är små, 

vita och alla tre har en skåra, så se upp så det står rätt styrka på förpackningen. 

Prednisolon tas en eller två gånger om dagen beroende på 

dosen. 

49

Långvarig prednisolonbehandling leder till att dina egna binjurar mer 

eller mindre slutar bilda kortison själva. Därför måste man gradvis – 

under flera månader - minska en kortisonbehandling (om man bestämt 

sig för att ta bort kortisonbehandlingen) så att kroppen hinner bilda 

kortison igen. 

Solu-Medrol® finns bara som injektion, och det är ett starkt kortisonpreparat 

som ges direkt i blodet i samband med transplantationen och 

vid avstötningsreaktioner. 

Sandimmun Neoral® och Prograf® 

Sandimmun Neoral® och Prograf® är två snarlika läkemedel som idag 

används av de flesta efter en njurtransplantation. De kallas gemensamt 

för calcineurininhibitorer (förkortat CNI). Det är ett svårt ord som du 

inte behöver lära dig, men det kan vara bra för dig att veta att de här 

två läkemedlen är ”kusiner” med varandra. Nästan alla njurtransplanterade 

har ett av de här läkemedlen. Ingen har båda samtidigt. 

De här läkemedlen har betytt mycket vid organtransplantationer, eftersom 

de hämmar just de delar av immunförsvaret som är mest aggressiva 

mot främmande organ. Man kan säga att medlen hindrar vissa av 

immunförsvarets celler från att få kontakt med varandra och utan kontakt 

blir det inget allvarligt anfall mot din njure. De påverkar inte bildningen 

av de vita blodkropparna. På så vis är de nära nog idealiska 

som immunosuppressiva läkemedel. Tyvärr finns biverkningar. 

Se nedan! 

Sandimmun Neoral® 

Substansen ciklosporin (ofta förkortat CyA efter en äldre beteckning; 

cyclosporin A) säljs under preparatnamnet Sandimmun Neoral®. 

Ciklosporin upptäcktes 1970 i en oansenlig svamp som växte på 

Hardangervidda i Norge. 1972 kunde man visa att extrakt från denna 

50

svamp, som gick att odla i laboratorium, hade starka immunosuppressiva 

egenskaper. Från början letade man efter ett nytt antibiotikum 

(alltså ett läkemedel mot infektioner, liksom penicillin), men när man 

upptäckte de starka immunosuppressiva egenskaperna så förstod man 

att ciklosporin skulle kunna användas till något helt annat. Det visade 

sig vara ett utmärkt medel efter en transplantation. 

Ciklosporin IVAX innehåller också ciklosporin och kan vara ett alternativ 

till Sandimmun Neoral. Vilket du får beror på vad din läkare skriver 

ut. Ciklosporin IVAX finns inte i alla styrkor, vilket kan vara opraktiskt. 

Apoteket byter inte ut Sandimmun Neoral mot Ciklosporin IVAX. 

Biverkningar 

De vanligaste biverkningarna är nedsatt njurfunktion och högt blodtryck. 

Det är tyvärr så att ciklosporin både är mycket viktigt för din 

nya njure och en ansträngning för njuren. Vi styr doseringen så att du 

får ett skydd mot avstötning med så lite risk för skada på njuren som 

möjligt, men det är oftast inte möjligt att helt undvika negativa effekter. 

Man ser speciella förändringar om njurbiopsi eller transplantatbiopsi 

görs. Är det avancerade förändringar kan preparatbyte bli aktuellt. 

Darrhänthet är vanligt om ciklosporinkoncentrationen (CyA-nivåer) i 

blodet ligger högt, liksom trötthet och huvudvärk. Det är också vanligt 

med sveda och hetta i handflator och fotsulor. Det är sällan nödvändigt 

att hålla så höga CyA-nivåer utom kanske just i början av behandlingen. 

Ökad hårväxt är vanligt i början. Allt hår, både i ansiktet och på kroppen 

blir tjockare och mörkare. Typiskt nog inte tillräckligt där man vill 

att det ska vara tjockt! 

Svullnad och tillväxt av tandköttet är vanligt. Var mycket noggrann 

med munhygienen, och kontakta din tandläkare vid problem! 

51

Illamående, muskelkramper och domningar förekommer, liksom leverpåverkan 

(syns bara i laboratorieproven) och gikt (se kapitel 28). 

Förhöjda blodfetter är också vanligt, men det problemet kan nästan 

alltid lösas med blodfettssänkande läkemedel. 


Sandimmun Neoral® finns i kapslar på 10, 25, 50 och 100 mg samt 

som mixtur 100 mg/ml. Valet mellan mixtur och kapslar är mest en 

smaksak. De flesta föredrar kapslarna. När ciklosporin introducerades 

fanns bara mixturen. 

Kapslarna är förpackade i folie en och en. Låt folien sitta kvar tills du 

ska använda dem – annars avdunstar ciklosporinet genom gelatinkapseln! 

Kapslarna ska sväljas hela och sköljas ner med vatten. 

Mixturen ska blandas i ett glas (ej plastmaterial) med kall dryck, mjölk 

eller fruktjuice (OBS! Inte grapefruktjuice – se nedan). För att vid varje 

intag få rätt mängd Sandimmun Neoral® bör samma sorts dryck 

användas varje gång. Blandningen omrörs väl och intas genast. För att 

få med hela dosen hälls sedan ytterligare litet vätska i glaset och resten 

av blandningen intas. Efter användandet torkas mätpipetten med rent 

papper och placeras i skyddsfodralet. Skölj inte ur pipetten med vatten 

eller annan vätska – om det blir kvar lite i pipetten så blir mixturen 

utspädd och doseringen felaktig nästa gång! Mixturen förvaras i rumstemperatur. 

Den innehåller olivolja som stelnar och blir grynig i 

kylskåpstemperatur. Om mixturen av någon anledning hållits kall (+8 

grader C eller lägre) så är det viktigt att kontrollera att lösningen ser 

välblandad ut innan den sugs upp i pipetten. 

Drick inte grapefruktjuice och ät inte grapefrukt i anslutning till att du 

tar Sandimmun Neoral. Grapefrukt har visat sig ge för hög koncentration 

av Sandimmun i blodet än vad du ska ha. 

53

Sandimmun Neoral® doseras två gånger per dygn. Ta medicinen vid 

ungefär samma klockslag morgon och kväll. För att ställa in rätt dos är 

det nödvändigt med regelbundna kontroller av ciklosporinkoncentrationen 

i blodet (så kallat CyA-prov). Provet tas alltid på morgonen och du 

ska då inte ha tagit morgondosen Sandimmun före! Du kan äta frukost 

och ta alla andra mediciner som vanligt före provtagningen (möjligen 

med undantag för CellCept®, se nedan). 

Det är också möjligt att styra Sandimmundosen efter CyA-värdet två 

timmar efter morgondosen Sandimmun, ett så kallat C 2 -värde. Det värdet 

är förstås betydligt högre än värdet omedelbart före morgondosen, 

som kallas för C 0 -värdet. Praktiskt viktigt är att C 2 -värdet måste tas 

exakt på rätt tid (två timmar +/- 15 minuter efter morgondosen). 

Både Sandimmun Neoral® och Ciklosporin IVAX innehåller ciklosporin, 

men så länge man inte kan garantera att mängden ciklosporin som 

tas upp i kroppen är exakt densamma så är det viktigt att inte hoppa 

mellan olika preparat. 

Prograf® 

Prograf® innehåller substansen takrolimus, som (liksom ciklosporin) 

upptäcktes i en oansenlig svamp, men inte i Norge utan på berget Fuiji 

i Japan. 

Denna medicin har blivit vanligare. Effekten är möjligen något bättre 

och biverkningarna något annorlunda. Prograf® är en calcineurinhämmare 

(CNI), precis som ciklosporin vi talade om tidigare. 

Njurfunktionen påverkas något mindre, speciellt om detta medel 

används i lågdos, vilket det görs mer och mer. 

En nackdel med Prograf® är dock att preparatet har en större benägenhet 

för att höja blodsockret och att utlösa eller försämra en diabetes. 

54

Darrhänthet kan bli ett problem för somliga. Magbesvär får en del. 

I proverna ser vi att blodvärdena påverkas med tendens till blodbrist 

och högt kalium, men detta noteras framför allt i början då du ligger 

inne efter transplantationen eller i början då du har täta kontroller. 

Problemen är dosrelaterade. 

Läkemedlet Prograf® lanserades 10 år senare än ciclosporin men har 

vunnit mark. Prograf® i lågdos i kombination med lågdos kortison och 

CellCept® (se nedan) har visat mycket bra resultat i färska, stora 

Europeiska studier. 

Det är viktigt att komma ihåg att i studier är det behandlingsstrategier 

som jämförs, inte effekten av enskilda läkemedel. 

En “långsamsmältande” kapsel med takrolimus med namnet 

Advagraf® har nyligen blivit godkänt av läkemedelsverket. Fördelen är 

att den bara behöver tas en gång om dagen. 


Prograf® finns som kapslar på 0,5 mg, 1 mg och 5 mg. Läkemedlet ska 

förvaras i sin tryckförpackning fram till intagningstillfället. 

Doseringen styrs av regelbundna blodprovskontroller där man mäter 

mängden takrolimus i blodet omedelbart före morgondosen av 

Prograf®. Prograf® påverkas något av om du äter eller dricker samtidigt 

som du tar medicinen. Skulle du få för mycket svängningar av 

mängden takrolimus i blodet så kan det bli nödvändigt att ta hänsyn 

till detta genom att du alltid tar Prograf® minst en timme före eller två 

timmar efter en måltid. Men oftast går det bra ändå. 

Prograf® används aldrig tillsammans med Sandimmun Neoral®. 

Det finns idag vissa patienter som enbart har Prograf® som immunosuppressivt 

medel efter en organtransplantation. 

55

CellCept® och Myfortic® 

Substansen mykofenolatmofetil (MMF) säljs under namnet CellCept® 

och omvandlas i kroppen till mykofenolsyra (MPA, myco phenolic acid). 

CellCept® hämmar bildningen av vita blodkroppar, och effekten är koncentrerad 

på just den sorts vita blodkroppar som man vill påverka. 

Myfortic® innehåller MPA och fungerar på samma sätt som CellCept® 

i kroppen. 

Biverkningar 

Diarré, illamående och kräkningar är nog de vanligaste biverkningarna, 

men man kan också se en ökad infektionskänslighet, blödningar och 

blodbrist (anemi). Dessa läkemedel påverkar inte alls njurfunktionen 

eller blodtrycket, vilket är bra. De sänker dock de vita blodkropparna, 

så risk för allvarlig infektion finns, typ blodförgiftning, virusinfektion 

eller svampinfektion. Det är därför viktigt med noggrann kontroll av de 

vita blodkropparna i blodet, vilket görs via blodprov. Var därför noga 

med att gå på dina kontroller, både för provtagning och på läkarundersökning. 

56


CellCept® finns som kapslar på 250 mg och tabletter på 500 mg samt 

som mixtur på 200 mg/ml och är godkända att användas av både vuxna 

och barn. Vilken sort du använder spelar ingen roll. Myfortic® är godkänt 

för vuxna och finns som tabletter på 180 mg och 360 mg. 

Kapslarna och tabletterna ska inte delas. 

CellCept® eller Myfortic® tas normalt två gånger per dygn och kan 

gärna tas samtidigt med Sandimmun Neoral® eller Prograf®. 

För dem som får magbesvär av CellCept® eller Myfortic® så kan det 

löna sig att fördela dosen på tre gånger per dygn och prova om det 

känns bäst att ta dem till måltiderna eller mellan måltiderna. För 

CellCept® kan det också vara värt att prova om det är någon skillnad 

mellan kapslarna och tabletterna. 

Man kan mäta mängden MPA i blodet, men enbart ett morgonvärde 

ger inte någon värdefull information. Ska man bedöma om mängden 

MPA är lagom så behöver man ta både ett morgonvärde (före tablettintaget) 

samt blodprov, efter 30 min resp. 120 min efter tablettintaget. 

Då kan man beräkna den genomsnittliga MPA mängden i blodet på 

ett pålitligare sätt. På grund av hur läkemedlen tas upp av kroppen är 

detta endast möjligt med CellCept®. Sådana här mätningar görs sällan 

rutinmässigt, men de kan vara bra vid biverkningar eller vid otillräcklig 

effekt. CellCept® används aldrig tillsammans med Myfortic®. 

Rapamune® och Certican® 

Sirolimus (Rapamune®) och everolimus (Certican®) är en annan sorts 

immunosuppressiva läkemedel som har sitt ursprung från Påskön (som 

heter Rapa Nui på polynesiska). De används oftast tillsammans med 

Sandimmun Neoral® eller Prograf® (CNI), vilket gör att dessa njurtoxiska 

medel kan användas i lägre doser. 

Sirolimus och everolimus hämmar bland annat den oönskade inflammationen 

med förtjockning av de finaste blodkärlens väggar som 

annars kan uppträda efter en transplantation. Detta är visat vid hjärttransplantation. 

57

Biverkningar 

Förhöjda blodfetter och nedsatt antal vita blodkroppar samt anemi är 

vanligt men även äggviteläckage i urinen kan uppstå. De förhöjda blodfetterna 

kan behandlas med blodfettssänkande mediciner, men det blir 

förstås en medicin till… 

Ödem, alltså vätskeansamling i kroppen är också vanligt. Det märks i 

lindriga fall som en bensvullnad, som kanske kan tolereras, men om det 

samlar sig vätska i hela kroppen kan man behöva avbryta behandlingen. 

Försämrad sårläkning förekommer också. Det är därför sällan man ger 

Rapamune från start. Man vill att alla operationssår ska läka färdigt! 


Rapamune® finns som tabletter på 1 och 2 mg och som mixtur på 1 

mg/ml. Certican® finns som tabletter på 0,1 mg, 0,25 mg, 0,5 mg och 

0,75 mg. Tabletterna tas två gånger om dagen. Doseringen styrs av 

blodprov som tas före morgondosen. 

Både Rapamune® och Certican® påverkar koncentrationerna av 

Sandimmun Neoral® och Prograf® i blodet, dessa i sin tur påverkar 

koncentrationerna av Rapamune® och Certican®. Det blir alltså ett 

rätt komplicerat samspel som måste skötas noga! 

En speciell egenskap är att både Rapamune® och Certican® dröjer sig 

kvar länge i blodet, Certican® något kortare, och det är därför viktigt 

att inte ha för bråttom vid dosändringar. Det lönar sig sällan att ta nya 

blodprover för att mäta mängden Rapamune® eller Certican® i blodet 

förrän 3-5 dagar efter en dosändring. 

Rapamune® används aldrig tillsammans med Certican® 

59

Imurel® och Azathioprin 

Substansen azathioprin säljs under namnen Imurel® och Azathioprin. 

Azathioprin används nästan aldrig till nya patienter idag, men de som 

har haft azathioprin länge och där det har fungerat bra, kan få behålla 

det. 

Thymoglobin®, Orthoclone OKT®3, Zenapax® 

och Simulect® 

Thymoglobin® innehåller antithymocytglobulin (ATG) och är ett läkemedel 

som funnits länge. Det består av antikroppar (gammaglobuliner) 

mot T-lymfocyter eller thymocyter, som är en sorts vita blodkroppar 

som är aktiva vid avstötning. Dessa antikroppar framställs genom att 

man injicerat T-lymfocyter från människa till något djur, oftast kaniner. 

Kaninen bildar då antikroppar som förstör T-lymfocyterna. Dessa antikroppar 

kan man sedan rena fram ur kaninens blod. Givet som läkemedel 

till en människa angriper de T-lymfocyterna och förstör dem, ett 

kraftfullt vapen mot de T-lymfocyter som attackerar din njure vid en 

avstötningsreaktion. ATG kan användas om inte njuren riktigt vill 

komma igång eller vid svår avstötning där kortison inte haft effekt. 

Som en vidareutveckling av samma princip finns det nu syntetiskt framställda 

antithymocytglobuliner som Orthoclone OKT®3 och mera 

selektiva antikroppar som Zenapax® och Simulect®. Både Zenapax® 

och Simulect® kan ges som förstärkning innan en transplantation och 

sedan som återkommande förstärkning. 

Många behandlingschema efter njurtransplantation innehåller därför 

idag ett par doser av Zenapax® eller Simulect® i början av en transplantation. 

Man kan då ge lägre doser av andra immundämpande 

mediciner. ATG används istället mindre och mindre. Orthoclone 

OKT®3 används enbart vid konstaterad svårbemästrad avstötning. 

Alla dessa läkemedel kan ge allergiska biverkningar och de ges därför 

endast på sjukhus under noggrann kontroll. ATG och OKT3 kan ge 

60

frossa, smärtor och skakningar. Vanligast är att de ges under de första 

veckorna efter en njurtransplantation eller senare vid allvarlig avstötningsreaktion. 

Både Zenapax® och Simulect® tål de flesta utan biverkningar. 

Ingen av dessa medel påverkar njurfunktionen. Medlen används 

därför mer och mer tack vare god effekt och föga biverkningar. 

Mabthera® 

Mabthera® innehåller rituximab som också är en syntetiskt framställd 

antikropp. Den är riktad mot den andra sortens lymfocyter som kallas 

för B-lymfocyter. Mabthera® används bland annat när man gör transplantationer 

mellan individer med blodgrupper som normalt inte går 

att förena. Det visar sig att den sannolikt är mycket effektiv att förebygga 

avstötningsreaktioner. Det ges som en engångsdos och det intressanta 

är att effekten sitter i flera månader varför läkemedlet kan ges 

veckor innan en planerad transplantation! 

Det pågår nu studier om det kan ges som förebyggande mot avstötning. 

17. MEDICINER MOT INFEKTIONER 

Den första tiden efter transplantationen är doserna av läkemedel mot 

avstötning som högst, och därmed är också infektionsriskerna som 

störst. Du får en förebyggande antibiotikabehandling direkt i blodet i 

samband med transplantationen. Du kommer också att få recept på 

andra mediciner som du ska ta under 3 - 12 månader efter transplantationen 

för att förebygga vissa infektioner som annars gärna bryter fram 

under den tiden. 

Därutöver kommer du troligen också att få mediciner mot en eller annan 

konstaterad infektion. Några viktiga mediciner mot infektioner är: 

61

Valganciklovir (Valcyte®) förebygger eller lindrar infektioner med cytomegalovirus 

(CMV). Se kapitel 24 om virusinfektioner. Ganciklovir 

(Cymevene®) används vid behandling av CMV-infektion. 

Aciklovir (Geavir®, Zovirax® med flera) eller valaciklovir (Valtrex®) 

som förebygger eller lindrar infektioner med herpes simplex virus 

(HSV) och varicella-zoster virus (VZV). Se kapitel 24 om virusinfektioner. 

Trimetoprim-sulfa (Bactrim ®) förebygger infektioner med en mikroorganism 

som kallas Pneumocystis carinii och som kan ge besvärliga 

lunginflammationer. Behandlingen brukar pågå ½-1 år efter transplantationen. 

Trimetoprim-sulfa har också en viss skyddande effekt mot 

toxoplasma (se sid 78) samt mot en del vanliga bakterier. 

Pentamidin (Pentacarinat) kan också användas för att förebygga eller 

behandla infektioner med Pneumocystis carinii. Medlet ges då som 

inhalationer en gång per månad under de sex första månaderna. Man 

får andas in läkemedlet som en finfördelad dimma. Pentamidin ersätter 

här trimetoprim-sulfa. 

Nystatin (Mycostatin®) och flukonazol (Diflucan®) förebygger och 

behandlar svampinfektioner, ”torsk”, i munhåla och underliv. Sådana 

svampinfektioner kan annars sprida sig in i kroppen 

18. MEDICINER MOT HÖGT BLODTRYCK 

Furosemid (Furosemid, Furix®) eller andra vätskedrivande läkemedel 

används ofta för att få igång njuren efter transplantation med organ 

från avlidna. Den används också mot högt blodtryck och mot den 

benägenhet för vätskeansamling i kroppen (ödem) som sker med höga 

kortisondoser. Medlet kan ges i sprutform för snabb effekt eller som 

tabletter med mera utdragen effekt. 

Felodipin (Plendil®) är ett bra blodtrycksmedel. Det är ett kärlvidgande 

63

medel som du möjligen haft tidigare. Man brukar kombinera detta 

medel med någon betablockare. Metoprolol (Metoprolol HEXAL eller 

Seloken ZOC®) är en så kallad betablockerare som minskar vår känslighet 

för stresshormoner och därigenom sänker blodtrycket och lugnar 

ner hjärtat. 

ACE-hämmare som enalapril (Enalapril eller Renitec®) och de närbesläktade 

så kallade ARB-preparaten (angiotensinreceptorblockerarna) 

som telmisartan (Micardis®) och kandesartan (Atacand®) är bra både 

vid högt blodtryck och vid äggvita i urinen. Man ser dem som njurskyddande 

och använder dem därför gärna. Det är dock viktigt att följa 

koncentrationen av kreatinin och kalium i blodet, i synnerhet i början 

av behandlingen. 

Doxazocin (Alfadil®) är en annan blodtryckstablett som vi lägger till 

när blodtrycket vägrar gå ned. Den är också kärlvidgande. 

Det är ofta nödvändigt att använda flera av de ovanstående läkemedlen 

samtidigt för att få en god kontroll av blodtrycket. Tar man bara ett av 

dem så räcker det sällan till. Eller så får man höja dosen så mycket att 

man får biverkningar. Då är det bättre att kombinationsbehandla. 

19. ÖVRIGA MEDICINER 

Mediciner mot gikt kan vara aktuella, se kapitel 28. 

Kalk- och D-vitamintillskott och mediciner mot benskörhet kan vara 

aktuella, se sid kapitel 27. 

Medel mot höga blodfetter kan behövas. 

Mediciner mot höga blodfetter är ofta nödvändiga efter en njurtransplantation. 

För att ”hålla emot” och skydda blodkärlen så använder 

man idag blodfettssänkande mediciner, så kallade statiner där simvasta- 

64

tin (Zocord®, Simvastatin), pravastatin (Pravachol®, Pravastatin) och 

atorvastatin (Lipitor®) kanske är de mest kända. Den behandlingen är 

oftast oproblematisk, men ibland kan man få bekymmer med muskelvärk. 

Tycker du att högen tabletter är stor varje dag? En dosett är lösningen, 

så kan du ladda din dosett varje vecka och då går det ganska fort att ta 

dina mediciner. 

OBS! Vissa mediciner kan ej läggas i kassett i förväg (till exempel dina 

immundämpande mediciner som beskrivits enligt ovan). 

Ta medicinen som du blivit ordinerad, och gör det på ungefär samma 

tider varje dag. Misstänker du att du inte tål någon medicin så tala om 

det. Ändra ingenting själv. 

Om du ska göra ett tillfälligt uppehåll, som till exempel med Prograf® 

på morgonen när du ska ta koncentrationsprov, så ta sedan läkemedlet 

genast efter det att blodprovet är taget. 

Om du någon gång har glömt en dos, ta den genast! Nästa dos tas på 

rätt tid! 

Berätta för andra läkare och tandläkare som du kommer i kontakt med 

att du är njurtransplanterad och vilka mediciner du tar. 

OBS! Ta din medicinlista med dig vid läkarbesök. 

Ta inga mediciner på egen hand! Det enda undantaget är paracetamol 

(Panodil®, Alvedon® eller Curadon® med flera) som kan tas vid tillfällig 

värk. Många mediciner kan inte kombineras med dina mediciner 

mot avstötning, och chanstagningar kan få obehagliga konsekvenser. 

65

20. BIOPSIER 

Efter njurtransplantationen måste vi ibland ta biopsi (vävnadsprov) 

från den nya njuren. Vi vill se om det är avstötning, ATN (akut tubulär 

nekros = tillfällig syrebrist, se sid 14), läkemedelsskada eller virusinfektion, 

vilka är olika diagnoser som vägleder behandlingen. Den första 

biopsin har tagits redan på operationsbordet för att få ett utgångsläge. 

Sedan brukar det göras biopsi om kreatinin stiger, alltså när njurfunktionen 

försämrats. Är det fel på avflödet eller cirkulationen till njuren 

eller är det avstötning? Vi kombinerar ultraljudsundersökningen med 

biopsin och båda undersökningarna görs på röntgen. På en del sjukhus 

gör kirurgerna biopsin själva på avdelningen. 

Biopsin görs med lokalbedövning. Det brukar inte kännas något, men 

du får ligga ett par timmar för observation efteråt. Har du blodförtunnande 

medicin måste man ge motmediciner eller tillfälligt använda 

annan form med mera kortverkande medel (sprutor som till exempel 

dalteparinnatrium (Fragmin®). En punktion innebär alltid en viss blödningsrisk. 

Biopsierna skickas för mikroskopisk undersökning och vi får svar 

samma dag eller dagen efter, beroende på hur akut vi bedömer att det är. 

66

21. AVSTÖTNING 

Avstötning, eller rejektion som det också kallas, är kroppens naturliga 

reaktion, på den nya främmande njuren. Du får förebyggande läkemedel 

mot detta men ändå kan det ske en avstötning. Förr hade 50 % av 

alla njurtransplanterade avstötningsepisoder, idag är det färre än 20 %. 

Vissa har ett väldigt aktivt immunsvar och får återkommande avstötningar 

medan de flesta aldrig får det. Avstötningar ger sig till känna 

tidigt, oftast inom de första månaderna. Senare kan det vara en annan 

typ av avstötning eller en virusinfektion. En njure är mer avstötningsbenägen 

än både hjärta, lever och bukspottskörtel. 

Vid retransplantation, alltså transplantation på nytt, är alla människor 

immuniserade - immunsvaret är väckt. Man reagerar snabbare med 

avstötning än första gången. Här finns alltså ökad risk, för njuren kan 

förloras snabbt. Till patienter med mycket antikroppar ger man oftast 

en speciell behandling, där man kanske kombinerar fyra olika mediciner 

under kort tid för att klara transplantationen. 

Avstötning är vanligast under det första året efter transplantationen, 

och särskilt under de första månaderna. Det är därför du kommer 

att gå på täta kontroller i början. Avstötning kan dock förekomma 

många år efter transplantationen. Ibland har det berott på att man 

slutat ta sina mediciner. Oftast kommer det dock utan att man har 

gjort något fel. 

Njurbiopsi kan bli aktuellt när det gått många år. Om vi får en sen 

kreatininstegring vill vi veta vad det beror på. 

Vi har en diagnos, kronisk avstötning, som kan se lite olika ut. 

Symptom är förutom kreatinstegring, äggvite läckage och högt blodtryck. 

Ibland kan det vara förändringar som beror på din pågående 

medicinering med till exempel Prograf® eller Sandimmun®. Då kanske 

man byter till något som inte påverkar njurfunktionen, som 

Rapamune® eller Certican®. Ofta har man det som tillägg ett tag och 

tar så småningom bort det njurskadliga läkemedlet. Ibland är det 

grundsjukdomen som kommit tillbaka i den transplanterade njuren. 

67

Avstötning kan aldrig skyllas på att du överansträngt dig eller misskött 

dig på något annat sätt. Det är oftast symptomfritt, syns enbart i prover. 

En del patienter tycker det är mycket nervöst – de vet aldrig hur 

läget är. Har kreatinin gått upp eller ner? Tyvärr hoppar kreatinin lite 

upp och ner, men de flesta gångerna är det inte någon avstötning. Som 

patient måste du ha tålamod och starkt psyke. 

Symtom 

Du har oftast inga symtom. En njure kan producera urin trots att det är 

en avstötning. Det är ovanligt med kraftiga avstötningar som man såg 

förr då patienterna fick feber och ömhet över transplantatet och blev 

svårt sjuka. Det finns dock en del otroligt immunreaktiva personer, 

”antikroppspatienter” som vi säger, där immunsvaret (kroppens reaktion) 

är så kraftigt att patienten blir ordentligt sjuk och njuren inte går 

att rädda. 

pyelostomikateter 

69 

Diagnos 

Njurbiopsi ger alltid säker diagnos. 

Hur bråttom är det? Ibland 

kan man av olika skäl inte göra 

en biopsi först, utan man får 

behandla dig ändå om misstanken 

på avstötning är stark. 

Vi brukar göra ultraljuds-undersökning 

av transplantatet för att 

utesluta annan orsak till nedsatt 

funktion och sedan görs biopsin. 

Ofta får vi inte svar samma 

dag utan förloppet får avgöra 

hur snabbt diagnosen behövs. 

Vid ultraljudsundersökning ser 

man vid avstötning ett ökat 

motstånd för flödet. Vi talar 

om RI (resistive index) vilket är 

måttet på motståndet. En svul

len njure som vid avstötning ger ett högt värde. Ett lågt värde talar för 

blodpropp. Det är en viktig undersökning som röntgenläkare hjälper 

oss med. Ibland ringer röntgenläkaren och säger att det är ett avflödeshinder 

och då brukar man istället lägga in en p-kateter (pyelostomikateter), 

en slang från njurbäckenet (pyelos) för att få avlastning direkt. 

Biopsin behöver inte göras. Ibland är det ett cele, en vätskeansamling 

tillföljd av avskurna lymfkärl, som man kan få tidigt efter en transplantation. 

I sådana fall läggs en slang till celet för dränage. 

(Se även sid 42) 

Behandling 

Avstötningen klassificeras enligt Banff. Det är en ort i Canada där man 

första gången försökte bestämma och definiera hur avstötning kan se 

ut. Vid en lättare avstötning, så kallad klass I, ger man hög dos kortison 

i dropp, Solu-Medrol®, en gång om dagen i tre-fyra dagar. I samband 

med detta justeras doserna av din immunosuppressiva medicinering 

eller ändras till annan sort. Över 90 % av avstötningarna svarar 

på behandlingen. Vid allvarligare avstötning ges ATG eller Ortoclone 

OKT-3®. (se sid 60) 

Vid klass II avstötning när framför allt antikroppar orsakar avstötning 

kan Mabthera® ges om det inte är givet tidigare och plasmaferes eller 

immunadsorbtion tillgrips. Det är behandlingar som oftast görs på dialysavdelningen 

där man tar bort antikroppar med hjälp av plasmafilter. 

Problemet kan vara att man även tar bort skyddande antikroppar och 

viktiga faktorer i blodet som behövs för att förhindra blödning eller 

blodpropp. 

Plasmabyte ersätter inte dialys! Har du ingen urinproduktion måste 

du även dialyseras. Många upplever denna tid som tuff och krävande. 

Men det gäller att inte ge upp! De flesta njurarna går att rädda. 

Virusinfektion i njuren 

Det är en ny diagnos och är lite av medaljens baksida, som vi ser det 

idag. Med nya effektiva immundämpande mediciner kan tyvärr virus 

få fäste i transplantatet. Ett sådant virus är BK-virus. BK är initialerna 

70

på den patienten där man först gjorde detta fynd. Man kan mäta virusmängden 

i urinen, man kan påvisa det i blodet och man kan se virus 

vid biopsin. BK-virus drabbar cirka 5-10 % av alla transplanterade. 

BK tillhör gruppen polyomavirus som är ganska nytt för oss också. 

Behandlingen är att sänka immunosuppressionen och vänta. Det kan ta 

flera månader innan virus försvinner. Behandlingsförsök görs med nya 

läkemedel men resultaten är inte riktigt övertygande. En del förlorar 

sina transplantat i denna komplikation. En del får vad vi kallar kronisk 

avstötning. Se nästa sida. 

22. AVFLÖDESPROBLEM 

Att kreatinin går upp eller att feber tillstöter efter en transplantation är 

inte alltid en avstötning. Ibland kan det vara läckage av urin från den 

nyopererade urinledaren eller förträngning av urinledaren. Här kan 

ovan nämnda BK virus vara orsaken. Det är alltså inte enbart tekniska 

tillkortakommanden. Problem med läckage eller avflödeshinder inträffar 

i ett par procent men måste åtgärdas omedelbart. Behandlingen är 

att slangar läggs in som leder ut urinen och som ska ligga kvar ett bra 

tag för att läkning ska ske. Det är ju skör vävnad. 

Kortisonbehandlingen gör det inte lättare. Förutom dränage med slangar 

blir det tillägg av antibiotika. Det kan kännas drygt! 

En del kliniker väljer att lägga in en slang mellan njurbäcken 

och urinblåsa så kallad pigtailkateter i förebyggande 

syfte. Den avlägsnas efter 5 dagar och finns bara där initialt 

när urinledaren riskerar att vara svullen. Det kan 

också finnas risk för dålig cirkulation vilket kan medföra 

urinläckage. 

71 

pigtailkateter

23. KRONISK AVSTÖTNING 

Symptomen vid kronisk avstötning är högt och svårbehandlat blodtryck, 

äggviteläckage samt stigande kreatinin, vilket är tecken på en 

sämre transplantatfunktion. 

En transplantatbiopsi visar en bild där det är en blandning med kärlförändringar, 

åderförkalkning, ökad bindväv och undergång av frisk 

vävnad. Ibland finns inslag av inflammation. Somliga kallar det kronisk 

vaskulär rejektion (av ordet ”vaskulär” som betyder hörande till kärlen) 

eller sen rejektion. Blodförsörjningen blir inte tillräcklig för att 

njuren ska fungera. 

Orsakerna till kärlförändringarna är ofullständigt kända. De liknar på 

många sätt den vanliga åderförfettningssjukdomen (atheromatos eller 

atheroskleros), men det finns också ett inslag av en kronisk inflammation 

i kärlväggen. Vi siktar på god kontroll av blodtrycket och blodfetterna. 

Om du har diabetes är det också viktigt att få en så god kontroll 

av sockerläget som möjligt. 

24. INFEKTIONER 

Till följd av den immunosuppressiva medicineringen får en del infektionsproblem 

Sök alltid läkare vid feber, sjukdomskänsla eller annars om du inte känner 

dig bra. Handlar det om en banal förkylning med snuva så räcker 

det oftast med en telefonkontakt, men annars måste du söka för att bli 

undersökt och få blodprover tagna och kontrollerade. 

Om du söker annan läkare än din vanliga, så berätta alltid att du är 

njurtransplanterad Vissa läkemedel som innehåller erytromycin 

(Abboticin®, Ery-Max® med flera) kan inte utan vidare kombineras 

72

med din immunosuppressiva behandling. De höjer Sandimmun- och 

Prografkoncentrationerna. 

Det finns en del speciella infektioner och infektionsorsaker som det 

kan vara bra att känna till. 

Urinvägsinfektioner 

Urinvägsinfektion är faktiskt den vanligaste bakteriella infektionen 

efter en njurtransplantation (det är det även hos ”vanlig” befolkning). 

Ibland ger infektionen inga symptom men vi behandlar efter odlingssvaret. 

En transplanterad njure saknar ju nerver! Oftast är det tarmbakterier 

så kallade E.coli och då biter penicillin som selexidin 

(Selexid®). Får du återkommande infektioner kanske det blir byte 

av preparat och utredning om det finns något problem med avflödet. 

Drabbas du av hög feber med infektion i blodet utgånget från urinvägarna, 

så kallad urosepsis, måste du läggas in. Blodförgiftning kan 

påverka cirkulationen. Det är viktigt med vätska och antibiotika direkt 

i blodbanan. Behandlingen pågår efter det akuta skedet med tabletter 

i flera veckor. 

Lunginflammation 

Vi har alltid respekt för hosta med feber. Sök läkare eller hör av dig! 

Vanligast är infektion med pneumokocker, alltså typiska bakterier i 

luftvägarna, och dessa är känsliga för penicillin. Men det kan även vara 

virus eller legionella, en mer ovanlig bakterie. Den senare kan finnas på 

SPA-anläggningar, där vattnet inte har tillräckligt hög temperatur, och 

ger lunginflammation med snabb försämring av lungfunktionen. Det 

går att behandla men då är det bråttom. 

73

Vattkoppor och bältros 

Vattkoppor orsakas av ett virus som kallas 

varicella-zoster-virus (VZV). Den hör 

till de vanliga barnsjukdomarna och den 

är mycket smittsam. Nästan alla vuxna 

har därför haft infektionen någon gång, 

och de är sedan immuna. Vi tar reda på 

det i de prover som tas före transplantationen. 

Om det skulle vara så att du inte 

har haft vattkoppor rekommenderar vi 

vaccination. Till alla barn är det mycket 

viktigt. Efter en transplantation blir vattkoppor 

en mycket allvarligare infektion! 

Om du skulle få vattkoppor 

eller bli utsatt för smitta så 

får du aciklovir (Zovirax®, 

Geavir® m fl) eller valaciklovir 

(Valtrex®). Ett särskilt immunoglobulin 

kan i vissa fall lindra 

sjukdomsförloppet. 

Varicella-zoster-virus blir kvar i kroppen i hela livet efter det du haft 

vattenkoppor. Viruset kan vakna långt senare och ge upphov till bältros. 

Bältros börjar ofta som en intensiv brännande smärta i ett mer eller 

mindre bandformigt hudparti på den ena sidan av kroppen, utan att 

man från början kan se något konstigt alls på huden. Även ansiktet kan 

drabbas. Efter några dygn uppstår det små blåsor på en rodnad botten. 

Om detta händer så ta omedelbar kontakt med din läkare. 

Sjukdomsförloppet kan lindras väsentligt med tidigt insatt behandling. 

Läkemedlen ovan finns som tabletter och behandlingen måste sättas 

in inom 48 timmar efter blåsorna kommit. Läkemedlet kan ge biverkningar 

i form av förvirring och måste doseras efter njurfunktionen. 

Får infektionen fäste finns det risk för en spridning av bältrosen till 

övriga kroppen eller att du får ett mycket långdraget och svårbehandlat 

smärttillstånd inom det drabbade området. Vi har träffat patienter som 

74 

Bältros

fått kroniska smärttillstånd och blivit narkotikaberoende efter en bältros. 

Detta har gällt såväl dialyspatienter som transplanterade. Ibland 

kan man få bältros utan att det gör ont, men även då är det viktigt med 

behandling. 

Herpes 

Herpes 

Herpesblåsor orsakas av herpessimplexvirus 

(HSV). Precis som vid vattenkoppor 

så har de flesta vuxna haft infektionen 

någon gång i barndomen eller ungdomen. 

Viruset kan dock dröja sig kvar 

i kroppen och då och då ge sig tillkänna 

genom att det uppstår små blåsor på 

rodnad botten, vanligen på läpparna 

eller i underlivet. Aciklovir (Zovirax®, Geavir® m fl) eller valaciklovir 

(Valtrex®) dämpar sjukdomsattackerna effektivt om behandlingen sätts 

in tidigt, men det finns ingen medicin som kan ta bort viruset för alltid. 

CMV 

Cytomegalovirus (CMV) är också ett sådant virus som många har smittats 

med redan i barndomen och ungdomen. Den klassiska smittvägen 

är en ”puss i sandlådan” som sedan följs av en harmlös sjukdomsepisod 

med några dagars feber och lymfkörtelsvullnad. Efter en transplantation 

kan virus, som legat kvar i kroppen, vakna till och ge upphov till 

ett besvärligare sjukdomstillstånd med långdragen feber. Symtom kan 

uppstå från många olika organ – levern, tarmarna, lungorna, ögonen 

m fl. Man kan också bli smittad i samband med transplantationen, om 

donatorn har haft en CMV-infektion, och den som tar emot organet 

inte har haft det. Idag ger vi därför förebyggande behandling. 

Möjligheterna att förebygga CMV-sjukdom efter transplantation finns 

idag för alla. Man ger behandling 3-6 månader beroende på om dona- 

75

torn/respektive mottagaren har haft CMV eller inte. Ibland kan CMV 

dyka upp när profylaxen är avslutad eller det gått många år. Här finns 

behandling både i tablettform och som intravenös behandling beroende 

på hur allvarlig infektionen är. CMV-problem var mycket större förr, då 

kunde transplanterade få ”vita lungor”, alltså ingen luft alls i lungorna 

på grund av utbredd inflammation i lungorna. Det krävdes respiratorbehandling 

på intensivvårdsavdelningen men det hjälpte inte heller. Här 

har verkligen skett en utveckling! 

Med ganciklovir (Cymevene®) behandlas allvarlig CMV infektion och 

medlet ges då direkt i blodet under flera veckor. Vid lindrigare infektion 

ges valganciklovir (Valcyte®), samma medicin som används som förebyggande 

i tablettform. 

EBV 

EBV eller Epstein-Barr-virus är ett annat virus, som liksom CMV finns 

hos de flesta av oss sedan barnaåren eller ungdomsåren. Viruset ger 

ibland bara några dagars feber och svullna lymfkörtlar. Det kan också 

ge en ganska ilsken sjukdom med halsont och hög feber som kallas 

körtelfeber eller mononukleos. 

EBV är ett problem efter en njurtransplantation eftersom det kan bidra 

till utvecklingen av en elakartad tumör i lymfkörtlarna (malignt lymfom 

eller PTLD; post transplant lymphoproliferative disorder). Det är 

framför allt barn som drabbas. Se i övrigt avsnittet 29 om tumörsjukdomar. 

Vårtvirus 

Vanliga vårtor på händer och fötter beror också på virus. Har du haft 

lätt för att få vårtor tidigare, kommer de gärna tillbaka efter en transplantation. 

Sök hjälp hos hudläkare innan vårtorna har blivit för stora! 

76

Det samma gäller kondylom som är en sorts mera upphöjda vårtor 

som oftast sätter sig i underlivet. 

Svamp 

Candida är en mycket vanlig jästsvamp som lätt ger upphov till infektioner 

i munhålan (så kallad torsk”) och i underlivet. Candida i munnen 

ger rodnade ömma slemhinnor med vitaktiga beläggningar. De 

behandlas med mixtur nystatin (Mycostatin® eller Nystatin) lokalt. 

Candida i underlivet drabbar främst kvinnor och ger en grynig vitaktig 

flytning med klåda. Lokalbehandling med exempelvis klotrimazol 

(Canesten®) kräm i underlivet tar bort besvären. 

Candida kan också behandlas med flukonazol tabletter (Diflucan® 

med flera). 

Aspergillus är en annan mögelsvamp som kan ge upphov till besvärliga 

lunginflammationer. Svampens sporer finns överallt, men det är delvis 

mängden som avgör riskerna. Låt därför bli att rota med mögliga och 

fuktiga gamla hus! Håll dig undan och låt andra jobba! Det kommer 

loss massor med svampsporer när man river i mögligt material och det 

kan också finnas i krukväxter. 

Pneumocystis carinii (uttalas precis som det står) är också en svamp, 

som kan ge livshotande lunginflammationer hos patienter med nedsatt 

immunförsvar. Numera är detta mycket sällsynt på grund av den förebyggande 

behandlingen med trimetroprim-sulfa (Bactrim®) under den 

första tiden efter transplantationen eller alternativbehandlingen med 

pentacarinatinhalation 1 gång i månaden under 6 månader som nämnts 

tidigare. 

Gemensamt för svampinfektionerna är att ytliga infektioner på huden 

och slemhinnorna inte är farliga i sig, men vi måste behandla dem för 

78

att hindra att svampinfektionerna får djupare fäste i kroppen. Skulle 

de få fäste på djupet kan svampen sprida sig snabbt med blodet och det 

krävs ofta mycket långvarig behandling med läkemedel direkt i blodet 

för att bekämpa dem effektivt. En blodförgiftning med svamp är livshotande! 

Urdjur 

Toxoplasma är ett urdjur som kan ge lymfkörtelsvullnad, men även 

inflammationer i många andra organ. Toxoplasma kan finnas i dåligt 

kokt eller stekt kött och utekatter bär ofta smittan. Ungefär hälften av 

alla vuxna har haft en toxoplasmainfektion tidigare i livet. Vid njurtransplantation 

gör man ingen speciell utredning, men däremot inför 

en hjärttransplantation. 

25. ÖVERVIKT 

Övervikt är tyvärr ganska vanligt efter njurtransplantation. Många som 

varit trötta och aptitlösa före transplantationen får en glupande aptit 

efter transplantationen. Kortisonbehandlingen är en viktig orsak, men 

säkert inte den enda. Livsglädje och lättnad över att den bundna dialystiden 

är över spelar också en roll. 

Du kommer att få rådgivning av en dietist både före och efter transplantationen. 

De kostråd du får är oftast inriktade på mat med lite fett, 

rätt fettkvalitet och mer fiberrika livsmedel. Det är inga märkvärdigheter, 

utan det handlar mest om att få en varierad och näringsriktig mathållning. 

Men sedan hänger det på dig. Det kan vara arbetsamt, men 

det är nödvändigt att du själv (och kanske din partner) hittar ett sätt att 

slå till bromsarna i tid. Väg dig regelbundet och skriv upp vikten, så är 

det svårare att lura sig själv. Alltför många nya hål i livremmen är ett 

dåligt tecken. 

79

Den allra första tiden efter transplantationen gäller särskilda kostråd 

för att undvika infektionssjukdomar, som kan smitta med maten. 

Det mesta av detta handlar om den mat du får under tiden du är inlagd 

efter transplantationen. Det du måste känna till själv framgår av avsnittet 

om mat och dryck eller så berättar dietisten det för dig. 

26. DIABETES 

Diabetes (sockersjuka) är en vanlig och allvarlig komplikation efter en 

njurtransplantation. Orsakerna är flera. Såväl kortisonbehandlingen i 

sig som den övervikt som den bidrar till kan utlösa eller förvärra en 

diabetes. Vissa av de andra immunosuppressiva läkemedlen kan också 

bidra till en diabetes. 

Många, mer än hälften, får högt blodsocker under den första vårdtiden 

på avdelningen och kan behöva insulin. Vi ger det enligt ett visst schema 

beroende på sockervärdena. En del behöver skrivas ut med insulinbehandling. 

Insulin, teststickor, nålar medmera, får du på recept eller 

hjälpmedelskort. En apparat att mäta sockret med måste du köpa. Den 

kostar dock inte så mycket. 

Blodsockerminskande tabletter räcker för vissa och det får framtiden 

utvisa. Problemet är att de vanligaste tabletterna, metformin 

(Metformin®, Glucophage®), inte kan användas vid nedsatt njurfunktion. 

En annan tablett som kan vara aktuell är glibenklamid (Daonil®). 

Insulin kan alltid användas. 

En del klarar sig utan någon medicinering alls. C:a 15-20 % utvecklar 

diabetes för all framtid som kräver medicinering. 

Idag strävar man efter så normalt blodsocker som möjligt. Insulin som 

kan vara aktuellt är kortverkande insulin aspart (Novorapid®) och 

långverkande glargin (Lantus®) eller insulin human (Insulatard®). 

Det du själv kan göra för att slippa diabetes eller lindra symtomen är 

80

att motionera och se till att du inte blir överviktig. Det gäller även för 

icke-transplanterade! 

Det som är allvarligt med en diabetes är inte i första hand att du måste 

hålla diet eller ta tabletter eller insulin, utan det är att en diabetes påskyndar 

åderförfettning och andra skador i blodkärlen runt om i kroppen. 

27. BENSKÖRHET 

Benskörhet med benbrott eller smärtsamma sättningar i ryggen kan 

vara ett stort problem för den som drabbas. Orsakerna till benskörhet är 

många. Långvarig behandling i dialys, malnutrition (dåligt näringsläge 

med låg vikt som följd), vätskedrivande läkemedel är exempel vilka kan 

ge benskörhet. Andra orsaker är rökning, påtvungen inaktivitet och kortisonbehandlingen 

efter transplantationen. Benstommen mår bra av såväl 

tyngd (äntligen någon som försvarar min övervikt eller?) som rörelse. 

När du rör dig förflyttar sig kalken in i benstommen. 

Benskörhet ska hellre förebyggas än behandlas. Eftersom D-vitamin 

behövs för benstommen, och samspelet mellan kalk och D-vitamin regleras 

med hjälp av PTH (parathormon) och njurarnas D-vitaminhantering, 

finns det ofta en benpåverkan redan innan du blir transplanterad på 

grund av njursvikten. Nu gäller det att snabbt göra det bästa möjliga. 

Förutom viss medicinering, det får din läkare ta ställning till, är den 

bästa förebyggande behandlingen daglig motion. När musklerna arbetar 

stimuleras benstommen till att bli starkare. Dessutom är det bra att 

dricka mjölk eller äta ost dagligen så du får i dig tillräckligt med kalk. 

Om du har bekymmer med övervikt eller höga blodfetter så får du hålla 

dig till lättmjölk och mager ost – för kalk behövs ändå. 

Man räknar med att en vuxen människa behöver 1,5 gram kalk per dag. 

Om det är den minsta tvekan om att du får i dig detta med maten så kan 

man komplettera med kalktabletter, gärna i kombination med D-vitamin, 

exempelvis Calcichew-D3® eller Ideos®. Rent D-vitamin finns i alfakalcidol 

(Etalpha®) och kalcitriol (Rocaltrol®). 

81

Vi mäter din bentäthet med densitometri oftast före transplantationen 

och efteråt någon gång (se kapitel 5 om utredning inför transplantation). 

Om det skulle behövas kan man komplettera behandlingen med 

bisfosfonater, som är läkemedel som stimulerar benbildningen. 

Bisfosfonater, (som t ex Fosamax®) är besvärliga mediciner så tillvida 

att deras effekt fullkomligt utraderas om man till exempel dricker ett 

glas mjölk samtidigt. Bisfosfonater måste tas ensamma och på fastande 

mage minst en halvtimme före frukosten och de andra medicinerna. Sitt 

eller stå upp när du sväljer dem och skölj ner med minst ett halvt glas 

vatten i stora klunkar. Det är viktigt att de kommer direkt ner i magsäcken 

och inte stannar i matstrupen där de kan ge upphov till besvärliga 

frätsår. Det kan vara praktiskt med en starkare så kallad veckotablett 

som det räcker med att ta en gång i veckan. Ett alternativ under utveckling 

är att ge bisfosfonatbehandling som ett dropp direkt i blodet och då 

kan det räcka med en behandling en gång om året. För kvinnor kan en 

förebyggande behandling med östrogenpreparat vara av värde. 

28. GIKT 

Gikt beror på att mängden urinsyra (urat) i blodet blivit för hög. Det är 

en klen tröst att denna sjukdom endast drabbar människor och enstaka 

apor. Alla andra däggdjur är bättre på att göra sig av med urinsyra. 

Förhöjda mängder urinsyra i blodet beror i första hand på en minskad 

utsöndring av urinsyra i urinen till följd av sänkt njurfunktion. Flera av 

de läkemedel som är nödvändiga efter transplantationen kan bidra till 

att höja urinsyranivåerna i blodet. Även alkohol och övervikt höjer 

urinsyranivåerna, där av namnet ”portvinstå”. Förhöjda mängder urinsyra 

kan också bero på en ökad tillförsel av födoämnen som bildar 

urinsyra (lever, inälvsmat, blodmat, kött och ansjovis), men detta spelar 

mindre roll och är bara viktigt om du ligger ”på gränsen” till att få giktattacker. 

83

Den akuta giktattacken beror på att urinsyra fälls ut som kristaller i 

någon led, då ofta i fotleden eller stortåns grundled (leden mellan fotbladet 

och stortån). Den drabbade leden blir intensivt öm, svullen, 

varm och röd. 

Den akuta giktattacken kan behandlas 

med vanliga inflammationsdämpande 

läkemedel eller med Kolkicin. 

De vanliga inflammationsdämpande 

läkemedlen, så kallad NSAID (icke 

steroid anti inflammations medel), 

är en stor grupp där Indomee®, 

Ipren®, Voltaren®, Brufen® och 

Naproxen® kanske är de mest 

kända. Preparaten bör dock undvikas 

om njurarnas funktion är 

väsentligt nedsatt. Kolkicin är ett 

utmärkt alternativ som i motsats 

till NSAID inte kan skada njurarna. 

Den enda mera påtagliga nackdelen 

med Kolkicin är att man ofta får 

diarré. Effekten på smärtorna är 

oftast både god och snabb. 

För att förebygga framtida giktattacker kan man antingen ge allopurinol 

(Zyloric® eller Allopurinol) se nedan, eller probenecid (Probecid®) 

tillsammans med natriumbikarbonattabletter. Dessa läkemedel sänker 

urinsyran i blodet. 

Allopurinol (Zyloric®) påverkar kraftigt effekterna av eventuell samtidig 

behandling med azatioprin. Det är därför mycket viktigt att 

behandling med Allopurinol aldrig påbörjas utan att konsultera transplantations- 

eller njurspecialist! 

84

29. TUMÖRSJUKDOMAR 

Det finns en ökad risk för tumörsjukdomar efter en njurtransplantation 

jämfört med jämnåriga som inte är transplanterade. Det gäller både 

godartade och elakartade tumörer. Orsaken är de samlade effekterna 

av de olika immunosuppressiva medicinerna som tillsammans dämpar 

kroppens eget första försvar mot tumörsjukdomar. 

Låt inte detta bli något stort spöke för dig, utan se det mera som något 

du bör känna till. Det är nämligen så att många av dessa tumörsjukdomar 

går att bota om man är observant på de tidiga symtomen. 

Huden 

Mer än hälften av alla tumörsjukdomar efter en njurtransplantation sitter 

i huden. Det vanligaste är godartade fnasiga fläckar, men det finns 

också elakartade tumörer, både sådana som växer lokalt (basalcellscancer) 

och sådana som kan sprida sig (skivepitelcancer och maligna melanom). 

Gemensamt för alla hudtumörer är ju att de går att titta på – och 

därmed också upptäcka på ett tidigt stadium. 

Om du märker att ett födelsemärke växer, ändrar färg eller form, blöder 

eller kliar så sök läkare. Om man tar bort det i tid så är sjukdomen 

botad. I många fall kan det vara bra att gå på ”besiktning” hos en hudläkare 

en gång om året, i synnerhet om du har många födelsemärken av 

den sorten som kan förvandlas till elakartade tumörer. 

Sola med måtta och använd ett solskyddsmedel med hög skyddsfaktor 

(20 eller mer). Undvik noga att bränna dig! Se sid 93 i övrigt. 

Malignt lymfom eller PTLD 

Malignt lymfom är en elakartad tumör i lymfkörtlarna som hos transplanterade 

individer uppträder i en alldeles speciell form som kallas 

85

PTLD (post transplant lymphoproliferative disease). Sjukdomen beror 

på EBV-virus tillsammans med de immunosuppressiva medicinerna. 

Behandlingen består i första hand av att man under noggrann kontroll 

får minska den immunosuppressiva medicineringen så att kroppen kan 

bekämpa EBV-viruset tillräckligt. Då kan tumören gå tillbaka. Gör den 

inte det behandlas du med Mabthera®, en medicin som ges i blodet och 

som vi lärt oss tar bort vissa vita blodkroppar, B-lymfocyter. Oftast ges 

en dos per månad och det är vissa läkare – lymfomspecialister – som 

håller i detta. Sjukdomen kan vara farlig, och den kräver behandling 

och uppföljning. 

Övrigt 

Tala om för din behandlande läkare om det är något som ändrat sig 

eller känns annorlunda. Du kommer ju för all framtid att ha ganska 

täta läkarkontakter. Kvinnor bör genomgå regelbundna hälsokontroller 

hos en gynekolog. Bröströntgenkontroller (mammografi) kan också 

vara befogade med lite olika mellanrum i olika åldrar. För män finns 

det inte några lika självklara kontroller, men åtminstone hos dem som 

är lite äldre bör prostatan undersökas då och då. Tidiga stadier av 

tjocktarmscancer kan ofta avslöjas genom att tumörerna blöder en liten 

aning. Blodet blir osynligt när det blandas med avföringen i tarmen, 

men det kan avslöjas genom att undersöka en serie enkla avföringsprov 

(oftast tre prov från olika dagar). Synligt blod i urinen – som uppträder 

långt efter operationen – bör utredas med tanke på eventuell cancerrisk. 

30. ALLMÄNNA LEVNADSRÅD 

Var inte rädd, men var inte heller dumdristig. Du kan leva ett nästan 

alldeles vanligt liv med din nya njure, och göra nästan vad som faller 

dig in om du är på det humöret. Det är det som är meningen med 

transplantationen. Men det finns några undantag som det är bra att 

känna till. Kontaktsporter som ishockey och innebandy, där man 

krockar och svänger en klubba är olämpligt. Din njure ligger ju ytligare 

86

än dina gamla. Men det finns så mycket annat du kan sporta med! 

Sedan är det bara du som kan välja vad som är bäst just för ditt liv. 

Mat och dryck 

Utöver de kostråd som är inriktade på att ge dig en varierad och 

näringsriktig kost med lagom mängd kalorier så finns det några råd till. 

De handlar mest om vad man bör tänka på för att inte få infektionssjukdomar 

på rund av bakterier, virus eller mögelsvamp, som kan finnas 

i mat och dryck. Somliga infektioner kan drabba vem som helst, men 

andra är lättare att få just om man tar immunosuppressiva läkemedel. 

❦ Glöm inte att det största problemet med mat och 

dryck efter en njurtransplantation är att du äter för 

mycket och blir för tjock! En omväxlande kost med 

frukt och grönsaker är mycket bättre för din hälsa, 

än ur infektionssynpunkt ”bombsäkra” rätter som 

rykande nyfriterade pommes frites… 

• Ät inte rått, gravat eller dåligt genomstekt kött. 

• Ät inte gravad eller rökt fisk. 

• Ät inte grapefrukt eller fruktjuicer som helt eller delvis består av 

grapefruktjuice, eftersom grapefrukt ökar upptaget av Sandimmun 

och gör det svårt att ge dig rätt dos. 

• Drick inte opastöriserad mjölk. Vissa exklusiva dessertostar kan 

också vara gjorda på opastöriserad mjölk. De kan innehålla listeria 

bakterier. 

• Använd näsan och sunt förnuft! Luktar det gott och ser det gott ut? 

Är maten rimligt nylagad och har kylvaror förvarats vid rätt temperatur? 

87

• Se till att varm mat som ska få svalna och serveras kall får svalna 

snabbt. Sätt gärna ner formen eller grytan i en diskho med kallt 

vatten. Maten ska inte vara ljummen eller rumstempererad längre 

än absolut nödvändigt. 

• Skölj eller skala frukt och grönsaker. 

• Kyckling är bra mat, men se till att den är genomstekt. Låt inte den 

råa kycklingen komma i kontakt med andra livsmedel. Diska kniv 

och skärbräda noga. Använd gärna plastskärbrädor som är lättare 

att hålla rena. 

• Om du har en känslig mage så drick inte för mycket kaffe, i synnerhet 

inte under den första tiden efter transplantationen. Kortison och 

kaffe kan tillsammans bli för mycket för magen. 

• Alkohol påverkar levern, som ofta redan från början är ansträngd 

av dina mediciner. Undvik därför alkohol under den första tiden. 

Om leverproverna sedan är normala kan du använda måttliga mängder 

alkohol. 

• Fråga dietisten så får du veta mera! 

Fysisk aktivitet 

Styrkan och konditionen återkommer inte av sig själv bara för att du 

fått en ny njure. Även musklerna i armar och ben har oftast försvagats 

betydligt under den tid du har haft njursvikt och dialysbehandling före 

transplantationen. Den sjukgymnastiska träning som du fått under 

vårdtiden i samband med transplantationen får i lämpliga former fortsätta 

hemma. Det är viktigt att du inte slöar till utan verkligen fortsätter 

att träna. Ändå tar det ofta upp emot ett år innan skelettmuskulaturen 

återfått sin kraft. Och åldern har vi ju alla mot oss… 

För njurens del finns det egentligen inga begränsningar, mer än vad du 

själv känner, men sårläkning tar ungefär 6 veckor. Det går fort! 

88

Den nya njuren saknar nervförbindelser med din kropp, åtminstone 

under de första åren efter transplantationen. Det betyder bland annat 

att du inte känner någon smärta från njuren. 

Rökning 

Om du är rökare – passa på att fimpa! Snusa inte heller. Risken för 

sjukdomar i munnen ökar om du snusar efter transplantationen. 

Sex 

Du kan återuppta ditt samliv när du känner att du orkar med det. 

Impotens och nedsatt sexuell lust är vanligt och naturligt när man är 

svårt sjuk eller nyss genomgått en stor operation. Det är väl mera om 

detta dröjer sig kvar sedan du i övrigt återhämtat dig som det finns 

anledning att undra – och kanske söka hjälp. Mediciner mot impotens, 

till exempel Viagra®, påverkar inte dina immunosuppressiva mediciner, 

så det går bra att kombinera. 

Det finns en del infektionssjukdomar som kan smitta vid samlag. 

Virusinfektioner som herpes och kondylom är nog de vanligaste. 

Du är känsligare också för sådana sexuellt överförda infektioner. 

Kondom skyddar. 

Val av preventivmedel kan behöva diskuteras med din läkare. 

Att skaffa barn 

Det finns många njurtransplanterade kvinnor som har fött barn både i 

Sverige och utomlands. Men det är inte alldeles okomplicerat. Ungefär 

90

hälften föder sitt barn för tidigt. Får man högt blodtryck under graviditeten 

så riskerar man en försämrad njurfunktion. 

Frågan om att skaffa barn efter njurtransplantation har förstås många 

dimensioner – både de existentiella frågorna och de i mera snäv mening 

medicinska frågorna. Finns det risker för modern och barnet under graviditeten? 

Finns det risker för missbildningar? Hur länge klarar jag mig 

med den nya njuren? Försämras njurfunktionen under en graviditet? 

Kan den nya njurens läge ge problem med urinavflödet under en eventuell 

graviditet? 

Om du har funderingar åt det hållet så tala med din behandlande läkare 

först så att du får ta del av den kunskap som finns. Det är också viktigt 

att – före en graviditet – gå igenom dina mediciner. Vissa mediciner 

som CellCept® och Myfortic® är helt olämpliga under en graviditet. 

Husdjur 

Som för så mycket annat är frågan om husdjur efter en njurtransplantation 

en balansgång mellan risker och fördelar, inte minst för livskvaliteten. 

Riskerna – infektionsriskerna – är på det hela taget små. Men om 

du inte redan har husdjur så kan du gärna vänta lite med att skaffa 

något husdjur tills den första och känsligaste tiden efter transplantationen 

har gått. Och den viktigaste åtgärden för att förebygga smitta är – 

som vanligt – att tvätta händerna. 

Hundar kan ge mycket glädje och de behöver dessutom gå på promenader 

liksom du själv! Infektionsriskerna är små, men låt inte hunden 

pussa dig i ansiktet i onödan. Korthåriga raser är lättast att hålla rena. 

Klipp klorna! 

Utekatter kan ha toxoplasma i tarmen, och att få infekterade klösmärken 

i skinnet är inte heller bra. Burfåglar kan smitta människor med 

olika parasiter. Ödlor och sköldpaddor bär ofta salmonella. Fiskar kan 

också ha med sig ovanliga bakterier som sprider sig i akvarievattnet. 

91

Hästar, om de nu kan räknas till husdjuren, är knappast någon infektionskälla 

i sig. Men se upp för damm i stallet av mögligt hö som varken 

hästen eller du mår väl av. Rida kan du göra när du har muskelstyrka 

och balans tillräckligt. Fråga sjukgymnasten! 

Naturmedel 

Låt bli naturmedel eller naturläkemedel! Vi vet att vissa naturmedel 

som exempelvis Johannesört och preparat som innehåller så kallade 

bioflavonider är ogynnsamma och farliga tillsammans med dina mediciner. 

Om andra naturmedel vet vi inte hur de fungerar tillsammans 

med dina mediciner, och det finns inte heller någon pålitlig möjlighet 

att ta reda på detta. Det dyker upp rapporter ibland om medel som 

visat sig farliga både för njure och för lever. Det verkar onödigt att 

laborera med dessa! 

Tatueringar och piercing 

Alla ingrepp som innebär att man sticker hål på skinnet innebär också 

att man öppnar en port för infektioner. Låt bli sådant. 

Utlandsresor 

Vänta helst ett år efter transplantationen. Njuren bör fungera bra och 

din medicinering vara nere på en låg och stabil nivå först. Diskutera 

därför utlandsresor med oss. De hygieniska råden kring livsmedel, 

dricksvatten med mera, är väsentliga. Vaccinationer måste bedömas 

individuellt – se avsnittet om detta. Gammaglobulin kan du ta om det 

rekommenderas. 

Ta med dig tillräckligt av dina mediciner – gärna dubbelt upp fördelat 

på både handbagaget och väskan, så att du inte plötsligt blir ställd utan 

92

dina mediciner! De kan vara svåra att få tag på utomlands. Det kan i 

vissa sammanhang också vara bra med ett intyg om ditt hälsotillstånd 

och din medicinering. 

Avdödade vacciner 

Vaccin mot pneumokockinfektioner 

Vaccin mot influensa 

Vaccin mot tetanus (stelkramp) 

Vaccin mot difteri 

Vaccin mot polio 

Vaccin mot kikhosta 

Vaccin mot hemofilus influenzae 

Vaccin mot fästingburen 

virusencephalit (TBE) 

Vaccin mot meningokocker 

(epidemisk hjärnhinneinflammation) 

Vaccin mot hepatit A 

Vaccin mot hepatit B 

Vaccin mot kolera och 

turistdiarre 

Vaccin mot tyfoid (injektionsvaccin) 

Vaccinationer 

Allmänt gäller att du endast får vaccineras med så kallade avdödade 

vaccin. Dessa innehåller bara fragment av de organismer de ska skydda 

emot, och de kan aldrig ge upphov till sjukdomen. Däremot ska du 

undvika levande vacciner som innehåller hela organismer. De kan ge 

dig den sjukdom de avsåg skydda dig emot! 

93 

Levande vacciner 

BCG-vaccin (mot tuberkulos) 

Vaccin mot rubella (röda hund) 

Vaccin mot morbilli (mässling) 

Vaccin mot parotit (påssjuka) 

Vaccin mot varicella 

(vattenkoppor) 

Vaccin mot tyfoid (vaccin i 

kapslar) 

Vaccin mot gula febern

Skyddseffekten av vaccinationer du fått före transplantationen kvarstår 

oförändrad men skyddseffekten av vaccinationer du får efter transplantationen 

kan vara lägre än hos andra människor. Diskutera därför alltid 

vaccinationer med oss eller med infektionsläkare, och berätta att du är 

njurtransplanterad och vilka mediciner du tar. I undantagsfall kan vaccination 

med levande vacciner vara befogad, men det måste avgöras 

individuellt av infektionsläkare. 

En återkommande fråga är om man ska ta influensavaccin eller inte. 

Det finns inget övertygande svar eller studier på detta. Skyddseffekten 

är förmodligen lägre. 

Sol 

Sola med måtta, och använd solskyddsmedel med hög skyddsfaktor (20 

eller mera). Undvik noga att bränna dig! Det finns särskilda solskyddsstift 

med mycket hög skyddsfaktor för läpparna eller andra mycket 

94

utsatta hudpartier. Använd gärna en solhatt. Apoteken har en del bra 

allmänna råd. 

Anledningen är att den immunosuppressiva behandlingen gör huden 

lite skörare och mera känslig. Det är därför viktigt att inte ytterligare 

belasta huden med brännskador. Se sid 84 om hudtumörer i övrigt. 

Tandläkare 

Vid tandläkarbehandling som leder till någon blödning bör du få antibiotika 

och även vid behandling med skrapning av tandsten hos tandhygienist. 

Normalt ger man amoxicillin (Imacillin®, Amimox® med 

flera) 3 gram som du får svälja som en engångsdos ungefär en timme 

före behandlingen. Om du är överkänslig mot amoxicillin kan du få 

klindamycin (Dalacin®) 600 mg istället. Enklast är att se till att du har 

recept hemma. 

Det är viktigt att tandhygien/tandlagning sker för att hålla dig infektionsfri. 

Tandvårdsstöd ger något billigare tandläkarräkning. Du kan 

söka tandvårdsstöd, be om intyg från din läkare. 

31. HUR GÅR DET FÖR NJURTRANS- 

PLANTERADE IDAG? 

Alltsedan den första lyckade njurtransplantationen på människa utfördes 

av professor Murray i Boston 1953, mellan enäggstvillingar, har 

åtskilliga transplantationer gjorts både med organ från avlidna och 

levande givare. Man räknar med att cirka 95 % av de transplanterade 

njurarna fungerar mer än ett år och 85 % över 5 år. Resultaten är alltid 

bättre än i dialys. Långtidsöverlevnaden beror på ålder, tiden i dialys 

innan transplantationen, det givna organets ursprung det vill säga om 

du fått organ från levande givare eller avliden samt om det tillstöter 

komplikationer. 

95

I Sverige har cirka 11 000 personer njurtransplanterats och 3 000 har 

fått organ från levande givare. Resultaten sammanställs årligen i svenska 

register. 

32. KAN MAN GÖRA OM DET? 

Ja, man kan göra en ny njurtransplantation om den först transplanterade 

njuren inte fungerar. Man får återgå i dialys och göra en ny utredning 

inför nästa transplantation. Man har kanske en ny levande givare 

så det blir en ny procedur med detta också. Upp till 3-4 ggr kan transplantationer 

göras, även om det inte är så vanligt. 

97

33. PATIENTFÖRENINGAR, INTERNET- 

ADRESSER OCH LITTERATUR 

www.organdonation.a.se 

Livet som gåva arbetar för att främja organdonation. 

www.ettamneomlivet.nu 

Innehåller utbildningsmaterial för gymnasieskolan om organdonation 

och transplantation. 

www.livsviktigt.se 

En hemsida för Landstingsförbundets nationella arbete för organ- och 

vävnadsdonation i samverkan med Socialstyrelsen, Apoteket, patientorganisationer 

och medicinsk profession. Livsviktigt ska informera alla 

i Sverige om behovet av organdonation och vikten av att göra sin vilja 

känd. 

www.yes2life.net 

Yes2 life arbetar också för att sprida kunskap om organdonation och 

transplantation. 

www.transplantation.roche.se 

Här finns denna bok som en nedladdningsbar PDF-fil. 

www.rnj.se 

Njurförbundet har till uppgift att främja och tillvarata de njursjukas 

intressen. 

www.transplanterad.se 

Transplanterads förening är en patientförenig vars syfte är att ge stöd 

och hjälp åt transplanterade och dess anhöriga. 

www.diabetes.se 

Svenska Diabetesförbundet 

98

www.ceapir.org 

European Kidney Patients Federation – CEAPIR 

www.transplanterad.se 

Patientförening för transplanterade och dess anhöriga. 

www.yes2life.net 

Yes2 life arbetar också för att sprida kunskap om organdonation och 

transplantation. 

www.livetsomgava.se 

Livet som gåva. 

Martin Klepke; I väntan på en lever. Om en organdonation. 166 sidor. 

Norstedts; 2003. ISBN 91-301141-3 

Ingela Fehrman-Ekholm; Morgongåvan med tillägg. Erfarenheter, tankar 

och fakta kring en njurdonation. 120 sidor. Knipplablå AB 2004. 

www.levandegivare.com. ISBN 91-631-4872-2 

Lena Essedahl; Utsikt mot livet. 114 sidor. Walberg & Wesström bokförlag; 

1997. ISBN 91-630-6307-7 

99

Index 

ACE ................................................................................ 7 

Aciklovir ............................................................ 63, 74, 75 

ADH .......................................................................... 6, 10 

Advagraf ........................................................................ 55 

Akut tubulär nekros ...................................................... 14 

Alfakalcicol .................................................................... 81 

Allopurinol .................................................................... 84 

Angiotensin converting enzyme ........................................ 7 

Angiotensinreceptorblockerare ........................................ 8 

Antidiuretiskt hormon ............................................... 6, 10 

Antithymocytglobulin .................................................... 60 

ARB ................................................................................ 8 

Arteriovenös fistel .......................................................... 20 

Aspergillus...................................................................... 78 

ATG .............................................................................. 60 

ATN .............................................................................. 14 

Atorvastatin .................................................................. 65 

AV-fistel ......................................................................... 20 

Avflödeshinder ........................................................ 70, 71 

Avstötning . .............................................................. 46, 67 

Azathioprin .................................................................... 60 

Bactrim .......................................................................... 63 

Banff . ............................................................................ 70 

Benskörhet .................................................................... 81 

Bentäthetsmätning.......................................................... 27 

Biopsi ...................................................................... 66, 69 

Bisfosfonater .................................................................. 83 

BK-virus ........................................................................ 70 

Bladderscan.................................................................... 26 

Blodfettssänkande medicin ............................................ 64 

Blodförgiftning .............................................................. 73 

101

Blodtryck........................................................................ 63 

BMI................................................................................ 25 

Body mass index ............................................................ 25 

Bältros............................................................................ 74 

Calcichew-D3 ................................................................ 81 

Calcineurininhibitorer . .................................................. 50 

Candida.......................................................................... 78 

Canesten ........................................................................ 78 

CAPD ............................................................................ 20 

CDK .............................................................................. 20 

Cele ......................................................................... 42, 70 

CellCept ........................................................................ 56 

Central dialyskateter ...................................................... 20 

Certican.......................................................................... 57 

Ciklosporin .................................................................... 50 

Clearance ........................................................................ 9 

CMV.............................................................................. 75 

CNI .............................................................................. 50 

CT.................................................................................. 23 

CyA................................................................................ 50 

Cymevene ................................................................ 63, 76 

Cystatin C ........................................................................ 9 

Cystnjurar ...................................................................... 17 

Cytomegalovirus ............................................................ 75 

Datortomografi .............................................................. 23 

Densitometri ............................................................ 27, 83 

Diabetes ........................................................................ 80 

Diabetesnefropati .......................................................... 17 

Diflucan .................................................................. 63, 78 

D-vitamin ...................................................................... 81 

EBV................................................................................ 76 

EPO.................................................................................. 6 

Epstein-Barr virus .......................................................... 76 

102

Erytropoetin .................................................................... 6 

Etalpha .......................................................................... 81 

Everolimus .................................................................... 57 

Filtration .................................................................... 3, 10 

Flukonazol .............................................................. 63, 78 

Fokal segmentell skleros ................................................ 15 

Fosamax ........................................................................ 83 

FSGS .............................................................................. 15 

Ganciklovir .............................................................. 63, 76 

Geavir ................................................................ 63, 74, 75 

GFR .............................................................................. 10 

Gikt................................................................................ 83 

Glomerulonefrit.............................................................. 15 

Glomerulus ...................................................................... 3 

Glomerulusfiltration ...................................................... 10 

Graviditet........................................................................90 

HD ................................................................................ 20 

Hemodialys .................................................................... 20 

Hemolytiskt uremiskt syndrom ...................................... 18 

Herpes............................................................................ 75 

HLA .............................................................................. 24 

HSV .............................................................................. 75 

Hudcancer...................................................................... 85 

Human leukocyte antigen .............................................. 24 

HUS .............................................................................. 18 

Husdjur.......................................................................... 91 

Ideos .............................................................................. 81 

IgA-nefrit........................................................................ 15 

Immunadsorbtion .......................................................... 70 

Immunosuppressiva........................................................ 46 

Imurel ............................................................................ 60 

Interstitiell nefrit ............................................................ 17 

Jästsvamp........................................................................78 

103

Kalcitriol ........................................................................ 81 

Klotrimazol .................................................................... 78 

Kortison ........................................................................ 47 

Kreatinin .......................................................................... 9 

Kronisk avstötning ........................................................ 72 

Kronisk njursvikt ............................................................19 

Kronisk vaskulär rejektion ............................................ 72 

Kvarstående urin ............................................................ 26 

Körtelfeber .................................................................... 76 

Laparoskopisk kirurgi .................................................... 31 

Legionella ...................................................................... 73 

Lipitor............................................................................ 65 

Lymfom.................................................................... 76, 85 

Mabthera ...................................................................... 61 

Minirintest .................................................................... 10 

MMF.............................................................................. 56 

Mononukleos ................................................................ 76 

Mycostatin .............................................................. 63, 78 

Myfortic ........................................................................ 56 

Mykofenolatmofetil........................................................ 56 

Mögelsvamp .................................................................. 78 

Naturmedel .................................................................... 92 

Nefroskleros .................................................................. 17 

Njurbiopsi...................................................................... 11 

Njursvikt........................................................................ 19 

NSAID .......................................................................... 84 

Nystatin .................................................................. 63, 78 

Ortochlone OKT3.......................................................... 60 

Paracetamol.................................................................... 65 

Parathormon .............................................................. 8, 81 

Pentacarinat ............................................................ 63, 78 

Pentamidin .................................................................... 63 

Pigtailkateter .................................................................. 71 

104

P-kateter ........................................................................ 70 

Plasmabyte .................................................................... 70 

Plasmaferes .................................................................... 70 

Pneumocystis carinii ...................................................... 78 

Pneumokocker................................................................ 73 

Polyomavirus.................................................................. 70 

Portvinstå ...................................................................... 83 

Pravachol ...................................................................... 64 

Pravastatin .................................................................... 64 

Prednisolon .................................................................... 47 

Probecid ........................................................................ 84 

Prograf .......................................................................... 50 

PTH .......................................................................... 8, 81 

PTLD ...................................................................... 76, 85 

Pyelostomikateter .......................................................... 70 

Påsdialys ........................................................................ 20 

RAAS .............................................................................. 7 

Rapamune...................................................................... 57 

Rejektion.................................................................. 46, 67 

Renin................................................................................ 7 

Renin-angiotensin-aldosteron-systemet ............................ 7 

Residualurin .................................................................. 26 

Resistive index.......................................................... 42, 69 

Retransplantation .......................................................... 67 

RI ............................................................................ 42, 69 

Rituximab ................................................................ 61, 69 

Rocaltrol ........................................................................ 81 

Rökning ........................................................................ 90 

Sandimmun Neoral ........................................................ 50 

Scandiatransplant .......................................................... 28 

Sen rejektion .................................................................. 72 

Sex ................................................................................ 90 

Simulect.......................................................................... 60 

105

Simvastatin .................................................................... 64 

Sirolimus ........................................................................ 57 

SLE ................................................................................ 18 

Sockersjuka .................................................................... 80 

Solu-Medrol ............................................................ 47, 94 

Statiner .......................................................................... 64 

Svamp ............................................................................ 78 

Systemisk lupus erytematodes ........................................ 18 

Takrolimus .................................................................... 54 

Tandläkare .................................................................... 95 

Tatueringar och piercing..................................................92 

Thymoglobin.................................................................. 60 

Titthålskirurgi ................................................................ 31 

Torsk.............................................................................. 78 

Toxoplasma ....................................................................79 

Transplantationskoordinator.......................................... 33 

Trimetoprim-sulfa .................................................... 63, 78 

Tubuli ........................................................................ 3, 10 

Tumörsjukdomar............................................................ 85 

Urat................................................................................ 83 

Urdjur ............................................................................ 79 

Urinkateter .................................................................... 41 

Urinledarkateter ............................................................ 71 

Urinprov ........................................................................ 11 

Urinsyra ........................................................................ 83 

Urinvägsinfektion .......................................................... 73 

Urosepsis........................................................................ 73 

Utlandsresor .................................................................. 92 

Vaccinationer ................................................................ 93 

Valaciklovir ........................................................ 63, 74, 75 

Valcyte .................................................................... 63, 76 

Valganciklovir .......................................................... 63, 76 

Valtrex .............................................................. 63, 74, 75 

106

Varicella-Zoster virus .................................................... 74 

Vattkoppor .................................................................... 74 

VZV .............................................................................. 74 

Vårtor ............................................................................ 76 

Vävnadsprov ............................................................ 66, 69 

Vävnadstypning.............................................................. 24 

Zenapax ........................................................................ 60 

Zocord .......................................................................... 64 

Zovirax .............................................................. 63, 74, 75 

Zyloric .......................................................................... 84 

Åldersmatchning ............................................................ 33 

Övervikt ........................................................................ 79 

PTH parathormon ......................................................sid 8 

RAAS rennin-angiotensin-aldosteronsystmet ..............sid 7 

Renin ..........................................................................sid 7 

Residualurin, kvarstående urin ..................................sid 26 

RI resistive index..................................................sid 42, 69 

Scandiatransplant ......................................................sid 28 

SLE systemisk lupus erytematodes ............................sid 18 

Transplantationskoordinator ....................................sid 33 

Tubuli ....................................................................sid 3, 10 

Urinkater ............................................................sid 41, 42 

Urinprov ....................................................................sid 11 

Urospesis, blodförgiftning från urinvägarna ..............sid 73 

Åldersmatchning........................................................sid 33 

HD hemodialys..........................................................sid 20 

HLA human leucocyte antigen, vävnadstypning ........sid 24 

HUS hemolytiskt uremiskt syndrom ..........................sid 18 

IgA nefrit ..................................................................sid 15 

Immunadsorbtion ......................................................sid 70 

Interstiell nefrit ..........................................................sid 17 

Kreatinin......................................................................sid 9 

Kronisk avstötning ....................................................sid 71 

107

Box 47327, 100 74 Stockholm. 

Tel: 08-726 12 00 

www.roche.se 

SE.CEL.0804.1

Ny njure - Roche Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?