Pia Kyhle Westermark (pdf)

Vad kännetecknar en effektiv 

intervention för unga med 

beteendeproblem? 

Pia Kyhle Westermark 

forskare, Socialstyrelsen 

pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se 

www.socialstyrelsen.se 

Pia Kyhle Westermark Socialstyrelsen, 

Stockholm, 

1

• Socialtjänstens dygnsvård för barn och unga – 

en kort jämförelse mellan Finland och Sverige. 

• Den svenska dygnsvårdens omfattning. 

• Hur välfungerande är den svenska 

familjehemsvård? 

• Risk- och skyddsfaktorer för ungdomar med 

beteendeproblem. 

• Vad kännetecknar en effektiv intervention? 

• MTFC - en behandlingsmetod för ungdomar 

med beteendeproblem. 


Stockholm, 

2

Dygnsvården i Finland & Sverige 

• Fler barn/unga placerade i Finland jmf Sverige 

• 50-60% av de placerade är 13-17 år. 

• Andel placerade på institution – Sverige 26%, 

Finland 60%. 

• I Sverige används mer låsta institutioner. 

• Både i Sverige och Finland prövas 

tvångsplaceringar i förvaltningsdomstolar. 

• Skillnad mellan frivillig- och tvångsplacering. 

• Bägge länder går mot diverserad dygnsvård. 


Stockholm, 

3

Hur omfattande är socialtjänstens 

barn- och ungdomsvård i Sverige? 


Stockholm, 

4

Barn och unga placerade inom 

dygnsvården år 2010 

• 10 500 barn/unga påbörjade heldygnsinsats 

(7 600 nytillkomna) 

• 1 nov. 17 200 barn/unga heldygnsplacerade 

(SoL 12 100, LVU 4 800, omedelbart LVU 300) 

• 24 900 barn/unga heldygnsplacerade ngn 

gång under året 

• 57% pojkar och 43% flickor 

• Åldergrupp 13-17 vanligast för heldygnsinsats 


Stockholm, 

5

Dygnsvården i Sverige domineras av 

ungdomar med beteendeproblem 


Stockholm, 

6

Hur välfungerande är 

familjehemsvården? 

Vad säger forskningen? 


Stockholm, 

7

Grundläggande etisk princip i alla 

”människovårdande” arbeten är att inte 

skada - det räcker inte med ”goda 

intentioner” 

Har interventionen: 

positiv effekt 

neutral/ingen effekt 

negativ/skadlig effekt 


Stockholm, 

8

Empirisk kunskap om interventioner för 

ungdomar med beteendeproblem 

Longitudinell forskning om vilka risk- och 

skyddsfaktorer som förutsäger problembeteenden 

Kontrollerade utvärderingar som identifierat 

effektiva interventioner 

Kunskapssammanställningar och meta-analyser av 

stora antal enskilda utvärderingar 


Stockholm, 

9

40 års forskning - faktorer som ökar risken 

för fortsatt utveckling av antisocialitet 

Historia av antisocialt beteende 

Antisocialt personlighetsstörning 

Antisociala attityder och kognitioner 

Antisociala vänner och isolering från prosociala 

vänner 

Problem i familj och uppfostran 

Missbruk alkohol och droger 

Problem med skola/arbete (beteende, prestationer 

och skolk) 

Saknar fritidsaktiviteter 


Stockholm, 

10

Sammanfattande resultat från svenska 

nationella registerstudier 

(Social Rapport, 2006, 2010; 

Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Vinnerljung 2008) 


Stockholm, 

11

Höga överrisker för: 

• allvarlig psykisk ohälsa, tidig död i ung vuxen 

ålder 

• dåliga skolprestationer, låg utbildningsnivå 

• allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen 

ålder 

• självförsörjningsproblem 

• att ha minst en förälder död vid vuxen ålder 

• att bli tonårsförälder 

• dålig bevakning av somatisk hälsa 


Stockholm, 

12

Kännetecken för en 

effektiv intervention 

1. Interventionen bör vara både teoretiskt 

och empiriskt baserad på kunskaper om 

risk- och skyddsfaktorer. 

2. Interventionens omfattning bör styras 

av individens risknivå. 


Stockholm, 

13

3. Interventionen bör genomföras så att 

anpassas till individens kognitiva 

förutsättningar att lära. 

4. Interventionerna bör inriktas på 

strukturerade metoder baserade på 

kognitiv beteendeteori och social 

inlärningsteori 

5. Interventionen bör vara nära kopplad 

till den lokala sociala kontexten som 

till exempel familj eller skola. 


Stockholm, 

14

6. Interventionen inriktning bör utgå ifrån 

individens dynamiska riskfaktorer för 

att kunna förändra problembeteenden 

7. Programtrohet, att implementering av 

en ny metod är trogen 

ursprungsmetoden och följer 

metodmanualerna 

(se vidare Kyhle Westermark, P. (2009) MTFC – en intervention för ungdomar med 

beteendeproblem, akademisk avhandling, Lunds universitet. 


Stockholm, 

15

Multidimensional Treatment 

Foster Care, 

MTFC 

En behandlingsmetod för att hjälpa 

familjer handskas med barns- och 

ungdomars beteendeproblem 

Patricia Chamberlain & John B. Reid 

Oregon Social Learning Center 


Stockholm, 

16

Bakgrund 

• MTFC - Oregon Social Learning Center 

• John B. Reid och Patricia Chamberlain - utvecklat 

metoden och gjort utvärderingar. 

• Samtliga utvärderingar - kontrollerade 

experimentella studier. 

• Minskat vårdkostnaderna, minskat antalet 

institutionsvistelser, bidragit till minskad 

symptomtyngd hos barnet, minskat risken för att 

fosterföräldrarna hoppar av samt minskat antalet 

avbrutna fosterhemsplaceringar[ 

• Tillämpats på; emotionellt störda ungdomar med 

tung problematik som varit inlagda på psykiatrisk 

klinik, tidigare dömda tungt kriminella ungdomar 

och institutionsplacerade kriminella ungdomar. 


Socialstyrelsen, 17 Stockholm,

Bakgrund 

• MTFC - Oregon Social Learning Center 

• John B. Reid och Patricia Chamberlain - utvecklat 

metoden och gjort utvärderingar. 

• Samtliga utvärderingar - kontrollerade 

experimentella studier. 

• Minskat vårdkostnaderna, minskat antalet 

institutionsvistelser, bidragit till minskad 

symptomtyngd hos barnet, minskat risken för att 

fosterföräldrarna hoppar av samt minskat antalet 

avbrutna fosterhemsplaceringar[ 

• Tillämpats på; emotionellt störda ungdomar med 

tung problematik som varit inlagda på psykiatrisk 

klinik, tidigare dömda tungt kriminella ungdomar 

och institutionsplacerade kriminella ungdomar. 

Pia Kyhle 18 Westermark 

Socialstyrelsen, Stockholm,

MTFC 

• Multidimensionella behandlingen 

• Manualbaserad behandling 

• Specialiserade fosterhem 

• Ungdomen, ursprungsföräldrarna, 

fosterföräldrarna, den sociala miljön såsom 

skola och fritid. 

• Strukturerad inlärningsmodell fokuserad på 

att hjälpa ungdomarna lära sig ett prosocialt 

beteende. 


Socialstyrelsen, Stockholm, 

19

• Poängsystem - motiverar ungdomarna att 

förändra sitt problembeteende 

• Behandlingsteamet består av samordnare, 

familjeterapeut, ungdomsterapeut och 

fosterföräldrar. 

• Intensiv handledning av samordnaren - 24 

timmar om dygnet och gruppmöten med 

andra fosterfamiljer varje vecka. 

• Behandlingstid – 8 till12 månader 

• Målet med behandlingen - återplacera 

ungdomen hos ursprungsfamiljen 


Socialstyrelsen, 

Stockholm, 

20

Hörnstenar inom MTFC 

fosterföräldrarna i programmet ska: 

• förstärka ett normativt och positivt beteende 

• ha en stödjande och nära relation med den unge 

• utöva god tillsyn och ha ett förutsägbart, klart 

och konsekvent regelsystem för den unge 

• övervakar den unges umgänge och minimerar 

kontakten med negativa kamrater 

(Elliot, 1998; Chamberlain, 2003; Reid et al., 2003) 



21

1. Har MTFC någon effekt på riskgruppen 

ungdomar med beteendeproblem jämfört 

med annan traditionell behandling inom 

socialtjänsten? 

2. Kan MTFC minska antalet 

sammanbrott? 

3. Hur upplever fosterföräldrar det är att 

arbeta i ett manualbaserat 

behandlingsprogram? 


Stockholm, 

22

Effektstudiens frågeställning 

Har MTFC någon effekt på riskgruppen 

ungdomar med beteendeproblem jämfört 

med annan traditionell behandling inom 

socialtjänsten? 

”Multidimensional Treatment Foster Care – Results from an 

Independent Replication. 

Pia Kyhle Westermark, Kjell Hansson, Martin Olsson 

Journal of Family Therapy, 33, 20-41. 


Stockholm, 

23

Studie 1 

• Syftet - ger MTFC positiva resultat i svensk 

kontext? 

• Klassisk utvärderingsdesign som skall 

värdera metodens effekter - en 

experimentell kontrollerad studie. 

• Urval via randomisering till MTFC & TAU 

(Treatment as usual) 

• Därefter jämförs de olika gruppernas utfall 


Socialstyrelsen, Stockholm, 24

Studiens population 

• Studiens population; 35 ungdomar mellan 12- 

18 år med beteendeproblem. 

• Sociala myndigheter har bedömt ungdomarna 

i behov av institutionsvistelse eller annan 

dygnsvård och insatsen kan ersättas med 

fosterhemsplacering. 

• Avgränsning av populationen sker genom 

förutbestämda inklusions- och 

exklusionskriterier 



MTFC 

n=20 

Sammanbrott 

2 

Ett års uppföljning 

n=20 

Tvår års uppföljning 

n=18 

analyserat 20 

Rekrytering av 

Socialtjänsten 

n=38 

Randomisering 

n=35 

26 



Exkluderade 

n=3 

TAU 

(Treatment as usual) 

n=15 

Ett års uppföljning 

n=13 bortfall=2 

Tvår års uppföljning 

n=13 

analyserat 15

© 

Undersökningstillfällen 

Vid 

Behandlings 

start 

Efter 12 

månader 

eller bh. 

slut 


Socialstyrelsen, 27 Stockholm, 

Efter 24 

månader

Mätinstrument som skattar ungdomens 

psykosociala utveckling och moderns 

psykomatiska hälsa 

• CBCL, Child Behaviour Check List (föräldrars 

skattningar av ungdomen) 

• YSR, Youth Self Report (ungdomens 

självskattning) (Achenbach, 1991) 

• Symptom Checklist-90 (SCL-90) (Derogatis & Cleary, 1997) 



Två års-uppföljning 

• Hela studiens population (MTFC plus TAU) 

hade signifikant reducerat samtliga 

problemsymptom. 

• MTFC hade signifikant reducerade samtliga 

problemsymptom. 

• TAU hade endast signifikant reducerat några få 

problemsymtom. 



29

Konklusion 

• Studien visar att MTFC är en effektiv metod 

att behandla ungdomar med 

beteendeproblem även i en svensk kontext. 

• Metodologiska begränsningar, liten studie, 

första studie utan metodutvecklarna 

involverade (minskad entusiasm), 

heterogeniteten av interventioner i gruppen 

TAU. 



Sammanbrottsstudiens frågeställning 

Kan MTFC minska antalet sammanbrott? 

”Does Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) reduce 

placement breakdown in foster care?” 

Pia Kyhle Westermark, Kjell Hansson & Bo Vinnerljung, (2008) International Journal of 

Child & Family Welfare, 11, 1, 2-18. 



Studie 2. 

Syftet med studien 

Att jämföra andelen sammanbrott och den 

relativa risken för sammanbrott av ungdomar 

med beteendeproblem i tre olika sampel; 

• MTFC programmet i Sverige 

• en svensk nationell kohort studie av 

dygnsvård, den ”svenska 

sammanbrottsstudien” (Vinnerljung et al., 2001). 

• MTFC programmet i USA 

(Smith et al., 2001) 



Sammanbrottsdefinition 

Gemensam definition för svenska MTFC 

studien och svenska sammanbrottsstudien; 

• När vårdmiljön avbryter vården i strid med vad 

socialtjänsten vill 

• När tonåringen rymmer eller vägrar vara kvar i 

vården, vilket leder till att placeringen upphör 

i strid med vad socialtjänsten vill. 

• När socialtjänsten avbryter placeringen på 

grund av missnöje med vårdmiljön. 



33

Sammanbrottsdefinition 

MTFC i USA:s definition: 

(fortsättning) 

• När behandlingsgruppen bedömer att 

fosterföräldrar inte är kapabla att handha 

ungdomens emotionella problem och 

beteendeproblem. 

• När fosterföräldrarna avbryter vården 

• När ungdomen rymmer 



Samtliga ungdomar har svåra 

beteendeproblem 

• Svenska MTFC – inklusionskriterier enligt CD 

(DSM-IV-TR). 

• Svenska sammanbrottsstudien – antisocialitet 

(kriminalitet, våld eller missbruk). 

• MTFC i USA – emotionella- och 

beteendeproblem (ODD (Oppositional Defiant Disorder), 

PSD (Post-traumatic Stress Disorder), ADHD, (Attention- 

Deficit/Hyperactivity Disorder)). 



Jämförelse av sammanbrottsfrekvens och den 

relativa risken för sammanbrott 

Samman 

brott 

6 mån 

Flickor 

Pojkar 

12 mån 

Flickor 

Pojkar 

MTFC i 

Sverige 

N=31 % 

10 

7 

12 

13 

7 

18 

Svensk 

traditionell 

dygns vård 

N=275 

% RR 

21 2,1 

25 3,7 

19 1,6 

34* 2,5 

36* 5,1 

32 1,8 

Svensk 

fosterhems 

-vård 

N=200 

% RR 

27* 2,7 

33† 4,7 

23 1,9 

45* 3,5 

57* 8,0 

38 2,2 


Stockholm, 

Svensk 

institutionsvård 

N=75 

% RR 

17 1,9 

21 2,9 

18 1,5 

29* 3,4 

28 3,8 

30 1,7 

MTFC i 

USA 

N=90 

% RR 

18 1,8 

26 2,0 

36

Studie 3 

Hur upplever fosterföräldrar det är att arbeta i 

ett manualbaserat behandlingsprogram? 

”Foster parents in Multidimensional Treatment Foster Care: 

How do they deal with implementing standardized treatment 

components?” 

Pia Kyhle Westermark, Kjell Hansson, & Bo Vinnerljung (2007) 

Children and Youth Services Review, 29, 442-459. 



37

Enligt fosterföräldrar är skälen till 

avhopp brist på stöd, träning, möjlighet 

till ”time out” (respite care), 

smärtsamma erfarenheter av 

sammanbrott och inte minst upplevelsen 

att de i ökande utsträckning uppmanas 

ta emot ungdomar med allvarliga 

beteendeproblem 

(Appathurai, Lowery, & Sullivan, 1986; Bebbington & Miles, 1990; 

Chamberlain & Moreland, 1992; Triseloitis et a.l, 2000 & Department of 

Health, 2002). 



Fosterföräldrarstudien 

• 28 fosterföräldrar, medelålder 43 år, 

hälften bodde på landet och hälften i 

större samhälle/stad. 

• Kombinerad kvalitativ och kvantitativ 

metod 

• Frågeformulär & intervjuer 

• 17 (60%) tidigare traditionella 

fosterföräldrar 



Frågor till fosterföräldrarna i studien 

• Varför blir man fosterförälder? 

• Hur upplever de MTFC programmet? 

• Hur upplever de manualen? 

• Hur upplever de poänglistan? 

• Hur upplever de PDR-listan (Parent Daily 

Report)? 

• Hur upplever de relation till samordnaren? 



Resultat 

• Kontakt med samordnaren 1/vecka och 

möjlighet till 24 tim om dygnet, ansåg de 

flesta fosterföräldrar nödvändigt 

• Ungdomens problemtyngd var mest 

avgörande för frekvens av kontakt med 

samordnaren 

• Samtliga fosterföräldrar positiva till husregler 

• Samtliga uppfattade den begränsade 

kontakten med ursprungsföräldrar som positiv 



Resultat - intervjuer 

A 

Fosterförälder – ett 

professionellt 

arbete 

A 1 

Accepterat 

arbetssättet 

inom MTFC 

n=16 

A 2 

Ej accepterat 

arbetssättet 

inom MTFC 

n=6 



B 

Fosterförälder – ett 

sätt att leva 

B 

Accepterat 

arbetssättet 

inom MTFC 

n=6 

42

Fosterfamiljer som accepterat sättet 

att arbeta inom MTFC (A1) 

• Positiva till programmets struktur 

• Positiva till att dagligen använda manual, 

poänglista och PDR-lista 

• Säkra i sin roll som fosterförälder inom 

MTFC 



43

-”…vi har inte hittat något negativt med 

programmet….Ett program där man har 

ett syfte och en pedagogik. Det här känns 

mer effektivt, mycket bättre.” 

- ”Tycker om arbetsmodellen, enorm 

uppbackning och trygghet.” 



44

Fosterfamiljer som inte accepterat 

sättet att arbeta inom MTFC (A2) 

• Hade svårt att acceptera sin roll som 

fosterföräldrar inom MTFC 

• Var allmänt positiva till programmets struktur 

• Betonade att programmet snarare borde 

anpassa sig efter familjens regler och inte 

tvärtom 

• Saknade eget inflytande och upplevde 

programmet som toppstyrt 



-” …det var jobbigt emellanåt.…det var hela 

tiden de där inne som bestämde hur man skulle 

göra. Jag tycker det känns löjligt att det skulle 

komma därifrån.” 

- ”Det var för lite att få bestämma själv, vi fick 

inte något inflytande”. 



46

Fosterföräldrar – ett sätt att leva (B) 

• Vardagen styrdes mer av känslor än av 

struktur 

• Mindre ”professionella” i 

förhållningssättet till ungdomen 

• Betonade sin känslomässiga relationer till 

ungdomen 



47

-…”det som står på pappret och så, stämmer 

inte alltid med verkligheten….man fick 

kompromissa och jämka.” 

- …”man styr så himla mycket med poängen hit 

och tid.” 

-”Även om man jobbar i MTFC och man vet att 

det är ett år så kände jag att man knöt an 

mycket till den ungdomen som var här då. Det 

var som en i familjen”. 



Sammanfattande kommentarer 

• Majoriteten av studiens fosterföräldrar var 

positiva till att använda manual oavsett 

inställning till programmet 

• Stöd i form av behandlingsverktyg och 

uppbackning av ett behandlingsteam – upplevs 

som mycket meningsfullt. Kan vara ett starkt 

incitament för fosterföräldrar att fortsätta 

arbeta inom fosterhemsvården 

(Appathurai, Lowery, & Sullivan, 1986; Bebbington & Miles, 1990; Chamberlain & 

Moreland, 1992; Triseloitis et a.l, 2000 & Department of Health, 2002). 



49

Framgångsfaktor för MTFC 

MTFC är ett strukturerat, teorigrundat 

behandlingsprogram där 

behandlingsprocessen kontinuerligt anpassas 

till individen, med hänsyn till individuella risk- 

och skyddsfaktorer med stöd av en manual. 


Stockholm, 

50

Tack för visat intresse! 

För eventuella frågor kontakta gärna mig, 

pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se 


Stockholm, 

51

Pia Kyhle Westermark (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?